Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Berättelsen till 1817 och 1818 årens riksmöte

←  Berättelsen till 1815 års riksmöte

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 av Peter Adam Wallmark Berättelsen till 1817 och 1818 årens riksmöte

Berättelsen till 1823 års riksdag  →

BERÄTTELSEN TILL 1817 OCH 1818 ÅRENS RIKSMÖTE.

Under det tidskifte, som förflutit sedan Rikets Ständers sista sammanträde, har en allmän fred och Rikets vänskapliga förhållanden med fremmande Makter lemnat Kongl. Maj:t ett önskadt tillfälle, att åt handelns och näringarnas förkofran och åt den inre förvaltningen egna sina åtgärder och sin omtanka. Ehuru den hastiga öfvergången ifrån krig till fred, i synnerhet efter den våldsamma skakning, som utmärkt dessa senare tjuge år, äfven i sin mån verkat på Sveriges handel och tull-intradernas belopp, har Kongl. Maj:t likväl haft den tillfredsställelsen, att denna verkan, så märkbar i de rikare Europeiska Staterna, icke betydligen varit menlig för Sverige. Det var att förese, att transitohandeln, efter återstäldt lugn i Europa, skulle ledas på sina fordna vägar, och att således icke Sverige längre kunde ensamt blifva föremålet derför, och ehuru dertill komma de anstalter, som Kongl. Maj:t, för upprätthållandet af myntets värde, och till följe af Rikets Ständers önskan, tid efter annan varit nödsakad att vidtaga, hafva likväl tullinkomsterna öfverskridit det af Rikets Ständer påräknade belopp.

Handels-traktats afslutande med Förenta Staterna.

Angelägen att begagna hvarje tillfälle, då nya förmåner för Rikets handel kunna beredas, har Kongl. Maj:t med föenta Fristaterna i Norra Amerika afslutat en Handels-traktat, byggd på en fullkomlig jemlikhet i rättigheter och förmåner. Ehuru denna traktat af de Förenta Staternas President blifvit ratificerad, med undantag af några få mindre vigtiga stadganden, som skulle blifva föremålet för en ny underhandling, har den ännu icke, i afvaktan härå, kunnat bringas till allmän kännedom; men Kongl. Maj:t förväntar att innan kort sättas i tillfälle dertill.

Handelstraktat med Ryssland.

För att närmare bestämma de handels-förhållanden med Ryssland, som, i kraft af freden i Fredrikshamn, och de tid efter annan gjorda förlängningar af dess föreskrift i detta afseende, hittills ägt rum emellan Sverige och Finland, har med Kejserliga Ryska Hofvet en traktat i S:t Petersburg blifvit undertecknad, hvaraf ratifikationerna innan kort skola utvexlas, och Kongl. Maj:t gör Sig förvissad, att Rikets Ständer med tillfredsställelse skola erfara billigheten och äfven fördelen af de grunder, på hvilka denna traktat hvilar.

Pommerns och Rügens öfverlemnande till Preussen.

Till verkställighet af de förbindelser, hvarom Kongl. Maj:t vid sista Riksdag lemnade Rikets Ständer del, hafva Hertigdömet Pommern och Furstendömet Rügen, i Oktober månad 1815, blifvit till Kongl. Preussiska Regeringen öfverlemnade. Flera afbetalningar å den öfverenskomna lösningssumman hafva å Preussens sida blifvit gjorda, och de som ännu återstå, bero förnämligast på de med Pommerns invånare ännu fortgående liqvider, hvaraf många för Kongl. Maj:t varit lika så oväntade, som de till deras belopp äro öfverdrifna. Sedan likväl underhandlingen nyligen tagit en mera afgörande vändning, hyser Kongl. Maj:t det säkra hopp, att den, utan ytterligare dröjsmål, och på ett för båda Makterna lika tillfredsställande sätt, skall vinna sin fullbordan.

Betalning af utländska Gälden.

