Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/673

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

“Jag? Trött på att promenera? Det är nästan förolämpande att höra! För resten är det icke mer än en verst till den plats, där man väntar oss .. vi komma nu strax in i skogen igen, och vägen går utför.“

Hon berättade för honom, att där var så