Sida:Wisby Fornlemningar.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

4

Så steg Wisby i makt och anseende till år 1361. Med rikedomen hade modet vext, och att staden satte sig upp emot svenske Konungen Magnus Erikssons fogdar, då dessa ville uttvinga pålagorna, var orsaken till stadens fall.

Magnus Eriksson begärde hjelp att tukta Wisbyboarne hos danske Konungen Waldemar III. Atterdag, och Wisby blef tuktadt, men svenska Kronan förlorade dervid, för nära 300 år, besittningen af staden och landet.

Efter trenne fältslag, af hvilka det sista stod med Wisby Borgare utanför staden den 24 Juli nämnde år, deri 1,800 gottländska stridsman stupade, intågade Waldemar som segervinnare i Wisby, brände och plundrade staden, sköflade kyrkor och kloster, samt lade landet under danska Kronan.

Förnyade fiendtliga härjningar och danske ståthållares förtryck fullbordade under århundraden Wisby ruin.

Sedan år 1645, då vid freden i Brömsebro Gottland och Wisby blef till Sverige återstäldt, har ön, utom vid Danskarnes besök år 1676 och Ryssarnes 1720 och 1808, i fredslugn fått tillhöra svenska Kronan.

Wisby Stad, som i följd af verldshandelns förändrade vägar, väl aldrig mera skall uppstiga till dess fordna rikedom och makt, räknas dock nu till andra klassen af Sveriges handelsstäder, och skall, med lättade communications-anstalter och en förbättrad hamn, under skydd af en vis regering, ännu uppblomstra till välstånd och anseende.

Staden hade år 1850, 4,500 innevånare; är säte för Länets Höfding och Stiftets Biskop, har ett