Uppslagsbok för alla/U

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  T Uppslagsbok för alla

U
V, W  →
(index)


[ 817 ]

U.

U, u, 21:a bokst. i alfabet.

U, kem. tecken för uranium.

ubi bene, ibi patria, lat., ordsp., hvarest (det är) godt (att vara), där (är mitt) fädernesland.

ubikvitēt, lat., allestädesnärvarelse, is. Kristi lekamens i nattvarden.

Ucayāli, källfl. t. Amasonfl., upprinner på Perus Kordillerer, 1,960 km.

Uchatius, Frz v., österr. frih. o. fältmarsk.-löjtnant, f. 1811, d. 81 [ 818 ]Wien gm själfmord. Uppf. stålbronsen o. ringgranaterna m. m.

Uddeholm, bruksegendom i n. Värmld.

Uddevalla, st. i Göteb. o. Boh. l. v. Kattegatt, 12,059 in v. (08). Handel. Nämnes red. und. medelt.

Udine, prov. i n. ö. It., 6,582 kv.-km., 614,440 inv. Hst. U., m. omr. 37,942 inv. Ärkeb., domk.

Udjiji, st. v. ostkust. af Tanganika-sjön.

ueberbrett'l (yb-), ty., ett slags finare varieté med pretention på konstnärlighet.

Ufa, guvern. i ö. Ryssld, 122,018 kv.km., 2,2 mill. inv. Hst. U. v. U.-fl. o. Ural, 49,961 inv. Ärkeb.

Ugan'da, negerrike i inre Afrika und. brit. protektorat, v. Ukereve, 13,300 kv.km., 3/500,000 inv.

ugglor, Strigidæ, till roffåglarnas ordn. hör. familj, omfatta nattugglesläktet, Strix L., hornufsl., Otus G. Cuv., bergufsl., Bubo Forster, dagugglesl., Athene Boie, hökugglesl., Surnia Dumont.

Ugolīno, se Gheradesca.

Uhland, Ludw., ty. skald och lit.-hist., f. 1787 Tübingen, 30/33 prof. där, d. 62. Skr. dikt., dram. m. m. Samlade gaml. ty. folksånger.

Uhlrich, Jean Jacq. Alex., fr. gen., f. 1802 Pfalzburg, utmärkte sig i Krim- och it. krigen samt 70 vid försvar, af Strassburg, d. 81. Förf.

ukās, ry., hvarje från kejs. l. den styrande senaten direkt utgående befallning.

Ukerēve l. Viktoria Nyansa, sjö i ö. Afrika, 68,480 kv.km.; uppt. 1858 af Speke.

Ukert, Friedr. Aug., ty. hist., f. 1780 Eutin, d. 51 ss. öfv.-bibl. i Gotha; utg. m. Heeren europ. staternas hist.

Ukraīne = Lill-Ryssland.

ulāner, tatar., med lans, karbin o. sabel beväpn. kavalleri.

ulceration, lat., sårnad, sårbildning.

Ule, Otto Edu. Vinzenz, ty. naturforsk., f. 1820, d. i Halle 75. Skr. Das Weltall, Wunder der Sternenwelt m. m.

ūlema, turk., teol. o. jurist.

Uleträsk, insjö i mel. Finld, aflopp gm Ule älf.

Uleåborg, län i Finld, 165,641 kv.km., 268,226 inv. Hst. U. (fin. Oulu), v. Bottn. vik. o. Ule älf 18.000 inv.

Ule älf, fl. i Finld, kommer fr. Ule träsk, utf. i Bottn. vik.

Ulfeld, Korfits, dan. gref., statsman, f. 1606, 36 g. m. Krist. IV:s dotter Eleonore, 51 till Sverige, 58 sv. ombud i fred. i Roskilde, d. i landsflykt 64.

Ul'fila, goternas apost., f. 311; öfvers. bibeln, hvaraf delar finnas kvar i Codex argenteus (Uppsala), Codex Carolinus (Wolfenbüttel), Mailänder Kodex (Milano), d. 381 Konstpl.

Ulfåsa, egend. i Östergötl. vid Boren.

Ull, nord. myt., son till Tor o. Sif; vinterns gud.

Ulm, bef. st. i Württemberg v. Donau, 51,680 inv. Domk.

