Uppslagsbok för alla/V, W

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  U Uppslagsbok för alla

V, W
X  →
(index)


[ 822 ]

V, W.

V, v, W, w, 22:a bokst. i alfab. Ss. rom. talteck. är V = 5 samt v. förk. f. vide (lat.), se! äfvens. f. verte, lat., vänd!

V, kem. tecken för vanadin.

W, kem. tecken för wolframium.

Va, förk. för n.-amer. staten Virginia.

Waadt (fr. Pays de Vaud), schweiz. kant. mel. Genève- o. Neuchâtelsjöarna, 3,229 kv.km., 281,379 inv. (mest protest.). Spr. franskt. Hst. Lausanne.

Waag, bifl. t. v. till Donau i Ungarn, 398 km. l.

Waal, Rhens s. utloppsarm.

Wabash (wa'besch), bifl. t, h. till Ohio, 890 km. l.

vaccīn, lat., kokoppvax. -ation, se kokoppympning. -era, ympa m. kokoppor.

Wace (vās), Rob., anglo-normand. skald, f. omkr. 1090 Jersey, d. omkr. 1174. Skr.: Roman de Brut, Roman du Rou m. m.

Wachau, by s.o. om Leipzig. Slag l6/10 1813.

Wachsmuth, Ernst Wilh. Gottl., ty. hist., f. 1784, d. 66 ss. prof. Leipzig. Skr. sede- o. kult.-hist., Frankrikes o. ty. nationens hist. m. m.

Wacht atn Rhein (rajn), Die W., Vakten vid Rhenfloden, tyska nationalsången.

Wachtel, Theod., ty. operasång., f. [ 823 ]1824 Hamburg, d. 93. Lyrisk tenor.

Wachtmeister, 1) Hans, gref., amiral, f. 1641, utmärkte sig i Karl XI:s krig, 78 öf.-amiral, 81 gen.-amir., d. 14 ss. kgl. råd o. gen.-guvern. öfv. Kalm. l. o. Blekinge. — 2) Karl Axel Trolle-W., gref., statsm., f. 1754, 79 just.-kansl., 87 riksråd o. riksdrots, d. 10 ss. just.-statsm.

vacka, löst o. mjukt, gröngrått l. askgrått, i smutsgrönt l. smutsbrunt stötande, ofta blåsigt min., förvittringsprod. af basaltlava; förekom. bland basalt o. dolerit.

vācuum, lat., tomrum. -broms, mek., sugbroms. -cleaner (-klīnör), sugapparat till rengörning af mattor etc.

Vadai, negerrike i ö. Sudan, mel. Tsadsjön o. Dar Fur, 444,550 kv.-km., 2,6 mill. inv. Hst. Abesche. Utforskadt 1873.

vadare, Grallatores, ordn. bl. fåglarna, ha höga, smala ben med nedre delen obefjädrad, lång, tunn näbb, oftast lång hals. Dit höra: trapp-, vip-, roskarl-, pipare-, morkull-, beckasin-, spof-, rödspof-, tran-, ibis-, stork-, häger- o. alla snäppsläktena, sothöns-, knarr-, sumphönssläktena m. fl.

Waddington (-dängtång'), Will. Henry, fr. lärd o. statsm., f. 1826 i Paris af eng. familj, 71 ledam. af nationalförs., 76 senator och undervisn.-min., 77 utr.-min., 79 min.-pres., d. 94 Paris. Skr. of. numismat. o. gr. inskrifter m. m.

vademēcum, lat., egentl. följ mig; hjälpreda, rådgifvare för allt.

vaden, bakre muskulat. på underbenet.

vāde rētro, lat., vik hädan!

vadi, arab., flod.

vadkramp förorsakas gm öfveransträngn., dans, tryck på höftnerverna, vid kolera, äfven ofta i sömnen. Behandl.: gnidn. af vaden, varma omslag, ingnidn. af kloroform, senapssprit m. m.

Wadman, Joh. And., skald, f. 1777, sjukhuskommiss. 13/14, d. 37 i Göteb. Kvick humor. Saml. skr. utg. 55 o. 69.

Vadstena, st. i Östergötl. l., vid Vättern, 2,440 inv. (08). Ford. ber. kloster; adl. jungfrustift. Slott, anl. af Gust. I. Privil. 1400.

Wadström, Karl Bernh. Filonegros, präst och publ., f. 1831, sed. 81 kommin. i Sthm. Utg. Budbäraren, Förr och Nu m. m.

Vadsö, nor. st. vid Varangerfjord, 1,931 inv. Fiske.

Vaduz, officiellt hst. i Liechtenstein, 1,150 inv.

væ, lat., ve! v. vic'tis, ve de besegrade!

vag, fr., obestämd, sväfvande, oviss.

vagabond', lat., landstrykare, lösdrifvare; sysslolös mska.

vagel, inflammat. i förening med varbildn. i hårkörtlarna på ögonlocket. Behandl.: varma omslag.

vagant', lat., lösdrifvare, landstrykare.

vagnborg, ford. af alla fordonen bildad cirkelformig l. månghörnig förskansning t. lägerförsvar.

Wagner, 1) Heinr. Leop., ty. skald fr. Sturm-und-Drangperiod., f. 1747, d, 79. Goethes ungdomsvän. Skr.: Die Kindesmörderinn m. m. — 2) Richard, komp., skald, teaterreform., f. 1813 Leipzig, sed. 34 kapellmäst. på flere ställen, 40 hofkapellmäst. i Dresden, flydde 49 f. delaktigh. i uppror, 64/66 mus.-intendent i München, byggde 76 egen teat. i Baireuth, d. 83 Venezia. Komp. Der Ring des Nibelungen, Tannhäuser, Lohenyrin, Rienzi m. fl. Saml. skr. o. dikter 1873, 9 bd. — Hans hustru 3) Cosima, f. 1837, dot. till Franz Liszts. — Hans brorsdott. 4) Johanna, dram. artist, f. 1828, 59 g. m. landråd. Jachtmann; sed. 72 privat i München, d. 94 Würzburg.

Wagram, by i Österrike n.o. om Wien, 1,709 inv. Slag 5—6/7 1809.

Wagrien, landsk, i ö. Holstein.

[ 824 ]vague, se vag.

vahabīter, mohamm. sekt i inre Arabien. Islams puritaner.

Wahlberg, 1) Joh. Aug., naturforskare, f. 1810, lärare v. skogsinst., resor i Afrika, 56 dödad där af en elefant. — 2) Herm. Alfr. Leonard, landskapsmål., f. 1834, 80 vice prof. vid Fria konsternas akad., d. 06.

Wahlbom, 1) Joh. Vilh. Karl, hist.-mål., f. 1810 Kalmar, d. 58 London. — 2) Gust., träsnid., f. 1824, uppsatte 62 tidn. Söndags-Nisse, d. 77 Sthm.

Wahlenberg, 1) Jöran Geo., naturforsk., f. 1780, 29 prof. i Upps., d. där 51. Talr. skr. i bot. m. m. — 2) Anna Maria, se Kjerrman.

Wahlman, Lars Israël, arkit., f. 1870 Hedemora landsförsaml., t. f. lekt. vid Tekn. högskolan 05, fr. 93 möbelarkit., har ombyggt o. nybyggt en mängd herrgårdar. Förf.

Wahlstatt, by vid Liegnitz, 611 inv. Slag 9/4 1241, 26/8 1813.

Wahlström, Jonas Gust., hist. och publ., f. 1814, d. 85. Utg. Upsala tidningar (40/42), Aros (65/68) m. m. Skr.: Fornnordiskt bibl. m. m.

Waigatsch, ry. ö i N. ishaf. mel. fastland, o. Novaja Semlja, 3,703 kv.km.

Waitz, Geo., ty. hist., f. 1813, d. 86 Berlin. Skr.: Lübeck unter Wullenwever etc., ty. författningens hist. m. m.

vakans', lat., ledigh. i fråga om ämbete l. tjänst.

vakant', ledig, obesatt.

Wakefield (wäkfild), st. i mel. England, 41,413 inv.

vaktelsläktet, Coturnix Moehring; till hönsfåglarna hör. släkte. Vanlig v., C. communis Bonnaterre, i Eur., mel. Asien, sparsamt i s. o. mell. Sverige, flyttfågel; läckert villebråd.

va'kuum, se vacuum.

val = 80 st.

va la banque (-bank), fr., hela banken må gå! kör!

Valakīet, s.v. del. af kon.-rik. Rumänien, delas i Stora (Östra) o. Lilla (Västra) V., skilda gm Aluta, 77,480 kv.km., omkr. 3,8 mill. inv. Hst. Bukarest. — Sed. 1215 eget rike, 1391 und. turk. höghet; 1714 nämnde sult. furste, sedan 1829 folk. själfst.; 59 fören. m. Moldau t. ett rike: Rumänien.

valborgsmässoafton, den sista april.

Wal'cheren, holl. ö vid Scheldes utl., 209 kv.km., 40,000 inv. Hst. Middelburg.

Valdaibergen, bergsträcka i mel. Ryssld, 370 km. l., största höjd 351 m.

Waldeck, ty. furstend., 2 delar: forna grefsk. W. o. furstend. Pyrmont; 1,121 kv.km., 59,127 inv. Hst. Arolsen. Und. Preussens förvaltn. Furste: Fredrik, sed. 93.

Waldeck, Bened. Frz Leo, preuss. statsm., f. 1802, 48 medlem af preuss. nat.-förs., 60 t. fortschrittspart., d. 70.

Waldeck-Rousseau (-russå), Pierre Marie, fr. polit, f. 1846 Nantes, 99/02 min.-presid., d. 04 Paris.

Valdemar, sv. kon. o. furstar: 1) V., son t. Birger jarl, reg. 1250/ 78, g. m. a) Sofia, b) Lukradis, d. 1302. — 2) V. Magnusson, son t. Magn. Ladulås, d. i fängelse på Nyköpings slott 1318; g. m. a) en dotter t. Tyrgils Knutsson, b) en nor. prins:a Ingeborg.

Valdemar, dan. kon. o. furstar: 1) V. I, d. st., kon. 1157/82. — Hans son 2) V. II Seier, kon. 1202/41. — 3) V. (IV) Atterdag, son t. Kristoffer II, f. omkr. 1320, reg. 40, återtog 60 Skåne, Halland o. Blekinge, eröfr. 61 Gottld o. plundrade Visby, d. 75, g. m. Hedvig af Sönderjylland. — 4) V., prins af Danmark, son t. Krist. IX, f. 27/10 1858, 85 g. m. Marie af Orléans.

Valdemarsvik, köp. i Östergötl. l. vid V. af Östersj., 676 inv. (08). Namnes på 1660-talet.

valdenser, af Petrus Valdus 1170 [ 825 ]stift., t. 1848 förföljdt religionssamf., som söker återställa apostol. renheten samt fattigdomen inom kyrkan.

Waldenström, 1) Paul Peter, teol., predikant, f. 1838, 74/05 lekt. i Gäfle, mångår. ledam. af riksd:s andra kam. Religiös vältalare. Bildade 1878 Sv. Missionsförbundet. Ifrig frikyrkoledare. Vidtberest. Utg. Pietisten (68/76), Vittnet (76/80). Skr.: Om försoningens betydelse, Till Österland (95/96) m. m. — Hans bror 2) Joh. Ant., läkare, f. 1839, d. 79 ss. prof. i Uppsala. Förf.

Waldis, Burkhard, ty. lärodikt., d. omkr. 1556. Skr.: Esopus m. m.

vāle, lat., lef väl!

Valence (-langs'), fr. st. v. Rhône, 26,946 inv.

Valen'cia, 1) ford. kon.-rike, nu prov. i Span., 10,751 kv.km., 1,587,533 inv. Hst. V. vid Guadalaviar, 213,550 inv. Domk., univ., citadell. — 2) Se Narvaez.

Valen'cia, st. i Venezuela v. V.-sj., 124,000 inv.

Valenciennes (-langsiänn'), fr. st. v. Schelde, 27,538 inv. Fästn., spetstillverkn., handel.

Vālens, rom. kejs., af sin bror, kejs. Valentinianus I, 364 upphöjd t. medreg. i Östrom. rik., 378 v. Adrianopel slag. o. död. af goterna.

Va'lentin d. hel., d. 306 ss. martyr. Dag 14/2.

Valentiniānus, 1) V. I, förträfflig rom. kejs., 364 reg. i Västrom. rik., d. 375. — Hansson 2) V. II, medkejs. i V.-rom. rik., 392 dödad af franken Arbogast. — 3) V. III (V), son till Constantius, medkejs. i V.-rom. rik., lät sin moder Placida o. Aëtius regera, mördade d. senare 454; själf mördad af Petronius 455.

Valeriāna officinalis L., Valerianeæ; roten lämnar gm destill. m. vatten gul eter. v.-olja.

Valeriānus, Publ. Licinius, rom. kejs. 253/60, d. i pers. fångenskap.

Valārius, Joh. Dav., skald, f. 1766, ämbetsm., 26 ledam. af sv. akad., i d. 52. Skr.: Visor o. sångstycken, Vitterhetsförsök m. m.

Valārius Flaccus, Cajus, rom. ep. skald, d. 89 e. K.

Valērius Max'imus, rom. hist. i 1:a årh. e. K.

Wales (wäls), m. Engld fören. furstend., v. del. af Storbrit., 19,341 kv.km., 1,720,609 inv. Bergland; delas i 2 del., Nord- o. Syd-W., 12 grefsk. Hst. Pembroke. — 1536 fullständ. fören. m. Engld.

Valfader, Odin ss. stridernas ledare.

Valhall, nord. myt., Odins borg o. de i striden fallna hjältarnes bestämmelseort. Af guld och med 540 portar.

Valkiala, socken i Tavastland. Slag 29/4 1790.

valkjord, jordart. förvittringsprod. af grönsten o. d. min., v. Aachen, i Sachsen, Engld m. m. Anv. t. klädesvalkn., fläckuttagningsmed., i tapetfabr. m. m.

valkyrjor, nord. myt., tjänarinnor i Valhall, dit de förde de i strid fallna kämparna.

Wall, Ax. Rud. Maur., publ., f. 1826, d. 93. Utg. 48/57 »Friskytten», grundade 64 »Dagens Nyheter». Skr.: Nyckel till almanackan m. m.

Vall'a, Laurent., it. humanist, f. 1407 Rom, d. där 57 ss. påflig sekreterare.

Wallace (wåll'es), 1) Will., skotsk frihetshjälte, f. 1276, befriade Skottld fr. Englands herravälde, slagen 96, 05 förråd. utlämnad t. Engld, s. å. afrättad. — 2) Will., eng. komp., f. 1814, d. 65. Komp. operor o. pianostycken m. m. — 3) Alfr. Russel, eng. naturf., f. 1823 Usk, har uppställt en af Darwin oberoende evolutionsteori.

Valladolīd (valja-), sp. provins i Gamla Kastil., 7,569 kv.km., 278,561 inv Hst. V. v. Pisuerga, 68,789 inv. Ärkeb., univ. Colombos dödsort.

Wallander, 1) Jos. Vilh., genremål., f. 1821, 57 ledam. af o. 67 prof. v. Fria konst. akad., d. 88 [ 826 ]Sthm. — Dennes brorson 2) Alf, genremål., konstindustriell mönsterrit., f. 62 Sthm, sed. 96 artist vid Rörstrands porslinsfabr.

vallbössa, tungt eldhandvapen till fästningskrig.

Walldén, 1) Jonas Ad., publ., f. 1807, 34/69 hufvudred. f. »Stockholms Dagblad», d. 72. — Hans son 2) John Vilh. Elis, publ., f. 1836, 69/84 hufvudred. för »Stockholms Dagblad», d. 06. Förf.

Vallée (-lē), Jean de la, arkit., f. 1620, 51 öfv.-intend., 71 borgmäst. i Sthm, d. 96. Riddarhuset, Katarina o. Hedv. Eleonora kyrkor, rådhuset i Sthm m. m.

