Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
173[BER–BES] 174
Berusande drycker–Bessemer

Born (Périgord), d. omkr. 10 Daron. Polit. sånger o. kärleksvisor.

berusande drycker o. medel, se rusdrycker.

Berwald, 1) Johan Fredrik, sv. komp., f. 1787 Sthm, 23 kapellmäst. där, d. 61. Skr. operetter, kantat., prolog, m. m. — 2) Frans Adolf, komp., f. 1796 Sthm., 67 lärare vid konserv., d. 68 där. Skr.: Estrella di Soria m. fl. — 3) Julia Matilda, se Åkerhjelm.

Berwick (berr'ick), James Fitzjames, fr. marsk., naturl. son t. Jakob II af Engld o. Arabella Churchill, f. 1676 Moulins, stred 91/92 und. Luxembourg o. Villeroi, 04 i Span., 05 i Savojen, eröfrade 06 Nizza, 07 hert. af Liria, stupade 34 Philippsburg. Stamf. f. hert. af Liria o. Fitzjames.

Berwick-on-Tweed (berr'ick ånn twīd), eng. st. vid Tweed. 13,437 inv. Skeppsvarf, fabrik.

beryll, mineral af kiselsyra, berylliumoxid o. aluminium; blå- l. gräsgrön. Böhmen, Ural, Egypten o. a. Begagnas till smycken och kallas då smaragd.

beryllium, kem., Be = 9,3 metallen i beryll, hvit, liknar alumin. Eg. v. 2,1.

Berȳtos, se Beirut.

Berzelius, Jöns Jak., kem., f. 1779 Väfversunda, 07 prof. i med. o. farm. vid Karolins. institutet, adl. 18, frih. 35, d. 48 Sthm. Ledam, af Vetensk. o. Sv. akad. Bildstod i Sthm. Världsber. ss. skapare af den nya kem. o. elektrokem. systemet, uppt. flera grundämn., reformerade kem. analysen. Skr.: Lärobok i kemi (1808/30), 6 bd, öfvers. på de flesta europ. spr., jämte många andra arb.

berörings-elektricitet, se galvanism.

Besançon (-sangsång')? fr. st. o. fäst. v. Doubs. 55,362 inv. Ärkebisk., akad., betydl. urindustri.

Bes'ant, 1) Sir Walter, eng. förf., f. 36 Portsmouth, d. 1901 Hampstead. Skr. m. J. Rice flera romaner. 2) Annie, den föreg:s svägerska, eng. socialpolit., f. Wood 1847 London, har verkat för malthusianismen o. teosofien.

besigue (-sīg), fr., ett slags mariagespel.

beskickning, 1) met., d. blandn. af malmer o. flussmedel, s. inlägges i en ugn för att där smälta; 2) dipl., se legation.

Beskow, 1) Bernh. v., vitter förf., o. minnesteckn., f. 1796 Sthm, adl. 26, sed. 34 Sv. akad. ständige sekreter., frih. 43, 61 öfverste kammarjunk., d. 68 Sthm. Skr. dram. Torkel Knutsson o. Birger o. hans ätt; Gustaf III ss. kon. o. mnska (60/61), Om själens hälsa (56) m.m. — Hans brorson 2) Gust. Eman., präst o. teol. förf., f. 34 Sthm, grund, den s. k. Beskowska skol. 67, bragte 68 Blasieholms-kyrkan i Sthm t. stånd. Skr.: Reseminnen fr. Egypten, Sinai o. Palestina, m. m. — Dennes syssling 3) Bernh. Aug., ståletsare, f. 37 i Munktorp, har tillverkat konstnärliga dekorativa sköldar och en mängd andra prydnadsföremål. — 4) Fredr. Natanael, brorson till 2), predikant, förf., f. 65 i Hallingberg; har skr. omtyckta predikn. o. uppsatser i sociala frågor. — Dennes hustru 5) Elsa, tecknarinna, f. Maartman 74 Sthm, har utg. mycket omtyckta barnbilderböcker.

Bessarabien, ry. prov. mellan Dnjestr, Prut o. Svarta haf. 45,630 kv.km., 2 mill. inv. Stäpper o. betesmarker. Hst. Kischinev.

Bessārion, Joh., kunskapsrik teol., f. 1395 Trapezunt. Kardinal o. påfl. legat. Åvägabragte 1439 union. mel. kat. o. gr. kyrk., d. 72 Ravenna.

Bessemer, Sir Henry, eng. ingen., f. 1813 Hertfordshire, d. 98 London, uppfin. af den eft. honom benämda metod. v. järn- o. stålfabr., s. väsentl. omgestaltat nutidens järnindustri, -metoden, det förfarande vid beredn. af smidesjärn l. stål, hvarigenom vid