Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/691

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Men hennes tankfullhet flög plötsligt sin kos, då de fingo höra ett högljudt skratt, som klingade alldeles i närheten.

“Hör ni? Det är Mascha … nu äro vi