Wallenberg, 1) Jakob, präst o. förf., f. 1746. 3 resor t. Ostind., d. 78 ss. kyrkoh. i Mönsterås. Skr.: Min son på galejan m. m. — Hans brorsons son 2) André Osk., publ., stats- o. finansman, f, 1816, först sjöofficer, verksam riksdagsm., d. ss. bankdirektör 86. Förf. — Dennes son 3) Knut Agaton, finansman, f. 53 Sthm, sedan 86 dir. för Sthms ensk. bank.

Wallenstein (eg. Waldstein), Albr. Wenz. Eus. v., hert. af Friedland, ty. fälth., f. 1583 Böhmen, 99 katol., 23 riksfurste, 24 hertig, 25 kejserl. generalissimus o. fältmarsk., entled. 30, återfick 32 oinskr. befäl, sträfvade efter oinskränkt makt, afsatt 34, s. å mördad i Eger.

vallfart, inom kat. kyrk. färd und. sång och bön till hel. orter, ss. Jerusalem, Loreto, Rom, Einsiedeln f. aflats erhållande.

vallgång, gång bakom bröstvärnet i fästning.

Wallhof, by i Kurl. Sl. 7/1 1626.

Wallin, Jon. Ol., teol. o. skald, f. 1779, 10 led. af sv. akad., d. 39 ss. ärkebisk. Skr.: Dödens ängel, Uppfostraren, Predikningar, flera psalmer i 1819 års psalmbok o. s. v. Saml. vitterhetsarb., fl. uppl. Framst. andl. vältalare.

Wallis, kant. i s. Schweiz, 5,248 kv.km., 100,000 inv. (ty. o. fransmän). Rel. kat. Hst. Sitten.

Wallis, 1) Ernst, hist. o. publ., f. 1842, 81/89 medred. i Aftonbladet. Skr.: Illustr. världshist., Nap. den tredje . . . m. m. — Hans bror 2) Curt, läkare, f. 1845, 84/10 prof. vid Karol. instit. Skr.: Siciliens klimat. kurorter, Bakterierna ss. sjukdomsorsak m. m.

Wallmark, 1) Peter Adam, vitterhetsidk. o. publ., f. 1777, 11/ 43 kgl. bibl., 29 tit.-kansliråd, d. 58. Skr. dikter, hist. arb. m. m., utg. Journ. f. litt o. theat. (09/13), Allm. journalen (13/24), Journalen (24/36), Post- o. Inr. tidn. (37/47). — Hans son 2) Ernst Adam, förf., f. 1834 Sthm. Skr.: Blenda (tills. m. L. Josephson), öfvers. mångfald. teaterpjäser, utg. Visor o. kupletter, »4 knippor» (80/90).

vallmo, Papaver Tourn., Papaveraceæ; trädgårds-v., P. somniferum L., inhemsk i M. Asien, odlas i Främre Asien, O.-Ind., s. Europa f. erhåll, af opium o. olja. P. rhoeas L., ibland säden i Europa, Asien, Afrika; officinella blomblad. -olja, fet, ljusgul olja, s. erhåll. gm pressn. af fröna t. Papaver somniferum; anv. till matolja, tvål m. m.

vallōner, roman. folkstam i s. Belg. o. angräns. del. af Frankrike o. Preussen.

Wallqvist, Olof, teol. o. polit., f. 1755, d. 1800 ss. bisk. i Växjö. Förf.

valnötträdet, Juglans L., Juglandeæ. Vanliga v., J. regia L., fr. Persien, lämnar förträffl., virke, nötterna ätbara o. lämna olja t. fernissor m. m., bladen officinella, barken o. fruktskalen innehålla färgämne.

Valois (valåa'), ford. fr. landsk., omfattar dep. Oise-et-Aisne. V. var först grefsk., sedan hertigd. Från V. kom den sidogren af kapetingerna, s. innehade fr. tronen 1328/1589.

Valparaiso (-ra-īso), prov. i Chile, [ 827 ]5,059 kv.km., 252,009 inv. Hst. V. vid V.-vik, 150,962 inv. Viktig hamn.

Walpole (wåll'pål), 1) Sir Rob., gref. af Oxford, eng. statsm., f. 1676, 08 min., 11 f. bestickligh. utstött ur parlam., 15 ånyo min., d. 45. — Hans son 2) Horace, förf., f. 1717, d. 97. Skr. memoarer m. m.

valpurgisnatten, natten till den 1 maj, då enl. sagan satan o. hans anhäng. föra orgier på Blocksberg.

valrike, monarki, hvars regent väljes för lifstid.

valrätt af riksdagsmän till sv. riksdagens 1:a kamm. tillkommer (efter 1909) landstingsmän och stadsfullmäktige i städer som ej deltaga i landsting; t. 2:a kamm. hvarje välfrejdad svenk man fr. o. m. kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått 24 år, dock ej a) den som står under förmynderskap l. är i konkurs; b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande l. sistförflutna kalenderåret af fattigvårdssamh. tilldel. honom själf hans hustru l. minderår. barn; c) den, s. icke erlagt honom påförda utskylder till stat och kommun, förfallna till betaln. under de tre sistförfl. åren; d) värnpliktig, som icke fullgjort honom t. o. m. sistförflutna kal.-år åliggande värnpliktsöfningar. — Det valsätt, s. efter 1909 gäller i Sverige vid riksdags- och landstigsmannaval, är det proportionella, som åsyftar att, gm åstadkommande af ett rätt förhållande (proportion) mel. de väljande och valmännen, låta olika meningsgrupper bland valmännen blifva företrädda bland de valda efter deras antal. Metoden är grundad på den af belg. statsrättsläraren V. D'Hondt 1878 framställda regeln, närmare bestämd af dan. prof. T. N. Thiele och lämpad för svenska förhållanden af prof. L. E. Phragmén.

vals, ty., dans i ¾ takt.

Valter af Aqvitānien, dikt ur ty. hjältesagan; finns blott i en lat. bearb. fr. 10:e årh.

Walther von der Vogelweide, ty. lyrik., f. i senare hälften af 1100-talet, d. omkr. 1237 Würzburg. Medeltidens mest framst. minnesångare.

valthorn, ty., skogshorn; tonk., jakthorn.

Valūjef, Pet. Alexandrov., ry. statsm., f. 1817, 61/68 inr.-min., genomförde lifegenskapens upphäfvande, 72/81 min. f. riksdomänerna, d. 90.

valūta, it., värde, belopp.

val'vel, lat., anat., klaff, ventil.

valör, fr., värde.

Vámbéry (-berj), Herm., ung. resande o. oriental., f. 1832, prof. i Budapest. Skr. öf. Persien, Mellan-Asien, islam, magyarernas ursprung m. m.

vampyr, slav., enl. slavernas o. den grek. befolkn. på Balkanhalfön tro, spöke, s. utsuger lefv. mskors blod o. därigm dödar dem.

vampyren, Phyllostoma spectrum, t. fladdermössen hör. djur i S.-Amer., lefver i närheten af boskapshjordar o. suger nattetid deras blod.

Van, st. i turk. Armen. v. V.-sjön, 30,000 inv.

vanadīn, V = 51, metall., 1801 af del Rio uppt., silfvergläns., pulverform. grundämne. Eg. v. 5,87, förekom, i Mexico, Taberg m. fl.

Wancke, Folke, f. 1854 i Edebo, Sthms l., bankkamrer, idrottsman, skattmästare hos Sv. turistfören. från 87, har bildat en del idrottsklubbar o. på andra sätt främjat sporten.

Vancouvers ö (vänkû-), ö vid kust. af brit. Columbia, 33,092 kv.km., 26,133 inv. Hst. Victoria.

vandāler, german. folk, urspr. bosatt v. Östersj.; i börj. af 5:e årh. i Gallien, 409 i Span., 429 i Afrika, där de 439 grund. v:s rike m. Kartago t. hst. o. hkt 534 förstörd, af Belisarius.

Vandalīcia, se Andalusien.

[ 828 ]vandalism', eft. vandalernas, und. Geischerich, förstör. af Rom 455 ben. på rå fientlighet mot konster o. vetenskaper.

Vandamme (vangdamm'), Dominique Jos., gref. af Hüneburg, fr. gen., f. 1771 Kassel, 93 brigadgen., 13 ss. kårchef fång. v. Kulm, eft. restaur. landsflykt, i Amer., återkom 24, d. 30 Cassel.

Vanderbilt, Cornelius, am. industri-idkare, f. 43, d. 99, en af världens rikaste män.

Vandiemens land (fandī-), se Tasmania.

vandrande juden, se Jerusalems skomakare.

Wandsbeck, st. i Slesv.-Holst. nära Hamburg, 31,566 inv. Slott. Minnesmärke af Claudius. Wandsbecker Bote, se Claudius.

Van Dyck, se Dyck.

vāner, nord. myt., gudar, s. lefde i krig m. åsarne, hka slutl. besegr. o. upptogo dem bland sig.

vanilj', Vanilla planifolia Andrews, Orchideæ, bredbladig klängväxt i Mexico, S.-Amerika, Java, Ceylon, Réunion; lämnar v.-frukter o. eter. olja.

vānitas vanitātum, lat., fåfängligheternas fåfänglighet, d. v. s. allt är fåfängligt.

Vanity Fair (vänn'iti fär), eng., fåfängans marknad, berömd roman af den eng. förf. W. Thackeray.

Vanlande, Svegdes son, kon. af ynglingaätten.

Vannes (vann), fr. st. vid Atlant. 23,375 inv. Bisk., hamn.

vansinne = monomani.

vant, sjö., tåg af hampa l. järntråd, hka framtill stötta master o. stänger.

vapen, fig. o. tecken, s. furste- o. adl. hus, stater, städer m. m. föra i skölden ss. ständiga sinnebilder. — Jfr skjutvapen.

Vapereau (vaprå), Louis Gust., fr. lexikogr., f. 1819, d. 06 i Paris. Utg. Dictionnaire univ. des contemp. (fl. uppl.), Dictionn. univ. des littératures etc.

vapör, fr., dunst, ånga. -er, »uppstigningar».

vaquēros, sp., folkklass i Asturien, som lefver ett nomadiserande herdelif.

Var, dep. i s.-ö. Frankr., 6,023 kv.-km., 326,384 inv. Hst. Draguignan.

Vara, köping i Skarab. l., 853 inv. (08).

vāra, längdm., i Span. o. Centr.-Amer. = 0,836, i Port. = 1,1, Mex. = 0,838 m.

Varangerfjord, vik af N. ish. i Finm. amt (Norge).

Warbeck, (wår-), egentl. Peter Osbeck, utgaf sig 1492 ss. den af Rikard III mörd. Edvard IV:s son: kallade sig Rik. IV, fången 98, afrätt. 99.

Varberg, st. i Hall. l. vid Katteg., 7,043 inv. (08). Grundl. 1666. Badort. Gam., nu slopad fästning.

Warburg, Karl Joh., lit.- o. konsthist., publ., f. 1852, 77 medarb. i Göteb. Hand.- o. sjöfartstidn., 78/90 bibl. vid Göteb. mus., 90/00 prof. vid Gbgs högsk., sed. 05 ledam. af 2:a kamm., 09 prof. vid Sthms högskola. Skr.: Det sv. lustspel. und. medeltid., Sv. litt.-hist. m. m.

Ward (wård), mrs Humphry, eg. Mary Augusta W., f. Arnold, eng. rom.-förf., f. 1851 i Tasmanien, har gjort sig ryktbar gm Robert Elsmere (88); har vidare skr. The history of David Grieve (92), Daphne (09) m. fl., af hka de flesta öfvers. på svenska.

Vardande l. Verdandi, se nornor.

Vardö, nor. st. v. N. ish. 2,400 inv. Fiske. I närhet. Vardöhus, jordens nordligaste fästning.

varf, plats f. fartygsbyggnad.

varförgiftning, pyemi, blodförgiftn. gm upptagande i blodet af sårvar, hvarvid sårbakterierna förorsaka fortfarande sönderdeln. af blodet. Högst farlig. Behandl.: antiseptiska förband, karboltvättningar, aflägsnandet af smittvaret, invärtes vin, konjak, kinin.

vargen, Canis lupus L., hör t. rofdjur., är ofvan grå- l. rostgul, under smutshvit, till 132 cm. l.; [ 829 ]sparsamt i Norrld; huden pälsverk.

Wargentin, Pet. Vilh., mat., astron., f. 1717, d. 83 ss. akad.-adj. i Upps. Förf.

variant', lat., afvikande l. olika läsart hos en förf.

variatio delec'tat, lat., ombyte förnöjer.

variation, förändr., afvikelse; astron., afvikelse i månens rörelser; tonk., olika förändringar af ett tema med bibehållande af huf.-melodien.

vāria, lat., blandade ämnen, hvarjehanda.

variābel, lat., föränderlig; mat., föränderlig storhet.

vari|ēra, lat., förändra, skifta, göra skiftande l. omväxlande. -eté, omväxling; förlustelseställe med teaterscen, där sång, dans, gymnastiska konststycken etc. uppföras.

varjāger l. väringar, und. medelt. nordiska krigare i inre Ryssld, äfv. by san t. kejsarens af sdna bildade lifvakt.

varmluftsmaskiner, kalorikmaskiner, ångmaskin, liknande motorer m. upphettad luft t. drifkraft. Uppf. 1853 af John Ericsson.

Varna, st. i Bulgarien v. Svarta haf., 37,000 inv.

Warnemünde, by i Meckl.-Schw., v. Östersj. 3,100 inv. Hafsbad.

Varnhagen v. Ense, 1) Karl Aug., ty. förf., f. 1785, d. 58 ss. legationsråd i Berlin. Skr. biografier, dagböcker m. m. — Hans hustru 2) Rahel, f. Marcus 1771 Berlin, d. där 33. Förf:a. Snillrik; ber. salong.

Varnhem, ford. ber. kloster i Skaraborgs l. Kyrkan restaurerad, Skarke sockenkyrka.

warranted (wårr'önted), eng., garanterad äkta.

Warrington (wårr'ingtön), st. i mel. Engld, 68,301 inv. Fabr.

Varr'o, Marcus Terentius, rom. förf., f. 116 f. K., d. 27. Alsterrik.

Varschav, rättelig. Varszava, ry.-polskt guvern., 14,562 kv.km., 1,981.867 inv. Hst. V. v. Weichsel, 756 000 inv. Grek. o. kat. bisk., univ., palats, handel, industri. Slag 18—20/7 (28—30/7) 1656, 5/11 1794, 7/9 1831.

Wartburg, bergslott nära Eisenach, bek. för Luthers vistelse där 1521/22 o. sekularfest. 1817.

Warthe, bifl. t. Oder t. h., 756 km., utf. v. Küstrin.

varumärke, tecken l. bild, s. handels- o. fabriksfirmor äga rättighet att inregistrera och s. då ej får begagnas af andra. Lagen härom af 1884.

Vārus, Publ. Quinctilius, 06 f. K. ståth. i Syrien o. 06 e. K. i Germanien, 09 slagen af Arminius i Teutoburgskog., dödade sig själf.

Warwick (wårr'ick), grefsk. i mel. Engld, 2,337 kv.km., 897.678 inv. Hst. W. vid Avon, 11,900 inv.

Warwick (~), Rich. Neville, earl af W., kallad kungamakaren, upphöjde 1461 Edv. IV på tron. o, 71 Henr. VI, stupade s. å. vid Barnet.

Varzin, furst Bismarcks slott, riddargods o. by i Pommern nära Köslin, 1,399 inv.

