Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2007

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök

Senaste ändringar och mini-meny[redigera]

Jag har skapat ett sätt att göra en Senaste ändringar på sidor med svenskt material - ett halvdant sådant, för den kommer endast att omfatta de sidor som märkts med kategorin Category:sv. Iden kommer från Skanwiki på Meta, och jag är allvarligt talat inte helt säker på om det blir så bra här. Det kräver ju att alla sidor märks upp med kategorin... och frågan är hur väl det kommer att funka. Å andra sidan kan man ju se det som ett sätt att enkelt visa för övriga deltagare vad man håller på med, om man tycker det är trevligt? Jag börjar märka upp en del sidor med kategorin, så ser ni hur det funkar. För att få följande lilla snabbmeny på din användarsida

{{sv}}

lägger du in mallen {{sv}} på den. / Habj 16:25, 6 August 2005 (UTC)

Upptäckte just en tråkig sak. Diskussonssidorna följer inte automatiskt med i kategoriseringen; alltså måste man stoppa in Category:sv även på diskussionssidan, om man vill att ändringar där ska synas i vår mini-SÄ. Nå, det går ju att lägga in den där när man skriver något. / Habj 01:25, 11 August 2005 (UTC)

Psalmerna[redigera]

Jag håller precis på och går igenom alla 223 psalmerna här och har hunnit till bokstaven K... Kan i princip sålede lägga in den där categorin på de följande men å andra sidan ska ju alla psalmer ha en återlänkningsmall och då vore det väl avsevärt enklare att lägga den där sv-kategorin I MALLEN (jag VET att vi diskuterat det olämpliga i det rent generellt, men här skulle det väl vara kanonbra?) --Damast 20:39, 6 August 2005 (UTC)

Hela konstruktionen är ju lite halvfuskig öht... i det här fallet har jag ingenting emot det. På sikt hoppas jag att det blir en egen domän (sv.wikisource) istället. / Habj 00:15, 8 August 2005 (UTC)

svensk språkdomän (sv.wikisource.org)[redigera]

Nu har språkdomäner börjat skapas. Om ni vill att en svensk domän ska skapas så kan ni rösta på Wikisource:Language domain requests#sv.wikisource.org (svenska). Om tillräckligt många vill att domänen ska skapas och om de kan enas om en byråkrat så startas den svenska versionen. Jag kan ställa upp som byråkrat (men man kan naturligtvis vara för en svensk version utan att rösta för att jag ska vara byråkrat där). /EnDumEn 18:03, 23 August 2005 (UTC)

Hm, jag förstår inte riktigt. På Wikisource:Scriptorium#Language Updates talas det om att någon omröstning avslutades för tre månaders sen? och sv: finns inte med på listan över de wiki som redan fått egen domän. Nå, det ska väl bli förr eller senare... / Habj 14:46, 24 August 2005 (UTC)
I en tidigare omröstning (Wikisource:New vote on language subdomains som avslutades 15 maj i år) bestämdes att olika språkversioner skulle tilllåtas, inte att alla spårk skulle få en egen version.
För att en språkdomän ska skapas krävs att några användare stödjer förslaget (jag vet inte exakt hur mycket stöd ett språk behöver), och att det finns någon som kan vara byråkrat och som har stöd av andra användare. I röstningen på Wikisource:Language domain requests är set två saker som man kan ta ställning till för varje språk, dels om man vill ha en egen domän för språket och dels om man är för eller emot de byråkratkandidater som finns för språket. /EnDumEn 21:09, 25 August 2005 (UTC)


Författare och namnrymden Wikisource[redigera]

Funkar namnrymden Wikisource likadant som namnrymden Wikipedia på WP - är det likadant vad som ska ligga där? Olika författare listas på Wikisource:Författare, men ska man följa Wikipedia-logik skulle väl bara Författare duga utmärkt. Jag undrar också om sidorna om författare ska heta Författare:Förnamn Efternamn som de gör nu? Jag ser att de gör det på engelska... och undrar varför. Tycker det vore enklare om de låg under Förnamn Efternamn. Vet någon hur de engelskspråkiga har resonerat? / Habj 11:38, 10 August 2005 (UTC)

Listan över författare finns i Wikisourcenamnrymden eftersom det inte är en källtext utan en sida för att hjälpa användare att hitta de källtexter de söker. Av samma anledning ligger inte författarsidorna i artikelnamnrymden.
Jag vet inte hur riktig min gissning är. Det kanske går att hitta en bättre förklaring genom att ställa frågan i Wikisource:Scriptorium, eller genom att läsa Help talk:Author pages eller Wikisource talk:Namespaces (jag har inte läst de diskussionerna så noga). /EnDumEn 21:49, 10 August 2005 (UTC)
Jag kan köpa logiken, och har idag skapat Författare:Carl Michael Bellman... men i så fall borde väl även Sångtexter flyttas ur den huvudsakliga namnrymden, liksom Poesi? Det är ju inte heller källtexter, utan sidor som är till hjälp för att hitta källtexter. Jag ska studera dina länkar, snoka lite i den engelskspråkiga delen av wikisource och återkomma. / Habj 13:52, 11 August 2005 (UTC)
Jag har nu bytt namnrymd för flera sådana sidor. /EnDumEn 22:20, 12 August 2005 (UTC)


Rätt i mallarna?[redigera]

Hej. Hur gör man mallen på [1] att peka rätt? --Damast 16 september 2005 kl.06.33 (UTC)

För att länka hit från Wikipedia skriver man [[src:... före sidnamnet här (förut skrev man wikisource:). Jag har ändrat i mallen. /EnDumEn 16 september 2005 kl.07.42 (UTC)
och nu hittade jag ju var du hade förklarat det första gången *ler* --Damast 17 september 2005 kl.21.50 (UTC)

I vilken form ska texter vara med?[redigera]

Hur är det tänkt att Wikisource ska fungera?
Ska hela kompletta textfiler läggas in?
Eller kan det räcka med länkar till andra öppna sajter där filerna redan finns?

Exempelvis följande:

/ Magnus 21 sept 2005

Tanken med Wikisource är nog att lägga in hela texter, inte länkar till texter någon annanstans. Men jag ser inga problem med en sida (kanske Wikisource:Andra fria textsamlingar, eller något liknande) där vi samlar länkar till andra fria sajter med källtexter. /EnDumEn 21 september 2005 kl.19.00 (UTC)

Organisering av texter[redigera]

Texterna som finns här behöver organiseras på något sätt så att det blir lätt att hitta dem. Det bästa sättet att organisera är antagligen någon sorts blandning av kategorier och listor. Frågan är vilka hur vi ska kategorisera och vilka typer av listor som ska finns. Har någon några synpunkter?

Fördelen med listor framför kategorier är att de kan innehålla mer information än bara artikelnamn i alfabetisk ordning. Kategorier däremot är enklare att hålla uppdaterade. Därför kan vi vara generösa med kategorisering, men lite försiktigare med många olika typer av listor.

Jag tycker att vi bör ha listor över olika författares verk, som t. ex. Författare:Erik Axel Karlfeldt. Hur bör sådana författarsidor se ut? Vi kan även ha andra typer av listor (men om de bara är alfabetiska listor över artikelnamn så är kategorier enklare).

Kategorisering skulle vi t ex göra efter genre (finns påbörjat), efter författare (finns påbörjat för några diktare) och/eller i andra kategorier. Vilka kategorier behövs? och hur ska kategoriträdet hänga ihop? /EnDumEn 7 oktober 2005 kl.18.10 (UTC)

Nu har jag har börjat skriva en sida om kategorier på wikisource:kategorier. Där har jag lagt ett förslag på kategorier som ska finnas och hur de ska hänga ihop. /EnDumEn 25 oktober 2005 kl.12.22 (UTC)
Förlåt att jag kommer in så här sent i diskussionen, men min uppfattning är att listor som till sin natur är i ständig förändring i görligaste mån bör undvikas, då de så gott som alltid blir inaktuella. Det är ju också som så att det ju faktiskt går att lägga in precis lika mycket text på en kategorisida som på vilken annan sida också, det är ju bara att förutom den text som läggs in manuellt så tillkommer en alfabetisk lista över de andra artiklar som angivit sig tillhöra kategorin. Jag tycker alltså att de sidor som finns under Författare:<författarnamn> nog innebär onödigt dubbelarbete, och att den information som finns där med fördel kan läggas in på respektive författares kategorisida.--Sannab 16 januari 2006 kl.14.47 (UTC)
En ytterligare kommentar, jag ser att EnDumEn enligt sin diskussionssida önskar kunna göra olika typer av listor t ex dikter för sig och romaner för sig. Detta kan ju i vissa fall vara motiverat, och då blir ju lätt det lite oöverskådligt med underkategorier. I sådana fall skull jag ändock vilja undvika att det är två sidor per författare, och helt enkelt lägga in dessa strukturerade listor i kategoritexten.--Sannab 16 januari 2006 kl.15.30 (UTC)
Jag ser inte att det är något stort problem med två sidor för varje författare. Jag är inte starkt emot listor på kategorisidorna, men jag är lite tveksam till att det skulle se så bra. Det kanske är värt att prova ändå, för att se hur det fungerar. /EnDumEn 16 januari 2006 kl.20.18 (UTC)
Om nuvarande system med två sidor skall vara kvar, så tycker jag att vi i såfall borde försöka se till att det finns länkar till författarens kategori-sida från Författare-sidan, till exempel i formen: För en alfabetisk lista över alla <författarnamn>s verk, se [[:Kategori:<författarnamn>]].''--Sannab 17 januari 2006 kl.07.42 (UTC)

Vers[redigera]

Jag har lagt till formatering för vers i MediaWiki:Monobook.css. Genom att skriva:

<div class=vers><pre>
Första textraden
Andra textraden
tredje textraden

en till rad
/pre></div>

får man resultatet

Första textraden
Andra textraden
tredje textraden
 
en till rad

Jag har använt det formatet i Fem farliga F. Om ni tycker det ser bra ut kan det införas i andra texter annars kan jag ta bort det.

På franska Wikisource finns formatering för prosa (se t. ex. Kejsarens nya kläder) som vi kan införa här om det finns intresse. /EnDumEn 7 oktober 2005 kl.18.10 (UTC)

Det ser ju snyggt ut. Men jag förstår inte ändå hur man liksom ska använda det hela. Spontant tycker jag upplägget verkar tillämpligt även på psalmerna. Å andra sidan avser jag inte att egentligen lägga in fler psalmer... men man vet ju aldrig... --Damast 7 oktober 2005 kl.20.48 (UTC)
Det bör fungera på både dikter, psalmer och andra sånger och kanske även andra texter där radbrytningar ska vara på bestämda platser. Vad som händer är att radbrytningar vekligen blir radbrytningar när de står mellan <div class=vers><pre> och </pre></div>. Wikiprogrammet gör ju annars att det krävs en tom rad för få en radbrytning, och det är inte bara en radbrytning utan ett nytt stycke så det ser inte riktigt bra ut. Därför har några andra metoder använts i dikter och sånger (t. ex. att inleda rader med mellanslag eller kolon). /EnDumEn 9 oktober 2005 kl.17.07 (UTC)

Har använt ovanstående "Monobook.css" som enkelt ger en snygg layout för poesi. OBS dock att det saknas ett "<" i det som syns i skuggade rutan. Man måste kopiera mallen från exemplar nr 2 ovan i redigeringsläge.

Dock har den en väsentlig nackdel genom att all Wiki-formatering försvinner, dvs man kan inte göra länkar, punkttabeller etc i texten. Har någon en lösning på detta, åtminstone möjliggöra länkar. --Dr Fredrik Haeffner 9 april 2006 kl.14.21 (UTC)

Sidor i Wikisourcenamnrymden[redigera]

Det finns några sidor om Wikisource i den namnrymden, men de är inte många. Om det saknas någon viktig sida (det gör det antagligen) så kanske den kan tas från svenska Wikipedia och anpassas till Wikisource, eller tas från engelska Wiksource och översättas. Så vilka sidor saknas?

