Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/93

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
177[BEU–BIB] 178
Beurreus–Bibel

f. 1752 Champignolle, 79/81 i Ostindien, 92 vid Valmy, 93 krigs.-min., 95 befälhafv. f. nordarm., und. Ludv. XVIII min. o. pär, 16 marsk., d. 21 Paris.

Beurreus (börrēus), Dion., Erik XIV:s lärare, riksr., mörd. på Eriks befalln. 1567.

Beust (böjst), Friedr. Ferd. v., grefve, österr. statsm., f. 1809 Dresd., 49 sachs. utr.- o. kultusmin., 66 i Österr. tjänst, 67 min.-pres. o. rikskansler, 70 f. Frankrike, men utan framg., 71 entledig. o. sändeb. i London, 78 i Paris, 82 afsk., d. 86 Wien.

Beuthen (böj'ten), st. i Öfre Schlesien. 51,404 inv. Järnindustri, grufvor.

Beverley (bevv'örle), stad i eng. grefsk. York, 13,135 inv.

Bexell, 1) Sven Peter, teol. o. hist., f. 1775 Villstad, först militär, 1800 afsked., sed. 12 kyrkoh. i Grimeton, d. 64. Skr.: Hallands historia o. beskrifn. (17/19) 3 bd, Göteborgs stifts hist. o. herdaminne (35), m. m. — Hans bror 2) Karl Emanuel, teol., f. 1786 Villstad, sedan 25 kyrkoh. i Rydaholm, d. 73 där. Skr.: Ansgarius o. s. v. (30), Psalmbokskatekes (29), m. m.

Beyle (bäl), Marie Henri (pseud. Stendhal), fr. förf., f. 1783 Grenoble, d. 42 ss. fr. konsul i Civita Vecchia. Skr. rom., biogr., trag.

Beylon (bälång'), Jean Franç., lektör hos sv. drottn. Lovisa Ulrika, f. i Grenoble, d. 1779 Sthm. I Sveriges hist. känd. f. sina medlingsförsök mel. Gustaf III o. dennes mor.

Beza, Theod., reformert teol., f. 1519 Vezelay, d. 1605 ss. prof. i Genève. Eft. Calvins d. reform. kyrkans inflytelserikaste teolog.

Béziers (besiē), fr. st. v. Orbe. 52,310 inv. Vinodl., museum. Blodbad (1229) und. albigenskriget.

bezoār, arab., kulor i inälfvorna på åtsk. idisslare, ford. tillskr. underb. krafter.

bi, Apis L., fam. Hymenoptera, zo., I Europa förekomm. A. mellifica, bild. samhällen af 10,000/30,000 individer (1 vise l. drottn., 600 /1,000 drönare, de öfriga arbets-b.). Blir samb. stort, flyger en del bort jämte den gamla visen, om en annan yngre vise finnes.

Biafra-bukten, östlig. delen af Guineaviken.

Biāla, galiz. st. vid B.-floden., 8,257 inv.

Bialystok, se Bjelostok.

Biard (biār), Franç., fr. genremål., f. 1798 Lyon, d. 82 Paris.

Biarritz, fr. badort v. Pyrenéerna. 12,812 inv.

Bīas, 1) gr. filos., en af Greklands 7 vise, omkr. 570 f. K. — 2) pseud. för P. E. Bergstrand (se d. o.).

bibel, gr., »böckernas bok», kristendomens urkund, omfattar en litteratur fr. omkr. 1500 f. K. t. 150 e. K. B. består af G. T., innehållande judafolkets relig. skrifter, o. N. T., urkristendomens. G. T., hvars skr. äro dels hist., dels profet. samt författade på hebreiska (en liten del på kaldeiska), kan anses afslutadt und. Esra, omkr. 400 f. K., N. T. åter, förf. på gr., i 2:a årh. e. K. Und. det kat. kyrkan ogärna ser b. i en lekmans hand, har Luther gm öfvers. gjort den tillgänglig för alla. Eft. det redan und. medelt. spridda delar af b. blifvit i Sverige öfvers. (återfinnas i G. E. Klemmings Sv. medeltidens bibelarb.), utgafs först 1526 N. T., sannol. öfvers. af Laur. Andreæ, o. 1541 hela b. (den s. k. »Gust. I:s b.»; G. T. öfvers. af Laur. Petr. m. fl.). 1618 utkom »Gustaf II Adolfs kyrko-b.», egentl. blott öfversedd uppl. af den förra, 1703 »Karl XII:s kyrko-b.» o. slutl. 1882 den följ. år antagna prof-öfvers. -kommissionen har i uppdrag att revidera bibelöfversättningar o. utgifva en ny. 90 utgaf den en »normalupplaga» af psaltaren o. 93 en öfvers. af 5