Vasa (Vase), A) gammal sv. stormansätt. 1) Krister Nilsson, statsm., riksr. 1396, riksdrots 35, unionsvänlig, d. 42. — Hans sonson 2) Kettil Karlsson, statsm., 1459 bisk. i Linköp., gjorde 64 uppror mot Kristian I, 64/65 riksföreståndare, d. 65. — Hans bror 3) Erik Karlsson, statsm., deltog i bröd. stämplingar, råd-herre 64, gjorde 69 uppror mot Karl VIII Knutsson, slagen 70, flydde t. Danmark, mörd. 91. — Hans kusin 4) Erik Johansson, riksråd 1501, var på Sturarnas sida, halshugg, v. Sthms blodbad 1520. Far t. Gust. I. — B) kgl. gren, kom 1523 på tronen med Gust. I, reg. i Sverige t. 1654, utdog där 1689 m. drottn. Kristina; reg. i Polen 1587/1668, utdog där med Johan Kasimir 1672.

Vasa, län i Finld, 41,711 kv.km. [ 830 ]447,000 inv. Hst. Vasa l. Nikolaistad (se d. o.).

vasall', lat., se länsväsen.

vasaorden, sv. ord., stift. 1772; 4 kl.

Vasāri, Geo., it. mål., arkit. o. konsthist., f. 1511, d. 74 Florens. Michelangelos lärj. Skr. ber. konstnärsbiografier.

Vasastjerna, Oskar, fin. general., f. 1819. Skr.: Ättartaflor öfver . . . Finlands . . . adel (79/83).

Vas'co da Gāma, port. sjöfar., f. 1469 Sines, kringseglade 97 Afrikas sydspets, framträngde 98 till Sansibar o. Kalikut, afsegl. 02 med 21 skepp från Lissabon, grund. på ostkust. af Afrika port. kolon., 24 till Indien, d. s. å. Kotschin.

vascongādos, se basker.

vaselīn, blandn. af paraffin o. oljart. kolväten, liknar ister; användes till salvor, parfymer, smörjmedel.

Washington (wåsch'ingtön), 1) stat i n.-v. Amer., v. Stilla haf., 182,779 kv.km., 518,103 inv. Hst. Olympia; 2) förb.-hst. i För. stat. i Columbia-distr. v. Potomac, 308,000 inv. Hvita huset (presidentens palats), departem.-byggnad., W.-monum. Anlagd 1791, sed. 1800 säte för reg. o, kongressen.

Washington (~), Geo., grundl. af N.-Amerikas oafhängigh., f. 1732 i Virgin., nybyggare på Mount Vernon, 74 deput., 75 öfvergen. f. kolonialtrupp., slog engelsm. 77, 81; 89/97 Förenta stats 1:e presid., d. 99.

vat, holl. våtvarumått = 1 hl.

water-closet (wåtörklåset), eng., afträde, s. hålles rent m. spolande vatten.

Waterford (wåterförd), grefsk. i s. Irld, 1,868 kv.km., 87,030 inv. Hst. W. v. W.-vik., 26,747 inv. Hamn.

Waterloo (-lo), belg. by s. om Brüssel, 4,156 inv. Slag 18/6 1815. Jfr Belle-Alliance.

Waterloo (~), Ant., nederl. landsk.-mål. o. raderare, f. i börj. af 1600-tal., d. i Utrecht omkr. 1670.

water white (wåtörhwajt), eng., »vattenhvit», ett slags vattenklar fotogenolja.

Vatikānen, påfl. palats i Rom.

vatikanska kyrkomötet 1869/70, bek. f. dogm. om påfvens ofelbarh.

Watt (wått), James, eng. mek., f. 1736 Skottld, d. 19 v. Birmingham. Förbättrade ångmask., uppf. kondensatorn, »parallellogrammen m. m.

Vatteau (-tå), Ant., fr. genremål., f. 1684, d. 24 v. Paris.

vatten, H2O = 18, vätets oxid, förekom. allm. i naturen, is. i flytande o. gasform. tillst., men aldrig rent, utan sdnt framst. gm destillation med iakttag, af vissa försiktighetsmått o. är en fullkoml. gmskinl., lukt- o. smaklös neutral vätska. Vid 0° C. antar v. fast, kristallin. tillst. (is), o. dess kokpkt är beroende af trycket; v. 760 mm. barometertryck är den 100° C. Eg. v. = 1. Allt i naturen förekommande v. innehåller främm. beståndsdel., renast däribl. regn.-v.; hafs-v. inneh. kalk, natron, kali, magnesia, klor, kol och svafvelsyra m. m. För sin välsmak har dricks-v. att tacka halten af mineral, ämnen (is. kolsyra), hka ej få uppgå till mer än 0,5 gram på litern. Fattas kolsyra, får v. fadd smak. Utom t. lösningsmed. för alla slags ämnen och till dricks-v. anv. v. till otaliga tekn. ändamål.

vattenbad, se bad.

vattenfri svafvelsyra, se svafvelsyreanhydrid.

vatten|glas, i vatten lösl. kiselsyr. kali l. natron, s. framst, gm smn-smältande af kvarts, kolsyr. kali l. natron o. kol samt smältans utdrag. med vatten. I handel förekom, v. är en gulakt, t. brun sirapstjock vätska o. anv. till bestrykn. af väggar, konstgjord sten o. cement, glas- o. porslinskitt, skyddsmedel mot eldfara m. m. -konster, konstgjordt vattenfall, springbrunnar, vattenuppfordringsmaskiner. [ 831 ]-koppor, se koppor. -kräfta, se noma. -ledningar, byggnadsverk f. en orts förseende med vatten, hkt först renas o. om möjligt samlas i en högt beläg. bassäng l. i annat fall gm pumpverk utdrifves i ett rörnät af gjutjärn, lergods, bly o. d. Romarne byggde t. sina v. akvadukter. -luftpump, se aspirator. -pass, instrum. f. horisontalmätning., består af ett m. sprit fylldt rör, hvars luftblåsa ställer sig på midten v. rörets vågräta ställning. -skräck, gr. hydrofobi, lat. rabies, en från hundar på andra djur o. människor öfverförbar sjukdom; smittämnet finnes i spotten o. fradgan. V. yttrar sig hos hundar gm hesare stämma, oro, benägenh. att bitas l. fullkoml. stillaliggande, afsöndr. af fradga ur munnen, slutl. allm. förlamning. Pasteur använde med framgång skyddsympning mot sjukdomens utbrott. -snäcka, skrufformigt vridet rör omkr. en axel, s. roterar o. uppfordrar det nedtill befintliga vattnet. -sot, med., symtom v. åtskill. hjärt-, lung- lefver- o. njursjukd., yttrar sig i hudens uppsvällande, is. på benen o. underlif., i följd af vätskesaml. Behandl.: svett- och urindrifvande samt afförande medel, tappning.

Vattholma, bruksegend. i Upps. l.

Vattumannen, stjärnbild på n. himlen; 11:e tecknet i djurkretsen.

Wat-Tyler (wått-taj-), anför. i bondupproret 1381 mot eng. kon. Rik. II, mördad s. å.

Watzmann, bergstopp på Salzburgeralp., 2,658 m. h.

Vauban (våbang'), Sébast. le Prêtre de, fr. marsk. o. ber. fästningsbyggare, f. 1633 Burgund, nybyggde 33 o. förbättrade 300 gamla fästn., ledde 53 belägringar, d. 07.

Vaucluse (våklys), dep. i s.-ö. Frankr., 3,548 kv.km., 236,949 inv. Hst. Avignon. Ben. eft. byn V., ö. om Avignon, Petrarcas vistelseort 1337/57.

Vaud (vå), se Waadt.

Vautier (våtjē), Benj., schweiz. genremål., f. 1829, sed. 57 prof. i Düsseldorf, d. där 98.

Vauxhall (våx'hål), en del af London m. förr berömd lustträdgård; anläggning af liknande slag å andra orter.

vax, honungscellernas sega, gula massa. Eg. v. 0,96. Smältpkt 62/63°. Ersattes nu ofta gm konstgjordt v. l. ceresin (af paraffin), palmvax af ceroxylon och copernicia m. fl. Anv. till ljus, apotekspreparat m. m.

vaxduk, m. ogenomskinl. vaxfernisslager öfverdragen väfnad. Svart l. tryckt i mönster.

vaxfärgmåleri, se enkaustik.

Vaxholm, st. på Vaxön i Sthms l., v. en fjärd af Östersj., 2,450 inv. (08). Privil. 1652. Fästning.

vaxpalmen, se Ceroxylon.

vaxpapper, i smält vax l. ceresin indränkt papper.

vaxtaft, med vaxfernissa gmdränkt linne.

W. C, (döbbljusī), förk. för water-closet.

Weber, 1) Karl Maria, frih. v., ty. komp., f. 1786 Eutin, d. 26 London. Romantiker. Komp. oper. Friskylten, Preciosa, Oberon, uvertyr., kantat. m. m. — 2) Ernst Heinr., ty. fysiol. o. anat., f. 1795, d. 78 ss. prof. i Leipzig. En af undulationsteor:s grundl. Förf. — Hans bror 3) Wilh. Edu., ty. fys., f. 1804, d. 91; undersökn. om undulation., elektricitet, magnetism m. m. Förf. — Hans bror 4) Edu. Friedr., fysiol., f. 1806, d. 71 ss. prof. Leipzig. Arb. om muskelrörelsen m. m. — 5) Georg, hist, f. 1808, 48/72 skoldir. i Heidelberg, d. 88. Skr. allm. världshist. m. m.

Vecelli (-tjell'i), se Tiziano.

Vecht, en af Rhens mynn., går t. Zuidersee.

Wecksell', Jos. Julius, fin. skald, f. 1838, 62 vansinnig, d. 09. Skr.: Daniel Hjort m. m.

veda, bramanernas heliga bok.

[ 832 ]Wedel, Karl, grefve, preuss. gen., f. 1842 Oldenb., 92/94 sändeb. i Sthm, 07 ståth. för Elsass-Lothringen. Sed. 94 g. m. Stephanie Aug:a Hamilton.

vederdöpare l. anabaptister, rel. sekt. s. förkastade barndopet, sträfvade eft. omgestaltn. af alla polit. o. sociala förh. samt upprättande af tusenårsriket. Tillställde und. reformationstiden oordning, i Nederländ. o. flerstäd. — Fortfara i de nuvar. mennoniterna.

vedett', fr., ridande förpost.

Wedgwood (wedsch'wudd), Josiah, grundl. af nyare eng. lervaruindustr., f. 1731, d. 95 i den af W. anlagda fabriksstaden Etruria.

vedomos'ti, ry., underrättelser.

Vega, stjärna af 1:a ordn. i Lyran.

Vega, Lope Felix de, sp. dram., f. 1562 Madrid, d. där 35, grund. af det sp. nationaldramat. Hans produktivitet har blifvit till ett ordsp., skr. bl. a. 1,500 komedier.

Vega (fega), Geo. v., österr. frih. o. mat., f. 1756, mörd. 02. Utg. 7-ställ. logaritmtab.

Vega, det fartyg, på hkt E. A. Nordenskiöld 1878/80 verkställde sin kringsegling af Europa o. Asien. -medaljen, d. medalj, s. af Svenska sällskapet för antropologi och geografi utdelas »för geografisk forskning», en bland de förnämsta vetenskapl. utmärkelser i världen.

Vega, se Palander af V. (Tillägg).

vegetab|īlier, lat., växter. -īlisk, hörande till växtriket.

vegetariāner, sdna, s. lefva hufvudsakl. af födoämnen ur växtriket och förkasta förtär. af kött o. spritdrycker.

vegatation, lat., växtlighet; smnfattning af en trakts, ett lands växter.

vehik'el, lat., fordon, hjälpmedel.

vehmdomstolar, se fehmdomstolar.

weiblinger, se ghibelliner.

Weibull, Martin Jul. Joh., f. 1835, 77 e. o. prof i Lund, 88 ord. prof., d. 02. Skr.: Om Skåne vid medl. af 17:e årh., Gust II Adolf (i Sveriges hist. fr. äldsta tid till våra dagar) m. m.

weichsel (vajk'sel), weichselbaum skotten af steinweichselbusken, hvars välluktande ved användes till cigarrmunstycken, pipskaft m. m.

Weichsel, pol. Wisla, största fl. i Polen, uppr. på Karpat., utf. i flera armar i Östersj., 1,076 km. l., omr. 198,510 kv.km.

Weigel, Valentin, ty. teosof, f. 1533, d. 88. Weigelianernas sekt fortlefde till 18:e årh.

Veile, dan. st. på ö. Jylland, v. V.-fjord., 14,592 inv. Hamn.

Weimar, hst. i storhertigd. Sachsen-W., v. lim, 28,469 inv. Slott, akad., museer.

Weishaupt, Adam, stift. af illuminaterna, f. 1748 Ingolstadt, d. 30 ss. legationsråd Gotha. Förf.

Weissenburg, st. i nedre Elsass, 6,946 inv. Slag 4/8 1870.

Weissenfels, st. i prov. Sachs. v. Saale, 30,884 inv.

Veitsdans, se danssjuka.

Vej'i, g. geogr., st. i Etrurien, 396 f. K. eröfr. af romarne.

Welander, Edv. Vilh., läkare, vetensk.-man, f. 1846 Växjö, med. dr 80, prof. vid Karol. inst. sed. 96. Skr. Veneriska sjukdomarnas hist. (98) m. m. samt bidragit till utredande af prostitutionsfrågan.

Velasquez (-skeds), don Diego Rodriguez de Silva y, ber. sp. mål., f. 1599 Sevilla, d. 60 Madrid.

Velde, Willem van de, holl. mål., f. 1610 Leijden, d. 93.

welfer, schwabisk furstefam., hvars namn gm giftermål i 11:e årh. öfvergick på huset Este (se d. o.). Jfr guelfer.

welfska fonden, den gm fördr. af 1867 förre kon. Georg V af Hannover tillerkända, men 68 af Preuss. sekvestrerade summan, 48 mill. mark, som förvaltas af Preuss. o. hvars ränta anv. till [ 833 ]omintetgörande af welfsks stämpl. för kon.-riket Hannovers återställande.

Welhaven, Joh. Sebast. Cammermeyer, nor. skald, f. 1807 Bergen, 46 prof. i Kristiania, d. där 73. Wergelands motstånd. Skr.: Norges dämring, dikt., resebilder m. m. Saml. skr. (1868), 8 bd.

velin (-läng'), fr., fint pergament, hvitt, glatt, maskinpapper; fina fr. spetsar.

Vellej'us Paterculus, Marc., rom. hist., f. omkr. 19 f. K.

Wellesley (wäll'esle), Rich. Cowley, eng. markis o. statsm., f. 1760 Dublin, bror t. Wellington, 97/05 gen.-guv. i O.-Ind., 09/12 utr.-min., 21/28 vicekon. af Irld, 33/34 lordlöjtn. där, d. 42.

Vellétri, st. i mel. Ital., 19,574 inv. Ärkeb.

Wellington (wäll'ingtön), st. på s. kusten af den norra Nya Zeelands-ön, 49,344 inv.

Wellington (~), Arth. Wellesley, hert. af W., eng. fälth. o. statsman, f. 1769, 94 i Holld, 97 Ostind., 08 öfverbefälh. i Portugal o. Span., eröfr. 12 Madrid, segr. 13 vid Vittoria, 15 vid Waterloo, 27 öfv.-befälh. för eng. landarmén, 28/30, 34/35, 41/46 torymin., d. 52.

Wellingtōnia Lindl., Coniferæ. Mammutträdet, W. gigantea Lindl., skogsträd på Sierra Nevada i N.-Amer., blir ända till 135 m. högt.

veloce (-lōtje), it., tonk., hastigt.

velocipēd, fr., lätt, 2-hjul. (bicykel) l. 3-hjul. (tricykel), fordon, s. den åkande själf framdrifver gm trampning; äfven flersitsiga samt vatten-v, o. v. för ånga, fotogen, elektricitet finnas.

Veltlin, alplandsk. i öfre Ital., gmflut. af Adige.

velūr, fr., sammet l. sammetsart. fris.

ven, lat., anat., blodåder, jfr. vener.

Wenceslav l. Wenzel, 1) hert. af Böhm., mörd. 935, kanonis.; — 2) ty. kon., son t. kejs. Karl IV, f. 1361, kon. i Tyskld o. Böhm. 78, afsatt 1400 f. oduglighet o. godtycke, d. 19. Gynnade Hus.

