Wikisourcediskussion:Mallar för upphovsrätt

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikisource, det fria biblioteket.

Upphovsrätt i Finland[redigera]

Lavallen bad mig skriva några ord om finsk upphovsrätt, antagligen för att jag redigerat sidor om sådant på andra projekt. Den svenska och finska upphovsrätten liknar varandra, med smärre undantag, framförallt (tror jag) vad gäller övergångsbestämmelser för äldre verk (vilket ju är betydelsefullt här), upphovsrätt för verk som ingår i myndighetsbeslut och fotografiska bilder. De sistnämnda definierades olika före 1995.

Jag är inte jurist, utan har bekantat mig med lagen (upphovsrättslagen på Finlex) allteftersom det behövts i olika diskussioner. Dock hittar jag nuförtiden ganska bra i lagen och har stött på en del hänvisningar till praxis, förarbeten och prejudikat. Jag hinner inte nu kolla igenom alla mallar för tänkbara specialfall, men om ni funderar på något visst verk så kan jag titta på det och jag kan försöka beta av mallarna en efter en.

En snabbkoll kunde göras genom att jämföra de väsentliga årtalen och tiderna i svensk lagstiftning med motsvarande finska. I den mån lagstiftningen hållit jämna steg torde det ge god utdelning.

Ifråga om verk som ingår i myndighetsbeslut är det väsentliga i Finland huruvida verket skall betraktas som självständigt (inte vilken typ av verk det gäller, som i Sverige). Finska kommuners vapens grafiska utformning saknar upphovsrättsskydd för att de ingick i kommunfullmäktigebeslutet (och utarbetats för detta). Några formuleringar om expertutlåtanden ingick, om jag minns rätt, i förarbetena för någon version av lagen och kan grävas fram vid behov.

De viktigaste bestämmelserna för Wikisource torde vara de i fjärde kapitlet, "Upphovsrättens giltighetstid" (§ 43-44a), och kapitel 5, "Upphovsrätten närstående rättigheter"; katalogskydd behandlas i 49 § och fotografier i § 49a. Övergångsbestämmelserna finns efter själva lagtexten, men förutsätter att man pusslar ihop vad som gällde vid tiden för den versionen (och vilka år som är väsentliga beror också på USA, vars lagstiftning jag inte känner).

--LPfi 27 september 2010 kl. 20.42 (CEST)[svara]