Kongl. Maj:t äger nu den tillfredsställelsen att kunna underrätta Rikets Ständer, att Rikets utländska gäld i Hamburg, Holland, Genua och Antverpen blifvit, på sätt Rikets Ständer fastställt och beslutet, betald. Lånet i Leipzig är således det enda, som ännu icke är liqvideradt, men Kong. Maj:t äger den mest grundade anledning, att, under ett noga iakttagande å Kongl. Maj:ts sida af de grunder för dess återbetalning, Rikets Ständer, så väl vid 1812 som 1815 års Riksdagar, föreskrifvit, dermed ej heller länge skall dröja, och således det löfte fullkomligen blifva uppfyldt, som Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, vid Rikets Ständers sista sammanträde gifvit, att afbörda en för Riket högst tryckande utrikes gäld, utöfver allt förhållande med dess krafter, och hvars räntebetalning hade medtagit nära två tredjedelar af nuvarande bevillningssumman, eller öfver 800,000 R:dr årligen, uti klingande mynt.

Inre Styrelsen.

Kongl. Maj:t går nu att för Rikets Ständer närmare utveckla, hvad uti den inre Styrelsens särskilta grenar blifvit tillgjordt och förordnadt.

Tacksägelse- och Jubelfest.

Kongl. Maj:t har, till åminnelse af den genom Doktor Martin Luther verkställda Reformation, anbefallt en Tacksägelse- och Jubelfest^[1], att högtidligen firas öfver hela Riket den 31 Oktober detta år, på hvilken dag, år 1517, Luther gjorde det första offentliga steget, att angripa de inom Christna Kyrkan rådande villosatser; och återföra läran till sin ursprungliga renhet.

Nya Kyrkohandboken.

Till de Församlingars bruk, hvarest Gudstjenst hålles på Finska, har Kongl. Maj:t fogat anstalt om den nya Kyrkohandbokens öfversättande och utgifvande på Finska språket, samt anbefallt, att dess nyttjande skulle taga sin början första Advents-söndagen detta år.

Bibel-Sällskap.

För det i hufvudstaden inrättade Bibel-Sällskap har Kongl. Maj:t låtit utfärda Dess Nådiga Privilegium och Stadga; och hafva ej allenast i de flesta Stiften, men äfven i flera städer och orter, särskilta Bibel-Sällskap blifvit stiftade. Kongl. Maj:t har med synnerlig tillfredsställelse inhemtat den framgång, hvarmed dessa Stiftelser bidragit till den Heliga Skrifts spridande bland de mindre bemedlade af Kongl. Maj:ts undersåtare, och till Stiftelsernas understöd i Nåder anbefallit en kollekt öfver hela Riket på Jubeldagen.

Förslag till Författning om Socken-stämmor och Kyrko-Råd.

Sedan, uppå Preste-Ståndets begäran vid Riksdagen 1810, Kongl. Maj:t låtit genom Kommitterade utarbeta ett förslag till en Författning om Sockenstämmor och Kyrko-Råd, och Kongl. Maj:t öfver det författade Förslaget inhemtat Dess Högsta Domstols yttrande, har Kongl. Maj:t låtit utgå Dess Nådiga Förordning i detta afseende.

Presträttigheternas reglerande.

Vid sist öfverståndna Riksdag har Bonde-Ståndet anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga nådig åtgärd till bestämmande och reglerande af presträttigheterna; och har Preste-Ståndet i samma afseende anmält sina begifvanden, samt anhållit om Kongl. Maj:ts pröfning vid sådana förefallande frågor, och till befrämjande af föreningar emellan lärare och åhörare, rörande inbördes skyldigheter och rättigheter. Kongl. Maj:t har, i anledning deraf, utfärdat Dess Nådiga Förordning^[2] om sådana öfverenskommelser, och å flera träffade föreningar medelst Dess Nådiga bekräftelse.

Prestval.

Äfven har Kongl. Maj:t låtit utfärda Nådig Författning om vissa omständigheter, som borde vid prestval iakttagas.

Kyrko-Inspektors-tjensternas indragning.

Sedan Kongl. Maj:t i Nåder förordnat, att Kyrko-Inspektors-tjensterna i Malmöhus, Christianstads, Blekinge, Hallands, samt Götheborgs och Bohus Län skulle indragas, och de dem dittills åliggande göromål bestridas af Kyrkoherdarne, tillika med Kyrkovärdarne i hvarje Församling, har Kongl. Maj:t utfärdat Nådig Instruktion^[3], angående vården och förvaltningen af kyrkornas fastigheter, medel och tillhörigheter uti berörde Län.