Vendée (vangdé), dep. i v. Frankr. 7,016 kv.km., 441,311 inv. Hst. La Roche-sur-Yon.

Vendémiaire (vangdemjär), fr., »vinmånad»; 1:a mån. i fr. republ. tidräkn. (23/9—27/10).

vender, slav. folk sed. 6:e årh. i n. och n.-ö. Tyskld, nu i Lausitz (omkr. 120,000 mskor m. egna seder o. språk).

Vendôme (vangdåm), fr. st. v. Loir, 9.300 inv. Slag 6/1 1871.

Vendôme (~), fr. släkt, härstamm. från César de V., son till Henr. IV och Gabrielle d'Estrées. Hans sonson Louis Jos., f. 1654, delt. i sp. successionskrig., d. 12.

Venedig, se Venezia.

vener, lat., blodådror, m. tunnare väggar än artärerna försedda blodkärl, s. föra det syrefattiga blodet fr. kroppens olika delar t. hjärtat. Förlångsammas blodet i v., l. förslappas deras väggar, uppkomma v.-svulster, hemorrojder m. m.

vener|ābel, lat., äre-, högvördig. -ābile = det heligaste, hostian. -ation, vördnad.

venērisk, lat., läk., lidande af ngn könssjukdom.

venēter, kelt. folk i gamla n. Ital., eft. dem namn. Venezia.

Venēzia, ty. Venedig, prov. i n. Italien v. Adriat. haf., 2,422 kv.km., 411,441 inv. Hst. V. på 118 öar i V.-viken af Adriat. haf. med omr. 152,000 inv. Bef. hamn, patriark, Marcuskyrk., dogernas palats, 380 bryggor däribl. Rialto, palats. Hist. V. grund. 452 af veterna; d. 1:a aristokr. republ. und. dogevälde 697, högsta blomstr. på korstågens tid; kom 1797 t. Öster., 05 t. kon.-rik. Italien, 15 jämte Lombardiet åter till Österr., 66 tillbaka t. Italien.

Venēzien, landsk. i n. Ital. vid Adriat. haf., 23,464 kv.km., 3,2 mill. inv.; bild. t. 1866 jämte Lombardiet kon.-riket Lombard.-Venedig m. hst. Venezia.

[ 834 ]Venezuēla, federat. republ. i n. S.-Amerika, vid Atlanten, 942,300 kv.km., 2,6 mill. inv. Berg: Sierra Parima, V:s Kordillerer. Flod: Orinoco, Apure, Cassiquiare. Inv.: spanjorer, blandad ras af dem, negrer och indianer. Rel.: kat. Huf.-när.: plantageodl. och bosk.-sköts. Prod.: kaffe, kakao, bomull, indigo, balsam, tobak. Hst: Caracas. Hist.: Uppt. 1498 af Colombo; 1550 sp., 1811 oafhäng., 31 skildt fr. Colombia o. Ecuador. Pres.: J, V. Gomez sed. 09.

vēni, vīdi, vīci, lat., jag kom, såg, segrade. Cæsars yttrande efter segern 47 öfv. Farnakes.

Wennerberg, Gunnar, skald och komp., f. 1817, 66 ledam. af sv. akad., 70/75, 88/91 eckles.-min., 75 landshöfd. i Kronob. l., s. å. ledam. af 1:a kam., d. 01. Skr.: Gluntarne m. m. Saml. skrifter (81/85).

ventīl, lat., mek. inrättn. för att instänga vätskor o. gaser l. lämna dem väg t. rör o. d. -ation, luftväxl. i tillslutna rum gm tillför. af ren luft l. utsugande af den förskämda.

ventôse (vangtås), fr., »vindmånad»; 6:e mån. i fr. republ. tidräkn. (19/2—20/3).

Ventimiglia (-mil'ja), hamnst. och fästn. i it. prov. Porto Maurizio vid Medelh., 11,500 inv.

ventri'kel, lat, anat., mage, hjärn-, l. hjärtkammare.

ventrilokvist', lat., buktalare.

Venus, 1) se Afrodite. 2) Morgon- o. aftonstjärna; den, fr. sol. räknadt, jorden närmaste planet, 12,700 km. ekvatorialdiamet., 107 ½ mill. km. fr. solen; nästan lika täthet med jorden; dagl. rotation 23 tim. 21 min., omlopp kring sol. 224 dag, 16 tim. Har föränderl. klarhet.

Venusberget, enl. folksag. berg i Thüringen, där fru Venus håller sitt hof o. äfv. mottager mnskor (Tannhäuser).

Wenzel, se Wenceslav.

venös, lat., hör. t. blodåder (ven).

Veracrus, stat i Mex. v. Atlanten, 75,863 kv.km., 891,030 inv. Hst. V. v. Atlant, 29,164 inv.

veran'da, sp., öppen utbyggnad på ett hus.

verb, lat., tidsord. utsäger om subjekt. hvad detta gör l. lider, delas eft. formen i aktiva o. passiva, eft. betyd. i transitiva och intransitiva.

verbāl, lat., muntlig; ordagrann, bokstaflig.

Vercelli (-tjell'i), st. i n v. Ital., m. omr. 31,150 inv. Domk.

Vercinge'torix, arvernfurste, anför. f. gallerna mot Cæsar 52 f. K., tillfångatag., medfördes 46 v. Cæsars triumf gm Rom, strypt s. å.

Ver'dandi, 1) lib. studentförening, stiftad i Upps. 1882; utg. populära småskrifter; 2) soc. nykterh.-ord. (20,233 medl. 31/12 09).

Verdandisten, organ för nykterh.-orden Verdandi, en 1897 i Sthm uppsatt veckotidn.

Verden (ferden), st. i Hannover v. Aller, 6,728 inv.

Werder, Aug. v., preuss. gref. och gen., f. 1808, stred 42/43 i Kaukasus, 66 gen.-löjtn., 70 öfv.-befälh. v. Strassb., Besançon, Dijon, 71 f. bad. armékåren, d. 87.

Ver'di, Giuseppe, it. komp., f. 1813 v. Parma; omväxl. i Milano och Paris, d. 01 Milano. Komp. Trubaduren, Ernani, Rigoletto, Traviata, Aida m. fl.

Verdun (-döng'), fr. befäst st. vid Meuse, 21,360 inv. Bisk. Fördr. 843.

Werenskiold, Erik Teod., nor. mål., f. 1855 i Kinger, utbildad i München.

Wereschtschagin, Vasilij, ry. bataljmål., f. 1842, omkom utanför Port Artur vid linjeskeppet Petropavlovsks undergång 04.

Werff, Adr. van der, nederl. mål., f. 1659 i Rotterdam, d. där 22.

Wergeland, Henr. Arnold, nor. skald, f. 1808 Kristiansand, d. 45 ss. riksantikvar. i Kristiania. Skr.: Skabelsen, Mennesket og Messias, [ 835 ]dram. m. m. Samlede skr. (52/57), 9 bd.

Vergi'lius Maro, Publ., rom. skald, f. 70 f. K. v. Mantua. d. 19 f. K. Brundusium. Skr. Ænëis, Georgica, Eclogæ.

Vergniaud (värnjå), Pierre Vict., fr. revolutionsman, f. 1753 Limoges, advok., häkt. 93 ss. girondist, giljot. s. å.

verifi|cēra, lat., bestyrka, intyga. -kation, bestyrkande af en saks riktighet, bestyrkande bilaga till räkenskap.

veritābel, lat., verklig, äkta.

vermiceller, it., makaroner i maskform.

Vermont (vörmönt), förk. Verm. l. Vt, nord-amer. fristat, 24,772 kv.km., 343,641 inv. Hst. Montpelier. 1791 unionsstat.

Verne (värn), Jules, fr. förf., f. 1828, bodde i Paris, d. 05 i Amiens. Skr. fantast. o. spännande ber. i geogr. o. naturvetensk. rikt. (de flesta öfversatta på svenska).

Werner, Karl Fredr., lit.-kännare, kamrer, f. 1830, d. 05. Redig. nya uppl. af Biogr. lexikon. Förf.

Werner, 1) Abrah. Gottlob, ty. min. o. geol., f. 1750, d. 17 Dresden. Grund, geognosien. Anhäng. af neptunism. Förf. — 2) Friedr. Ludw. Zach., ty. dram., f. 1768, d. 23 Wien. Skr.: Dalens söner m. m. — 3) Frz v., se Murad Efendi.

Vernet (vernē), 1) Claude Jos., fr. marin- o. landsk.-mål., f. 1714 Avignon, d. 89 Paris. — Hans sonson 2) Jean Émile Horace, bataljmål., f. 1789 Paris, d. där 63.

Verōna, prov. i n. Ital., 3,071 kv.km., 428,630 inv. Hst. V. v. Adige, m. omr. 72,271 inv. Domk., rom. minnesmärk. Kongress 1822.

Veronēse, Paolo, egentl. Cagliarid. Cagliari, it. mål., f. 1528 Verona, d. Venezia 88.

Verōnica, d. hel., räckte enl. legenden d. korsbärande Frälsaren sin svettduk, på hkn hans bild aftrycktes.

Werra, Wesers h. källfl., uppr. på Thüringerwald, 292 km. l.

vers, lat., rad i en dikt, oriktigt anv. i st. för stans l. strof, består af ensk. v.-fötter, hks regelbundna återkommande kallas v.-mått.

Versailles (värsaj'), fr. st. s. v. om Paris, 54,982 inv. Praktfullt slott. 1672/1789 kgl. resid. 1871/79 säte för republ. reg. Fred 26/2 1871.

versāler, stora alfabet. för tryck.

versērad, lat., förfaren, bevandrad.

versifi|era, lat., göra till vers, sätta på vers. -kation, versbyggnad.

versio vulgāta, lat., den allmänna of vers. af bibeln; den af rom. kyrkan antagna lat. öfvers.

version, lat., vändning, läsart, öf-sättning.

verst, ry. vägmått = 1,067 km.

ver'te, lat., vänd!

vertikāl, lat., lodrätt. v.-cirkel, se höjdcirkel.

Vertum'nus, rom. myt., frukternas gud.

Verus, Lucius Ælius, 161/69 medreg. till kejs. Marcus Aurelius; fråssare.

verve (värv), fr., ingifvelse, hänryckning, konstnärl. eld.

Verviers (värvjē), st. i Belgien, 49,168 inv. Stortart. fabr.

Vesālius, André, 16:e årh:s störste anat., 1514 Brüssel, prof., d. 64 på Zante. Förf.

Wesel, bef. st. i Rhenpreuss. vid Rhen o. Lippe, 23,238 inv.

Weser, fl. i n. Tyskld, uppkom. af Fulda o. Werra, utf. Nordsj. vid Bremerhafen, 432 km., omr. 45,548 kv.km.

vesi'k|el, lat., anat., blåsformiga bildningar i lungorna, hjärnan. -ulös, blåsformig.

vesīr, arab., minister.

Wesley (wess'le), John, eng. sekterist, stift. af metodismen, f. 1703, 35/38 mission, i Amerika, d. 91. Förf.

Vespasiānus, Tit. Flav., rom. kejs., f. 9 e. K., 51 kons., 69 reg., d. 79. Fredl. o. konstälskande.

[ 836 ]ves'per, lat., eft.-middag; aftonsång i kat. länder.

Vespucci (väsputt'ji), se Amerigo V.

Wessel, Joh. Herm., dan. dram., f. i Norge 1742, d. Köpenh. 85, Skr.: Kjerlighed uden strömper m. m

vesslesläktet, Mustela L., hör. till rofdjuren, omfattar hermelinen l. lekatten, M. erminen L., s. om vintern är helhvit med svart svansspets. t. 28 cm., allm.; småvesslan, M. nivalis L., svans utan svart spets, t. 20 cm., o. illern. M putorius L., ljust grågul, med svarta stickelhår, till 54 cm., mindre allmänna. Alla 3 lämna pälsverk.

Vessman, insjö i s. Dalarna, gmflyt. af Kolbäcksån.

Ve'sta, lat., se Hestia.

vestāl, lat., Vestas prästinna.

Westerlund, Ernst Otto Theod., f. 3 839 Öregrund, deltog som läk. i dansk-tyska kriget 64, stadsläk. 68/86 i Enköping, där han har en oerhörd praktik.

vestīgia terr'ent, lat., spår. (af de af dig dödade djuren) afskräcka (mig).

Westfalen, 1) af Nap. I 1807 af preuss., hannov., kurhess. och braunschweig. landsträckor bild. kon.-rike m. hst. Kassel; upphörde 1813; 2) preuss. prov., 38 100 kv.km., 222,459 inv. Hst. Münster.

Westfaliska freden, s. gjorde slut pä 30-år. krig., afslöts 14 (24) okt. 1648 i Münster och Osnabrück. Frankr. erhöll Elsass, Sverige Vor-Pommern, Verden och Wismar m. m. samt 5 milj. riksd., republ. Nederländ. o. Schweiz erkändes f. oafhängiga o. Augsburgska religionsfred. 1555 bekräftades.

westfaliska porten, se Porta westphalica.

Westgriqualand, distrikt i n. Kapl., 34,359 kv.km., 222,459 inv., 1873 eng.

Vestgöte, Arvid, en af Gust. Vasas tillgifnaste härförare, blef höfd. öf. Kalmar slott o. Öland. 1542 skjuten af Dackes anhängare.

vestibūl, lat., förgård, förstuga.

Westman, Ernst Karl, arkit., f. 1866 Upps., villabygg.. har bl. a. uppgjort förslag t. rådhus i Sthm.

Westmeath (-mīdh), grefsk. i s.ö. Irland, 1,835 kv.km., 61,527 inv. Hst. Mullingar.

Westminster abbey (wäst'minstör äbb'i), se London.

Westmoreland (wäst'mårländ), grefskap i n.-v. Engld, 2,027 kv.km., 64.305 inv. Hst. Appleby.

Westpreussen, v. delen af forna prov. Preussen, 25,535 kv.km., 1,663.658 inv. Hst. Danzig. Sed. 1878 egen prov.

Westrin, Joh. Theod., hist., f. 1850 Sthm, 75 fil. d:r, 97 arkiv i riksarkivet. Mångårig red. af »Nord. Familjebok». Förf.

Westsex (wäst'-), ford. anglos. rike i s.v. Engld.

Vesūvius, vulkan s.o. om Neapel, 1.168 m. h. Observat., linbana.

Veszprim (vesch-'), ung. komit. s. om Donau, 4,166 kv.km., 208.500 inv. Hst. V. n. om Plattensj., 12,600 inv. Domk., bisk.

Vetenskapsakademien, stift. 1739, stadsf. 1741.

Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, stift. 1773 und. namn Vitterhetssocieteten; stadf. und. nuv. namn 1778.

Vetenskapssocieteten l. Uppsala, stift. 1710; nuv. namn 1728.

veterān, lat., gam. militär l. tjänsteman.

veterinär, lat., djurläkare.

ve'to, lat., jag förbjuder; folktribunernas i gamla Rom formel f. förklar. af senatsbesluts ogiltigh.; ensk. pers:s l. regents rättigh. att förklara ett smnträdes l. folkförsaml:s beslut ogiltigt (absolut v.) l. för viss tid ej antagligt (suspensivt v.).

Wetterbergh, Karl Ant. (pseud. Onkel Adam), läk. och förf., f. 1804 Jönköp., d. 89 Linköp. Skr. rom., nov., dikter m. m.

Wettergrund, Jos:a Leont. Amanda (pseud. Lea), förf:a. f. Lundberg 1830, d. 03. Skr.: Småbitar [ 837 ]på vers och prosa (5 saml.), Valda berättelser m. m. Utg. 72/75 veckotidn. Svalan.

Wetterhoff, 1) Karl Gust., förf. ,f. 1832, d. 87. Skr.: Kritiska ströftåg m. m. — Hans bror 2) Onny, fin. förf., f. på 1830-talet, jägmäst. Utg. Saml. skizzer m. m.

