Sida:Wisby Fornlemningar.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

14

S:t Hans. Af denna kyrka qvarstår obetydligt. Den bygdes 1130 och har varit en af stadens förnämsta kyrkor. Här predikades, för förstå gången på Gottland, Luthers lära, under mycken opposition af Biskop Brask, som år 1527 hitkom, att fördrifva de lutherska Presterna. Den har länge varit begagnad och underhållen, men tiden, då den öfvergafs, är ej känd.

(— Ingången är från S:t-Hans-plats N:o 250 —).

S:t Göran, belägen straxt utom norra stads porten, är af alla uppräknade kyrkor den yngsta. Den öfverhandtagande folkmängden i norra förstaden föranledde dess uppbyggande 1218. Den är 60 alnar lång och 19 alnar bred. Tiden då kyrkan upphörde att begagnas, vet man ej, men kyrkogården har sedan vid farsotstider någon gång tjenat till begrafnings-plats.

Dessutom har i Wisby funnits: S:t Peders, S:t Jacobs, S:t Michaels, Ryska Kyrkan och Slotts-Kyrkan, samt S. O. från staden Solberga Kloster-Kyrka.

________


S:t Maria, den enda nu i bruk varande kyrkan, grundlades 1190 af Lübeckarne, och invigdes 1225[1]. Hon är 88 alnar lång och 37 12 alnar bred. Hvalfven uppbäras af sex fristående pelare. Kyrkan upplyses af fjorton dels smala rundbågiga och dels breda ogiviska fönster. Choret ligger några trappsteg högre än sjelfva kyrkan, och hög-choret åter derofvanför. Kyrkan har fyra ingångs-portar, deraf man kommer till de båda

  1. Dessa årtal äro bland Wisby-kyrkornas byggnadsår, de enda fullt säkra.