Till en Violblomma
| ← Amors råd |
|
Under en sjukdom → |
Göm, o blomma, i lilla silfblå kalken
Dessa tårar af vemod, tills den hulda
Denna källa besöker och från tufvan
Dig till skönare hem i barmen flyttar;
Då smyg närmare hennes hjerta, hviska
Att de perlande droppar i din blomskål
Från den trognaste ynglings hjerta flutit,
Hvilkens ensliga lif i gråt förrinner!