Ulpiānus, Domitius, ber. rom. rättslärd, f. omkr. 170 Tyros. mörd. 238. Af U:s talr. skr. är fullt 1/3 intag. i Pandekterna.

Ulricehamn, ford. Bogesund, st. i Älfsborgs l. vid Åsunden, 1,949 inv. (08). Namnes i börj. af 1500-talet, nya namn. fr. 1741. Sanatorium.

Ulrich v. Liechtenstein, medelhögty, skald, f. omkr. 1200, d. 76. Skr.: Frauendienst.

Ulrika Eleonora, sv. drottn. 1) U. E. d. ä , dott. t. dan. kon. Fredr. III, Karl XI:s gem., f. 11/9 1656, förm. 80, d. 26/7 93. — Hennes dott. 2) U. E. d. y., f. 23/1 1688, förm. 15 m. sederm. Fredr. I, reg. drottn. 19, d. 24/11 41.

Ulriksdal, kungl. lustslott i Sthms l.

Ulspegel, se Eulenspiegel.

Ulster, Irlds nordligaste prov., 22.190 kv.km. 1,581.351 inv.; 9 grefsk.

ulster (öll'-), eng., lång o. vid med slejfer försedd öfverrock.

[ 819 ]Ul'tima Thule, det mot norden yttersta landet.

ultimātum, nylat., i folkrätten det sista erbjudandet t. fredl. lösn. af en fråga före krigsförklar.; sista oåterkalleliga beslut.

ul'timo, lat., den sista månadsdagen.

ul'tra, lat., på andra sidan; utom gränserna för det vanliga, öfverdrifven.

ultramarīn, praktfull blå färg, beredes af kiselsyra, lerjord, natron, svafvel; anv. t. tapet- o. tygtryck, t. blånande af papper, tvätt m. m.

ultramontanism', den kat. riktn., som understödjer påfven i alla hans anspråk.

ultra posse nemo obligātur, lat., ingen är pliktig att åstadkomma det omöjliga.

ultravioletta strålar, i spektrum, de utanför de violetta liggande osynliga strålarna.

Ultuna, landtbruksinstitut i Uppsala l.

Ulyss'es, se Odysseus.

Umbert'o l. Humbert I, kon. af Italien, son t. kon. Vikt. Eman. II, f. 1844, reg. 78; 68 förm. m. sin kusin Margherita, se Margareta, utl. furst. 5. 1900 skjuten af anarkisten Bresci.

um'bra, lat., brun färg af lera, bland, m. järn- o. manganoxidhydrat, l. af ett slags brunkol (kölnisk u.).

Um'brien, landsk. i mel. It., 9,709 kv.km., 695,610 inv. Hst. Perugia.

Umeå, st. i Västerb. l. vid Bottn. vik. o. Ume älf, 5,523 inv. (08). Priv. 1622.

Ume älf, fl. i Norrld, uppr. på Kölen, utf. v. Umeå i Bottn. viken, 381 km. l.

unciālbokstafver, stora begynnelsebokstäf., vanl. af dubbel storlek mot texten.

Uncle Sam (önkl säm), skämts. benämn. på Förenta stat. o. deras inv.

Unden, insjö i n. Västergötl.

underhus, se parlament.

underjorden, enl. de gamla folkens föreställn. själarnas vistelseort efter döden; eft. grekernas tro kringfluten af Styx.

underofficēr, befälsgrad närmast öfver gemene man.

undīner, lat., vattnets element.-andar.

undulationsteorien, den teori, enl. hkn ljuset uppkommer gm etervibrationer.

Ung, ung. komit. v. Teis, 3,229 kv.km., 153,266 inv. Hst. U.

Ungarn l. Transleithanien, kon.-rike, ö. del. af österr.-ung. monark., omfattar egentl. U., Fiume, Kroatien, Slavonien, Militärgräns, o. Siebenbürgen, tills. 324,851 kv.km., 19,2 mill. inv. Berg: Karpaterna, Bakonywald m. fl. Fl.: Donau m. Teis o. dess bifl., Drave, Raab, Waag m. fl. Kanal.: Bega- o. Franzéns-. Sjöar: Platten-, Neusiedler-. Inv.: magyarer, slovaker, tyskar, zigenare m. fl. Huf.-rel.: rom.-kat. Näring.: boskapssköts., åkerbr., vinodl. Indeln. i 65 komit. Hst.: Budapest. I person.-union med Österr. — Hist.: 898 intag, af magyar.; Stefan d. hel. 997/1038 U:s 1:e kon.; kristet i 11:e årh. 1392 und. ty. kejs., 1688 hus. Habsburg erkändt; 1876 Siebenbürgen införl. med U. Ink., utg. o. armé, se Österrike.