Wetterstedt, Gust. af, gref., diplom., f. 1766, afslöt flera f. Sverige viktiga fördrag, 11 ledam. af sv. akad., d. 37 ss. utr.-min.

Weyprecht, Karl, österr. nordpolsfar., f. 1838, m. Payer 72/74, d. 81. Förf.

whig, se tory o. w.

whiskey (wiss-), se visky.

Whistler (hwiss'lör), James, am.-eng. porträttmål, o. raderare, f. 1834 Massachusetts, d. 03 London.

Whitefield (hwajt'fild), Geo., jämte Wesley grundl. af metodismen, f. 1714, skilde sig 44 fr. Wesley, d. 70 Massachusetts.

Vi o. Vilje, nord. myt., Burs söner.

Viadāna, Ludovico, it. komp., f. 1564 i V., d. 45 Gualtieri; grund. kyrkomus. m. orkesterackomp.

viadukt', lat., brygglik vägbyggn. öf. en dal, ett träsk l. d.

Viardot-Garcia (-då-gar'tja), Pauline, fr. sångerska, f. 1821 Paris, sed. 71 sånglär:a där. Komp., d. 10 Paris.

Viborg, 1) dan. st. på n. Jylland, 6,608 inv. — 2) Län i Finland, 43,055 kv.km., 394,412 inv. Hst. V. (fin. Wiipuri) v. Fin. vik., 35,000 inv. Fästn., hamn. Fl. slag o. belägr.

vibr|ation, lat., svängning, dallring. -era, svänga, dallra.

vice . . . lat., i smnsättn.: i st. för; v. versa, omvändt, ömsesidigt.

Vicenza (-tjen'sa), prov. i n. Ital., 2,785 kv.km., 459,886 inv. Hst. V., 44,777 inv. Bisk., domkyrka.

Vichy (-schī), fr. st. v. Allier, 14,254 inv. Ber. badort.

Vīcia L., Papilionaceæ, vicker. V. sativa L., bekant kreatursfoder; kråkärtan, V. cracca, ogräs o. foderväxt, välska bönan, V. faba, från Främre Asien, odlas allm. i många varieteter.

Wickenberg, Per Gabr., landsk.-mål., f. 1812, d. 46 Pau.

vicker, se Vicia.

Wicksell, Joh. Gust. Knut, statsekon., f. 1851, sed. 04 prof. i Lund. Skr.: Några ord om samhällsolyckornas viktigaste orsak etc. (4 uppl. 80), Om utvandringen (82) m. m.

Wicliffe (wick'liff), Wycliffe, John, eng. reformat., f. 1324, d. 84. Öfversatte N. Test. på eng. Hans anhängare betraktades ss. lollarder o. utrotades med eld och svärd.

vicomte (vikångt'), fr., eng. viscount (vaj'kaunt), adelstit. mel. gref. o. baron (i Engld mel. earl o. baron).

Victōria, 1) V., rom. myt., segerns gudinna, seger. 2) V., brit. koloni (stat) i s. Austral., 227,610 kv.km., 1,208,854 inv. Hst. Melbourne. 3) V., hst. på Honkong, 35,000 inv. Hamn, betydl. hand. — Jfr Viktoria.

Victoria land, ö i N. ishaf., n. om Amerika. Uppt. 1838.

Victōria-Nyan'sa, se Ukereve.

Victōria regia Lindl., Nymphwaceæ, praktfull näckros i Amazonfloden o. bifl., m. runda blad af 1 ½—2 m. diameter och ovanligt stora blommor.

Widerström, Karol:a Olivia, Sveriges första kvinnl. läkare, f. 1856 Hälsingborg, praktis. läk. i Sthm, popul. föreläserska.

Viddin, st. i Bulgarien v. Donau, 15,791 inv. Ford. stark fästn.

vīde, lat., se!

vide, se pil.

Widmark, Per Fredr. (pseud. Staffan), vitterhetsidk., förf., f. 1837, d. 95. Skr.: Vitterhetsstycken, Engelsk-sv. ordbok (tills. m. Nilsson o. Collin) m. m.

Vidtsköfle, stor egendom i Kristianst. l.

Widukind, munk, fr. Korvei och hist., d. 1004. Skr.: Res gestæ saxonicæ m. m.

vīdi, lat., jag har sett (det). -mera, [ 838 ]bestyrka en afskrifts likhet med originalet.

Wied, ford. riksomedelb. grefskap i Westfalen.

Wieland, Christof. Mart., ty. skald, f. 1733, d. 13 Weimar ss. f. d. prof. i Erfurt. Ofantligt alstringsrik, älskvärdt glädtig, men af v. lättsinnig. Skr.: Oberon, sagor, berättelser, roman.; öfversättn. m. m. Saml. verk (18/28), 53 bd.

Vieliczka (vjelitsch'ka) st. i v. Galizien, 6,293 inv. Bad, ber. stensaltverk.

Wien, hst. i Österr.-Ung., v. Donau, 2,064,000 inv. Slott, Stefanskyrk., ärkeb., univ., polytekn. akad. Prater, palats, hand. o. industri. Freder: 18/11 1738, 14/10 1809, 30/10 64, 3/10 66.

Wiener-Neustadt, fabriksst. i nedre Österr. vid Leitha, 28,700 inv. Milit.-akad.

Wienfried, se Bonifacius 1).

Vieniav'ski, 1) Heinr., ry. violinist, f. 1835 Lublin, d. 80 Moskva. — Hans bror 2) Jos., pianist, f. 1837 Lublin, sed. 82 i Brüssel.

Wienkongressen, från 20/9 1814 till 10/6 1815, återställde den gm fr. revol. o. Nap. I rubbade ordn. i Europa. Den då fastställda områdesdeln. ägde bestånd, oberäkn. Krakovs införlifv. m. Österr., till ital. uppror. 1859.

Vienne (viänn'), 1) bifl. t. v. till Loire, 174 km.; 2) fr. dep. v. V.-fl., 7,044 kv.km., 336,343 inv. Hst. Poitiers; 3) Haute-V., dep., 5,517 kv.km., 349,400 inv. Hst. Limoges; 4) fr. st. v. Rhône, 24,619 inv. Domk. Kyrkomöte 1311.

Vierwaldstättersj., alpsj. i Schweiz, 113 kv.km.

Wiesbaden, reg -område i Hessen-Nassau, 5,605 kv.km,, 1,007,839 inv. Hst. W., s. om Taunus, 100,955 inv. Muséer, bibl., bad.

Wieselgren, 1) Per, hist., teol., nykterhetskämpe, f. 1800, 57 dompr. i Göteb., d. 77. Bland W:s talr. skrift, må nämnas: Sveriges sköna litt . . . (33/49), 5 bd, Delagardiska arkivet (31/43), 20 bd, nykterh.-skrift. m. m. Statyetter af W. i Sthm o. Göteb., aft. 10. Hans son 2) Harald Ossian, hist., biograf, publ., f. 1835, 69/79 redakt, f. Ny ill. tidn., 77 bibl. v. kgl. bibl., d. 06. Skr.: Sv. biogr. lex. Ny följd, del. 2/6, Lars Johan Hierta, nekrolog, m. m. — Dennes bror 3) Per Sigfrid, ämbetsm., polit., f. 1843, 85 chef för fångvårdsstyr. o. verkade i denna egensk. för det nu gmförda utvidgand. af cellstraffet o. en tidsenlig anordn. af tvångsarb.-anstalt. Som nykterhetsvän fullföljde han faderns sträfvanden. Ledam. af 2:a kam., 75/87, af 1:a sed. 88, d. 10. W. utöfvade en mångsid. förf.-verksamh. och utg. und. signatur Horatio flere psykol. romaner.

Vieuxtemps (vjötang'), Henri, belg. violinist, f. 1820 Verviers, d. 81 Algeriet. Komp.

Wigan, st. i eng. grefsk. Lancashire, 86,581 inv.

Wight (wajt), eng. ö i Kanalen, 378 kv.km., 78,718 inv. Hst. N. Port.

vigilēra, lat., vaka; hos oss: arbeta f. en sak (is. penninganskaffning; »vigga»).

vigīlier, lat., i kat. kyrk. aftongudstjänst före en stor helgdag.

vignett' (vinj-), se vinjett.

Vignola (vinj'-), Giac. Barozzi, it. arkit., f. 1507 i V., d. 73.

Vigny (vinjī), Alfr. Vict. de, fr. grefv. o. skald, f. 1799, d. 63 Paris. Skr.: Poésies, hist. rom. (Cinq-Mars), nov., traged. m. m.

Vigo, hamnst. i sp. prov. Pontevedra, 23.259 inv.

Wigström, Eva (pseud. Ave), förf:a, f. Pålsson 1832, d. 01. Skr.: Brott o. straff, Folkdikter m. m. Utg. »Hvitsippan» (74/75, 84/86).

Wigtown (wigg'taun), grefskap i n. Skottld, 1,257 kv.km., 32,683 inv. Hst. W.

wigwam, n.-amer. indian. hydda.

vigvatten, invigdt vatten vid ingång, t. katol. kyrkor, hvarmed de besök. bestänka sig.

vigör, lat., lifs-, mannakraft.

Wijk, 1) Olof d. ä., köpm., [ 839 ]kommunalm., f. 1786 Gbg, kommersråds tit. 20, flere gngr riksdagsm., 50 talman, mycket anlitad i offentl. värf, d. 56. — 2) Olof d. y., polit., kommunalm., f. 1833 Gbg, 88/97 ordf. i stadsfullm. där, 67/ 90 ledam. af 2:a kam., sed. 80 dess talm., adelsm. 90, fil. hedersdr 90, d. 01.

Wijkander, Karl Oskar, dram., f. 1826, 71/81 sekret. v. kgl. teatr., hofintend., d. 99. Skr.: Lucidor, Amaranterorden, En konung m. m.

vikāri|e, lat., ställföreträdare i ett ämb.; i Engld af kyrkoh. aflön. predikant. -era, tjänstgöra för en annan.

Vikbolandet, halfön af Östergötld mel. Bråviken o. Slätbaken.

Viken, sjö i n. Västergötld (Göta kanal).

vikhvalen, Balænoptera rostrata Fabr., hör. t. hvaldjur., ofvan blåsvart, under hvit, 9,5/9,8 m. l.; barderna gulhvita.

vikingar, de nordmän under hedna- o. början af kristna tid., s. idkade sjöröfveri ss. yrke. Utsträckte sina färder till nästan hela Europa.

Wikner, Karl Pontus, filos., f. 1837, 85 prof. i Kristiania, d. 88. Skr.: Kultur o. filosofi . . ., Lärob. i anthropologi, relig. skr. m. m. Djupsinnig filosof och ädel personlighet.

vikt, absolut, storlek. af det tryck, en kropp utöfvar på sitt underlag. Jfr egentl. vikt.

Viktor Emanuel (Vittore Emanuele) II, son t. Karl Albert af Sardin., f. 1820, 49 kon. af Sardin. o. 61 af Ital., erhöll 66 Venezien, 70 Rom, d. 78 där.

Viktōria, 1) V. (Sofia Maria V.), drottn. af Sverige, dott. t. storhert. Fredrik af Baden, f. 7/8 1862, form. 81 m. dåv. kronpr. Gust. — 2) V., drottn. af Stor-Brit. och Irland, kejs. af Indien, dott. till hert. Edward af Kent, f. 1819, drottn. 37, 40 form. m. Albert af Sachs.-Koburg-Gotha, änka 61, 77 kejsar:a af Indien, d. 01. — Jfr Victoria.

viktuālier, lat., lifsmedel.

Vilaine (-län), fl. i n.v. Frankr., utf. i Atlanten, 220 km.

vilajēt, turk. provins.

Wilberforce (will'börfårs), Will., eng. filantrop, f. 1759, verk. sed. 89 o. slutl. m. framgång mot slafhand. o. slafveri, d. 33.

Wilde (wajld), Osc. O' Flahertie Wills, eng. skald, f. 1856 Dublin, 95 för sedlighetsbrott dömd fängelse, d. 00 Paris. Skr. satir. berättelser.

Wildenbruch, Ernst v., ty. dramat., f. 1845 i Syrien, 77/00 i utr.-dep. Berlin, d. 09, har skr. en mängd dram., nov., m. m.

vildsvinet, se svinsläktet.

Vilhelm, eng. kon.: 1) V. I Eröfraren, son t. Robert le diable, f. 1027, 35 eft. fadern hert. af Normandie, eröfr. 66 Engld, undertryckte anglosachs., d. 87 Rouen. — 2) V. III af Oranien, son till V. II af Oran., f. 1650, 72 ståth. i Nederländ., bekrigade Ludv. XIV o. Jakob II af Engld, hks svärson o. efterträd. han blef 89, d. 02. — 3) V. IV, son t. Georg III, f. 1765, reg. 30, d. 37. — Holl. ståth. o. kon.: 4) V. I, d. tyste, prins af Oran., grefv. af Nassau, f. 1533, ärfde 44 Oranien, ståth. i Nederl., i spets. f. resn. mot Filip II, 72 öfverbefälhaf. i Nederl., skapade 79 Utrechtunionen., mörd. 84 af Balth. Gérard. — 5) V. I Fredr., son t. arfståth. V. V, f. 1772, förlor. 95 sitt rike t. Frankr., återvände 13, kon. 15, förlor. Belgien 30, afgick 40, d. 43 Berlin. — Hans son 6) V. II, f. 1792, befälh. v. Quatrebras o. 30 mot Belg., kon. 40, d. 49. — Hans son 7) V. III, f. 1817, reg. 49, 79 i 2:a äktensk. g. m. Emma af Waldeck, sed. 84 utan söner, d. 90. — Ty. kgr o. kejs.: 8) V. af Holland, f. 1227, 34 gref. af Holld, 47 motkon. t. Fredr. II, näst. allm. erkänd 54, stup. 56 mot friserna. — 9) V. I, son till [ 840 ]Fredr. Vilh. III, f. 1797, undertryckte 49 revol. i Pfalz o. Baden, s. å. guv. i Rhenprov. och Westfalen, 57 reg. i st. för brod. Fredr. Vilh. IV, 58 regent, 61 kon., kallade 62 Bismarck i spetsen f. reger., 67 hufv.-man för nordty. förb., 71 kejs., d. 88. — Dennes sonson 10) V. II, ty. kejs. sed. 88, f. 59 Berlin, 81 g. m. Augusta Viktoria af Schlesv.-Holstein. — 11) V., siste hert. af Braunschweig, f. 1808, reg. 30, d. 84.

Vilhelm, sv. arffurste (eg. Carl V. Ludv.), hert. af Söderm., f. 17/6 84, förmäld 3/5 08 m. Maria Pavlovna.

Wilhelm, Karl, ty. komp., f. 1815 Schmalkalden, d. där 73. Komp. Wacht am Rhein.

Wilhelmij, Aug., ty. violinist, f. 1845, sed. 94 i London, d. 98.

Vilhelmina, drottn. af Nederländerna, f. 1880, tillträdde reger. 98, förmäld m. hert. Heinrich af Mecklenb. Schwerin 01.

Wilhelmshaven, preuss. bef. krigshamn v. Jadevik, 25,957 inv.

Wilhelmshöhe, slott vid Kassel, 1870/71 Nap. III:s fängelseort.

Wilibald, Alex., pseud. för W. Häring.

Wilkinson (will'kinsön), Sir John Gardner, eng. arkeol., f. 1797, fl. resor t. Egypt, d. 75. Arbet. öf. Egypten.

villa, lat. o. it., landthus, landtgård; (sp. o. port.) småstad.

Willaert (-lart), Adrian, nederl. mus., f. 1480 Brügge, d. 62 ss. kapellmäst. i Venezia. Grund. venetian. skolan.

Villa Fran'ca, st. i n. Ital., 9,461 inv. Prelimin.-fred 11/7 1859.

Villars (vilār), Louis Hect. de, fr. hert. o. marsk., f. 1653, utmärkte sig i sp. successionskrig., d. 34 Turin.