Dom där namnrymnderna har jag aldrig begripit mig på, trots att flera försökt förklara. Så vilka som saknas är jag inte person att besvara (så då kunde jag ju låtit bli att skriva med förståss *skratt*) --Damast 7 oktober 2005 kl.20.50 (UTC)

Översättning av systemmeddelanden[redigera]

Nu har jag översatt de flesta systemmeddelanden som jag vet i vilket sammanhang de används. Men det finns fortfarande meddelanden som är oöversatta. Om ni hittar engelsk text någonstans eller någon dåligt översatt svensk text så lämna ett meddelande på min diskussionssida om var texten används och gärna förslag på vad det ska stå istället. Då kan jag försöka ändra till en bättre text. När vi har fler administratörer så kan de också hjälpa till med att ändra systemmeddelanden. /EnDumEn 19 november 2005 kl.22,13 (UTC)

Omrösting om skydd av delar av sidor[redigera]

oldwikisource:Wikisource:Vote on enabling the ProtectSection extension pågår en omröstning om ett nytt verktyg ska aktiveras på Wikisource. De användare som har gjort mer än 50 redigeringar här får delta i omröstningen. /EnDumEn 18 januari 2006 kl.10.47 (UTC)

Översättning av engelsk text om verktyget:

Vad är ProtectSection?[redigera]

Det är en utökning av MediaWiki-programvaran som gör det möjligt för administratörer att skydda delar av en sida, men samtidigt låta övriga användare redigera andra delar av sidan.

Den skyddade texten avgränsas av den nya taggen <protect>. Taggen kan bara läggas till eller tas bort av administratörer och text inuti taggen kan bara redigeras av dem.

Varför?[redigera]

Som det är nu så finns bara möjligheten att skydda en hel sida när en text ska skyddas. När en sida har skyddats kan inte längre vanliga användare förbättra formatteringen av sidan. Det är en alltelleringet-situation som hindrar administratörer från att skydda texter.

Det här verktyget gör det möjligt för administratörer att skydda texters innehåll mot vandalism, samtidigt som alla användare kan ändra sidans formatering, kategorisering, interwikilänkar, etc.

Enligt länken ovan hade förslaget redan den 20/1 så starkt stöd att man har begärt att slå på funktionen på alla wikisourceprojekt - sen vet jag inte vad som hänt/händer... // Habj 8 februari 2006 kl.01.49 (UTC)

[redigera]

På flerspråkiga wikisource görs nu ett försök att välja en ny logotyp. Valet görs på oldwikisource:Wikisource:New Wikisource logo. T.o.m. den 14 februari kan man bidra med förslag till logotyper och diskutera de förslag som finns. Sedan kommer en omröstning genomföras mellan den 15 och den 28 februari. /EnDumEn 3 februari 2006 kl.10.43 (UTC)

Sidor där man kan hämta texter[redigera]

Kan man inte skapa en "guide" till införandet av texter hit, med t.ex. en lita över olika sidor på internet (t.ex. Project Runeberg ) där det finns fria texter som man kan föra över till Wikisource? Det kanske skulle öka farten här lite iaf. Jag kan tänka mig att det är fler än jag som inte riktigt vet hur man får tag på texter på något enkelt sätt. -- Skizzik 5 mars 2006 kl.22.50 (UTC)

I detta sammanhang en viktig principfråga: Proj Runeberg och liknande har hela texter lika tillgängliga som Wiki men i något annan teknisk form.

Ska svenska Wikisource ha originaltexter hämtade från t.ex. proj Runeberg ?

  1. En kopia av en biografi ur H Hofberg i okommenterad originaltext tycker jag inte tillför något. Heller inte enskilda artiklar ur "Ugglan" (Nordisk Familjebok). (Däremot är ju dessa suveräna källor för att skriva egna artiklar på Wikipedia !). Har sådana originaltexter, med gammalstavning och som saknar nyare fakta, något särskilt värde ? Är det inte bättre att vi satsar på att använda dessa för Wikipedia ?
  2. Vad betr dikter och prosatexter, musik m.m. är situationen en annan. Med originaltexten i Wikisource och en artikel /artiklar om verket och upphovspersonen i Wikipedia har vi ju en avgjord fördel med länkmöjligheterna och multipla kategoriseringar (=sökmöjlighet) !--Dr Fredrik Haeffner 6 april 2006 kl.08.57 (UTC)
Jag tycker inte att det är fel att vi har texter från projekt Runeberg. Själv ser jag inte att "uggleartiklar" tillför så mycket här. Men om någon skulle vilja lägga dem här så skulle jag inte vara emot det. Jag håller med om att dikter och prosa kan ha större värde här. /EnDumEn 6 april 2006 kl.13.06 (UTC)
Tack. Tolkar svaret som ett instämmande. Kunde ovanstående ingå i riktlinjer för W-source? Vi behöver sådana (liksom hjälpen). "Riktlinje är ju heller inte tvingande som en policy är.
Del-Förslag till riktlinjer (ingår i "Vad ska ingå i Ws")
== Källtexter från andra, icke upphovsrättsskyddade, internetplatser ==
Exempel på "fria" internet-källor är det mycket innehållsrika Projekt Runeberg. Där finns: 
* Värdefulla:
** Prosastycken och sångtexter, med eller utan musik. Största fördelen att ha sådana källor på Wikisource är att 
    de kan internlänkas till (flera) närliggande Wikipediartiklar och även kommenteras här (dock inte inuti källtexten !)
* Mindre värdefulla:
** H Hofberg: Svenskt biografiskt handlexikon: Använd hellre biografierna som faktakälla för artiklar på Wikipedia -  
   de flesta får ingen större fördel av att kopieras till Wikisource. Gammalstavning och ålderdomligt språkbruk gör 
   dem mera svårlästa för många och de som vill läsa kan lika lätt läsa direkt i "Runeberg"
** Encyklopedier, t ex de båda utgåvorna av Nordisk Familjebok (kolla gärna båda). Några olika varianter:
*** Artiklar om ämnen som var aktuella då verken skrevs (1860-1920) men nu är historiska
    - exempelvis länsman - en befattning som beskrivs detaljerat där, men eftersom yrket försvann 1917 blir 
      det bara kort beskrivet i nyare verk. 
*** Artiklar om då aktuella företeelser men som senare omvärderats - exempelvis rasbiologi som beskrivs olika 
    då och nu. Förse då gärna Wikisource-artikeln med en notering att källans beskrivning har senare omvärderats. 

--Dr Fredrik Haeffner 7 april 2006 kl.00.45 (UTC)

Det finns säkert en del riktlinjer och hjälpsidor som saknas här på Wikisource. På Wikisource:Vad Wikisource är finns en rubrik om vad som ska finnas på här. Det kanske går att på något sätt infoga ditt förslag där. Om vi skapar en sida om att bidra med texter (kanske Wikisource:Att bidra med texter) så kunde man skapa en rubrik om olika källor där man kan lägga ditt förslag där. /82.212.68.183 8 april 2006 kl.12.17 (UTC)
I ditt förslag står ... de kan internlänkas till (flera) närliggande Wikipediartiklar och även kommenteras här (dock inte inuti källtexten!). Menar du då att varken länkar till Wikipedia eller kommentarer ska finnas källtexten. I så fall håller jag inte med, jag tycker att internlänkar ska få finnas i källtexterna. Länkning ska inte gå till överdrift, men möjligheten att lägga till (väl genomtänkta) länkar direkt i källtexten är ju Wikisources fördel framför andra källor på internet. Kommentarer till texten håller jag med om att de inte hör hemma direkt i källtexterna. I övrigt håller jag med om det som står i förslaget och tror att det kan bli en bra riktlinje om hur internetkällor kan användas. /EnDumEn 8 april 2006 kl.14.12 (UTC)
Jo jag är en varm vän av länkning och håller med om att det en ofantlig fördel som bör utnyttjas. Har sedan jag skrev förslaget funderat en hel del över denna fråga för att kunna få in länkar utan att "störa" textens original-utseende och dessutom kunna lägga kommentarer och tolkningar till texter så att man lätt kan visa dem men utan att störa texten.
Jag har testat en variant på Adlercreutz där jag på diskussionssidan lagt en komplett version med länkar i. Detta känns dock som slöseri med serverplats. Kanske är de blåa länkarna inte så störande i texten och man kan lägga enbart kommentarer på disk-sidan.
Om man fick önska skulle jag vilja ha länkar och kommentarer dyka upp i separat fönster så att man samtidigt kan se originaltexten när man läser länksidan eller kommentaren. Har inte hittat någon teknik för detta på Wiki - finns det ? --Dr Fredrik Haeffner 8 april 2006 kl.16.00 (UTC)
När länkning till Wikipedia diskuterades på engelska Wikisource skrev jag ett javascript som gör att man kan välja att inte se länkarna. Scriptet finns på en:User:EnDumEn/monobook.js, dessutom behövs en:User:EnDumEn/monobook.css. Det skulle gå att kopiera scriptet till MediaWiki:Monobook.js, då skulle alla användare här (som använder monobook och tillåter javscript) få tillgång till den funktionen. Jag är osäker på om det är en bra idé, men det är iallafall en möjlighet.
Jag har inte heller sett något som liknar det du beskriver om kommentarer till texter. Jag tror att ämnet har diskuterats på engelska wikisource. Jag har inte läst de diskussionerna, så jag vet inte riktigt vad som har sagts där eller vad de har kommit fram till. EnDumEn 10 april 2006 kl.17.09 (UTC)

Att ha enskilda "uggleartiklar" skulle kanske inte tillföra så mycket, men däremot att lägga in hela uppslagsverket. Jag tycker att det finns många anledningar till att det skulle ligga här, både för att bevara texterna i sin ursprungsform vilka man kan vilja få tillgång till och sen just för det ålderdomliga språket också. Sen skulle man kanske t.ex. kunna koppla "Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926."-mallen på wikipedia att länka till rätt ställe i verket här på wikisource så läsaren kan jämföra texterna själv om h*n vill. --Skizzik 30 april 2006 kl.10.28 (UTC)

Ny funktion "Att göra"[redigera]

Jag har lagt in systemet för "Att göra" listor. Det fungerar precis som på svenska Wikipedia (hoppas jag). Det består av en mall "Att göra" och en kategori "Att göra".

Du kan enkelt lägga in en Att göra -lista på önskad sida genom att skriva in {{Att göra}} på önskad plats på sidan. Denna sida läggs då automatiskt även i Kategorin "Att göra".

Rekommendation: Använd denna funktion enbart på diskussionssidor, t.ex. när Du ser en källa som behöver en "flerstegsraket" av bearbetning eller på Din egen diskussionssida.
Fördelen med Kategorin "Att göra" är bl.a att användare kan gå dit för att få tips på angelägna arbetsuppgifter.
Föreslår att en "blänkare" med detta tips läggs på W-source huvudsida, t.ex. i högra rutan under texten "Du kan hjälpa till genom att bidra med fria texter."
Läs mer på Wikipedia.
Föreslår att vi kopierar den instruktionen till W-source så att vi kan anpassa den till egna behov. --Dr Fredrik Haeffner 9 april 2006 kl.17.14 (UTC)

Jag kopierade instruktionerna från Wikipedia, nu finns de på Wikisource:Att göra. /EnDumEn 16 april 2006 kl.09.56 (UTC)

Maillista[redigera]

Nu finns en maillista för Wikisource. På mail:wikisource-l kan man prenumera på den eller läsa dess arkiv. Listan är gemensam för alla Wikisourceprojekten, så språket på listan kommer för,modligen att vara engelska. /EnDumEn 25 april 2006 kl.08.24 (UTC)

Wikimedia Sverige[redigera]

Då Wikimedia Foundation Inc är en organisation som täcker hela världen har man valt att tillåta anhängare till projekten starta lokalföreningar runt om i världen. Det är för att förenkla för dem som vill bidra till projekten på olika sätt. Nu undrar jag om det finns något intresse av att starta en lokalförening i sverige, och har därmed gjort en meta-wiki-sida för intresseanmälan av en sådan organisation.