ungerska spr. o. lit.Spr. en gren af fin. språkstammen. — U. lit. börj. i 15:e årh., fortsattes gm lyriker, eposdiktare o. rom.-förf., men kom först i börj. på 19:e årh. till sin egentl. blomstr. Bland framst, förf. må nämnas: Dan. Berzsényi, Jos. Bajza, Károly o. Alex. Kisfaludy, Czuczor, Alex. Petöfi, Tompa, Arany m. fl. I nyaste tiden is. rikt. åt rom. o. dram. (M. Jósika, Kuthy, Eötvös, Maur. Jókai m. fl.), åt historien Horváth, Tekeli , m. fl., lit.-hist. Toldy, Gyulai, Beöti. Szilágyi m. fl.

ungerska viner, eldiga, ofta likörart.: tokajer, ruster, menesmagyarat o. s. v.

ūnicutn, lat., det enda i sitt slag.

unierade greker, de grek. församl. s. erkänna påfvens supremati. Kejs. [ 820 ]Nikol. I upphäfde 1839 med våld unionen i Ryssld.

uniōn, lat, fören. mel. stater l. kyrkor. Unionen, uttryck för N.-Amer. Förenta stater. Personal-u., då end. monarken, real-u., då äfv. representationen o. reger. äro gemensamma.

unionist'er, anhängare af 1817 års evangel. union; und. n.-amer. kriget 1862/65 nordstaternas anhängare gentemot de konfedererade.

unisōno, it., tonk., samstämmigt.

unitārier, lat., gemens. namn på de kristna sekter, s. förneka treenigheten; funnos enstaka i medelt., sed. 1791 hela församling., inf. i N.-Amer. gm Priestley.

United States of America (junaj'ted stets åv' ämerr'-), se Nord-Amerikas Förenta stater.

unitāt, lat., enhet, öfverensstämmelse.

unītis vīribus, lat., med förenade krafter.

universāl, lat., allmän, allt omfattande.

universitēt, lat., högsta offentliga läroanstalt, hvarest alla vetensk. systemat. studeras; den äldsta sannol. i Bologna, stift. 1158. U. stift. i Uppsala 1477, Lund 1668, Åbo 1640 (flyttades 1827 t. Hälsingfors), Kristiania 1811, Köpenhamn 1479.

univer'sum, lat., det hela, världsalltet.

uns, lat., = 1/12 rom. as; i Engld = 1/12 troypund; i Tyskld förr = 1/12 pfund.

Unter-Elsass, reg.-omr. i n. Els., 4,744 kv.km., 659,432 inv. Hst. Strassburg.

Unter-Franken, baierskt reg.-omr., 8,402 kv.km., 680,769 inv. Hst. Würzburg.

Unterwalden, kanton i mellersta Schweiz, delas i 2 oafhäng. halfkanton.: U. ob dem Wald, 765 kv.km., 28,300 inv.; hst. Sarnen, och U. nid dem Wald, 291 kv.km., 13,070 inv.. hufv.-ort Stans.

Unter-Weissenburg, ung. Siebenbürg. komit., 3,577 kv.km., 212,353 inv. Största st. Karlsburg.

ūpas, malaj., ett häftigt verkande pilgift, s. fås af den torkade mjölksaften af upasgiftträdet Antiaris toxicāna.

upper ten thousand (öpp'ör tenn thau'-), eng., de öfre 10,000, den förnäma världen.

Upmark, Gust. Henr. Vilh., f. 1844, 80 intend. v. nationalmus., d. 00. Förf.

Uppland, Svealands äldsta landskap mel. Ö.-sjön, Mälaren och Västmanland, 12,852 kv.km. (utom Sthm). Vattendr.: Fyris- o. Enköpingsån, sjön Temnaren. Det inre en stor slätt, eljest bergigt. Näringsgr.: åker- o. bergsbruk, fiske, sjöfart. Deladt på Sthms, Upps. o. Västmanlds l. Städer, se länen.

