Till Polen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Svensk konungaed
Samlade skrifter – Smärre dikter (band 4)
av Gunnar Wennerberg

Till Polen
Ynglinga-helsning  →
”Vid resningen i mars 1846.”


[ 10 ]

Tung är slafvens boja, bröder;
Hånad, trampad frihet blöder
       Under våldets slag;
Men om Herren läker såren,
“Noch ist Polen nicht verloren“.
        Så är ödets lag.

Krakau är fritt — och bandet,
Trefaldt snärjdt kring polska landet,
        Med ett hugg sprang af.
De ha slutats träldomsåren,
“Noch ist Polen nicht verloren“.
        Herren tog — och gaf.

[ 11 ]

Ja, okufligt frihetssinne
Gaf Han och ett trofast minne
        Åt de polske män.
Nu är torkad sista tåren,
“Noch ist Polen nicht verloren“.
        Se, det lefver än.

Du, som folkens öden väger,
O, låt Polens “Sensenträger“
        Våldets säd slå ned!
Segren följe dem i spåren!
“Dann ist Polen nicht verloren“,
        Glömmer hvad det led.