Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/96

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
183 [BIL–BIR]184
Billing—Birch-Reichenwald

kammarrättsr., d. 44. — Hans bror 2) Joh. Pet. af Billbergh, ämbetsman, f. 1775, pres. i kammarrätt. 36/41, d. 50. Svedenborgare.

Billing, 1) Lars Teod., landsk.-mål., f. 1807 Össjö (Skåne, d. 92 Sthm.). — 2) Axel Gottfr. Leon., prästman, politiker, f. 1841, prof. i Lund 81 bisk., i Västerås 84, öfverhofpred. 85, bisk. i Lund 98, ledam. af Sv. akad. 00.

Billingen, berg i Västergötl.

Billingsfors, järnbr. i Älfsb. l.

Billingsgate (-get), gammal port o. fiskmarknad i London.

Billmark, Karl Joh., landsk.-mål., f. 1804 Sthm, d. 70 Paris.

Billroth, Ch. Alb. Theod., ty. läkare, f. 1829 Rügen, sed. 67 prof. i kirur. i Wien, d. 94 i Abazzia. Skr.: Allgemeine chirurg. Pathologie u. Therapie (10:e uppl. 82), m. m., samt, med Pitha, Handb. der Chirurgie (65 o. f.).

Bilma, oas i Saharaöknen.

Bilskirne, Bilskirnir, nord myt., sal i Trudvang (Tors rike).

Biltog, Volf, pseud. l. V. Bäckman (se d. o.).

bi-lus, Braula cæca Nitzsch, Diptera, dock vinglös insekt, lefver på honungsbina, is. visen.

bimana, lat., tvåhändta varelser, människor.

Binck, Jak., ty. portr.-mål., Dürers lärj., f. omkr. 1500 Köln, d. omkr. 65 Königsberg.

Bindesböll, Mik. Gottl. Birkner, dan. arkit., f. 1800 Själland, prof. v. konstakad. i Köpenh., d. 56. B. har bl. a. uppfört Thorvaldsens mus.

Bingen, st. i Rhenhessen, v. Rhen. 9,600 inv. Nära B. i Rhen fl. Bingerloch m. Råttornet.

Bingerbrück, stor järnvägsstat. v. Rhen, midt emot Bingen.

bi-njure, anat, organ v. öfre änden af mskns njure. Ändamål, o. verksamh. okända. — Addisons sjukdom, en sjukl. förändr. i b.

binnike-mask, zo., benämn, på 2 t. bandmaskarna (se d. o.)hör. släkten Tænia o. Bothriocephalus, af hka hos mskn förekomma förnämligast B. latus o. T. solium samt T. mediocannellata.

binock'el, fr., ögonglas, utan skänklar, för båda ögonen.

binōm, lat.-gr., mat., algebraiska summan af 2 aritm. storh. -ial alg., särsk. termernas koeff., i ett binom, s. utveck. efter -ial (Newtons), d. v. s. regeln f. omedelbara uppskrifvandet af talserien i (a ± b)n, n må vara hkn kvantit. s. helst.

Binuë, Tschadda, bifl. t. Niger, t. v., uppt. af Barth 1851, källorna uppt. af Flegel 83.

bioaritmetīk, biometrī, gr., beräkn. af mskns medellifslängd.

Biobio, hufvudfl. i Chile.

bio|fenomenologī, gr., läran om lifsfenomenen. -genētisk, beträffande lifvets ursprung, -grāf, gr., lefnadstecknare, äfv. detsamma som kinematograf (se d. o.). -grafi, lefnadsteckning; -logī, gr., läran om det organ. lifvet, is. mskns. Jfr fysiologi.

Bīon, 1) gr. filos, i Athen, 3:e årh. f. K., af kyrenaiska skolan. Gisslade dyrkandet af många gudar. — 2) gr. idyllförf. fr. Smyrna, omkr. 200 f. K.

bio|nomī, gr., läran om lagarna f. lifvet. -statīk, gr., läran om medellifslängden.

Biot (biǡ), Jean Bapt., fr. fys., f. 1774 Paris, sed. 1800 prof. där, d. 62. Empiriker, stora förtjänster om optiken. Skr.: Traité élémentaire d'astronomie physique, Traité élémentaire de physique expérimentale, m. m.

bipēd, lat., tvåfotadjur.

Birch-Pfeiffer, Charlotte, ty. skådesp. o. dram. förf., f. 1800 Stuttgart, d. 68 Berlin. Skr. flerfald. dramer; flera uppf. i Sverige.

Birch-Reichenwald, Kristian, nor. statsm. o. jur., f. 1814, statsr. 58/61, sorenskriver 69, d. 91 Kristiania.