Uppsala, ford. Ö.-Aros, residensstad i U. l. vid Fyrisån, 25,311 inv. (08). Ärkebisk., ber. domk., Heliga trefaldighetskyrkan, slott, univ., univ.-byggnad, Gustavianum, Carolina rediviva m. bibl., observat., bot. trädgård, parker. Urgammal. Konungasäte till midt. af 13:e årh. Möte 1593. Jfr Gamla Uppsala.

Uppsala län, omfattar v. delen af Uppland, 5,313 kv.km., 126,334 inv. (08). Residensstad Uppsala. Öfr. st. Enköping.

Uppsala stift omfattar Sthms stad samt landsk. Uppland, Gästrikld o. Hälsingld.

Uppström, And., filol., f. 1806, d. 65 ss. e. o. prof. i Upps. Utgaf Mattei evang. på got. och Codex argenteus.

ur, inrättn. f. tidens mätande gm liktidig rörelse, voro hos de gamle sol-, sand- o. vatten-u., på hka senare tiden mättes gm den utrunna mängden sand l. vatten. I 12:e årh. uppkommo u. m. hjulverk o. 1658 pendel.-u. (Huygens), hka sed. försetts m. kompensationspend. af olika metall. f. att utjämna temperaturens inflytande. [ 821 ]Fick-u. uppfunnos omkr. 1500 (Pet. Hele), repeter-u. 1679 (Barlow), kronometer-u. af Harrison (d. 1776). Fick-u. äro dels spindel-, dels cylinder-, dels ankar-u. Bland nya u. må nämnas elektr. och pneumatiska (drifkraft. komprimerad luft). Hufvudfabr.-orter: Schweiz, Schwarzwald, Frankr., Engld, N.-Amerika.

Urāl, 1) gränsberg mel. Europa o. Asien, fr. Kasp. haf. t. N. ishaf., omkr. 2,560 km. l., ända t. 81 km. b.; rikt på metaller; högsta topp Tölposs, 1,632 m. h.; 2) fl. i Ryssld, uppr. på Ural, utf. i Kasp. haf., 2,396 km. l., omr. 249,549 kv.km.

Uralsk', ry.-asiat. guvern. v. nedre Ural, 360,438 kv.-km., 645,121 inv. Hst. U. v. Uralfl., 38,919 inv.

urān, U = 240, metall., af Klaproth 1789 uppt. silfverhvitt elem. Eg. vikt 18,7. -natriumuranat (u.-gult) o. -oxiduloxid (grön u.-oxid) anv. i porslinsmåln.

Urānia, gr. myt., en af muserna, stjärnkunskapens gudinna.

Uranienborg, se Brahe, Tyge.

U'ranos, gr. myt., himlen, Gaias förstfödde o. gem., far t. titanerna o. kykloperna m. fl.

uranpechblende, min., af kristall. uranoxidoxidul, njurform., svart; Marienberg, Annaberg m. m.; anv. t. framställn. af uran preparat; utsänder Becquerelstrålar.

U'ranus, planet, uppt. 1781 af W. Herschel, i medeltal på 2.851,8 mill. km. afst. fr. solen; omloppstid 84 år 5 dagar. Ekvatorsdiameter 60,000 km.

urbān, lat., stadsaktig, fin, bildad. -itēt, hyfsning, lefnadsvett, belefvenhet.

Urbānus, 8 påfvar. Framstående: 1) U. II, 1088 99, i strid m. kejs. Henrik IV o. kon. Filip I o. förorsakade korstågen. — 2) U. VIII, egentl. Maffeo Barberini, f. 1568, påf. 23/44, grundl. 27 Collegium de propaganda fide.

urberg, beteckn. för jordens äldsta fossilfria formation.

Urbīno, it. st., 18,307 inv. Univ., bisk. Raffaeles födelseort.

Urd, nord. myt., en af nornorna.

urdu l. hindi, det förnämsta af de fr. sanskrit härstammande språken.

uremī, läk., is. v. njursjukdomar gm hämmad urinafsöndr. framkalladt symtom: hufvudvärk, kräkning, kramp. Ofta dödlig. Behandl.: afför. o. svettdrifv. med., m. m.

urf, turk., kabinettsbefalln. af sultanen.

