Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/239

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

“Bara ibland?“ smålog han. “Men de äro ju alltid värda deltagande och medömkan.“

“Hvarför det?“ frågade hon, också leende.

“Ser ni då icke, hur olyckliga de äro. Edra bönder till exempel. Hur svårt ha de det icke,