Vaccinationens befrämjande.

Med anledning af Rikets Ständers skrifvelse, rörande Vaccinationens befrämjande, har Kongl. Maj:t, för att gifva en större fullkomlighet åt de förut, i sådant afseende, tid efter annan vidtagna författningar, samt för att bringa dem i ett sammanhang, låtit utgå ett Vaccinations-reglemente^[4].

Särskilt har Kongl. Maj:t för hufvudstaden förordnat och, till större uppmuntran för skickliga vaccinatörer, anbefallt, att de belöningar och medaljer, som till dem, med Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, af Sundhets-Kollegium utdelas, borde, genom Landshöfdingarnes försorg, dem tillställas på ett sätt, tjenligt att väcka uppmärksamhet; samt underrättelse derom i allmänna tidningarna införas.

Kongl. Maj:t har låtit utgå en Förordning om hvad, i händelse af yppad koppsmitta, iakttagas bör, och om deras bestraffande, hvilka, genom underlåten vaccination, förorsaka denna smittas spridande^[5].

Sammanskott till Veneriska smittans botande.

Till följe af Rikets Ständers skrifvelse om frivilliga sammanskott i Länen till Veneriska smittans botande och utvidgade Kur-anstalter, har Kongl. Maj:t låtit utgå ett Cirkulär till samtlige Dess Befallningshavande, med befallning att höra invånarne i Länen, och dervid iakttaga hvad Rikets Ständer önskat och Kongl. Maj:t fann nödigt att föreskrifva.

Sedan de flesta Landshöfdingar sådant verkställt, tog Kongl. Maj:t ärendet under nådigt öfvervägande, och lät utfärda ett Cirkulär, som tillät debitering och uppbörd i de Län, der sådant kunde ske, föreskref sättet till uppbörden, medlens användande, de sjukas fria underhåll och Direktioners tillförordnande, hvilka borde, jemte Landshöfdingarne, om verkställigheten af Kuranstalterna draga försorg.

Styrelsen af Läns-Lazaretterna.

Öfver de vilkor vissa Län fästat vid sammanskottet, samt åtskilliga förekommande särskilta omständigheter, täcktes Kongl. Maj:t höra Dess Serafimer- Gille, som, jemte yttrande äfver hvad ett eller annat Län särskilt kunde angå, till följe af den önskan, som nog allmänt blifvit framställd, att Landshöfdingarne och Deputerade af Länen, tillika med de sammanskjutna medlen och anstalterna, äfven finge vården af Läns-Lazaretterna sig uppdragen, i underdånighet hemställt, det täcktes Kongl. Maj:t, på försök i 5 års tid, öfverlemna Styrelsen af Läns-Lazaretterna till Landshöfdingarne och Länens Deputerade, dock så, att räkenskaperna borde af Gillet granskas, hvarifrån likväl det i Södertelje inrättade Lazarett skulle komma att undantagas och förblifva under Gillets styrelse. Derjemte har Serafimer-Gillet anhållit, att få föreslå och Kongl. Maj:t underställa en repartition, Länen emellan, af den summa Gillet årligen kunde af sina medel till Lazaretterna aflemna. Summans belopp skulle stadgas efter 10 års medium af hvad på Gillets fond utgått. Härtill har Kongl. Maj:t lemnat Dess Nådiga bifall, med befallning till Serafimer-Gillet, att föreslå en allmän Instruktion för de blifvande Direktionerna, kommandes, hvad förordnadt är, att med nästa år taga sin början, hvarom Nådigt Cirkulär till Landshöfdingarne afgått. Och har Kongl. Maj:t på samma gång fattat Dess Nådiga beslut öfver hvad ett och annat Län särskilt angick.

