Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/730

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

brusto de också i skratt, förlägna och lyckliga.

“Venus och slafvarne, som hon smeker“, tänkte Hippolyt Sergejevitsch.

I furuskogen var det högtidligt och stilla som i ett tempel, och de kraftiga, raka stammarne