Hur denna förening skulle se ut är upp till oss, så länge vi följer några riktlinjer från Wikimedia, så hur mycket och hur djupt föreningen skulle arbeta för att stödja projekten är helt upp till oss.

Ni kan ju gå in och kolla på Metawiki och fyll i ditt namn om du är intresserad!Arash Molavi--193.14.254.20 1 juni 2006 kl.11.34 (UTC)

Vad kallar vi huvudnamnrymden?[redigera]

När jag har gått igenom systemmeddelanden har jag stött på problem i meddelanden som nämner huvudnamnrymden. Vad ska vi kalla den? På Wikipedia och i den svenska språkfilen kallas den Artikelnamnrymden, men vi har ju inte artiklar här (någon gammal tidningsartikel finns kanske, men vi har iallafall inte bara artikler). Några förslag som jag har funderat på är huvudnamnrymden och textnamnrymden. Men jag är inte övertygad att de är bra förslag. / osignerat inlägg av EnDumEn (diskussion • bidrag) 21 juni 2006 kl.13.48

Huvudnamnrymden är ett bra förslag men undra om inte textnamnrymden är lite bättre. --NERIUM 21 juni 2006 kl.19.01 (UTC)
Bägge funkar för mig. // Habj 26 juni 2006 kl.11.16 (UTC)
Nu har jag ändrat MediaWiki:Blanknamespace från "(main)" till "(texter)", så att det iallafall inte är engelska. Texten på fliken för huvudnamnrymden i monobookutseendet ändrade jag i april från "artikel" till "sida", men det kanske ska stå "text" där också. /EnDumEn 26 juni 2006 kl.21.46 (UTC)

Poem-taggar[redigera]

En ny funktion för att formatera dikter och annan text på vers har aktiverats på Wikisource. Genom att använda <poem> och </poem> rubt en text så behålls radbrytningar och inledande mellanslag på raderna i texten. /EnDumEn 23 juni 2006 kl.23.05 (UTC)

Exempel:

 "The Queen of Hearts, she made some tarts,
    All on a summer day:
  The Knave of Hearts, he stole those tarts
    And took them quite away!"

Det här var kkonstigt. Det såg rätt ut när jag förhandsgranskade, men det ser inte ut att fungera i :den sparade texten. /EnDumEn 23 juni 2006 kl.23.10 (UTC)

Du ska inte ha några extra style-taggar, det räcker med att skriva <poem> före och </poem> efter hela dikten så blir det så här:

Första versens första strof
Första versens andra strof
Första versens tredje strof
Första versens fjärde strof

Andra versens första strof
Andra versens andra strof
Andra versens tredje strof
Andra versens fjärde strof

Enklare kan det inte bli.
Genom att använda taggen slipper vi att dikter av olika författare är olika formaterade eftersom olika användera lagt in dem. Just nu fixar poem-taggen bara radbrytningen vad jag kan förstå, men det går att lägga in lite mera i den så att alla dikter får samma formatering på varje wiki (i det här fallet svenska wikisource) - det exakta utseendet får alla vara med och styra, alltså. Några länkar:
// Habj 26 juni 2006 kl.10.30 (UTC)
Det som inte fungerade i mitt exempel var att andra och tredje raden ska inledas med några mellanslag. Jag tyckte det var väldigt konstigt eftersom det fungerade på min testsida och på Scriptorium på engelska Wikisource. Men problemet beror tydligen på pre-taggen som används högre upp på den här sidan (bugzilla:5569: taggen gör att &nbsp; inte fungerar, och poem extension behöver fungerande fasta mellanslag) /EnDumEn 26 juni 2006 kl.21.19 (UTC)
Aha. Jag missförstod. // Habj 27 juni 2006 kl.13.41 (UTC)

Text ovanför dikten[redigera]

Många, kanske de flesta, diktsidor inleds med en kort prosatext - oftast står det vem författaren är, och ibland lite mer än så. Med taggens nuvarande format blir det inte så snyggt när dikten följer direkt under, utan extra blankrader och utan indrag. Se till exempel Till kärleken. Några varianter av försök till lösningar på detta:

  • Man anser att texten inte hör hemma på sidan över huvud taget och tar bort den - endast källtext ska det vara. (Enligt min mening lite överdrivet, även om det kan diskuteras om det står för mycket i exempelvis Epilog bör nog ändå författarnamnet och upplysning om ev. originaldiktsamling stå med.
  • Man flyttar dessa upplysningar längst ner på sidan istället. (Dålig lösning tycker jag, högst upp är mera naturligt. Dessutom torde väl samma problem uppstå i nederkant, även om det stör mindre där.)
  • Man lägger in extra formatering i poem-taggen, exempelvis blankrader och/eller indrag. Exakt hur man gör detta vet jag inte, men enligt Vibbers mail till listan ska sådant vara görbart. (Frågan är då hur det kommer att se ut på sidor som enbart består av dikt, utan inledande text. Indrag torde gå bra, men extra blankrader lite dumt.)
  • Man ber att få en till tagg skapad, för texten ovanför dikten. Sådant lär ska vara möjligt [2], och jag tror inte det kräver någon större programeringsinsats. Om "dikt-introt" ändå ska få format, kan man ju eventuellt göra den i mindre textstorlek eller liknande för att sätta fokus på själva källmaterialet - dikten.

Vartåt jag i ögonblicket lutar torde framgå. Antar dock att man bör suga lite på det här ett tag, och kolla upp hur övriga wikisourcar hanterar frågan. // Habj 26 juni 2006 kl.11.09 (UTC)

Jag tycker också att det ska vara tydligt vad som är dikten och vad som är intro. Det svåra med att lägga till formatering för dikter är antagligen att komma överens om vilket format vi vill ha. När det är gjort så kan jag (eller någon annan administratör om vi har valt någon) lägga till några rader i MediaWiki:Common.css. Användare som kan css och vill experimentera med formatet kan göra det i sin personliga css-fil (Användare:Användarnamn/monobook.css om man använder monobookutseendet, om man använder något annat utseende så byt ut monobook mot det utseendets namn.
För att göra skillnad mellan dikterna och inledande text eller andra upplysningar kan vi skapa en mall. Genom att lägga all extrainformation i en mall så kan den formateras som vi vill. Jag har redan experimenterat lite med mallar, i Ring klocka ring har jag lagt Mall:infobox som skapar en ruta med extra information, i Blåsippor används Mall:Titel som formaterar informationen på ett annat sätt. /EnDumEn 26 juni 2006 kl.21.19 (UTC)
Varianten att lyfta ut texten i en "låda" till höger tycker jag var snygg. Att använda sig av liten text är inte heller så dumt, som i Björneborgarnas marsch. Att använda en mall för syftet är ju ungefär samma sak som att få en särskild tagg för infotext, alltså, bara utförd på ett mera "lokalt" och för nybörjare något mer svårgenomträngligt sätt. Svenska wikisource kan omöjligen vara ensamt om att fundera på det här... jag ska snoka runt lite. // Habj 27 juni 2006 kl.13.41 (UTC)


Här återkommer jag sent omsider. Jag tog upp frågan på två maillistor, dels wikisource-l (för alla wikisource på olika språk) och dels wikitech-l (lista för tekniska frågor) där nyheten om poem-taggen tidigare utannonserats. Där dök dels förslaget om mallar upp, som redan införts här - jag har inte hängt med tillräckligt för att veta om det är i stor eller mera blygsam skala. Brion Vibber (chefsutvecklaren) föreslog däremot att helt enkelt lägga till ett indrag i "poem"-formatet, så att alla dikter ligger med ett indrag på sidan - sådant kan man göra lokalt på varje wiki. Alltså

Diktrad 1
Diktrad 2

etc. Personligen tycker jag det vore att föredra, för därmed skiljs introtext och dikt åt genom inlägg av poem-mallen i sig självt. Vill man sedan använda mallar för ytterligare formatering, är det en annan sak. I detta mail finns exempel på kod man kan lägga in i MediaWiki:Common.css för att få ett indrag på alla dikter där poem-taggen används: [3]

Nu är det ju så att inte bara dikter har introtexter, och även andra texter behöver någon form av grafisk markering för att skilja källtext och introduktion till källtexten åt. Min personliga åsikt att detta bäst skulle åstadkommas genom en enkel "intro-tagg", som kan användas till introt till alla typer av texter på wikisource. Den kunde behålla radbrytning på sammaa sätt som poemtaggen gör, så att man bara skriver till exempel

<intro>
'''Skruttets hämnd'''
Dikt av [[Författare:Skrutt Skruttson|Skrutt Skruttson]]
Dikten finns publicerad i flera något olika versioner. Nedanstående text är ur utgåvan på Gehrmans förlag, 1947.
Det finns en artikel på Wikipedia om [[w:Skruttets hämnd|]]
</intro>

och får formatering med radbrytningen som man skrivit in den, i lämpligt typsnitt och storlek, lämplig bakgrund, kanske centrering. Första raden kan sättas med större typsnitt, för textens titel - resten är nog bättre att bara formatera med vanlig wikikod, för att slippa problem. Nuvarande lösning med mallar krånglar här och där, till exempel vad gäller länkning till artikel på Wikipedia i de fall då artikeln på Wikipedia har ett särskiljningstillägg i titeln, exempelvis "Vårsång (Sätherberg)". Sånt finns ju tekniska lösningar på, men ju mer avancerade mallar man konstruerar desto mera problem uppstår som måste fixas till... Vi är så vana vid att mallar är hur man löser allting. "Om det enda verktyg man har är en hammare, tenderar alla problem att se ut och behandlas som om de vore spikar". En tagg vore IMO mycker mera lämplig än en mall, inte minst för att en rätt anpassad tagg gör så man inte behöver lära sig någon krånglig mallsyntax vilket många har svårt för. Det kan knappast vara svårt för utvecklarna att fixa en sån tagg, bara någon enskild wiki ber dem om det.

Jag vet inte huruvida mallar redan införts i större skala för syftet, dock. Om så gjorts, antar jag att det är bättre att det får förbli så - åtminstone om man nått fram till något slags standard för hur mallen ska se ut, så det inte är många olika? Exempelvis engelska wikisource kommer säkerligen att fortsätta med mallar; kör man in på det spåret så alla artiklar redan är mallade kring introtexten orkar man knappast byta system.

Nå, det är en ytterligare fråga. Just nu föreslår jag bara att man lägger in indrag i poem-taggen. // Habj 31 juli 2006 kl.09.27 (UTC)

Om jag förstått så kommer poemtaggen se ut som nuvarande <div class="vers"><pre> </pre></div> och det verkar bra. --NERIUM 31 juli 2006 kl.09.43 (UTC)
Jag var tvungen att testa koden ovan för att fatta vad som menades... och det ser ut som nuvarande poem-tagg fast med ett indrag, ja. // Habj 1 augusti 2006 kl.23.28 (UTC)

Nu har jag ändrat i MediaWiki:Common.css så att det blir 1 inch indrag för dikter med poemtaggen. De är inte samma som för <div class="vers"><pre> </pre></div>, där var indraget 2 em. /EnDumEn 2 augusti 2006 kl.14.30 (UTC)

Wikisource förbehåll[redigera]

Då jag nu lagt upp åtskilliga lagtexter, t.ex. Upphovsrättslagen, så inser jag att Förbehåll måste framhävas. Vi kan inte garantera att en lagtext inte är vandaliserad. Jag kan inte garantera att jag kan hålla koll på lagtexter varje dag för att se att de inte ändrats.