Sundhets-Kollegii bidrag till den veneriska smittans botande, af de under dess disposition stående medel, förblifver detsamma som tillförene. Rikets Ständer hafva vid 1815 års Riksdag beviljat, och under Sundhets-Kollegii vård ställt ett ökadt anslag af 8,000 R:dr till nyssnämnde behof, att utgå till nästpåföljande Riksdag, och hvilket borde Länen emellan proportionaliter fördelas. Denna fördelning har, så länge beloppet af sammanskotttmedlen icke var kändt, och hvarje Läns behof ej med säkerhet utrönt, icke kunnat verkställas, utan har Kongl. Maj:t af de nämnde 8,000 R:dr, på vederbörande anmälan och tillstyrkande, anordnat hvad som funnits nödigt; men anbefallt Kollegium, att, i händelse Rikets Ständer fortsätta den beviljade summan, inkomma med underdånigt förslag till repartition.

Så ofta Kongl. Maj:t erhållit berättelse, att den veneriska smittan på något ställe mer än vanligen visat sig, har Kongl. Maj:t anbefallt provisoriska och ambulatoriska Kurhus, samt anslagit nödiga medel. Om inrättande af Läns-Lazarett, på de orter der sådana saknas, har Kongl. Maj:t förordnat.

Granskning af Serafimer-Gillets räkenskaper.

Rikets Ständer hafva äfven hemställt, huruvida Kongl. Maj:t skulle finna för godt, att låta deras Revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-Verken tillika granska Serafimer-Gillets räkenskaper, hvartill Kongl. Maj:t, med anledning af Regeringsformens stadgande, likväl icke lemnat Sitt bifall, utan endast i Nåder befallt, det borde de nyssnämnda af Rikets Ständer tillökta 8,000 R:dr Banko på det sätt i Sundhets-Kollegio bokföras, att redovisningen kunde Revisorerne företes.

Nya Instruktioner för Sundhets-Kollegium, m. fl.

Kongl. Maj:t har utfärdat nya Instruktioner för Sundhets-Kollegium, det Carolinska eller Mediko-Kirurgiska Institutet, samt för Kemie- och Anatomie-Professorerne.

Vården af Barnsängs- och Koppympnings-husen.

Vården af Barnsängs- och Koppympnings-husen har Kongl. Maj:t uppdragit till en särskilt Direktion, och hafva de kraftigaste anstalter blifvit vidtagna till dessa inrättningars förbättrande.

Socken-Apothek.

Sedan Kongl. Maj:t, i Nådigt Cirkulär om hvad iakttagas bör i afseende på smittosamma sjukdomar, utan att anbefalla det, uppdragit Presterskapet, att förmå Församlingarna att söka befordra Sockne-apothek i Församlingarna, har, på Sundhets-Kollegii anmodan och med Kongl. Maj:ts Nådiga samtycke, Lifmedikus och Assessoren i Sundhets-Kollegium, Pontin, författat och utgifvit en anvisning till valet af läkemedel för allmänna sjukvården, till inrättande af Sockne-apothek.

Läkare-Sällskap.

För det i hufvudstaden, under Kongl. Maj:ts Nådiga beskydd varande Läkare-Sällskap, har Kongl. Maj:t anslagit ett årligt understöd af Medicinal-fonden.

Anslag till Undervisnings- och Läroanstalterna beviljas.

Sedan Rikets Ständer, till underdånigt svar å Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, rörande några för Undervisnings- och Läro-anstalterna i Riket nödiga anslag, beviljat och hemställt, det måtte den till indragning ställda behagliga tids- och förlänings-spanmål, i den mån indragning sker, användas till dessa behof; men att emellertid de af Stats-Verkets öfverskott, som kunna uppkomma, antingen af blifvande nya kungsgårds-arrenden, eller på andra inkomst titlar, måtte för behofvet användas, hvilket anslag likväl borde minskas, i den mån spanmåls-förläningar blifva att tillgå, hvarjemte all den förlänings-spanmål, som kan blifva indragen, borde uppföras på Klereci-Staten, å Fjerde Hufvud-titeln, inom linien, för att vid nästa Riksdag på Stat upptagas; har Kongl. Maj:t efter det Stats-Beredningen, i ämnet hörd, ansett sig icke kunna bestämma tillräckligheten af de medel Rikets Ständer sålunda föreslagit, förr än projekt till Stat blifvit uppgjord för de Läro- och Undervisningsverk, som äro i behof af förbättrade lönevillkor, samt uppgift blifvit meddelad, så väl å den från och med 1814 indragna förlänings-spanmål, samt å den, som vid innehafvarens afgång är ovilkorlig indragning underkastad, som å de förökade inkomster, hvilka, genom nya kungsgårds- och kronolägenheters arrenden, kunna uppkomma, i Nåder befallt Uppfostrings-Kommittéen, att till Kongl. Maj:t inlemna underdånigt förslag till en så beskaffad Stat; hvarjemete Kammar-Kollegium fått sig uppdragit, att vid hvarje års slut till Stats-Beredningen aflemna de äskade och som nödiga ansedda uppgifter.

