DE KATOLSKA LÄNDERNA. 11
men biskoparne förbjödo dem att taga befattning med den religiösa undervisningen, om de icke ville blifva bannlysta. Denna hotelse sattes också i värket mot ett stort antal lärare, som under statens beskydd fortfarit att läsa katekes med barnen. De förvägrades nattvarden på dödsbädden och ingen prest fick begrafva dem. Vid samma straff förbjödos föräldrarne att sätta sina barn i statens “gudlösa“ skolor; ingen troende katolik fick vara lärare i dessa eller medlem af skolrådet. Men äfven medel af annat slag användes. Kyrkan gaf intet understöd åt de fattiga familjer, som läto sina barn gå i statens skolor. Vintern 1881—82, då det var stor arbetsbrist och stor nöd i det tätt befolkade industrilandet, sökte presterna hindra, att den icke troende delen af befolkningen skulle få något understöd. Den klerikala pressen uttalade öppet denna sin taktik. “Icke ett öre, icke en brödkant, icke en tyglapp åt de liberala fattiga“ hette det i en konservativ tidning.
Skollagen hade lämnat full frihet för upprättande af enskilda skolor. Däraf begagnade sig den katolska kyrkan: med sina rikedomar, sitt inflytande, sin fanatism och sin organisationsförmåga, lyckades det henne att upprätta en mängd katolska konfessions-skolor öfver hela landet, i hvilka bland andra de lärare, som ej ville undervisa i statsskolorna, kunde få sysselsättning. En stor mängd barn strömmade till dessa skolor, som snart triumferande kunde visa, att de hade flera lärjungar än statsskolorna.
År 1884 kom det klerikala partiet åter till makten och samma år utfärdades en ny skollag, som dock ingalunda är ett återupptagande af 1842 års lag, hvars bestämmelser nu skulle varit omöjliga. Enligt 1884 års lag kunna kommunerna fritt bestämma, om religionsundervisning skall meddelas i kommunens skola. Kristendomsundervisningen skall förläggas till den dagliga skoltidens början eller slut; de barn, hvilkas föräldrar så önska, kunna befrias från deltagande i religionsundervisningen.
Det stora flertalet belgiska kommuner har återinsatt kristendomen bland folkskolornas undervisningsämnen, och den katolska kyrkan tillåter nu sina prester att undervisa i kristendom i skolan och lärarna att repetera religionslexorna.