Det finns en sida som länkas till längst ner på varje sida som heter "Förbehåll". Denna sida är inte skriven än. Även om den blir skriven, anser jag att det är viktigt att påpeka att det inte lämnas några garanterier för texters integritet på ett mer direkt sätt.

Kan en admin lägga till "Viktigt: Wikisource garanterar inte texters integritet" längst ner på varje sida, gärna bredvid "Förbehåll" länken?

Mvh Fred chessplayer 8 juli 2006 kl.17.17 (UTC)

Jag la till texten i MediaWiki:Copyright. Då hamnar meddelandet i slutet av sidorna på en ny rad under "All text tillgänglig under GNU Free Documentation License.". I monobookutseendet ligger föbehållslänken på nästa rad, men i andra utseenden finns den länken i början av sidorna. /EnDumEn 8 juli 2006 kl.22.42 (UTC)
Tack. Förresten, det ligger en massa interwikilänkar här? / Fred chessplayer 3 september 2006 kl. 15.28 (UTC)
Jag flyttar länkarna. /EnDumEn 3 september 2006 kl. 17.40 (UTC)

Kategorier[redigera]

Ser att texternas kategorier ändras. Undrar om texterna skall ligga i både under och överkategori som nedan?

--NERIUM 21 juli 2006 kl.22.29 (UTC)

Jag är lite osäker. Men i det här fallet tycker jag nog det räcker att texterna ligger i underkategorierna.
(Det här kanske inte riktigt rör din fråga) men jag gillar egentligen inte det system som används på svenska wikipedia där allting delas upp i många små kategorier (exempelvis i w:Kategori:Algeriska_musiker skulle jag hellre se att innehållet fanns i både kategori:Algerier och kategori:musiker). Jag gillar det system som jag tycker mig sett på tyska WP där t.ex. Gary Larson kategoriseras i kategorierna män, serieteckanre och amerikaner, inte i en enda kategori:amerikanska manliga serietecknare som svenska WP skulle ha gjort. Därför vill jag hellre att vi använder ett system där en dikt kategoriseras både i kategori:poesi (eller kategori:dikter) och i författarkategorin, istället för bara i kategori:dikter av <författaren>. /EnDumEn 23 juli 2006 kl.10.07 (UTC)
Har man har texter i paralella kategorier tycker jag bara är bra men att ha texter i över- och underkategorier är svårt att överblicka. Och håller med dig om att varje text skall ligga både i författarens kategori och i genrens kategori. Mycket av strukturen här är ett arv från gamla wikisource vilket gör strukturen svår att överblicka. Det tyska systemet är bra på det sättet att letar men efter Garry Larsson så hittar man honom snabbt och ser vilka kategorier han hör till. Men är man nyfiken på komiker från USA det finns så är det svårt att hitta dem. Då är det lättare att hitta komiker från USA på den svenska wikipedian men man får inte samma överblick över alla amerikaner eller alla komiker. Båda sätten har sina fördelar och nackdelar. Var just på latinska wikisource och såg att de redictade alla författarna som ju ligger i en egen namnrymd. T.ex. Cicero var redictad till Författare:Cicero vilket gör det lätt för nyanlända att hitta. Kanske något att tänka på. --NERIUM 23 juli 2006 kl.18.51 (UTC)
Jag tycker det är svårt med kategorisering. Det gäller ju att skapa ett system som är användbart och hjälper läsare att hitta det de letar efter. I Kategori:sångtexter tycker jag att underkategorierna är bra och bör användas. Frågan är väl om någon är intresserad av att se alla typer av sånger samlade på en sida (direkt i överkategorin).
Vi kanske också ska be utvecklarna att göra författarsidorna till en egen namnrymd. Jag tycker det är en bra idé. Jag vet inte om latinska Wikisource beslutat att ha omdirigeringar till författarsdiorna, eller om de bara ligger kvar för de sidor som flyttades när Scriptor-namnrymden skapades där. Jag har inget emot att omdirigeringar skapas här också. /EnDumEn 24 juli 2006 kl.23.08 (UTC)
Jag tycker att det är bra att ha ett helt register med alla sångtexter, oavsett underkategori, precis som i vanliga register för pappers-sångböcker. Saknar förresten Kategori:Stamsånger, dit flera texter finns hänvisade. Nu när jag "vispat" omkring mellan de olika underkategorierna, så har jag ju hittat ett och annat okategoriserat. Kanske inte fullständigt, men antingen till författare eller underkatagori psalmer men inte både och. Anna Maria Lenngrens dikt igår t.ex. En författare kan ju ha skrivit både barnvisor och dryckesvisor (Bellman?)
Jag har inte förstått hur författarna samlas här utan famlar lite hit och dit innan jag får upp en sida på någon nivå.
Jag blir ställd inför att se under bokstaven W så står ibland den kategori jag tror att jag är på som Wikisource: "plus ett namn". Undrar om det inte var på Erik Axel Karlfeldt. Jag får en känsla av att det är som att slå upp ämnet/personen i sig igen på samma sida. Agneta 27 juli 2006 kl.08.54 (UTC)


-Alla texter A till Ö finns det länk till på huvudsidan (se nedan).

Wikisource innehåller 59 741 texter från A till Ö.

-Författarnas alla texter finns i författarens kategori (se Kategori:Författares verk). Lite svårare är det med psalmförfattare för att Mall:Psalmartikel länkar till wikipedia och inte till wikisource så det finns få psalmförfattare här och därmed få relaterade kategorier. Jämför gärna med Mall:Titel som används för profana verk och som har länk till författare här på wikisource.
-Inga artiklar med författare börjar med Wikisource för den namnrymden är för Wikisourceartiklar (se Kategori:Wikisource)
-Special:Uncategorizedpages listar alla okategoriserade sidor och de är ytterst få här på wikisource. Eftersom inte någon annan har dubbelkategoriserat innan du började så var alla texter kategoriserade i en kategori.--NERIUM 27 juli 2006 kl.11.25 (UTC)
Jag menade inte att jag hade dubbelkategoriserat! Jag avsåg med "dubbleringen", att en text var inskriven två gånger (en gång med kortare tilel och en gång med längre titel). Det berodde alltså inte på Mall:Psalmartikel (den traditionella enligt praxis) eller Projekt Psalmers Mall:Psalmartiklar. Den senare leder till src som vanligt om text finns här och för övrig leder -ar-tillägget enbart till att man också kan länka till noter respektive ljudfiler. Därav plurali-tillägget. Noerna och melodierna leder ju inte till src.
Det är väl bra att kategorisera alla sångtexter som sångtexter och sen ha underkategorier för vilket slags sång det rör sig om?
Just författarna tycker jag är "knöliga", men det löser sig väl ju fler som engagerar sig.
Såg du att jag försökt lägga in Mall: Titel för några psalmer och andra sånger idag. Jag tucker det ser snyggt ut, samtidigt som läsaren får en kort kommentar om det finns något att lägga till. Jag får väl träna på det. Du får väl hålla koll på vad jag gör. : )Agneta 27 juli 2006 kl.21.14 (UTC)
-Bara ett konstaterande: Mall:Psalmartikel som ligger här på wikisource länkar till wikipedia och inte till wikisource. Vilket är helt ok för min del men men det kan vara en förklaring till att du tycker att "författarna är knöliga" och det kan bli svårt att knyta ihop psalmerna eftersom de då inte kommer i någon författarkategori.
-Nej, jag har inte sett att du lagt till Mall:Titel till några psalmer men är det inte mest logistk att alla psalmartiklar har samma mall? Även här är det helt ok för min del.
-Det är lite onödigt att dubbelkategorisera mallarna eftersom Special:Allpages redan finns samt att det blir omöjligt att hitta de texter som saknar underkategorier.--NERIUM 27 juli 2006 kl.22.06 (UTC)
Jag, blandade ihop wp:s Psalmlänk -ar med src:s artiklar. Nu har jag i alla fall lagt till Mall:titel på De profundis och där finns ju en mall:Psalmartikel för hänvisning till wp-artikeln. Vet inte om det skulle fungera; men skulle inte hänvisningstexten till wp byggas in i Titel-mallens kommentar. Det skulle se snyggare ut på sidan. Och länkens text skulle följa naturligt på den övriga kommentartexten. Agneta 28 juli 2006 kl.07.09 (UTC)
Det finns en mall som heter {{Mall:Wikipedialänk}} som man kan lägga in i Mall:Titel efter kommentarer= se Rida, rida, ranka nedan.

{{Titel|Rida, rida, ranka|Hans Henrik Hallbäck |kommentar=Hans Henrik Hallbäck version av den folkliga barnramsan Rida, rida, ranka''. {{wikipedialänk|Rida, rida, ranka}}}}

Rida, rida, ranka
av Hans Henrik Hallbäck
Hans Henrik Hallbäck version av den folkliga barnramsan Rida, rida, ranka. På Wikipedia finns en artikel om Rida, rida, ranka.

--NERIUM 28 juli 2006 kl.08.13 (UTC)

Ja, det var så jag menade. Såg att du har gjort lika för De profundis, men där behållt {{Psalmartikel}}. Det blir ju dubbelkaka och i mina ögon så kan det väl räcka med det som ligger i titel-mallen? Nog fungerar väll wp:s mall för {{Mall:Psalmlänkar}} ändå?--Agneta 28 juli 2006 kl.09.51 (UTC)
Jag ändrade inte för att man måste nå konsensus om större förändringar eller "flaggat" för förändringar så att de andra användarna har chans att tycka till, som byte av mall på en grupp texter eller nytt kategoriseringssystem, innan man genomför dem . --NERIUM 29 juli 2006 kl.06.49 (UTC)
Samt att jag fortfarande tycker att det är lite onödigt att dubbelkategorisera mallarna eftersom Special:Allpages redan finns samt att det blir omöjligt att hitta de texter som saknar underkategorier. --NERIUM 30 juli 2006 kl.19.13 (UTC)

Wikisource som ljudbok[redigera]

På tyska Wikisource har man börjat göra ljudböcker av texterna och även engelska Wikisource har börjat diskutera detta. Allt som behövs är en fri text, en mikrofon och en klar stämma. Resultatet sparas som OGG-fil och laddas upp till Wikimedia Commons. Rösten får givetvis upphovsrätt, precis som Sven Wollter får när han läser in ljudböcker, och i fallet Wikisource upplåter man upphovsrätten genom GFDL eller Creative Commons precis som för fotografier man tar för Wikimedia Commons. Här är de relevanta länkarna: en:Wikisource:Scriptorium#Spoken_Wikisource, de:Wikisource:Gesprochene_Wikisource, commons:Category:Spoken_Wikisource_German. --LA2 26 juli 2006 kl.21.11 (UTC)

Mona Sahlin tillkännager sin avgång som statsråd 1995[redigera]

Jag yrkar på att artikeln genast återskapas. Artikeln är inte klotter eller vandalism. Artikeln har heller inte varit föreslagen för radering på Wikisource:Sidor som bör raderas. Det är oklart på vilka grunder artikeln skulle vara ett brott mot upphovsrätten. Thuresson 29 juli 2006 kl.13.28 (UTC)