Till det anbefallta förslagets upprättande hafva både flere upplysningar och öfverläggningar varit för Uppfostrings-Kommittéen nödiga, hvarefter Kommittéen afgifvit detta underdåniga förslag till Kongl. Maj:t, som deröfver infodrat Stats-Beredningens utlåtande.

Understöd för Hufvudstadens Uppfostrings- och Läroverk. Förslag till ett Gymnasium i Stockholm.

Kongl. Maj:t har, till understöd för Hufvudstadens Uppfostrings- och Läroverk, anslagit en summa af 10,000 R:dr Banko årligen, att ifrån början af detta år utgå af ökade tolags-afgifter, med befallning till Kommitterade, att afgifva, underdånigt förslag och betänkande rörande detta anslags användande; till åtlydnad hvaraf Kommittéen ett så beskaffadt förslag inlemnat, hvaruti bland annat föreslås inrättandet af ett Gymnasium i Stockholm. Och har Kongl. Maj:t öfver förslaget infordrat utlåtanden af Öfver-Ståthållaren, Drätsel-Kommissionen, Erkebiskopen och Stockholms Stads Konsistorium, för att derefter fatta Dess Nådiga beslut.

Förslag till en ny Skolordning.

Efter inhemtade råd och upplysningar från samtliga vederbörande, har Uppfostrings-Kommittéen utarbetat förslag till en ny Skol-ordning, med bifogade anvisningar och råd i afseende på läroböcker och på methoder att undervisa i särskilta kunskapsgrenar. Uti underdånigt betänkande har Kommittéen anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, att af trycket utgifva det ena och det andra, på det hvar och en, som sådant önskade, måtte derigenom sättas i tillstånd, att, inom föreskriften tid, eller den 1 Februari 1818, öfver ifrågavarande ämne med anmärkningar till Kommittéen inkomma. Hvilket Kongl. Maj:t bifallit, och har tryckning derefter blifvit verkställd.

Utarbetande af Skolböcker.

För att bereda tillgång på nödiga och nyttiga Skolböcker, har Kommittéen gått i författning om sådanas utarbetande i de ämnen, der de hittills utgifvits, och för att lätta utgifvandet, så väl af dessa, som redan befintliga böcker af samma slag, har Kommittéen i underdånighet begärt och af Statsmedlen erhållit ett förskott af 300 R:dr B:ko, hvilket återbetalas i den mån böckerna försäljas.

Gymnastik.

Till undervisningen i Gymnastiken har Kongl. Maj:t äfven sträckt Dess omsorg, samt för Central-Institutet låtit utfärda Nådigt Reglemente.

Lärobok för sången.

Kongl. Musikaliska Akademien har, efter samråd med Uppfostrings-Kommittéen, åtagit sig utarbetande af en Lärobok för sången, jemte tjenlig Choral-samling.

Kännedom inhemtas om Bells och Lancasters undervisningsmethod.

Filosofie-Magistern Svensson har med rese-understöd blifvit afsänd till England, för att inhämta närmare kännedom om Bells och Lancasters bekanta undervisnings-method.

Elementarskola inrättas i Askersund.

Till inrättningen af en Elementarskola i Askersund, som bär namn af Prins Oscars Elementar-skola, har Kongl. Maj:t lemnat Nådigt bifall och med välbehag ansett de Skolor, hvilka i Församlingarna blifvit stiftade.

Reglemente för särskilta Invalid- Arbets- och Korrektionshus.

