Sida:Wallmark Forvaltningen 1809-1838.djvu/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
131
K. M. Berättelse t. 1817 o. 1818 årens Riksmöte.

befälet, som innevarande år varit sammankalladt, har, på ett sätt, som fullkomligen svarat emot Kongl. Maj.ts detsamma tillkännagifna Nådiga afsigter, icke allenast förhöjt de från Arméens Pensions-kassa utgående pensioner, utan äfven grundlagt en särskilt Pensions-inrättning för enkor och barn, efter delägare i berörde Pensions-kassa[1].

Arméen. Ackordsersättning.

Kongl. Maj:t, som iakttagit alla tillfällen att gifva Arméen prof af Dess Kongl. Nåd och omvårdnad, har äfven för dess förmån användt betydliga summor af sådana särskilta medel, som icke tillhört Statsverket. Öfvertygad om den skada, som föranledes af högt uppstegrade ackorder, i det den verkliga förtjensten, som saknar tillgångar att dem erlägga, utestänges från högre och förmånligare embeten, och räntorna derå borttaga en ansenlig del af den embetet åtföljande lön, har Kongl. Maj:t funnit högst angeläget att afskaffa dem inom de högre graderna, och till den ändan låtit utbetala öfver 400,000 R:dr såsom ersättning för utgifna ackorder till redan afgångne, eller ännu i tjenst varande innehafvare af sådana embeten. Då Regementerna blifvit ansenligen förstärkta genom det tillslagna Bevärings-manskapet, har nödvändigheten fordrat att äfven öka Befälet, och då några tillgångar till löner för

  1. Förnyadt Kongl. Reglemente m. m. den 5 December 1815. Kongl. Kungörelsen den 7 April 1818.