Kan inte se att artikeln är raderad. Däremot en undran ifall en utskrift av en Presskonferens verkligen ligger utanför upphovsrätten. På w:Wikisource:Upphovsrätt står det att "Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet." och jag tror inte Mona har lämnat in presskonferensen till myndigheten som offentlig handling men en jurists utlåtande vore inte fel. --NERIUM 29 juli 2006 kl.15.33 (UTC)
Svenska statråd är i tjänst dygnet runt, i den meningen att de alltid ska finnas lätt tillgängliga för sina arbetande tjänstemän, eller ha ställföreträdande i tjänst. Varje handling som ett statsråd skriver i sitt namn och titel som statsråd (vilket avskedsansökan bör vara) är en tjänstehandling. När den tillkännages, genom presskonferens (för direkt utfrågning), genom pressmeddelande eller enbart genom att den diarieförs på något departement (dels på statsrådets eget dep. och dels hos statministern, så är handlingen offentlig = allmän handling. Det finns ingen som helst upphovsrätt; varken för den som verkligen författat texten (en presssekreterare) eller den som skrivit under texten som sin (statsrådet). Den text statsråden läser upp på detta vis delas ut till pressens närvarande representanter (=Stockholmsbaserade media) övriga media får den på mail, för att kunna citera rätt. Så det är faktiskt inte en "utskrift" från en presskonferens, utan det är den skrift=text hon läste upp. I många fall spelas läsningen in på band + på film. De jag minns nu är när justitieminister Ove Rainer läste upp sin avgångsförklaring och när Göran Persson läste upp beskedet om Anna Lindhs död. Mona Sahlin var inte privatperson där och då. Hon blev det direkt därefter, sen hon lämnat Rosenbads presskonferensrum. Det finns ju heller ingen anledning att hemlighålla eller hemliggöra hennes ord från det tillfället. (Slutpunkten som statsråd). Det gagnar inte henne själv att göra texten hemlig och svårtillgänglig.Agneta 29 juli 2006 kl.16.24 (UTC)
Jag undrade bara ifall en utskrift av en presskonferens verkligen ligger utanför upphovsrätten men eftersom ni vet att presskonferenser ligger utanför upphovsrätten tar jag bara bort radera mallen. Det skulle dock vara bra om det fanns en källa så man vet vem som tecknat ned presskonferensen. --NERIUM 29 juli 2006 kl.17.24 (UTC)
Det är ju inte statsrådsberedningens kallelse till presskonferens eller presskonferensen i sig som tillkännages. Det är Statrådet Mona Sahlins tillkännagivande till folket/sina väljare och pressen att hon avgår och varför hon avgår som är texten, som eventuellt skulle kunna tänkas vara upphovsrättsligt skyddad. Men statsrådens papper/skriftliga handlingar är endast skyddade från allmänhetens insyn i den mån de är sekretessbelagda. Till exempel för rikets säkerhet eller för en enskild medborgares behov av personlig integritet och liknande. Det finns också en kategori papper som är skyddade från insyn och det är s.k. "arbetsmaterial". Men faktiskt är inte ens almenackan och vanliga inbjudningskort skyddade. Endast de inbjudningskort statsråden själva sänder hemifrån med egna kuvert och egna frimärken och som de inte utnyttjar statens personal för att vidarebefordra till mottagarna. Ringer ett statsråd sin mor från jobbet, så är det i princip ett offentligt samtal, om det inte sker från en privat mobil på en lunchrast (som bokförs.) Det är en sådan "logga" över vem som var på sitt kontor när under annandagjul, som statsrådsberedning inte velat släppa. Kan så statsministerns sekreterare anses tala sanning om han var där eller ej? Ringde han eller inte? (S) har blivit mycket lidande på den debatten. Och det är det jag menar när jag säger att Sahlin vinner mer än vad hon förlorar på att denna gamla handling offentliggörs. Hon uttalar sig på betald tjänstetid och därmed är det inte ett "personligt konstverk". Och vem bryr sig om en Toblerone i Tsunamins följd?Agneta 30 juli 2006 kl.19.18 (UTC)
Jag undrade bara ifall en utskrift av en presskonferens verkligen ligger utanför upphovsrätten men eftersom ni vet att presskonferenser ligger utanför upphovsrätten tog jag bort radera mallen. Det skulle dock vara bra om det fanns en källa så man vet vem som tecknat ned presskonferensen. --NERIUM 30 juli 2006 kl.20.40 (UTC)
Men det är inte 'presskonferensen' utan Sahlins meddelande till pressen, som är den text som är inskriven här (av någon, jag minns inte vem). En presskonferens är själva mötet som någon har kallat till. I detta fall departementets tjänsemän (eller troligare regeringens kansli på Rosenbad). Mötet är offentligt och media har tillträde. Mindre viktiga saker än statsråds avgång sänder man ut pressmeddelanden om, för alla de medier som står på sändlistorna. Ett pressmeddelande kan vara långt eller kort 1-5 sidor kanske. Eller bara upplysa om att regeringen, eller ett statsråd har lämnat in en proposition till riksdagen och så en hänvisning till diareinummer på departementet eller riksdagen. Det finns då journalister som hämtar ut handlingarna på riksdagen eller departementet. Tidningarnas telegrambyrå TT, står ju alltid i kontakt med riksdag och departement och många medier i landet får sammanfattningar från TT. Lokaltidningar håller sig inte med Stockholmsbaserade journalister som kan besöka presskonferenserna för att ställa frågor till statsråd som kallat till presskonferens. Dessa hålls därför att man vet att (följd)frågor vill ställas. Det som tillkännages vid en presskonferens är självklart offentligt! Vill den som kallat till konferens att något ska förbli hemligt så gör h*n bäst i att hålla tyst. Eller att göra som Bosse Ringholm, som fick hela landet att gapskratta genom att säga vad han sagt 37 gånger. Samma svar på varenda fråga gång på gång på gång. En presskonferens är alltså en offentlig tillställning. Och den som kallat till en presskonferens mäter sin betydelse och frågans betydelse i omfattningen av pressens närvaro. Det är alltså en fråga om "Hur kul är det påen skala 1-10" att kalla till presskonferens för att tillkännage något man anser viktigt och finna att rummet är tomt så när som på en själv. Statsrådet Sahlins avgång var ingen liten händelse som alla struntade i. Tvärtom. Hennes avskedstal fanns bombsäkert duplicerat och lätt tillgängligt för envar som var där. Men det går säkert att än idag (och för evärderliga tider) bra att vända sig till departementet eller statsrådsberedningen och få fram texten. Konferensen är själva mötet. Ett sådant kan du själv ordna och så skriver du bara på inbjudan vad du ska avhandla där. Det ämnet och dina åsikter är därmed offentliggjorda.Agneta 31 juli 2006 kl.01.25 (UTC)
Oberoende om du menar att texten är en bilaga till ett pressmeddelande eller ett pressmeddelande så finns datum och vem som gett ut handligen på dokumentet. Den som skrivit in texten här på Wikisource, Användare:Thuresson, har förmodligen dokumentet och då är det bara för den som skrivit in texten att lägga till informationen. För övrigt är det är inte bara att kalla till presskonferens. Är det inte gjort på rätt sätt lär du aldrig få någon press dit. --NERIUM 31 juli 2006 kl.06.02 (UTC)
Snälla Nerium. Det är inte fråga om ett pressmeddelande. Sådan går ut på fax till olika redaktioner runt om i landet. Så sker också med inbjudningar till presskonferenser, som är ett möte någon arrangerar för att tillkännage något särskilt. Det kan vara att ordförande i en fotbollsklubb kallar till konferens för att en ny spelare kontrakterats, klubben ska upphöra eller tränaren sluta med omedelbar verkan. Det får man veta på konferensen ifråga. Här är det fråga om att statsrådsberedningen kallat till presskonferens. Alla förväntade sig att statsrådet Sahlin skulle tillkännage sin avgång och att statsministern eventuellt skulle presentera det nya statsrådet. Men det kunde lika gärna blivit så att man meddelat pressen att statsrådet Sahlin skulle sitta kvar och att statsministern stödde detta beslut. Talet, som Sahlin läste upp, = ett offentliggörande av en offentlig person vid en offentlig konferens är publicerat här också. Men det går faktiskt utmärkt för den som önskar kontrollera om Användare:Thuresson verkligen skrivit av och in korrekt, att vända sig till statsrådsberedningen och kräva ut talet ifråga. Det är bombsäkert diariefört och det är en lika offentlig handling som vilken lagtext som helst.
Jo, det är "bara" att kalla till presskonferens. Meddela plats och klockslag till press och radio/TV så kommer dom. Under förutsättning att ämnet för konferensen är mer intressant än något annat som händer i världen. Och så förståss att media anser att inbjudaren är tillräckligt intressant ur ett samhälleligt perspektiv. Ledarskribenterna går inte när IFK Norrköping meddelar att de avsätter sin ordförande. Men en sportredaktör kanske tycker det är stort nog. I vart fall om det är en redaktör sattionerad i Östergötland. I valtider så går väl fler från ledarredaktionerna på partiernas presskonferenser, men annars är det nog svårt för politiker att locka åhörare. Ämnet avgör. Men offentligt blir det. Agneta 1 augusti 2006 kl.11.23 (UTC)
Snälla Agneta. Jag uppfattade dig som att texten skulle vara ett pressmeddelande eftersom du talar så mycket om just pressmeddelanden. Det är betydligt enklare om Användare:Thuresson som har dokumentet skriver in källan än att jag försöker få tag på dokumentet. PS Pressmeddelanden sänds per mail nuförtiden. --NERIUM 1 augusti 2006 kl.11.44 (UTC)
Jag har förtydligat genom att ange platsen (Rosenbad) och sen får vi anta att läsarna har en viss nivå av allmänbildning och vet vad det är. (F.ö. så säger jag fortfarande "grammofon", brev och telefon. Men jag förstår ändå vad du menar.)Agneta 1 augusti 2006 kl.13.34 (UTC)
Använd gärna Mall:Infobox för dokument.--NERIUM 2 augusti 2006 kl.07.38 (UTC)

Maillistan[redigera]

För att det ska gå lätt att hitta info om wikisource' maillista, har jag skapat Wikisource:Maillista. // Habj 31 juli 2006 kl.09.38 (UTC)

Kåserier[redigera]

Jag är intresserad av att lägga in kåserier skrivna av en reporter på Tekninkens värld. De är skyddade, men jag undrar om jag får skriva in dom om jag ber om lov via ett mail, där jag förklarar vad det går ut på? Dessutom undrar jag om det passar in med kåserier i Wikisource? The Trooper 31 juli 2006 kl.14.17 (UTC)

Som kategori tycker jag det är en riktigt rolig idé. Men faktiskt så är det så att levande kåsörer själva kan lägga in sina publicerade texter här och släppa dem fria på det viset. Så har vi haft det för några psalmtexter. (Andreas Holmbergs texter). Mitt råd till dig är att du mailar författaren och upplyser honom om att det finns en möjlighet för honom att lägga in sina texter här och att de därmed övergår till GNUfree. Agneta 1 augusti 2006 kl.11.08 (UTC)
Skulle ett sådant här mail vara lämpligt eller borde jag tillägga något (eventuellt ta bort något) The Trooper 1 augusti 2006 kl.17.36 (UTC)
Hej!
Jag är en stor beundrare av dina kåserier och är darför intresserad av att skriva av dem på 
Wikisource (http://sv.wikisource.org/wiki/Huvudsida), ett fritt bibliotek på internet och ett 
systerprojekt till Wikipedia. Du skulle anges som författare (naturligtvis) och texterna blir 
fria för kopiering enligt GNU Free Documentation License (läs mera på 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:GNU_FDL). Texterna jag skulle skriva in är från 2004 
och äldre. Alltså får jag skriva av texterna?
H. Teo
Bättre förslag IMO:
Hej!
Jag är en stor beundrare av dina kåserier och är intresserad av att fler ska få ta del av dem. 
Du har möjlighet att publicera dem på Wikisource (http://sv.wikisource.org/wiki/Huvudsida), 
ett fritt bibliotek på internet och ett  systerprojekt till Wikipedia. Du anger dig som författare 
naturligtvis. Texterna blir fria för läsning, citering och kopiering enligt GNU Free Documentation 
License (läs mera på  http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:GNU_FDL). Texterna jag önskar 
inskrivna in är från 2004  och äldre. Alltså vill du skriva in texterna?
H. Teo