Urga, huf.-ort. i Mongoliet, 30,000 inv.

Uri, kanton i mel. Schweiz, 1,076 kv.km., 19,700 inv. Hst. Altorf.

urīn, njurarnas afsöndringsprod., svagt sur, inneh. vatten, u.-ämne, u.-syra o. åtskill. salter, is. fosfor-, svafvel- o. kolsyrade föreningar samt klornatrium; öfvergår lätt i förruttnelse, då u.-ämnet blir ammoniak. Eg. v. 1,002/1,04. -blåsan, af muskler och slemhud bestående säck i bäckenhålan för upptagande af urinen från njurarna. -syra, i urin., giktknölar m. m. förekom. kristall., svag syra; färg-, lukt- och smaklös; olösl. i alkohol. -ämne, förekom. i urin, blod, svett, bildar färg- o. luktlösa kristaller o. uppstår i kroppen ss. slutprod. af oupphörl. oxidationsprocesser af kväfvehalt. ämnen.

urkalk, kristallin. kalk i urbergen.

Ur'mia, pers. st. vid floden U., 33,000 inv.

urnor af lera l. metall tjänade flera af de gamla folkslagen till förvaringsrum af de dödas förbränningsprodukter.

Uruguay, 1) bifl. t. v. till Rio della Plata, uppr. i s. Brasilien, 1,000 km. l., omr. 357,900 kv.km. — 2) S.-amer. republ., 178,700 kv.km., 1,103,040 inv. (indianer, européer samt af blandad ras). Rel. kat. Huf.-när. bosk.-skötsel. Prod,: hudar, talg, horn, köttextrakt, ull. [ 822 ]Pol. ind. i 15 departimientos. Hst.: Montevideo. Hist.: U. i 18:e årh. del af vicekon.-rik. La Plata, 1828 oafhäng. Författn. 29. Pres. Claudio Williman 07/11.

U. S. o. U. S. A., förkortning för United States of America.

usbēker, turk. folk i Turkistan.

Usedom, ty. ö mel. Östersj. o. Stettinerhaff, 408 kv.km., 33,000 inv.

usurpation, lat., rättsvidrigt tillvällande af herravälde gm undanträngn. af den legitime härskaren.

usus, lat., bruk, häfd. Ususfructus, nyttjanderätt. Ex usu, gm öfning l. vana.

Utah (jû'ta), n.-amer. fristat, 219,955 kv.km., 316,331 inv., mest mormoner. Berg: Rocky mts; sjö: Stora Saltsj. Hst.: Salt Lake City. Stat 1896.

utanverk, bef., fästningsverk utanför hufvudvallen.

utensīlier, lat., redskap, husgerådssaker.

utförsel l. export, de inhemska varor, som utföras från ett land.

Utgård, nord. myt., en i utkanten af Jättehem belägen borg, hvars härskare var Utgårdaloke.

U'tica, 1) g. geogr., st. i n. Afrika, nära Kartago; 2) st. i N. York (N.-Amer.), 60,097 inv.

ūtile dul'ci, vittert sällskap i Sthm, 1753/86.

utilitarism', lat., det polit. system, i hkt nyttan för de handlande personerna är den enda bestämm. o. afgörande grundsatsen.

ut in'fra (supra), lat., som nedan (ofvan).

Utmeland, by i Mora socken i Dalarna. Gustaf Vasa-monument.

Utnäs Löt, exercisplats i Västmanlands län.

utopī, gr., ett i inbillningen skapadt land med allting i högsta fullkomlighet; hugskott; omöjligt, outförbart förslag.

Utrecht, holl. prov., 1,384 kv.km., 272,913 inv. Hst. U. vid Rhen och Vecht, 117,000 inv. Domk., univ., slott, handel, fabr. Union 23/1 1579; fred 11/4 1713.

utskott, af lika antal ledam. från riksdagens båda kamrar best. afdeln., s. bereda ärendena. I Sverige ständiga u. äro: konstitutions-, stats-, bevillnings-, lag-, banko- o. (sed. 1909) jordbruks-u.

Uttismalm, ort i Viborgs l. (Finld), sl. 28/6 1789.

Utö, ö i Östersj., Sthms l.

uvertȳr, fr., öppning; tonk., inledning till en opera, ett oratorium o. d.