Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/914

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

honom, lekte som en kokett. Han kallade henne dum, djurisk, hjärtlös och motsade sig själf ögonblicket därpå, i det han försvarade henne. Och på fönstret knackade regnet hotfullt, och hela huset skakade af åskslagen.

Men det finns ingen eld, som icke till slut