Agneta 5 augusti 2006 kl. 09.13 (UTC)

Tack för hjälpen, men det är ett problem. Jag skulle nämligen gärna skriva in dem själv och jag tror inte personen i fråga är intresserad av att själv skriva in dem. The Trooper 7 augusti 2006 kl. 10.32 (UTC)
Mycket finns att göra i livet. Och jag tror att reportern ifråga säker har allt inskrivet i sin dator redan och bara skulle behöva ladda upp dem här. Om han vill, vill säga. Det finns miljoner andra käserier av äldre datum. Skrivna för hand och med författare som är döda senevigheter tillbaka. Dom behöver din handahjälp. Fröding var inte kåsör, men en rolig och allvarlig skald av guds nåde. Där saknar vi verkligen texter och uppgifter. Nerium har lyckats hitta en massa, men det är inte helt lätt. Där har du något att fylla i för hand om du är skrivsugen. Jag ser verkligen fram emot att få levande kåsörers texter fritt tillgängliga här. Men det måste de själva ta ställning till. Och dom kan göra jobbet också, så behöver vi andra bara läsa och njuta.Agneta 7 augusti 2006 kl. 21.50 (UTC)

Texter till styrelsevalet behöver översättas[redigera]

På meta ligger ett gäng texter som behöver översättas inför valet till Wikimedia Foundations styrelse. Jag har anmält mig som koordinator för översättningarna... vilket väl betyder ungefär att om ingen annan hoppar upp och vill hjälpa till, får jag göra rubbet själv. Det funkar väl det också, men det vore bra att vara flera! Vill du hjälpa till i större eller mindre skala, lista dig på m:Election translations 2006 samt säg helst pip på min diskussionssida på meta, m:User talk:Habj. Om inte annat vore en eller några frivilliga korrekturläsare mycket värt. Det är ju så mycket lättare att hitta felen i någon annans text, än i ens egen. // Habj 15 augusti 2006 kl. 21.27 (UTC)

Finnes intresse för Jerome K. Jeromes verk på svenska?[redigera]

Hej! Jag har som ett rent hobbyprojekt översatt några av Jerome K. Jeromes romaner och kåserisamlingar från engelska till svenska; bland annat "Tre män i en båt", "Tre män på velociped", "En lättings lättsamma tankar", "En lätting på andra tankar", lättsamma tankar av år 1905" och "En pilgrims dagbok". Jag funderar nu på att lägga in dem här på Wikisource.

Orginaltexterna har jag hämtat från Project Gutenberg och de består av inscannade texter ur orginalutgåvorna från 1880-1900-talen. Därefter har jag översatt dem (utan att snegla på några existerande, utgivna utgåvor på svenska) och försett texten med fotnoter (bland annat konverteringar från engelska måttsystemet till metersystemet, fotnötter om historiska personer m m som Jerome refererar till o s v).

Jag har dock ett par frågor, innan jag påbörjar jobbet med att lägga in texterna och wikiformatera dem här:

  1. Finns det några hinder av upphovsrättslig natur? Jerome dog 1927 och orginaltexten på engelska kommer alltså från utgåvor som är mer än hundra år gamla, så det bör ju inte vara något problem. Dessutom brukar Project Gutenberg hålla god ordning på upphovsrätten. Översättningarna har jag gjort själv, så där bestämmer jag själv hur jag använder dem -- t ex att publicera dem här under GFDL.
  2. Är dessa texter av intresse för Wikisource? Den övervägande mängden skönlitterära verk förefaller vara av svenskt ursprung, men jag upptäckte i alla fall en text av Jules Verne ("Två års ferier" tror jag det var) här.

Hälsningar 83.250.228.140 26 augusti 2006 kl. 23.44 (UTC) (på sw-wp Kapten Kaos)

Ja, det tycker jag verkar vara en rolig idé. Men det är väl nödvändigt att man jobbar mot samma original? Från Gutenberg? Mne vi har några böcker som jag vill se klara först: 1) Forsmans dikter 2) Frödings sikter (och 3) mindre viktigt för mig är Röda rummet).
För Jerome K. Jerome så är det OK med upphovet eftersom det är 70 år efter upphovsmannens död som gäller. År 1997 blev alla hans originaltexter fria.
Mest intresserad är jag av "Tanke-böckerna" av en lättings penna.
Men du får starta upp och så får vi se vad jag och andra kan bidra med. Jag talar flytande (brittisk) engelska (Camb. Adv.) men är renonce på datorer. Kan bara göra ap-jobb om vi förutsätter att aporna är korkade och härmar. Om du tittar på hur EnDumEn har lagt upp Röda rummet så tror jag att du är kapabel att "härma" honom. Det tycker ser jättesnyggt ut.

Agneta 27 augusti 2006 kl. 19.35 (UTC)

Verkar som en bra idé att jag börjar med "Idle Thoughts..." och "Second Thoughts...", för att "känna mig för" hur det ska vara, eftersom de innehåller kortare kapitel. Dessutom finns de inte, vad jag vet, utgivna i svensk översättning under "modern tid". Har kollat in Röda Rummet och håller med Dig, det är snyggt och praktiskt upplagt. Kapten Kaos 27 augusti 2006 kl. 22.38 (UTC)

Vassego och rösta till styrelsen![redigera]

Valet till Wikimedia Foundations styrelse öppnade igår, och man kan rösta fram till den 20 september Länkar till valet finns högst upp på varje sida. All information finns på Meta, men röstar gör man oftast från sitt "vanliga" projekt, såsom svenskspråkiga Wikipedia, eftersom man måste ha minst 400 redigeringar på det projekt man röstar från. Notera att valet sker genom så kallad approval voting även kallat acceptröstning, det vill säga man kan rösta på så många av kandidaterna man vill! Själv kommer jag nog att lägga min röst på sex av kandidaterna, tror jag. Mera information om själva valet finns på Meta, se länkarna högst upp på varje sida (vars text för närvarande är på engelska, tills någon admin hör uppdaterar MediaWiki:Sitenotice. Alla texter kring valet är dock på svenska). // Habj 2 september 2006 kl. 22.26 (UTC)

Newbie question[redigera]

Hi, I have just uploaded a text to Wikisource, here. (Some details about the text are given in the Discussion.) As I understand things, Wikisource now needs to verify that (i) my doing so does not violate copyright and (ii) the previously-unpublished text is indeed the text that I uploaded. So, what should I do next?  —Daphne A

Why did you ask at all? The text is an offical text from a person in an official position and anyone could get the text from the Gothenburg University without any problem at all. I ask since you seem to have lost the interest when not everyone (or maybe anyone) did not feel interested to take part in your "scoop". Actually I belive that your reason for pulishing the letter is not kind of good. Rather the opposite. If not I belive you can explain your acting a little bit better. I propose you do that on your user page; and in swedish of ciourse.Agneta 29 september 2006 kl. 15.21 (UTC)

Översättarnamn[redigera]

Vid översatta texter tycker jag absolut att översättarens namn ska anges. Kanske under "Bokfakta".

/Charlotte

Ny administratör föreslagen[redigera]

Jag har föreslagit Användare:Kapten Kaos som administratör och hoppas att många vill rösta. Det är ju ingen rusning hit till wikisource precis. Men jag hoppas naturligtvis att det går bra ändå.Agneta 10 oktober 2006 kl. 17.27 (UTC)

Och jag som inte varit här på evigheter hittar inte ens till omröstningen *skäms* Såg av hans sida att han verkade lite tveksam...--Damast 19 oktober 2006 kl. 23.28 (CEST)

Boken om vårt land[redigera]

Jag flyttade det här från Agnetas diskussionssida för att få mera hjälp i ämnet The Trooper 15 oktober 2006 kl. 11.18 (CEST)

Hej! Jag såg att du kommenterat min anmälan av Boken om vårt land på grund av att den "bara" är omskriven. Jag hoppas verkligen natt du har rätt i att den får vara omskriven för annars har jag gjort mycket jobb i onödan. Så att du man bedöma om den borde raderas så skriver jag alla fakta här under.

  • Boken är den elfte upplagan
  • I förordet står att eftersom det just gjorts en större genomgång av boken behövs ingen större genomgång för den här upplagan.
  • Omskrivningen består av nystavning (som f blir v o.s.v.)
  • I innehållsförteckningen står det efter en del kapitel "omskriven av J.J. Sederblom" (eller någon annan). Det finns sammanlagt elva omskrivna av 200 kapitel
  • Det anges inte vem som nystavat boken men man kan utgå att det är förlaget som gjort det

Om du kan hjälpa mig med att reda ut det här skulle jag vara tacksam. The Trooper 10 oktober 2006 kl. 15.01 (UTC)

Ja, jag är inte specialist på förlagsrätt precis. Men Boken om vårt land författades och sammanställdes av Z. Topelius, som insåg att om folksolans elever skulle lära sig läsa så måste de har texter att träna på. Att förlagen senare för senare upplagor rättar sig efter modernare skrivsätt, som införts t.ex. av en språkvårdsnämnd, Svenska Akademin el. dyl. är inte ens att betrakta som en beartbetning. En bearbetning betraktas det som när en annan författare (översättare) ändrar språket helt genom att ta bort ålderdomliga beteckningar och fenomen som inte längre existerar eller som tillförts livet och världen. Dagens ungdomar säger t.ex. inte "Du skola icke trakta efter din närbos fåle ej heller hans hustru eller ägodelar". Eller som Olaus Petir heldre skrefwo "Tu skola ey trachtom etter tin bruders faahle ey husfru hans el thens sacher han ägha".
Här på src kan den som skriver in en text ha infört modern stavning och låter naturligt nog bli att använda frakturstilen och mer tyskinspirerad stavning. Topelius skrev 'Boken om vårt land' på svenska. Den blev sen översatt till finska. Behovet av skolböcker till barnen var stort. Den som gjort en översättning av en text till annat språk har den vanliga rätten till översättningen (70 år efter översättarens död.) Men inte till ursprungstexten. Förlaget äger också upphovsrätten till ursprungstexten, men inte till moderniserad stavning, som i princip är ett offentligt beslut och pålagt förlagen att genomföra. Det är inte heller en bearbetning, som leder till upphovsrätt, för en text, att införa tidsenliga verbformer. (Det är inte särskilt revolutionärt eller kompetent att skriva 'skall' istället för 'skola' eller 'ska' istället för 'skall'.) Så för att bedöma hur väsentliga "omskrivningarna" är måste man ha tillgång till äldre upplagor för att kunna göra en sådan bedömning. Man kan ju lättast börja med att undersöka när Sederblo och övriga "omskrivare" avled för att få klart för sig vilka som dött senare än 1936.Sen får man för dem som inte passerat 70-årsgränsen titta på om texterna har "omskrivits" i händelser och betydelser så att det faktiskt är fråga om ett nytt litterärt arbete. För dikter tror jag att det kan vara fråga om kompetenta arbeten med "omskrivningar" och "bearbetningar", då rim kan förändras eller betydelser förändras totalt. Närmare än så här kan jag inte förklara. Och tyvärr inte hjälpa dig då jag inte äger någon av bokens upplagor. Agneta 10 oktober 2006 kl. 16.12 (UTC)
Hej igen! Idag har jag på loppis hittat en Ljungblommor. Af Zacharias Topelius. Det är del I. av Sånger. Sjunde, af författaren reviderade upplagan. Tryckt i Stockholm 1888. Den innehåller fyra avsnitt/kapitel: I. Fäderneslandet., II. Naturen., III. Lifvet. och IV. Hågkomster. På ryggen står Z. Topelius. Sånger. Jag ska jämföra med de texter du lagt in förBoken om vårt land och undrar om en del nog inte är gemensamt för dessa bägge böcker. Så kan vi ju använda det primärt för att undgå besvären ovan och för att ditt arbete inte ska vara bortkastat enligt någon. För om jag moderniserar stavningen från denna 1888, så är det ju GNU-free med både hängsle- och livremsgaranti.Agneta 15 oktober 2006 kl. 15.38 (CEST)

Raderingar?[redigera]

På 'Ej kategoriserade sidor' är nr. 4-7 rester av när de romerska numreringarna ingick i titlarna. Nu finns inga artiklar där utom just titlarna.Agneta 22 november 2006 kl. 07.20 (CET)

De numrerade titlarna är nu borttagna. /EnDumEn 23 november 2006 kl. 18.23 (CET)

"Bekräftelse av epostadress"-meddelande[redigera]

Tjo! Jag fick ett mail som inleddes: Någon, troligen du från, har IP-adressen 85.224.207.179 registrerat kontot "Skagedal" på Wikisource och uppgivit den här epostadressen. Jag antar att vad som menas är: Någon, troligen du, har från IP-adressen...