För särskilta Invalid-, Arbets- och Korrektionshus i Upsala, Nyköping, Uddevalla, Fahlun, samt i Skaraborgs och Wermlands Län, hafva Reglementen blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade och stadfästade, äfvensom större eller mindre summor, till dessa inrättningars befrämjande, blifvit af allmänna medel anslagna.

Stadgar för Fattigvården.

Kongl. Maj:t har äfven i Nåder bekräftat de Fattigvårds-Stadgar för enskilta Församlingar, som i sådan afsigt blifvit hos Kongl. Maj:t anmälda.

Förändring af Hof-Rätternas jurisdiktion.

Öfver rättvisans säkra och jemna skipande har Kongl. Maj:t med sorgfällighet vakat. Den förändring, som Kongl. Maj:t med Rikets Ständer vid sista Riksmötet beslöt, i afseende på Hof-Rätternas jurisdiktion, har blifvit verkställd, och Wermlands Län, vid 1816 års början, lagdt under Svea Hof-Rätt. En god verkan deraf har redan visat sig, då, enligt de berättelser Kongl. Maj:t af dess Justitite-Kansler erhållit, Svea Hof-Rätt, oaktadt den ej ringa tillökning i göromål, som för densamma härigenom tillkommit, med lika skyndsamhet och drift som förut, kunnat de dit inkommande mål, och ärender till slut befordra, och Götha Hof-Rätt fått en minskning i dit inkommande mål, som satt den i tillfälle att med desto större verksamhet kunna handlägga mängden af de öfriga; men som Kongl. Maj:t erfarit, att Götha Hof-Rätt, oaktadt all använd flit, likväl icke på de trenne divisioner, hvaraf den varit sammansatt, möjligen kunnat medhinna deras afgörande, så fort parters rätt fordrade, har Kongl. Maj:t funnit Sig nödsakad anbefalla, att ärendena derstädes borde föredragas på fyra divisioner, och att således, för att utgöra en ny division, öka Ledamöternas och betjeningens antal, hvarvid likväl, på sätt Rikets Ständer derom erhålla närmare underrättelse, personalen blifvit inskränkt inom hvad behofvet för det närvarande oundvikligen påkallade.

Arbets-berättelser från Kollegier och Landshöfdingar.

Kongl. Maj:t har jemväl af de underdåniga arbetsberättelser så väl Rikets Kollegier, som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifvit; och Justitie-Kansleren, efter föregången granskning, i underdånighet anmält, med tillfredsställelse erfarit, att de i allmänhet nitfullt sökt behandla de ärender en hvar dem tillhört, efter hvad dessa göromåls beskaffenhet och mängd tillåtit. Det har varit bekymmersamt för Kongl. Maj:t att härvid erfara, det i synnerhet skuldfordringsmålen, i åtskilliga Län betydligen ökat sig; men Kongl. Maj:t hoppas, att med nya och mera stadgade grunder i kreditväsendet, förhållandet härutinnan äfven framdeles skall förändras.

Fästningarnas uppfyllande med arrestanter.

Ehuru brottmålen i Rikets Hof-Rätter obetydligen tilltagit, har Kongl. Maj:t dock beklagligen förnummit, att fästningarna blifvit så fyllda med arrestanter, att svårighet för utrymme derstädes uppkommit. Då detta egentligen härrörer af brist på nödiga större Korrektions-inrättningar för personer, hvilka ej försett sig med laga förvar, utan i syssellöshet kringvandra och ligga det allmänna till last, har Kongl. Maj:t varit betänkt att sätta Rikets Ständers önskningar, om sådana inrättningars fullbordan, i verkställighet, och vill särskilt förslag i denna del Rikets Ständer meddela.

Ny Civil- och Kriminal-lag.

Den af Kongl. Maj:t, till utarbetande af en ny Civil- och Kriminal-lag, förordnade Kommitté, har fortsatt dess arbete med den skyndsamhet, som med arbetets vigt och grannlaga beskaffenhet kan sammanstå. Sedan Giftermåls- och Handels-Balkarna år 1815 af trycket utkommo, hafva förslag till Jorda- och Ärfda-Balkarna blifvit, efter föregången granskning, fullbordade, och är tryckningen deraf så långt hunnen, att de snart kunna till allmänt bedömande öfverlemnas. Förslag till Byggninga-Balk, Rättegångs-Balk och Konkurs-Lag äro ock af Kommittéens arbetande Ledamöter uppgjorda.

