Förkortningar

Förkortningar

Någonstans, kanske lämpligen på denna sida, borde det finnas lite hjälp om förkortat skrivsätt i fraktur. Jag tänker på

  • ā ē ī ō ū => an/am en/em in/im on/om un/um

mm som till exempel

  • hīmelen => hi[m]melen
  • slaghē => slaghe[n]
  • nāpn => na[m]pn
  • thñ => th[e]n

Särskilt ī och i är lätta att förväxla.

Det förekommer även andra förkortningar

  • dñe => d[omi]ne
  • mz => m[ed]
  • thz => th[et]

Jag har även sett följande variant av etc:

Alla exempel är från psaltaren från 1536. Tyska wikisource har sidan de:Wikisource:Editionsrichtlinien där de första förkortningarna nämns.

En annan fråga är huruvida förkortningar ska anges med hakparenteser "[et]c" eller kursiverat "etc".

Sordin (diskussion)6 februari 2014 kl. 00.13

Ibland kan längre ord förkortas bort. Så ja, det är knepigt...

Lavallen (diskussion)6 februari 2014 kl. 05.04

Jag såg nu att det fanns en utförlig diskussion om detta på Indexdiskussion:Bibelöversättningarna av år 1536 band I. Men några saker borde kanske lyftas upp på en allmän sida för korrekturläsning?

Slutsatserna av den diskussionen verkade vara:

  1. Förkortningar anges med kursiv stil, ej hakparenteser.
  2. Förkortningar mz => med, thz => thet upplöses (se Patrik Åströms diskussion om detta) liksom thñ => then etc.

En annan allmän frågeställning är hur anfanger ska hanteras. En del verkar använda HErre och andra enbart HErre. Ytterligare en variant såg på Bibeln (Karl XII)/Första Boken Mose där man har gjort något anfangliknande genom att göra första bokstaven större.

En tredje frågeställning är om det finns en allmän "regel" om att virgula ska skrivas "xxx/ yyy" och inte "xxx / yyy"? Ditto med punkt: "xxx. yyy" verkar dominera framför "xxx . yyy".

Jag är helt ny här så de sista två frågorna kanske redan är besvarade någonstans.

Sordin (diskussion)6 februari 2014 kl. 23.40

Det finns i princip inget som hindrar att man kan ha två olika system i två olika verk. Det viktiga blir att ha samma system genom ett helt verk.

Lavallen (diskussion)8 februari 2014 kl. 14.42
 

Svenskspråkiga Wikisource har tryck från 1500-talet och fram till 2000-talet. Det gör det svårt att ha generella korrekturläsningsregler för redigeringen. Reglerna kan t.o.m. skilja sig från tidig äldre nysvenska texter till sena nysvenska texter. Det är också så att hel del korrekturläsningsvolymer varit igång länge och praxis har utarbetats efterhand. Bäst är att först kolla indexets diskussionssida om något är nämnt där.

Så är det för Bibelöversättningarna 1536 det har helt enkelt inte utbildats någon praxis för hur anfanger och skiljetecken ska skrivas. Vad som dominerar reflekterar kanske mer vem som varit mest aktiv. Jag använder nog "xxx/ yyy" och "HErre" i det indexet men mer kanske mer av vana från yngre texter. Bibeln (Karl XII) är i sin nuvarande skepnad betydligt yngre projekt än Bibelöversättningarna 1536.

r-rotunda-et har vi oftast hittills mest transkriberat som [et] i brist på bättre men frågan är om det inte bättre att betrakta det som en förkortning och lösa upp det till et i den volymen.

Thurs (diskussion)13 februari 2014 kl. 22.19