När någon ändå är inne och pillrar i det meddelandet tycker jag att det vore bra med en kort presentation av Wikisource och en liten länk, för den händelse att någon får ett sådant här mail och inte är den som har registrerat kontot. /Skagedal 26 december 2006 kl. 00.21 (CET)

Jag har ändrat den felaktiga texten (MediaWiki:Confirmemail body). En liten presentation av Wikisource är nog en bra idé. Så det kan jag också lägga till. Jag får fundera lite på vad som kan passa bra att skriva där. /EnDumEn 27 december 2006 kl. 11.49 (CET)

Önskelistan[redigera]

Upptäckte Önskelistan igår.Eller Kategori:önskelista Kategori:Önskelista? Den kanske skulle kunna ligga lätt åtkomlig på Huvudsidan?Agneta 2 januari 2007 kl. 14.28 (CET)

En Kategori:önskelista fungerar nog inte. Önskelistan är ju till för texter som inte finns här än, och då finns inga sidor som kan kategoriseras. Men en länk på huvudsidan låter bra, jag la till den [4]. /EnDumEn 10 januari 2007 kl. 19.53 (CET)

Elias Sehlstedt[redigera]

Ett projekt som jag ska arbeta på under år 2007 är det inför Elias Sehlstedtsåret 2008 (200 årsjubileum).

Jag kommer att skriva in dikterna här på Wikisource samt även på jubileumsajten. Projekt Runeberg har passande nog skannat in Elias Sehlstedts/Carl Larsson Sånger och Visor. De bästa dikterna finns där att läsa - men jag skall även skriva in resten (Sånger och Visor del I-V).

Wikisource — The Free Library[redigera]

Hello. Please check (and if need be add or correct) the translation of "Wikisource — The Free Library" in your language, in the table at this page. Note: The table is linked to from the circular logo at Wikisource's Multilingual Portal.

Thank you! User:Dovi 17:47, 21 January 2007 (UTC)

Bilady...[redigera]

flyttat från Wikisource:Maillista

Please see in oldwikisource:Bilady, Bilady, Bilady, i THINK IT BELONGS HERE. Thx 87.160.205.169 30 januari 2007 kl. 09.25 (CET) oldwikisource:User:-jkb-

Che Guevara - avskedsbrev på svenska?[redigera]

Jag har hittat en svensk översättning av Che Guevaras sista brev och undrar därför om det är lämpligt att lägga in det här på svenska wikisource?

http://en.wikisource.org/wiki/Che_Guevara's_Farewell_Letter

här är adressen till översättningen, kanske inte den bästa men en början iallafall http://www.mimersbrunn.se/arbeten/905.asp

/mvh --Gahrons 23 februari 2007 kl. 02.46 (CET)

De flesta texter är skyddade i 70 år efter författarens död. Så troligtsvis kan brevet inte läggas här. Texten har raderats från wngelska Wikisource, så de har inte heller hittat någon motivering för att brevet skulle vara fritt. /EnDumEn 11 april 2007 kl. 10.27 (CEST)

Ett tips[redigera]

Har sett att många texter på svenska från 1700 och 1800-tal inte har sin ursprungliga ortografi kvar. Ni borde göra en mall att märka dem med så det tydligt framgår. Lägger min tid på wikipedia så jag ville bara påpeka det när jag la märke till det. 83.233.159.231 10 april 2007 kl. 22.02 (CEST)

Det tycker jag är ett bra förslag. Egentligen borde varje text här på Wikisource ha information om vilken utgåva som den är hämtad ifrån. Då kan man samtidigt ange om texten är bearbetad eller om det är en originaltext. /EnDumEn 11 april 2007 kl. 10.15 (CEST)
Ja, det är bra. På gränsen till självklart. Sen finns ju förstås alltid möjligheten, att människor söker på Libris-katalogen om här anges årtalet för utgivningen. Då är det ganska lätt att se vilka tidigare och senare utgåvor som finns. Agneta 1 maj 2007 kl. 18.51 (CEST)


Om wikisource[redigera]

Utan att börja med att säga mera vill jag bara peka på hur min idealbild av hur wikisource bör användas: [5] Kommentarer? // Wellparp 19 maj 2007 kl. 16.01 (CEST)

Det är ett sätt som redan finns på Runeberg för skandinavisk del. Där finns scannade uppslagsverk på svenska, danska, norska, isländska och finska. Den svenska Nordisk familjebok kopieras ju flitigt till svenska wikipedia och så "moderniseras" WP-artiklarna. Jag upplever det som en upprepning eller rent av en kopiering av runeberg, vilket väl inte är något ideal precis. Snarare bör väl wikisource ha källor som inte finns lätt tillgängliga på nätet för övrigt. Jag skulle uppskatta om källtexter som inte finns någon annanstans finns här. T.ex enskilda författares samlade verk och utgivning. Eller varför inte barnlitteratur eller skolböcker, som då inte scannas likt runeberg utan presenteras som råtexter. Och som då inte redan finns på nätet någon annastans. Har Gutenberg, Runeberg, Kalliope eller annan site redan lyft fram källorna så behöver det ju inte ske en gång till. Och sådant som läggs in här (t.ex Båtseglarordboken) behöver på motsvarande vis inte läggas in på andra siter, om de finns här. För moderna texter utan upphovsskydd, som lagtexterna, borde det i princip räcka med en hänvisning till den offentliga rixlex-sidan. Wikisource bör alltså tillföra något som inte redan tillförts av annan. För en del politiska texter, som t.ex. Kommunistiska manifestet, så har saken här fallerat på att texterna är upphovsrättsligt skyddade och de fria texterna är svåra att uppbringa eller möter politiskt mostånd. Jag skulle själv inte ha något emot att t.ex knappa in Adolf Hitlers förkrigiska politiska tal. Men dels dog Hitler inte förrän 1945 och det är 8 år kvar tills 70-årsgränsen passerats. För hans tyska tal. De svenska översättningarna är ju ännu längre skyddstid kvar för. Man kan ju fråga sig vem som vill skydda hans tal, på samma vis som man kan för Lenins alla skrifter där översättningar gjordes i sovjetiska Moskva. Copyrighten finns ju för rätten att tjäna pengar på texterna för förlag eller efterlevande. Men finns sådana intressen för grabbar som Hitler och Lenin? Kommunistiska manifestet har ju "moderniserats" och reviderats och dagens kommunistiska politiker vill självklart ge spridning åt de senaste varianterna. Men är de intressanta som "källor" = source? Ja, men de finns ju i så fall på partiernas hemsidor. Så idealet är väl äldre svenska texter, som inte publicerats annorstädes på nätet utan tillför något nytt. Ett problem som skulle kunna lösas med hjälp av wikisource är väl det faktum, att många yngre människor inte läser frakturtext bekymmersfritt. Likaså finns det många intressanta handskrifter som skulle kunna transskriberas till modern text. Att göra finns, men det gäller att göra rätt saker. Ett grannlaga jobb att välja alltså. Agneta 21 maj 2007 kl. 04.39 (CEST)
Tack för ett långt inlägg! Jag kan hålla med till viss del när det gäller att inte kopiera arbete som redan görs på andra håll. Det jag främst är ute efter är inte innehållet i sig utan sättet att arbeta. Runeberg inkluderar de inskannade sidorna ur verket och det tycker jag är viktigt för trovärdigheten. Det är på många sätt problematiskt att publicera en källtext utan att publicera de skannade faksimilen. Hur skall någon annan än den som skrivit in texten kunna vara säker på att den inte skiljer sig från orginalet? Dessutom underlättar det en korrekturläsningsprocess om faksimilen finns. Den som skannat behöver inte själv göra korrekturläsningen. // Wellparp 22 maj 2007 kl. 20.57 (CEST)
Jag förstod, förstår fortfarande, inte riktigt vad du menar med hur wikisource bör användas. För din hänvisning motsvaras ju på svenska av NF (och flera andra encyklopedier på flera språk) på t. ex projekt runeberg. Och visst skärper det upp kvaliteten, med faksimiler. Tekniken 'wiki' är ju väl lämpad för t.ex böcker som inte tål scanning och fotografering. Men vad det gäller användarråd till läsare respektive skribenter, så är det ju så att alla har lite olika intressen, lagar och regler sätter gränser för den senare gruppen. Den förstnämnda gruppen användare är ju många kategorier människor och kanske ska vi enas om att intressena = efterfrågan är lika omfattande. Skribenterna bör väl närmast ha i åtanke att "källorna" här faktiskt kan användas hur som helst; både som skribenten avsett och på annat vis. Jag lutar åt att man här får nöja sig med att publicera just avskrifter av "ett och annat" som någon själv uppskattar och vill besvära sig med att lägga ut. Att det är en enskilds version får man väl varna för : ). Min Odae Sveticae är ju en sen version jämfört med originalet. Men vem äger en äldre och är samtidigt villig att skriva in den här? För min personliga del så har ju lusten att göra något så här nära Svenska Wikipedia, minskat radikalt. Wiki-tekniken i sig är så att säga en sak, som är användbar. Det gäller ju överallt och i alla sammanhang. Men det är ju inte utan att sammanhangen och sambanden ibland skvätter över på varandra, även om det finns en löslig gränssättning. Självregleringen, som jag anser är ett krav, saknas i hög grad där och frågan är vilken nyttan är med att blanda seriöst och oseriöst. Men det löser sig säkert av sig självt efter hand bara man har klart för sig att man skriver texter för användare/läsare. Agneta 23 maj 2007 kl. 22.20 (CEST)
Mer om likheten mellan Wellparps länk till en:The New Student's Reference Work och Projekt Runeberg har jag skrivit i det här utskicket till Projekt Runebergs mailinglista. Det är alltså jag som skapat båda, så likheten är ingen tillfällighet. Bakgrunden finns här. --LA2 13 januari 2008 kl. 16.27 (CET)
Tack för suveräna texter LA2! Om jag hade mera tid skulle jag föreslå att man inför de tyska mediawiki-tilläggen till svenska wikisource för att möjliggöra korrekturläsning. Jag tror precis som LA2 att det är av stor vikt för källvärdet och korrekturläsningen att de scannade orginalen publiceras. // Wellparp 13 september 2008 kl. 11.34 (CEST)
Tillägget för korrekturläsning finns redan här. Pröva till exempel Sida:Geijer Svea Rikes Häfder1.png. Det som behövs är skannade svenska boksidor att korrekturläsa. /EnDumEn 14 september 2008 kl. 18.49 (CEST)