Villemain (villmäng'), Abel Franç., fr. statsm. o. lärd, f. 1790 Paris, 40/44 undervisn.-min., d. 70 Paris. Skr. hist. verk.

Villeroi (villråā), Franç, de Neufville de, fr. hert., marsk., f. 1644, Ludv. XIV:s gunstl., stred i Ital., Nederländ., d. 30.

Williams (will'jäms), Monier, eng. sanskrit., f. 1819 Bombay, sed. 60 prof. i Oxford, d. 99. Skr. om ind. spr. o. kultur, m. m.

Willman, Per And. Joh., operasång., f. 1834, 59/81 v. kgl. operan, 81 intend., 83/88 direkt., d. 98.

Villmanstrand (fin. Lappeenranta), bef. st. i Finld v. Saima, 2,234 inv. Slag 23/8 1741.

Vilmar, Aug. Friedr. Krist., ty. lit.-hist, f. 1800, d. 68 ss. prof. i Marburg. Förf.

Wilmington (will'mingtön), st. i Delaware (N.-Amer.), nära Delawarevik., 81,300 inv. Bisk.

Vilna, guvern. i v. Ryssld, 42,529 kv.km., 1,591,207 inv. Hst. V. v. Vilia, 163,000 inv. Domk., ärkeb.

Wilson (will'sön), 1) John, eng. skald, f. 1785 Skottld, d. 54 ss. prof. i Edinburgh. Skr.: Isle of palms, novell. m. m. — 2) Horace Hayman, eng. sanskrit., f. 1786, d. 60 ss. prof. i Oxford. Talr. verk öf. sanskrit.

Vimmerby, st. i Kalmar l. v. Stång-ån, 2,628 inv. (08). Omtalas red. på 1300-talet.

Wimpffen, Felix de, fr. baron och gen., f. 1811, 34/35, 42/54 i Algeriet, 54/55 på Krim, 59 i Ital., 70 öfverbefälh. för Mac Mahons armé; undertecknade kapitulation, vid Sedan, d. 84 Paris. Förf.

vin, jästa saften af vindrufvor. Saften skiljes från skal och kärnor, om man vill ha hvitt, men de bibehållas, om man vill ha rödt v., hvarpå den får jäsa och sed. tappas på buteljer. V.s hufvudvärde ligger i dess arom, s. ofta framställes m. konst, liks. v. hör t. de njutningsmed., s. oftast förfalskas o. eftergöras. Man skiljer mel. sött l. likör-v., surt (ex. rhenska v.), sprithalt. (bourgogne), garfämnerika (bordeaux) o. musserande. Chaptalisering, som afser att minska syrhalten, göres gm neutraliser. m. [ 841 ]kalciumkarbonat o. tillsats af socker. Vid gallisering skiljas de söta och sura drufvorna, o. de senares saft spädas m. drufsockerlösning, tills önskad syrehalt erhålles.

Vincennes (vängsänn'), stad ö. om Paris, 31,415 inv. Bef. slott.

Vincent af Paola (V. l. Vincentius de Paula, d. hel., f. 1576 Frankr., d. 60. Stift. lazaristernas och barmhärtighetssystrarn. samfund.

Winchester (winn'tschestör), st. i s. Engld, 20,919 inv. Ford. anglos. residens.

Vinci, se Lionardo da V.

Winckelmann, Joh. Joach., ber. ty. arkeol., f. 1717, mord. 68 i Triest. Grund. Tysklds konsthist. Skr. Gesch. der Kunsi des Alterthums m. m.

vind, luftens gm olika uppvärmn. förorsakade rörelse. Mest betyd. äro v.-strömmarna från ekvatorn t. polerna (ekvatorialströmmar) o. i följd däraf de från de senare t. den förra (polarströmmar), hka röna inverkan af jordens rotation och bilda de beständiga passadvindarna, hvaraf nordost-p. är torr, sydost-p. fuktig. Äfv. markens beskaffenh. är af inflytande på v. Hastighet v. orkan ända t. 30 m. i sekund., vid måttl. v. 10 m.

vindbeutel (-böj-'), ty., l. sv. vindböjtel, skräflare.

Vindelälfven, bifl. t. v. till Ume älf, uppr. på Kölen.

Vindhyabergen, bergsträcka i Ind., mel. Hindostan o. Dekan, 600/760 m. h.

vindi|cēra, lat., tillägna sig. -kation, tillägnande, återvinnande.

Vindilīcien, g. geogr., land mel. Bodensjön o. Inn.

Windischgrätz, Alfr. Candid. Ferd., österr. furste o. fältmarsk., f. 1787 Brüssel, 04 i österr. armén, damp. 48 uppr. i Prag o. Wien, 49 i Ungarn, entledig. s. å., 59 guvern. i Mainz, d. 62.

vindkittel, luftrum i sprutor, pumpverk o. d. f. upphäfvande af vattenstrålens ojämnhet.

vindros, skifvan på fartygskompass, del. i 32 lika delar för angifvande af väderstrecken.

Windsor (winn'sör), st. i Engld vid Themsen, 13,959 inv. Prakt. lustslott.

Windthorst, Ludw., ty. polit., f. 1812, advok., 51/63, 62/65 stats- o. just.-min. i Hannover, ultramont. riks- och landtdagsmedl., d. 91 Berlin. Utmärkt talare.

Winge, Mårt. Eskil, hist.-mål., f. 1825 Sthm, prof. 65, d. 96 Enköping.

vinjett, fr., typogr. prydnadsbilder i böcker m. m.

vinkel, mat., 2 linjers lutn. mot haa. En v. om 90° kallas rät, en mindre än en rät spetsig, större än en rät trubbig.

Vinkelried, Arnold Struth v., afgjorde enl. sagan 1386 gm själfuppoffr. segern v. Sempach. Hist. tvifvelakt.

Winn'ipeg, hst. i canad. prov. Manitoba vid Red River, 90,234 inv. -sjön, insjö i brit. N.-Amer., 22,000 kv.-km., aflopp gm Nelsonfl. t. Hudsonv.

Vinoy (vinåā), Jos., fr. gen., f. 1803, 30/50 i Algeriet, räddade 70 vid Sedan 13:e armékår., 71 öfverbefälh. i Paris, d. 80.

vinrankan, Vitis L., Ampelideæ. Ädla v., V. vinifera L., klätterväxt, sannol. fr. Främre Asien, odlas nu i mer än 1,500 varietet.; sed. aflägsna tider odl. i Egypt., M. Asien, Persien, s. Europa, numera på många andra ställen. Frukterna pressas till vin, ätas, lämna russin, korinter m. m.

vinsprit = alkohol.

vinsten, se vinsyra. Tändernas v. består af fosforsyr. och kolsyr. kalk jämte organ. ämnen, s. afsöndras ur munvätskan; måste borttagas af tandläkare.

vinsyra, kem., C2H2(OH)2(CO2H)2 = 150, en inom växtriket, is. i drufvan mycket utbredd, dels fri, dels i fören. m. baser förekommande organ., färglös, angenämt surt smak. kristallin. syra; framst. [ 842 ]gm sönderdel. af vinsten (vinsyr. kali) m. kolsyr. kalk o. kalksaltets behandl. m. utspädd svafvelsyra. V. är lösl. i vatten, använd. i med., t. fräspulver, i färgerier m. m.

Winterthur, st. i kanton. Zürich, 22,335 inv.

Winther, Rasmus Villads Krist. Ferd., dan. skald, f. 1796, d. 76 Köpenh. Skr. dikt., noy. m. m. Saml. digtninger (60/72), 11 bd.

Vintschgau, dal v. öfre Adige.

vinättika, af vin beredd ättika.

vīola, it., altviol, 4-strängadt (c, g, d', a'), stråkinstrument.

viōlen, Viola L., Violarieæ. Allm. V. odorata L., nästan i hela Europa o. N. Asien, af hvars blommor v.-sirap beredes, och styfmorsblom., V. tricolor L., på samma ställen; båda i många varieteter.

violīn, fiol, viktigaste stråkinstr., 4-strängadt (g, d', a, e2), de förnämsta fr. 17:e årh. (Amati, Guarneri, Stradivari).

violīnklav, se g.-klaf.

Viollet-le Duc (viållä lö dyck'), Eug. Emman., fr. arkit., f. 1814, d. 79. Förf.

violoncell', it., liten basfiol (C, G, d, a).

violrot, fås af de i s. Europa allm. Iris pall'ida m. fl. arter.

vira, ett eft. järnbruket Vira i Sthms län uppkalladt kortspel för tre personer.

Virchow (fir'kå), Rud., ty. anat. o. antropol., f. 1821, sed. 56 prof. i Berlin, d. 02. Grundl. at cellularpatol. Utg. en mångfald skr. Äfv. framst. arkeol., fortschrittsm. i riksdagen.

Virgīlius, se Vergilius.

Virgīnia, dott. t. rom. plebej. Virginius, s. 449 f. K. dödade henne, emed. hennes dygd hotats af decemviren Appius Claudius.

Virginien, Virginia, förk. Va., 1) n.-amer. fristat v. Atlant., 109,630 kv.km., 1,8 mill. inv. Prod.: tobak, kol, järn, salt. Hst. Richmond; 2) Väst-V., förk. W. Va., nord.-amer. fristat v. om V., 63,463 kv.km., 958,800 inv. Hst. Wheeling. Sed. 1862 själfständ. stat.

virgo, lat., jungfru; astron., (V.), jungfruns stjärnbild.

Wirsén, Karl Dav. af, skald, f. 1842, 79 ledam. af sv. akad., 84 dess ständ. sekr. Skr.: Dikter, Om Claes Livijn . . . m. m.

Virta bro i närheten af Idensalmi (Savolaks); slag 27/9 1808.

virtuell', fr., v. bild, opt., gm skenbar förening af ljusstrålar från ett föremål uppkommand. bild i en spegel; kan icke uppfångas på en skärm.

virtuōs, it., mästare, is. i en tekn. konst. -itet, konstfärdighet, mästerskap.

visavi, fr. vis-à-vis (visavī), midt emot; person, s. är midt emot en annan i dans, vid ett bord o. s. v.

Visbur, Vanlandes son, kon. af Ynglingaätten.

Visby, residensst. i Gottland l. på Gottland, 9,493 inv. (08), bisk., domk., mnga fornlämn., hamn. Ford. en af de rikaste o. viktig, hansestäderna, blomstrade red. på 1200-tal.

Visby stift omfattar ön Gottld.

Vischer (fi-), 1) Pet. d. ä., ber. konstgjutare, f. omkr. 1455 Nürnberg, d. där 1529. Utförde Sebaldusgrafven m. m. Äfv. sönerna konstgjut. — 2) Friedr. Theod., ty. estet., f. 1807, sed. 66 prof. i Stuttgart, d. 87. Skr. estet, och kritiska afh. m. m.

Vischnu, 2:a pers. i ind. gudatreenigh., världssjälen; underkastade s. 9 förvandlingar.

Wisconsin (wiskånn'sin), förk. Wis., n.-amer. fristat vid Mississippi, 144,845 kv.km., 2.069,072 inv. Hst. Madison. Stat 1848.

Viscon'ti, lombard. fam., 1295/1447 reg. i Milano. Gian Galeazzo V., eröfr. Pisa, Siena, Padua, Bologna m. m., 1395 hert., byggde dômen i Milano, d. 02. Herraväldet öf. Milano öfvergick 1447 till hertig Frans Sforza.

Viscon'ti-Venos'ta, Emilio, [ 843 ]marchese, it. statsm., f. 1829 Milano, 63/64, 69/76, 96/98 o. 99/01 utr.-min.

viscount, se vicomte.

Wiseman (wajs'men), Nicol., eng.-kat. teol., f. 1802 Sevilla, öfverlämnade 47 t. påfv. ett försl. till återställ, af eng.-kat. kyrk., 50 kardin., ärkeb. af Westminster o. kat. primas i Engld, d. 65.

Wisén, Teod., filol., f. 1835, 65 prof. i nord. spr. i Lund, 78 ledam. af sv. akad., d. 93. Förf.

visent', Bison europæus Ow., europ. uroxe, Europas största landtdjur, förekommer ännu i Littauen. Vild i Kaukasien.

visēra, lat., med vederbörl. bevis förse pass o. d.

visērstång, måttstång för direkt uppmätn. af ett fats kubikinneb.

visībel, lat., synbar.

vis iner'tiæ, lat., trögbetskraft.

Vising, Per Joh., språkf., f. 1855 Ångermanl., 82 fil. d:r, 99 prof. vid Gbgs högskola. Liflig författarverksamh.

Visingsö, ö i s. Vättern; ruiner af Visingsborg; bildar egen socken i Jönköp. l.

vision, lat., synvilla, andesyn.

visīr, fr., den rörl., ansiktet täckande del. på hjälmen. -punkter, på eldvap.: sikte o. korn.

visīt, fr., besök. -ation, under-, gmsökning. -era, undersöka, gmsöka.

Viskan, fl. i s.v. Sverige, uppr. i Västergötl., utf. i Kattegatt nära Varberg.

visky, whiskey, irl. l. skottskt kornbrännvin.

Wismar, st. Meckl.-Schwerin vid Östersj., 22,028 inv. Hamn. 1803 af Sverige förpant. till Meckl.-Schwerin. 19/9 1903 afstod Sverige sina anspråk på W.

vismut, Bi =208, metall. elem., s. förekom. dels gediget, dels i fören. m. svafvel; främst, gm att v.-malmerna upphettas i snedt liggande rör, hvarvid metallen utsägrar rödakt. gul, kristallinsk. Eg. v. = 9,8. Smältpunkt 268,5. -glans, kristallin. min. af vismut o. svafvel, blygrått; i Erzgebirge, Riddarhyttan m. m.

vist, (eng. whist) urspr. eng. kortspel.

vista, it., åsyn. A primav., tonk., från bladet. A v., vid uppvisandet (växels o. dyl.).

vita brevis, ars longa, lat., lifvet (är) kort, konsten (är) lång.

vitāl, lat., beträff. lifvet. -itet, lifskraft.

vitaliebröder, fetaliebröder, hättebröder, egentl.: viktualiebröder, ty. sjöröfvare i Östersjön i 14:e o. 15:e årh.

Vitālis, se Sjöberg, E.

Vitebsk, guvern. i v. Ryssld, 45,166 kv.km., 1,498,246 inv. Hst. V. v. Düna, 66,143 inv.

Vitell'ius, Aulus, rom. kejs., f. 15 e. K., kejs. 69, s. å. dödad af Vespanianus' soldater vid Roms intagande. Utsväfvande.

Viter'bo, st. i mel. Ital., 21,292 inv. Svafvelbad.

viterīt, se barium.

Vitiöarna, se Fidschiöarna.

Vitōria, bef. st. i n. Span., 30,700 inv. Sl. 21/6 1813.

vitriōl, med.-lat., namn på vissa svafvelsyr. salter, ss. järn-v. l. grön v., koppar-v. l. blå v., zink-v. l. hvit v.

vitriololja = svafvelsyra.

vitrotypī, se fotografi.

Vitrūvius, Marcus l. Pollio, krigsingen. und. Cæsar och Augustus. Skr.: De architectura.

vits, ty., ordlek.

Witt, Joh. o. Cornel. de, bröder, holl. republ. motstånd, t. huset Oranien, hvars afsättn. fr. ståthållaresk. de gmdrefvo 1667. Mördades 72 af den oran. sinnade pöbeln.

Witte, Sergej, ry. statsm., grefve, f. 1849 Tiflis, org. ry. järnvägsväsendet, afslutade freden m. Japan 05, 05/06 förste ry. min.-presid.

Wittekind, sachs. furste, stred sed. 778 mot Karl d. st., underkastade sig honom 85 och lät döpa sig, d. omkr. 07.

Wittelsbach, ty. furstefam., [ 844 ]härstamm. fr. grefvarne af Scheyern; fick 1280 Baiern, 1250 Pfalz; delades 1194 i 2 linjer; kurvärdighet. öfvergick 1623 fr. pfalziska t. bai. grenen, s. utslocknade 1777 o. efterträddes af ännu reg. pfalz. grenen.