Ja, vad behöver vi veta? (länken ovan var bruten och jag är ändå urusel på att tolka lagtexter generellt.)
När efter författares död är det fritt?
Vilka typer av textbearbetning ger ny upphovsrätt? Översättningar/moderniseringar?
Vad gäller om URAA och finska verk?
Vad gäller om okänd/anonym författare?
Vad gäller om katalogskydd?
Vad gäller publiceringar långt efter författarens död?
Vad gäller myndigheters verk, LPfi försökte förklara ovan men jag förstod inte helt?
Saker som behöver diskuteras:
När behöver vi ta hänsyn till finska regler? - Alltid för verk som inte är från svensk myndighet, eller bara när publiceringen/författaren är finländsk?
Det är ingen brådska, men det vore trevligt om vi förtydligar vad vi vill ska gälla. Det finns finländska verk, men de är så gamla idag att jag inte är det minsta orolig att vi tex skulle förlora Runeberg. -- Lavallen 27 september 2010 kl. 22.34 (CEST)[svara]
  • Hoppsan, rättade länken.
  • 70 år efter (sista) författarens död. 1961-1995 var tiden 50 år (om jag inte missat något).
  • 4-5 § (ytterligare bestämmelser finns, t.ex. om uppförande):
Den som översatt eller bearbetat ett verk eller Överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver på ett sätt, som kränker upphovsrätten till originalverket.
Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av upphovsrätten till originalverket.
Den som genom att sammanställa verk eller delar av verk åstadkommit ett litterärt eller konstnärligt samlingsverk har upphovsrätt till detta, men hans rätt inskränker icke rätten till de förstnämnda verken.
  • URAA gäller väl finländska verk på samma sätt som svenska? Jag känner inte lagstiftningen i USA, men förstod att 1978 var ett avgörande år. Då gällde 50 år efter död/publicering/skapande.
  • För anonyma eller okända författare gäller 70 år efter publicering, 70 år efter skapandet för icke-publicerade verk. Om skaparens identitet utretts under denna tid gäller normala regler.
  • Katalogskyddet gäller i 15 år från att arbetet gjordes eller gjordes tillgängligt för allmänheten, den tidigare perioden räknas.
  • Icke utgivna verk som åtnjutit skydd enligt finsk lag får ett nytt skydd på 25 år då de publiceras.
  • Lagar, bestämmelser och myndighetsutlåtanden är fria, också bilder och liknande, förutsatt att de senare inte utgör "självständiga" verk. Verkets art har ingen betydelse. Mer om det senare. Användare på fiwiki tolkar "utlåtande" och icke-självständigt mycket generöst.
  • Finsk lag gäller verk med anknytning till Finland. För verk av svenska författare publicerade i Sverige finns det ingen orsak för svenskar att ta hänsyn till den finska lagen. För finländska författare och verk publicerade (enbart) i Finland torde det vara självklart att följa (också) finsk lag. Det finns en hel del gränsfall, men de skall också råka vara sådana som behandlas olika i de båda länderna.
Återkommer. --LPfi 28 september 2010 kl. 15.37 (CEST)[svara]
Om jag förstått URAA rätt så är nyckelfrågan vilken status en text hade ett visst datum (jag minns inte vilket, men jag tror inte det var 78). Var det fritt i Finland då, så är det per automatik även i USA (om inte samtidig publicering i Sverige förstör saken?). Om datumet var 61-95, så är reglerna generösare för Finland, det är i vilket fall inte värre...
Hur man ska se om en text har publicerats i Finland vet jag inte.
Från 1978 blir väl amerikanska regler mer lika våra, men sådana texter är sällan fria... URAA-mallen ska redan klara sådana fall.
"Självständiga verk" av myndigheter är nog med all sannolik inte helt fria i Sverige heller så långt jag tolkat saken. Annars skulle ju varje litet konstverk som beställs av en myndighet bli fritt, och det kan jag inte se att syftet med CR-lagen är. -- Lavallen 28 september 2010 kl. 16.01 (CEST)[svara]
URAA verkar betyda att verk som var skyddade 1 januari 1996 ("i de flesta länder") fick förnyat skydd i USA. Den nya tiden 70 år trädde likaså i kraft i Finland den 1 januari 1996 (genom Lag om ändring av upphovsrättslagen 1654/1995). Äldre verk fick förnyat skydd, så det är 70 år som gäller.
De sista verken som hann bli fria före URAA-datumet är då de för vilka 1995 var det sjuttionde året efter skaparens dödsår. Enligt min matematik blir det författare döda senast 1925 och anonyma verk publicerade senast då. I Finland är motsvarande år nu 1939.
Vad gäller finsk eller svensk lag torde det väsentliga för oss vara det land där verket först publicerades. De flesta texter av svenska författare har säkert först publicerats i Sverige. Om källan inte antyder någon koppling till Finland torde ett sådant antagande vara problemfritt. Däremot kan man inte anta att texter publicerade i Sverige skrivits av svenskar eller att texter skrivna av finlandssvenska författare först publicerats i Finland.
--LPfi 28 september 2010 kl. 17.45 (CEST)[svara]
Det gör att samma regler i princip gäller både Sverige och Finland, när det kommer till URAA. -- Lavallen 28 september 2010 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Eftersom skillnaderna vad det gäller litterära verk verkar vara marginella så har det nog mindre betydelse om det är finsk eller svensk lag som gäller och när det gäller myndighetshandlingar, där det tycks finnas vissa skillnader, är ju det knappast något problem.--Thurs 28 september 2010 kl. 23.48 (CEST)[svara]
Psis, men det är skönt att nu veta att vi inte behöver göra om alla CR-mallar för att vi har haft en princip (om frihet i Finland) utan att veta vad det innebär. -- Lavallen 29 september 2010 kl. 08.35 (CEST)[svara]

Myndighetsbeslut och -uttalanden i Finland[redigera]

Citat ur Upphovsrättslag 8.7.1961/404, i den form den nu gäller (datum för ändring inom parentes):

Fria verk (14.10.2005/821)

9 § (14.10.2005/821)

Upphovsrätt gäller inte till

1) lagar och förordningar,

2) andra beslut och föreskrifter samt andra dokument som skall publiceras enligt lagen om Finlands författningssamling (188/2000) och lagen om ministeriernas och andra statliga myndigheters föreskriftssamlingar (189/2000),

3) fördrag och andra motsvarande dokument som innehåller internationella förpliktelser,

4) beslut och yttranden av myndigheter eller andra offentliga organ,

5) översättningar som en myndighet eller ett annat offentligt organ har gjort eller låtit göra av dokument som avses i 1–4 punkten.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte självständiga verk som ingår i sådana dokument som avses i momentet.

