Svenska Akademiens handlingar/Konungens Bref om Akademiens inrättning

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Handlingar rörande Svenska Akademiens instiftelse
Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1786. Första delen

Konungens Bref om Akademiens inrättning
Konungens Tal vid dess instiftelse  →


[ 3 ]Vi GUSTAF, med Guds Nåde Sveriges, Göthes, och Vendes Konung etc. etc. etc. Arfvinge till Norrige, samt Hertig till Schleswig-Holstein etc. etc. etc. Göre vetterligt, att allt ifrån den stunden, igenom Guds underbara Försyn [ 4 ]och Dess märkeliga bistånd, Vi kommit till Styrelsen af detta Vårt FäderneRike, har Vår högsta trängtan varit, att utmärka Vår Regering med allt som kunnat lända Riket till nytta, förmån och ära; Vi kunne ej nog erkänna Försynens skickelse, som så främjat Vår önskan, att Vi sett Rikets välstånd tilltaga, och under ett beständigt inhemskt och utvärtes lugn (sällsynt i våra Tideböcker), den tvedrägt alldeles försvinna, som sönderslitit Riket, och enighet utplåna minnet af de förra ohyggliga tider. Vi hafve sökt att befrämja Näringar, Slögder, Handel och Sjöfart, samt dels uppmuntrat, dels Sjelfve tillskapat sådana Inrättningar. Vi hafve upprättat Vår Sjömakt ifrån det mest förfallna tillstånd, till den ordning den saknat snart i hundrade år; Vi hafve satt Vår Krigsmakt på en rörlig fot, förbättrat de gamla Fästen, skyndat på de nyas fullbordande. Nya Skeppsdockors byggnad, Durkfarters öppnande, Rättvisans skyndsammare gång, nya Domstolars upprättande, nya [ 5 ]Höfdingedömens inrättning, (till förbättrande af allmän ordning), nya Städers anläggning, de gamlas utvidgande, de öfrigas och i synnerhet Hufvudstadens prydande, hafva varit frukter af Våra omsorger samt följder af det nit, med hvilket Våre trogne undersåtare beflitat sig understöda Vårt Faderliga bemödande, att utvidga detta Vårt Rikes heder och anseende, under ett ostördt fredslugn, till den höjd som en af de äldste Monarkier i Europa egnar, och som det Svenska namnet i fordna Tidehvarf, med dess mandom och segrande vapen, så ärefullt förvärfvat. Vi hafve ock ansett för ett af de mest lysande tecken af allmän trefnad, då Vettenskaper, fria Konster och Vitterhet sig utsprida, samt ingen ting mera tjenande till ett Folks seders behaglighet och följakteligen till bibehållande af allmän ro, än då sådana Förståndets och Smakens ädla delar sig förkofra och tilltaga. Vi hafve derföre redan, vid början af Vår Regering, med Vårt Konungsliga hägn och beskydd omfattat [ 6 ]Vettenskaps Akademien, samt med Vår omsorg understödt och begåfvat Vitterhets- Historie- Antiqvitets- och Medalje-Akademien, stadgat Målare- och Bildthuggare- samt beskyddat den af några Våra undersåtare instiftade Musikaliska Akademien: Men Vi hafve saknat en Inrättning, egnad endast till Språkets förbättring; ett Språk, som igenom sin manlighet och sin styrka ej eftergifver något af de mest bekanta, och som allenast saknat den namnkunnighet, hvilken store Skribenter endast förskaffa, hvilka sällan tryta, då Regenten dem igenom sitt hägn uppmuntrar. Vi hafve ock redan med nöje sett sådana Skrifter utkomma, hvilka bära vittne om den smak och styrka åtskilliga Snillen äga, hvilka endast vänta ett större fält att visa sig och hedra Tidehvarfvet.

Vi hafve derföre beslutit, att upprätta ett Samhälle eller Akademi endast för Svenska Språket, den Vi velat helga åt de ädlaste af alla tidsfördrif: Vältaligheten och Skaldekonsten, att [ 7 ]under uppodlande och stadgande af Svenska Språket, utsprida och upphöja Äran och Minnet, samt sjunga de Store Mäns lof, som dels styrt, dels tjent och frälsat Fäderneslandet, och dermed på en gång utvidga Svenska Namnets och Språkets ära. Vi vilje således härmed, och i kraft af detta Vårt öppna Bref, af Konungslig Makt och Myndighet, upprätta, stadfästa och gilla ett Samhälle af Aderton Herrar och Män, till Svenska Språkets stadgande och uppodlande, samt till öfning för Vältaligheten och Svenska Skaldekonsten; hvilket Samhälle skall nu och evärdeligen bära namn af Svenska Akademien, den Vi nu, så för Oss som ock för Våra Efterträdare på Svenska Thronen, tage under Vårt särdeles hägn och beskydd: viljandes den med särskilta Penning-understöd begåfva; samt, om något vidrigt Dess Medlemmar, såsom Ledamöter af denna Akademi, händer och vederfares, det med högsta onåd anse och upptaga; och hafve Vi velat nu och för alltid stadfästa för deras göromål vissa Stadgar, [ 8 ]som Vi vilje skola hållas uti obrottslig helgd, och hvilka af hvar och en af denna Akademis Ledamöter nu och hädanefter, vid deras inträde i Akademien, skola egenhändigt undertecknas; och till en början af denna Akademis inrättning, hafve Vi utsett följande Herrar och Män, dels kände för deras utmärkta Vältalighet och starka Skrifsätt samt kärlek för Vitterhet, och dels de, hvilka redan sig hedrat med Skrifter som riktat Språket och vunnit allmänt lof, hvilka, sedan de inför Oss offenteligen sammanträdt, och, enligt ofvannämde Statuters 29 §, med Lottning utrönt den ordning de i Sammankomsten skola iakttaga samt undertecknat Stadgarne, hafva att sätta öfverläggningarne i gång, och enligt 13 §. välja de öfriga Ledamöter. De Herrar och Män Vi utsett, äro:

Herr RiksRådet Grefve von Höpken.
Herr RiksRådet Grefve Carl Fr. Scheffer.
Herr RiksRådet Grefve von Hermansson.
Herr RiksRådet och FältMarskalken Grefve Axel Fersen. [ 9 ]
Öfverste KammarJunkaren Grefve Johan Gabriel Oxenstjerna.
StatsSekreteraren Schröderheim.
Biskopen i Lund Doktor Celsius.
Biskopen i Götheborg Doktor Wingård.
CantzliRådet Grefve Gyllenborg.
CantzliRådet och KronPrinsens Informator Nils von Rosenstein, som ock blir Akademiens Sekreterare.
KammarRådet af Botin.
Vår Sekreterare Adlerbeth.
Vår HandSekreterare Kellgren.

Till yttermera visso hafve Vi detta med Egen hand underskrifvit och med Vårt stora Konungsliga Sigill bekräfta låtit, som skedde på Stockholms Slott, den Tjugonde dagen i Martii månad, År efter Vår Herres Jesu Christi Börd, det Ettusende Sjuhundrade och på det Åttationde Sjette.

GUSTAF.
M. RAMEL.

Vid Originalet följer det Stora RiksSigillet, i en vidhängande Silfverkupa.