Witten, preuss. fabriksst. i Westfal., nära Ruhr, 35,835 inv.

Wittenberg, st. i prov. Sachsen v. Elbe, 20,260 inv. Ford. fästn. o. univ. Luthers graf; utgångspkt för Luthers reformation.

Vitterhetsakademien, stift. 1753, upplif. 1786 und. namn. Vitterhets, hist. o. antikvitetsakad.

Vittōria, st. på s. Sicilien, m. omr. 32,151 inv.

Wittrock, Veit Brecher, f. på Dal, 1839, fil. d:r 66, prof. bergianus 79. Förf.

Wittstock, st. i Brandenburg, 7,551 inv. Slag 24/9 (4/10) 1636.

viv, fr., hustru, maka.

vivaeitēt, lat., lifaktighet.

vi'vat, lat., (han) lefve!

viver, fr. vivre, föda; lefnadsomkostnader.

vivianīt, min. af fosforsyr. järnoxidoxidul i torfmossar, basalt, lava. I England, Baiern. Anv. t. blå färg.

vivisektion, lat., anat.-fysiol. och patologiska försök på lefvande djur f. lifsfenomenens och sjukdomsfenomenens förklaring.

vivör, fr., en som lefver undan, rustare.

Vjat'ka, ry. guvern., 153,658 kv.km., 3,030,831 inv. Hst. V. v. V.-fl., 24,782 inv. Bisk.

Vladikav'kas, ry. st. och fästn. i Kaukasien, 49,924 inv.

Vladīmir, guvern. i Stor-Ryssld, 48,856 kv.km., 1,515,691 inv. Hst. V., 32,029 inv.; 1157/1328 Rysslands hst.

Vladimir d. st., ry. storfurste, förenade 980 ry. staten, lät 88 döpa sig, delade vid sin död 15 riket mel. sina 12 söner.

Vladimirsorden, ry. ord. stift. 1782; 4 klasser.

Vladislav, lat. Ladislaus, 4 polska kgr, hvaribl. V. I Lokjetek, hert. af Krakov, 1319 kon., d. 33.

Vladiwostock (»österns härskarinna»), hst. i det ry.-sibir. kustomr., fästn. o. örlogshamn, 38,000 inv.

Vlissingen (fli-), holl. bef. stad på ön Walcheren. 18,896 inv. Hamn.

Vloslavsk', st. i ry. Polen vid Weichsel, 23,065 inv. Domk., bisk.

voce (våtje), it., röst, stämma. A mezza v., tonk., med half röst.

Wodan, se Oden.

Vogel v. Falkenstein, Edu., preuss. gen., f. 1797, 64 öfverbefälh. på Jylland, 66 guvern. i Böhmen, 70 gen.-guv. of. Nord- o. Östersjöprovins., d. 85.

Vogeserna, fr. Vosges, gränsberg mel. Elsass o. Frankr., omkr. 225 km. l., 37/59 km. b. Högsta topp: Sulzer Belchen, 1,432 m. h.

Voghera (vågēra), st. i n. v. It., 20,661 inv. Domk.

Vogler (fåg-'), Geo. Jos., ty. abbé o. komp., f. 1749, d. 14 Darmstadt. Komp. orgel- o. klavérsaker, operor m. m. Framst. lärare.

Vogt (fågt), Karl, ty. naturforsk., f. 1817, sed. 52 prof. i Genève, d. där 65. Skr. talr. vetensk-popul. arbeten. Materialist.

vogue (våg), fr. En v. (ang-), i bruk, omtyckt.

voilà (våala'), fr., se här!

vojvōd, slav., härförare; ford. tit. på slav. furstar o. polska ståthållare; i Turkiet tit. på polischefen.

vokabulārium, lat., ordbok.

vokāl, lat, »själfljud». -musik, sång.

vokatīv, lat., se kasus.

vol., abbr. f. volym.

volang', fr., fjäderboll; lös besättn. på fruntimm.-klänning.

volapyk, ett af den ty. prästen Schleyer konstrueradt världsspråk.

vol au vent (vall å vang'), med ragu l. frikassé fylld pastej.

Wolf, 1) Krist, v., ty. frih., filos. o. mat., f. 1679, 07 prof. i Halle, 23 förvis. af Fredr. Vilh. I, 40 återkall. af Fredr. II, d. 54. [ 845 ]Leibnizian, framst. systemat., införde d. ty. filos. terminologien. — 2) Friedr. Aug., ty. arkeol., f. 1759, 83 prof. i Halle, d. 24 Marseille. Skr.: Prolegomena in Homerum (banbrytande för »Homerusfrågan») m. m. — 3) Ferd., ty. filol., f. 1796 Wien, d. där 66 ss. hofbibl. Skr. äfv. roman. lit. m. m.

Wolfe (wûlf), James, eng. milit., f. 1726, sed. 58 i Canada mot fransm., stupade 59 vid Quebec.

Wolfenbüttel, st. i Braunschweig v. Oker, 19,084 inv. Ber. bibl. Sl. 1641.

Wolff, Elizabeth, nederl. förf., f. Bekker 1738, d. 04 Haag. Skr. rom. m. m.

volfram, kem., W = 184, järngrått, hårdt, at Scheele 1781 uppt. metall. elem., s. förekom, ss. v.-syrade salter af järn o. mangan. Eg. v. 18,5/19,1.

Wolfram v. Eschenbach, medelhögty. skald, lefde i slut. af 12:e o. börj. af 13:e årh. Skr. Parzival m. m.

Volgā, Europas största fl., i Ryssld, uppr. på Valdai, utf. m. fl. armar i Kasp. haf., 3,689 km., omr. 1,458,894 kv.km.

Volhynien, guvern. i v. Ryssld, 71,851 kv.km., 2,489,482 inv. Hst. Schitomir.

volière (våljär), fr., fågelhus.

Volkmann, Rich. (pseud. R. Leander), ty. kir. o, förf., f. 1830, 67 prof. i Halle, d. 89 Jena. Skr. vetensk. verk, dikter, Träumereien an frz. Kaminen m. m.

Volkov, fl. i Ryssld, rinner gm Ilmensj., utf. i Ladoga, 220 km.

Wollaston (woll'ästön), Will. Hyde, eng. kem. o. fys., f. 1766 i Norfolk, död i Lond. 28, konstruerade det eft. honom uppkallade galvan. elem. m. m.

Wollīn, preuss. ö. v. Oders mynn., 138 kv.km., 13,000 inv. Hst. W., 5,600 inv.

Volog'da, guvern. i Stor-Ryssld, 402,705 kv.km., 1,341,785 inv. Hst. V. v. V.-fl., 27,822 inv.

volontär, fr., frivillig, lönlös.

Wolseley (wûll'sle), lord Garnet Jos., eng. gen., f. 1833, 70 i Canada, 73 i Aschanti, 75 guv. i Natal, 78 Cypern, 79 öfverbefälhaf. mot zuluerna, 82 i Egypt., 94 fältmarskalk, 95/00 brit. härens öfverbefälh.

Wolsey (wûll'se), Thom., eng. statsman, f. 1471, 10 Henr. VIII:s statsr., 14 ärkeb. i York, 15 kardin, o. lordkansler, entled. 29, d. 30.

volsker, gammalitaliskt folk i mel. Ital.

volt, fr., ridk., liten cirkel; fäktn., snabb vändn. f. undvik. af hugg; konstgrepp vid korts blandning.

volt, elektr., eft. A. Volta uppkallad enhet för elektromotorisk kraft.

Vol'ta, Aless., it. gref. o. fys., f. 1745 Como, d. där 27. Uppf. d. eft. V. benämnda stapeln, elektroforen, elektroskopet m. m.

Voltaire (-tär), Franç. Marie Arouet de, ber. fr. förf. och skept. filos., t 1694 vid Paris, d. 78 i Ferney (Schweiz). Skr.: Henriade, La pucelle d'Orléans, roman., dram., hist. o. filos. skr. m. m. »Oeuvres» (1877), 50 bd.

voltakors, ett af olika metaller smnsatt litet kors, s. föregifves kunna bota sjukdomar.

voltamēter, instr. f. bedömande af galvan. ströms styrka gm uppmätande af den gm strömmen på en viss tid af vatten utveckl. knallgasen.

Vol'tas stapel, se galvaniskstapel.

voltigörer (-schö-), fr., lindansare, luftspringare; det af Nap. I 1805 införda infant. f. strid i spridd ordning.

Voltur'no, fl. i nedre It., utf. i Tyrrhen. haf., 157 km. Slag 1/10 1860.

voluminös, lat., omfångsrik.

Wolverhampton (wûllvörhäm'tön), fabriksst. i eng. grefskap. Staffordshire, 99,456 inv.

volym (förk. vol.), fr., del af ett arb., kroppsligt omfång, rymdinnehåll.

Vombsjön, sjö i s. Skåne, gmflyt. af Kjäflingeån.

[ 846 ]vomitīv, lat., kräkmedel.

Vondel, Joast van den, holl. dram., f. 1587 Köln, d. 79 Amsterd. Skr. dram. o. andra arb. Saml. skr. (1860), 12 bd.

Wood (wudd), 1) mrs Henry, f. Ellen Price, eng. rom.-förf.a, f. 1814, d. 87; skr. East Lynne m. fl. romaner. — 2) Sir Evelyn, eng. fältmarsk., f. 1838 Essex, 89/93 befälh. i Aldershot, 97/01 gen.-adj., 03 fältmarskalk.

Woodburytryck (wûddberri-), framställn. af fotogr. tryckplåtar f. boktryckarpress gm inpress. af en kromgelatinhinna i zinkplåtar.

Woolwich (wûll'itsch), först. till London v. Themsen. 117,178 inv. Arsenal, varf, militär-akad.

Vorarlberg, v. del. af Tyrolen v. Bodensj., Rhen o. Liechtenstein, 2,602 kv.km., 129,237 inv. Hst. Bregenz.

Worcester (wûss'tör), 1) grefsk. i v. Engld, 1,945 kv.km., 488,401 inv. Hst. W. v. Severn, 6,624 inv.; 2) st. i Massach. (N.-Amer.) 128,552 inv.

Wordsworth (wördswörth), Will., eng. skald, f. 1770, d. 50. Jämte Coleridge o. Southey huf.-man för den s. k. sjöskolan. Saml. verk (74, 76), 9 bd.

Worms, st. i hertigdömet Hessen v. Rhen, 44,288 inv., Romansk domk. Plats för gamla ty. riksdag. Luther 1521.

Vorōnesch, guvern. i Stor-Ryssld, 85,894 kv.km., 2 ½ mill. inv. Hst. V. v. V.-flod. o. Don, 84,146 inv. Ärkeb.

Voronzov (voron'soff), Mik., ry. furste o. militär, f. 1782, 44 ståth. i Kaukas., intog 45 Schamils hufvudfäste Dargo, 56 fältmarsk., s. å. d. i Odessa.

Worsaae (-så), Jens Jak. Asmussen, dan. arkeol., f. 1821, 65 dir. f. nord. mus. i Köpenh., d. 85. Förf.

Voss, Joh. Heinr., ty. skald o. lärd, f. 1751 Mecklenburg, d. 26 ss. prof. i Heidelberg. Skr. dikter m. m., öfversatte klassiker.

votēra, lat., rösta.

votīv, lat., i sms.: löftes-. -tafla, minnestafla.

vōtum, lat., röst för l. emot; omdöme; v. decisīvum, afgörande röst.

Vouwerman (vauv-), Phil., holl. häst- o. bataljmål., f. 1619 Haarlem, d. där 68.

Voxna älf, bifl. t. h. till Ljusnan, uppr. i Härjedalen.

vox pōpuli vox Dēi, lat., folkets röst Guds röst.

Vrams Gunnarstorp, stort herresäte i Kristianst. l.

Wrangel, 1) Herm., sv. fältherre, f. 1585 Livld, 21 fältmarsk., vann 29 slag. v. Gurzno, 30 riksr., 32 gen.-guv. öfver Pommern, d. 43 ss. gen.-guv. i Livld. — Hans son 2) Karl Gust., gref., fälth., f. 1613, deltog i 30-år. krig., 41 öfverbefälh. of. sv. hären, vann 44 sjöslag, mel. Femern o. Låland, 46 riksr. o. fältmarsk., vann 48 slag. v. Zusmarshausen, s. å. gen.-guv. i Pommern, sed. i polska, dan. o. brandenburg. krig., 57 riksamiral, en af Karl XI:s förmynd., 64 riksmarsk, d. 76 på Rügen.

Wrangel, Friedr. Heinr. Ernst v., preuss. gref. o. gen., f. 1784, 48 öfverbefälh. i Slesv.-Holst., 56 gen.-fältmarsk., 64 öfverbefälh. i krig. mot Danmark, d. 77 Berlin.

Wrede, livl. ätt. 1) Henr., ryttmäst., räddade Karl IX vid Kirkholm 1605. — Hans sonson 2) Fabian, gref., statsm., f. 1641, 85 kgl. råd o. chef f. reduktionsverk., 97 en af Karl XII:s förmynd., d. 12. — 3) Fabian, frih., militär, f. 1760, förde 09 norra armén, d. 24 ss. fältmarskalk.

Wrede, Karl Phil., bai. furste o. fältmarsk., f. 1767, 13 slagen vid Hanau, 14 fältmarsk. o. furste, 22 bai. generaliss., d. 38.

Wren (ränn), Sir Christoph., eng. arkit., f. 1632, d. 23. Paulskyrk. i London.

Vreta kloster, ford. kloster i Österg. l. Gamla klosterkyrk. sockenkyrka.

Wright (rajt), William, eng. orientalist, f. 1830, d. 89.

[ 847 ]Wright (vrigt), 1) Magnus v., fin. zo., f. 1805, d. 68 ss. konservat. Hälsingf. Skr.: Finl. foglar o. (tills. m. V. v. Wright) Svenska foglar. – 2) Vilh. v., fin. djurmål., f. 1810, led. af fria konst. akad. 39, d. 87.

vråkar, Buteo, G. Cuv., t. roffågl. hör. släkte, omfatt. vråken, B. vulgaris Bechst., allm. i s. och mel. Sverige, 52 cm. l., flyttfågel, o. fjällvråken, B. lagopus Brünn., allm. i n. Sverige, 59 cm., flyttfågel.

vrålapan, Mycetes Illig., apsläkte i S.-Amer., bekant för sitt vrålande läte, s. utföres i kör under en försångare.

Vt, förk. för nord.-am. staten Vermont.

Vuelta abajo (-abach'å), distr. vid Havana, där de bästa tobakssorterna odlas.

Vulcānus, se Hefaistos.

vulfenīt, gult min. af molybdensyr. blyoxid o. molybdensyra; viktigaste molybdenmalmen. I Kärnten, Tyrolen m. fl.

Vulgāta, den 1546 på kyrkomötet i Trient ss. allena autentisk f. kat. kyrk. förklarade bibelöfvers. af Hieronjmys (se d. o.).

vulgo, lat., inom folket; i allmänhet.

vulgär, fr., alldaglig; låg.

vulkāner, lat., uppkomma därigm, att i vissa trakter den inre jordmassan bryter fram gm öppningar i jordskorp., hvarvid smältande mineralmassor (lava) jämte gaser, slagg, stenar m. m. tränga fram. De utkastade produkt, hopa sig t. kägelform, toppar m. trattform, svalg (kägelkrater), hka und. tidens lopp förstoras, tills de störta tillsamman o. kvarlämna en cirkelformig vall.

vulkanisēra, se kautschuk.

vulkanism, den geol. åsikt, att verkningar af eld vållat alla jordbildningar.

Wullenwever, Jürgen, lüb. köp. o. statsm., f. 1492, 33 rådsh. o. borgm. Sökte höja hanseförb., 35 afsatt, 37 anklagad f. förräderi o. vederdöperi, s. å. afrätt. i Wolfenbüttel.