Korrekturläsning[redigera]

Nu finns möjlighet att ladda upp inskannade sidor för korrekturläsning på ett sätt som liknar Projekt runeberg. Jag började skriva på Wikisource:Korrekturläsning men hinner inte göra färdigt det ikväll. /EnDumEn 14 juni 2007 kl. 23.03 (CEST)

Det är antagligen jätteenkelt och ett smidigt vis att spara bilderna på Commons. Jag skulle vilja att den som lägger upp bilderna där, också länkar det direkt till wikisource för att bilden ska vara helt tillgänglig ungefär som en vanlig bildruta. Så från början så är src-länken röd och sidan innehåller enbart bilden som ska korrekturläsas. Agneta 16 juni 2007 kl. 13.40 (CEST)

Svea Rikes Lag, upphovsrätt?[redigera]

Någon som vet hur det ligger till med våra lagar och lagboken när det gäller upphovsrätten? / 81.226.131.216 16 juli 2007 kl. 12.51 (CEST)

All offentlig=samhällelig publikation av texter är offentlig i Sverige. Alla riksdagsbeslut och alla dess underlag är offentliga. Enda undantaget är offentliga beslut som rör enskild individ. Du kan alltså inte gå in på Skattemyndigheten eller Försäkringskassan och få tillgång till privat information hur som helst. Läkarintyg till FK är sekretessbelagda t.ex.. Däremot är protokollen om FK:s beslut i Socialförsäkringsnämnden offentliga. Men om du begär ut sådana protokoll så avidentifieras protokollen. Svenska lagar är offentliga och måste så vara eftersom medborgarna faktiskt är skyldiga att kunna varenda en av dem. Det gäller inte enbart lagar stiftade av riksdagen utan också rekommendationer, råd och anvisningar från olika myndigheter. Även på kommunal nivå, som t.ex. ordningsstadga, detalplaner för byggnation m.m. Landsting(skommunerna) fattar beslut om t.ex. skatteuttag, patientavgifter och fördelningsprogram efter Socialstyrelsens Råd och anvisningar. Råden är rekommendationer. Anvisningarna är lika bindande som lag. Så i princip är all offentlig text och dess underlag offentlig och har inget upphovsrättsligt skydd. Vad det gäller underlag, så gjorde en riksdagsledamot som så att hon lämnade in Scientologerna "bibel" till riksdagen för att visa på vilket stöd hon hade för sin riksdagsmotion. Scientologerna, som tjänar pengar på sin "bibel" vände sig starkt emot denna publicering och drev en upphovsrättslig tvistefråga där de avgick med segern. Tyvärr enligt många och lädjande för andra. Jag har för mig att Copyrighten var utverkad i USA och gäller internationellt. Men jag tror också att internationell Copyright inte gäller mer än de 70 år efter författarens död. Svensk lagtext berör i alla fall inte. Den får du publicera närhelst du önskar och var du vill. Däremot är de senaste översättningarna av Bibeln och Psalmboken förenda med upphovsrättligt skydd för både helheten (Verbum) och delarna (de enskilda författarna och översättarna). Men varför lägga ut lagtexter i helhet här, som redan finns publicerade offentligt på Rixlex? Mer intressant är kanske att lägga enskilda paragrafer i anslutning till artiklar på WP? Det dräller ju av lagtexter på alla områden. Bygglagen, Hälso och sjukvårdslagen, LSS, Arbetsmiljölagen, Semesterlagen etc. Är det kanske inte bäst att låta de svenska myndigheterna fortsätta hålla med den servicen?

Agneta 20 juli 2007 kl. 20.29 (CEST)

Det Agneta skriver är fel, hon blandar ihop två begrepp. Offentlig information (offentlighetsprincipen) innebär inte avsaknad av upphovsrätt. Däremot är lagtexter (och förordningar och beslut) undantagna från upphovsrätt, så de får spridas fritt. --LA2 13 januari 2008 kl. 16.16 (CET)
LA2 har rätt, men det offentliga material som inte är belastat av upphovsrätt omfattar mer än lagtexter, förordningar, föreskrifter och olika beslut. Upphovsrättslagen kap 2 behandlar inskränkningar i upphovsrätten, i dess § 26 står:

"Offentliga debatter, allmänna handlingar m.m.

26 § Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs 1. inför myndigheter, 2. i statliga eller kommunala representationer, 3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller 4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.

Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100).

Vid tillämpning av första stycket gäller 1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen, 2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och 3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen. Lag (2000:92).

26 a § Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket 2-4. Detta gäller dock inte ett sådant verk som avses i 9 § tredje stycket. Upphovsmannen har rätt till ersättning, utom när återgivningen sker i samband med 1. en myndighets verksamhet eller 2. en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen.

Var och en får återge handlingar som är upprättade hos svenska myndigheter men inte är sådana som avses i 9 § första stycket.

Andra stycket gäller inte beträffande 1. kartor, 2. tekniska förebilder, 3. datorprogram, 4. verk som skapats för undervisning, 5. verk som är resultatet av vetenskaplig forskning, 6. alster av bildkonst, 7. musikaliska verk, 8. diktverk eller 9. verk av vilka exemplar genom en myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Lag (2000:92).

26 b § Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrätten hindrar inte att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse. Lag (1997:790). "

Det som Agneta tänker på när det gäller privat information är sekretessskyddet, då får man alltså inte ens ut handlingen, den omfattas inte av offentlighetsprincipen. Att man får ut en handling betyder däremot inte automatiskt att den inte har upphovsrättsskydd. Att försöka få innehållet i Scientologernas böcker genom att lämna in dem som bilagor i ett myndigehtsärende är alltså lönlöst, de omfattas fortfarande av upphovsrätt. Däremot har alla då rätt att läsa den bilagan, vilket var orsaken till att Scientologerna enligt uppgift placerade några personer dygnet runt på någon myndighets reception, för att ständigt kunna begära ut den bok som lämnats in och därmed hindra andra från att läsa den.--213.114.210.23 15 januari 2008 kl. 19.50 (CET)

Det var i riksdagen en ledamot lämnade i scientologernas "bibel" som bilaga, och därmed gjorde texten offentlig och tillgänglig för alla. Så skulle ju kunna göras med varenda nyutgiven bok, vilket domstolen då insåg inte var ett rimligt upphovsrättsligt skydd för ens nu levande författare, kompositörer eller uppfinnnare. Andra intressanta fall är vilka som kan/ska få tillgång till "allmänna handlingar". Endast första sidan av våra deklarationer är offentlig handling inte de enskilda delarna. Det är 1:asidan som är underlag för Taxerlingskalenderna. Endast rättspsykiatriska bedömningen i fråga om "sjuk eller ej sjuk" är offentlig i samband med den offentliga juridiska domen. Vanligen inte den enskildes diagnos eller de detaljer som ligger till grund för diagnosen inte offentlig. Eller media avstår från att publicera diagnosen av pressetiska skäl. I Gillberg-fallet på BUP i Göteborg, toppred en forskare i samhällsvetenskap ihop med en legitimerad läkare offentlighetsprincipen och krävde tillgång till sekretessbelagda medicinska journalhandlingar. De bägge som krävt access till dokumentationen "vann" juridiskt. Domstolen sa att handlingarna var offentliga och skulle lämnas ut av myndigheten Universitetet, vars anställda tjänstemän BUP-forskarna var. De sistnämnda hade av andra myndigheter ålagts ordinär medicinskt tystnadsplikt+sekretess för att få utföra forskningen ifråga. Inför detta mom.22 valde forskarna att helt sonika strimla allt det sekretessbelagda (25-30 års forskningsunderlag) offentliga materialet, som av rätten behandlades som "allmänna handlingar". De som krävt ut materialet hade, om strimling ej skett, sen under resten av sina liv kunnat skriva under upphovsrättsligt skydd, bok efter bok efter bok om vart och ett av de enskilda fallen/barnen/familjerna. Utan några krav på att uppfylla forskningsetiska krav. Vad det gäller offentlighetsprincipen för offentliga institutioner, som myndigheter, så är ju t.ex. alla protokoll effentliga och ska kungöras och knappast enskild egendom för att de återges av andra. Men här finns det väl tillräckligt att göra utan att src-intresserade behöver röra sig i dessa gränsland?
Jag menar: Visst är alla lagar offentliga och publiceras (på nätet). Men det intressanta för allmänheten hade kanske varit att få läsa prejudicerande domar fritt? Det är dock inte helt lätt att hitta sådana på nätet. Ungefär som att visst är Lantmäteriet en offentlig verksamhet, men det är inte på något vis gratis att få del av det offentligt beslutade. Folkbokföringen hos Skatteverket är ett samelsurium av "offentligt" och sådant som myndigheten sekretessbelägger intill dess någon är beredd att betala för att få ut det offentliga. Så det kan ligga en hel del pengar i att offentliga myndigheter "skyddar" information, som de sen faktiskt säljer.

Wikimedia Sverige[redigera]

Det pågår försök att starta en Sverigebaserad förening, som ska fungera som lokalavdelning till Wikimedia Foundation. Se w:sv:Wikipedia:Wikimedia Sverige, inklusive undersidor och länkar till annat håll. // habj 26 juli 2007 kl. 15.33 (CEST)

Årets bild 2007[redigera]

Kära Wikimedianer,

Wikimedia Commons är glada att kunna meddela att Årets bild 2007 tävlingen snart går av stapeln. Alla användare som är registrerade hos något Wikimedia projekt och har mer än 200 redigeringar inbjuds att rösta.

Tävlingen står mellan de 514 bilder som utsågs till Utvalda Bilder på Wikimedia Commons mellan 1:a januari 2007 och 31:a december 2007. Det finns flera hundra vackra bilder av hög kvalité och din hjälp behövs för att utse den bästa!

Omröstningen kommer att använda sig av speciell valmjukvara på toolservern. Användare kan begära ett röstkort på http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning. Du måste ha e-post aktiverat på det användarkonto från vilket du röstar. Du får enbart rösta en gång även om du har flera konton med tillräckligt många redigeringar. Listan över vilka som har röstat kommer att vara allmänt tillgänglig men rösterna kommer inte att vara allmänt tillgängliga.

Omröstningen består av två omgångar. I den första omgången får du rösta på hur många bilder du vill, oavsett kategori. I finalen återstår 28 bilder och du får enbart rösta på en av dem.


Många tack, Wikimedia Årets bild kommittén http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

Glömde påpeka att tävlingen börjar den 10 januari samt att det är Koordinerad universell tid som gäller.
Om grammatikfel, särskrivningar, sammskrivningar, stavfel, formfel, räknefel eller bara allmän språkmisshandel i ovanstående meddelande fick dina ögon att tåras så kan du undvika att behöva genomlida det igen genom att titta igenom Commons:Picture of the Year/2007/Translations/sv innan jag hinner slå till igen. =) /Lokal_Profil 9 januari 2008 kl. 01.10 (CET)


Tävlingen för att utse Årets bild 2007 på Wikimedia Commons är nu öppen!

Besök föjande sida för att se om du har rösträtt samt för att begära ett röstkort: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning

Bilderna är uppdelade i kategorier men du kan rösta på så många bilder du vill i hur så många katergorier du vill. (Kategorierna är bara till för att du inte ska behöva se hundratals bilder på en gång.) De 28 bilder som får flest röster går til final.

Innan du röstar kan du titta på alla bilderna på http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Gallerier . Omröstningen pågår 10-17 januari så se till att din röst blir hörd!

Många tack, Wikimedia Årets bild-kommittén http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007