Fjärde punkten är oklar. Användarna på fiwiki anser att till exempel myndigheters verksamhetsberättelser omfattas av detta, inklusive illustrationer. Jag ser ingen orsak att ifrågasätta tolkningen, men vore inte beredd till en fullt så liberal tolkning då jag själv återpublicerar något.

I förarbetena till en tidigare version av lagen anses verk som avses i andra momentet (självständiga verk) sannolikt vara ovanliga, vilket väl bör tolkas som att de flesta verk som publiceras i myndighetsbeslut skall anses vara fria. I fallet finska kommuners vapen verkade beslutsgången då vapnen fastställdes kunna vara avgörande för huruvida upphovsrätt föreligger.

Expertutlåtanden som skrivits som underlag för ett beslut torde vara upphovsrättsskyddade då de publiceras som bilagor till beslutet, men inte då de tas med i själva beslutstexten (resonemanget ingår i förarbetena, men jag kan minnas fel).

Verk av myndigheter generellt är inte fria (verk av federala myndigheter är det i USA, där gäller en helt annan princip). Beslut och yttranden är vad som är fritt. Men där ett grafiskt verk ingår i beslutet, som ifråga om trafikmärken och vapen, är detta (åtminstone i vissa fall) också fritt. Vad jag kan förstå skulle detta gälla också frimärken, slantar och sedlar, men för dem hävdas upphovsrätt. Jag tänkte kolla med Finlands Bank vilka grunder de har för det, men det blir ett senare projekt.

--LPfi 28 september 2010 kl. 17.45 (CEST)[svara]

Låter inte helt olika de svenska reglerna så som jag lärt mig. Offentliga debatter nämns dock inte, vilket vi nyligen fått lära oss är fritt när det kommer från Sverige. Illustrationer och dylikt är mer en fråga för Commons: så det böhöver vi inte fördjupa oss i här... Det ser dock ut som vi just där har en tydlig skillnad mot svenska regler där en illustration/bild i ett GOV-dokument inte automatiskt blir fritt. -- Lavallen 28 september 2010 kl. 18.02 (CEST)[svara]
Det är en annan paragraf, § 26, i den svenska lagen som behandlar den typen av källor som offentliga debatter. Det finns en paragraf i den finska, § 25c, med en liknande skrivning som den svenska. --Thurs 28 september 2010 kl. 23.48 (CEST)[svara]
Återgivning av offentliga anföranden, 25 c § (24.3.1995/446):
"Vad som muntligen eller skriftligen anförs vid en offentlig representation, inför myndigheter eller vid offentliga sammankomster för överläggningar om allmänna angelägenheter får återges utan upphovsmannens samtycke. Utlåtanden som har givits i ett mål eller ärende, skrifter och dylikt som har åberopats såsom bevis får återges endast i samband med en redogörelse för målet eller ärendet och i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen. Upphovsmannen har ensam rätt att ge ut samlingar av sina anföranden."
Det sista förbehållet gör dock paragrafen nästintill oanvändbar här. Enskilda debatter, eller serier av debatter, kan ändå publiceras.
Och så finns Artiklar om dagsfrågor, 23 § (24.3.1995/446):
"I tidningar eller tidskrifter får ur andra tidningar eller tidskrifter, om förbud mot eftertryck inte har utsatts i dem, intas artiklar i religiösa, politiska eller ekonomiska dagsfrågor.
Upphovsmannens namn och källan skall alltid anges. (14.10.2005/821)"
men vi är ingen tidning.
--LPfi 29 september 2010 kl. 06.03 (CEST)[svara]
Samma förbehåll finns även i den svenska lagen, men det är just några TV-debatter som publicerats med hänvisning till den paragrafen.--Thurs 29 september 2010 kl. 14.37 (CEST)[svara]