Vuok'sen, fl. i Finld, förenar Saima o. Ladoga; bildar Imatrafallet, 128 km. l.

Wuōtan = Wodan l. Oden.

Wurmser, Dagob. Siegm., österr. gref., gen., f. 1724, delt. i 7-år. krig., sed. 93 mot Frankr., kapit. 97 i Mantua, d. s. å. Wien.

vurst, ty., långsträckt, fyrhjulig, öppen vagn med säten utmed långsidorna.

wurst, ty. korf.

Württemberg, ty. kon.-rike, 19,504 kv.km., 2,302,179 inv. Berg: Schwarzwald, Jura. Fl.: Donau, Neckar, Iller. Prod.: spannmål, vin, järn, salt, klockor. Huf.-när.: åkerbr., hand., industri. Rel.: mest evang. Pol. ind. i 4 kretsar. Hst. Stuttgart. Öfr. st.: Ulm, Heilbronn, Esslingen, Kannstatt, Tübingen m. fl. Förf. 1819. — Hist: i medelt. grefsk., hertigd. 1495, reformat. inf. 1550, kon.-rike 1806. Nuvar. kon. Vilhelm II, sed. 91.

Wycliffe, se Wicliffe.

Würzburg, bef. st. i Baiern v. Main, 80,325 inv. Univ., bisk., domk.

W. Va, förk. för n.-amer. stat. West Virginia.

vy, fr., syn, anblick; teckning af en utsikt. -kort, bref kort med vy.

Wyoming (wajå-), förk. Wyo., n.-amer. stat (sed. 90) n. om Colorado, 253,525 kv.-km., 92,531 inv. Hst. Cheyenne.

vådevill, urspr. fr. satirisk folkvisa, nu liten komedi m. sång.

våg, på läran om den 2-armade häfstång. grund, instr. f. bestämm. af en kropps tyngd. Enklast o. brukligast den likarmade v., där lika tyngder uppväga haa. Brygg- l. decimal-v. består af en förening af flera häfstäng. o. utvisar tyngden gm 1/10 l. 1/100 af vikten. Snäll-v. är en olikarm. häfstång med rörlig vikt. Fjäder-v. (se d. o.).

Vågen, stjärnbild på n. himlahvalfvet; 6:e tecknet i djurkretsen.

vårdagjämning, se dagjämning.

vårlök, Gagea Salisb., Liliaceæ. [ 848 ]Allmännast G. lutea L. och G. minima L., s. höra t. vårens förstlingar o. äfv. benämnas kråklök.

vårtbitare, se gräshoppor.

Vårt land, sed. 1885 i Sthm utg. dagl. tidn. Har 08 uppgått i Nya Dagl. Alleh.

vårtor, utvidgn. af hudpapillerna o. förtjockningar af öfverhuden öfv. desma. Behandl.: frätmed., ss. skedvatten, lapis o. d.

Vä, ford. st., nu by nära Kristianstad.

Väddö, ö i Ålands haf, skild fr. fastland. gm V. kanal.

väderlek, smnfattning. af de, is. gm luftens tryck o. temperatur förorsak. atmosfär. förändringarna på en ort. På känned. af dessa förändringar o. de lagar, dessa äro underkastade, bero nutida v.-förutsägelserna, s. med en säkerh. af 70/80 % förutsäga v. under de närmaste 24 timmarna. Jfr meteorologi.

väderleks- l. synoptisk karta, dagl. öfversiktskarta öf. en större del af jordytan, utvisar isobarerna samt vindens riktning och styrka.

Väduren, se Aries.

vägglaf, Parmelia parietina L., Lichenes. Allm. på träd och gamla väggar; inneh. ett gult färgämne.

vägvåda, se Cicorium.

Wäinämöinen, finsk. myt., Kalevalas förnämsta hjälte, en gammal vis, trollkunnig siare.

välfärdsutskottet (Comité de salut publique), den af konventet 6/4 1793 t. okt. 95 insatta verkställ. makten i fr. republiken.

välsk, ursprl. walesisk, utländsk, is. romansk. Välska nötter = valnötter. Välskland = Italien.

välska bönan, se Vicia.

vändvåg l. torsionsvåg, instr. f. uppmät. af små krafter, består af en på en tråd upphängd, horisont. sväfvande stång, mot hkns ändpunkter krafterna få verka.

Vänern, Sveriges största sjö mel. Värml., Västergötl. och Dal, 5,566 kv.km., utl. i Kattegatt gm Göta älf.

Vänersborg, residensst. i Älfsb. l., v. Vänern o. Göta älf, 7,316, inv. (08). Privil. 1642.

väringar, se varjager.

värja, stötvap. med lång, rak klinga.

världens sju underverk, se sju underverk.

världs|handel idkades först af fenicierna, kom sed. t. grek. kolon, i M. Asien, i 4:e/3:e årh. f. K. t. Alexandria o. Kartago o. i 6:e/7:e årh. e. K. t. kalifernas riken. Eft. korstågen återuppblomstrade v. i Pisa, Genua, Venezia, i Norden i 13:e/15:e årh. i hansestäderna o. utvidg. gm spanjorernas o. portug:s upptäckt i slutet af 15:e o. börj. af 16:e årh. V. låg i slutet af senare och förra hälften af 17:e årh. is. i händerna på holländ., m. öfvergick t. Engld, s. krossade portug:nas o. hansestäd.s v., samt Frankr. o. i senare tid äfv. t. N.-Amer. Nu deltaga i v. de flesta sjöfartsidkande nationer. -systemet, smnfattn. af alla himlakroppar ss. ett helt; stund, äfven i bemärkelsen solsystem. -utställning, se industriutställning.

Värmdö, ö i Östersjön.

värme, fysikal. orsaken till de tillstånd hos kroppar, då vi kalla dem heta, varma, kalla. För att bringa samma viktsmängder af olika ämnen t. sma temperat. erfordras olika v.-mängder, o. den v.-mängd, s. erfordras f. att höja temper. hos viktsenheten af en kropp en grad, kallas dennas specifika v. Upphettas en fast kropp t. en viss grad, öfvergår den t. flytande tillstånd o. förbrukar t. denna förändr. en bestämd v.-mängd, hkn dock ej höjer dess en gång antagna temperatur, o. detta v. kallas latent l. bundet. Eft. analoga förh. m. ljusstrålarna utstråla alla kroppar v., hkt reflekteras af speglande ytor o. dels absorberas, dels brytes vid gång fr. ett medium t. ett annat. V:s fortplantn. går fr. molekyl t. molekyl; metaller äro goda ledare, [ 849 ]vätskor o. gaser dåliga, stillastående luftlager de sämsta. V. kan uppstå såväl gm fysikal. s. kem. förlopp. Gm gnidn. l. kroppars förtätn., gm hamring, hoptryckn. o. d., äfvens. vid kropparnas kem. förening alstras v. — Jfr egentligt v.

värme, animalisk, betingas gm cellernas verksamh., is. gm oxidation. af kolet i näringsämnena o. cellväfnaden.

värmeenhet, se kalori.

Värmelen, insjö i Värmld, utl. i Vänern.

Värmland, landsk. i Svealand, mel. Dalarna, Västmld, Närike, Vgtld, Dal och Norge. Sjöar: Glafsfjorden, Värmelen, Fryken, Skagern. Flod: Klar-, Svart-, Nors-, Byälfven. Bergigt. Huf.-när.: bergsbruk o. skogshandt. Deladt på V:s o. Örebro län. Städer, se V:s l.

Värmlands län, utgöres af Värmland m. undant. af Karlskoga bergsl., 19,314 kv.km. 258,220 inv. (08). Resid.-st. Karlstad. Öfr. st.: Filipstad, Kristinehamn. Köping.: Arvika, Säffle.

Värnamo, köping i Jönk. län vid Lagan, 1,205 inv. (08).

värnplikt, hvarje vapenför mans skyldigh. t. krigstjänst; infördes först af Preuss. 1814, nu i de flesta europ. länder. De värnplikt, delas i stående armén, landtvärnet, landstormen. I Sverige är enl. värnpliktslagen af 1901 hvarje svensk man värnpliktig fr. o. m. det kalenderår då han fyller 20 år till o. m. det, hvarunder han fyller 40 år. Tjänstetiden är 8 år i 1:a, 4 i 2:a uppbådet samt återstående 8 år i landstormen. — Inskränkning i allm. rösträtten på grund af att värnpliktsöfningar icke fullgjorts t. o. m. sista kalenderåret kallas värnpliktsstreck.

Värtan, 1) Lilla o. Stora, vikar af Östersj., nära Sthm; 2) hamn vid Lilla V. (uthamn t. Sthm).

Värälä, by i Nyland (Finld), fred 14/8 1790.

Wästberg, Anna (pseud. Anna A.), förf:a, f. Anderson 1832, d. 05. Skr. dikter, berättelser m. m.

västgöter, se goter.

Västindien, de i Atl. haf., mel. N.- o. S.-Amer. liggande öarna, 244,478 kv.km., 6,3 mill. inv. (hvita, negrer, mulatter m. m.). Delas i Bahama- o. Virginiska öarna, Små o. Stora Antillerna. Tillhör Danm., Engld, Frankr., Holld o. Förenta stat.

Västmanland, landsk. i Svealand, mel. Dalarna, Uppland, Mälaren, Södermanl., Närike, Värmld. Fl.: Sag-, Svart-, Kolbäcks-, Arbogaån, Hedströmmen. I s. slättland, i n. och v. skogs- o. bergland. Huf.-när.: åker- o. bergsbr. Deladt på V:s o. Örebro l. Städer, se länen.

Västmanlands län omfattar ö. och mel. del. af Västmanld 6,740 kv.km., 150,476 inv. (08). Residensst. Västerås. Öfr. st.: Sala, Arboga, Köping.

Väst-Australien, v. del. af Austral., eng. kol. (stat), 2,527,530 kv.km., 261,843 inv. Hst. Perth.

Västerbotten, landsk. i Norrld, mel. Finld, Bottn. vik., Ångermanld o. Lappld. Flod: Ume, Vindel, Skellefte, Pite, Lule, Kalix, Torne, Muonio älfvar. I allmänh. slättbygd. Huf.-när.: boskapssköts., skogshandt., fiske. Deladt på Norrbottens o. V. l. Städer, se länen.

Västerbottens län omfattar s. del. af Västerbott. samt Åsele o. Lycksela lappmark., 58,993 kv.km., 158,057 inv. (08). Residensst. Umeå. Öfr. st. Skellefteå.

Västergötland, landsk. i Götaland, mel. Värmld, Närike, Vättern, Småld, Hälld, Bohusl. o. Vänern, 17,714 kv.km. Sjöar: Skagern, Viken, Åsunden. Fl.: Tidan, Lidan, Viskan, Ätran, Göta älf. I allmänhet slättbygd. Berg: Billingen, Halle-, Hunne- o. Mösseberg, Kinnekulle. Del. på Skarab., Älfsb., Göteb. o. Bohus l. Städer, se länen.

[ 850 ]Västerlandet, i allmänh. namn på Europas länder i mots. t. Österlandet (se d. o.).

Västernorrlands län, omfattar Ångermld och Medelpad, 25,532 kv.-km., 246,893 inv. (08). Residensst. Härnösand. Öfr. st. Sundsvall, Örnsköldsvik.

Västervik, st. i Kalmar l. v. Östersj., 9,532 inv. (08). Handel, lifl. skeppsfart. På sin nuv. plats 1433.

Västerås, ford. Väster-Aros, residensst. i Västml. l. vid Svartåns utl. i Mälaren, 17,004 inv. (08). Bisk., domk., slott. Markvärd. riksd. 1527 (V. recess o. ordinantia).

Västerås stift omfattar Västmanl. o. Dalarna.

Västromerska riket uppkom vid Teodos. d. st:s död 395 und. Honorius o. störtades 476 af Odoaker, sed. det förut gm folkvandr. förlorat allt utom Italien.

väte, kem., H = 1, metalloid. element, mycket utbredt i fören. m. andra elem., is. syre (vatten); färg- o. luktlös gas. Eg. v. = 0,0692, då luftens eg. v. = 1. Und. mycket högt tryck o. stark köld antar v. flytande form. Framst. gm vattens sönderdel. gm kalium l. natrium l. gm ren zinks öfvergjutn. m. utspädd svafvelsyra. V. förbrinner m. mycket het, färglös låga t. vatten o. ingår f. det mesta gasform, förening, med många andra elem., t. ex. m. klor t. saltsyra, m. kol t. kolväte. En blandn. af 2 volym. o. 1 vol. syre bildar d. högst explosiva knallgasen.

vätesuperoxid, kem., H2O2 = 34, framst. bl. annat gm bariumsuperoxids utrörande i utspädd svafvelsyra o. bildar då en färglös, tjockflytande vätska m. egendoml. lukt o. bitter smak. V. är kraftigt oxiderande, ypperl. desinfektionsmed., bleker växtfärgämnen, anv. därf. att färga mörkt hår blondt. Uppt. 1818 af Thénard.

vättar, isl., enl. folktron ett slags andar, goda l. onda, s. uppehålla sig i närh. af mskorna o. utöfva inftytande på dem.

Vättern, sjö mel. Närike, Östergötld, Småland o. Västergötld, 1,898 kv.km., utf. i Östersj. gm Motala ström.

växel l. tratta, skriftl. förbindelse, hvarigm en person (trassent) förbinder sig att betala en viss summa till en bestämd person l. åt en 3:e (trassat) uppdrager att verkställa det. Den, s. iklär sig betalningsförbindelsen, kallas acceptant. Utfärdas blott en v. heter den sola-v., utfärdas 2 kallas de prima o. sekunda. V. kan vara på viss tid l. a vista (sikt), -protest v:s företeende t. vederbörl. myndigh. f. bibehållande af dess gällande kraft. -rytteri, fortsatta v.-operationer för penningars anskaffande, hvarvid 2 l. flera personer öfverenskomma om att betäcka förfallna v. gm nya accepter.

växelundervisning, l. Bell-Lancasterska undervisningsmetoden, af B. o. L. utbild. syst., hvarvid mera försigkomna lärjungar und. lärares uppsikt undervisa mind. försigkomna.

växtbaser, se alkaloider.

växter, organismer, s. i sina lägsta utvecklingsformer omedelbart ansluta sig t. de lefv. väsen, om hka man ej kan afgöra, huruvida de tillhöra växt- l. djurriket, medan de högre v. skarpt skilja sig ifrån djuren; bestå af kol, väte, syre, kväfve, fosforsyr. kalk, kali, natron, magnesia, svafvel- o. kiselsyra, järn o. koksalt. Elementarorg. är växtcellen; de lägre v. bestå af en enda sdn, de högre af otaliga t. olika väfn. förenade celler. Delas i fanerogamer o. kryptogamer; de förra bestå af rot (vanl. und. jorden), stam l. stjälk, blad, blommor, frukter o. deras frön. V. äro ant. ett-, två- l. fleråriga.

växt|fibrīn, se cellulosa. -geografi, se botanik. -margarin, se margarin.

[ 851 ]Växjö, residensst. i Kronob. l. vid V.-sjön, 8,155 inv. (08). Domk., bisk. Privil. 1342.

Växjö stift omfattar hela Kronobergs l. o. Jönköp. l. utom 3 härad

Wöhler, Friedr., ty. kem., f. 1800, 36 prof. i Göttingen, d. där 82. Uppt. aluminium (tills. m. Sainte-Claire-Deville) m. m. Fl. utm. arb. i kemien.

völsungar, ättlingar af Völsung, kon. öfv. Hunaland. Om dessa völsungasagan.

Völuspå, Valans spådom, den äldre Eddans mest betyd. dikt.

Wörth, by i nedre Elsass vid Sauer, 1,050 inv. Slag 68 1870.

Vörösmarty (-rösch-), Mik., ung. skald, f. 1800, d. 55 Budapest. Grundl. af ung. nationallit. Skr. dikter (d. ung. marseljäsen), skådesp., eper m, m.