Förklaringar af Lagen.

Om de författningar och förklaringar i frågor om Lagens rätta förstånd, som Kongl. Maj:t funnit nödigt att sedan sista Riksdag meddela, lärer Rikets Ständers Justitie-Ombudsman ej underlåta att, enligt dess Instruktion, Rikets Ständer underrätta.

Skogsbehof för Götha Kanal. Storskiftesverket och strömrensningarna i Dalarna.

För att bereda lättare tillgång till fyllnad af det skogsbehof, som för Götha Kanal erfordras, har Kongl. Maj:t till dess disposition öfverlåtit åtskilliga inom Östergöthland, Nerike och Skaraborgs Län belägna skogs-trakter och lägenheter^[6]; äfvensom Kongl. Maj:t med särdeles uppmärksamhet följt fortgången af det angelägna Storskiftesverket i Dalarna och Strömrensningarna derstädes, hvilka, så vidt möjligheten medgifver, blifva påskyndade och med ökade anslag uppmuntrade.

Granskning af krigs-räkenskaperna.

Kongl. Maj:t har till granskningen af alla krigs-räkenskaper bestämt en preskriptions-tid af tio år, liksom för andra Kronans räkenskaper^[7].

Gräns-reglering med Ryssland.

Åtskilliga jemkningar i afseende på gränse-regleringen med Ryssland, samt, i följe deraf, åtskilliga utbyten af ägor, emellan på gränsen boende Svenska och Ryska invånare, har Kongl. Maj:t äfven stadfästat till framgent bestånd.

Organisation af Statens embeten och tjenster.

För att bereda möjlighet åt den Kommitté, Rikets Ständer anhållit att Kongl. Maj:t ville utnämna, i afseende på organisationen af Statens embeten och tjenster, att med den grundlighet Rikets Ständer åsyftat och Kongl. Maj:t ansett nödig vid ett så grannlaga ärende iakttaga, har Kongl. Maj:t uppdragit åt Öfver-direktören Rönbeck att samla alla handlingar och upplysningar om dessa Embetsverks särskilta befattning och verkningskrets, hvarigenom en allmän öfversigt deraf må kunna beredas, och till den ändan för honom låtit utfärda en instruktion; hvilket arbete han med all drift fortskyndar.

Svanshamrars anläggande på landet.

Rikets Ständers underdåniga hemställan om rättighet att på landet få anlägga Svanshamrar, har Kongl. Maj:t, med vissa villkor, bifallit, och har Bergs-Kollegium, med anledning deraf, låtit derom utgå allmän kungörelse.

Stora Kopparbergs Skogsdistrikt.

Då Kongl. Maj:t, i mån att bibehålla Skogarna i Riket till det behof, hvartill de förnämligast i de orter kunna användas, der tillgång gifves till tackjernsblåsningar och jernverksanläggningar, funnit vigten deraf, att Stora Kopparbergs Bergslags Skogsdistrikt blefve inom vissa, efter Bergslagets behof lämpade gränser bestämdt, har en dylik reglering blifvit verkställd, i kraft hvaraf Bergslagets rättighet till kohlfång är vorden lämpad.^[8]

Postgång emellan Stockholm och Christiania.

Till befordrande af kommunikation emellan Sverige och Norrige, har Kongl. Maj:t befallt en dubbel postgång emellan Stockholm och Christiania, samt tillika, i afseende på Svenska Postväsendet, stadgat, att postföringsskyldigheten borde, der det sig göra låter, öfverflyttas från aflägsna hemman till närmare landsvägarne belägna hemman.

Tillökning af Kronans inkomster genom utmarkers fördelning och mossars och kärrs uppodlande på Öland.

Kongl. Maj:t har haft den tillfredsställelsen, att redan se följderna af de anstalter Kongl. Maj:t vidtagit, i afseende på utmarkernas fördelning på Öland, samt mossars och kärrs uppodlande derstädes, och det, som ännu icke hunnit verkställas, har, genom ytterligare af Kongl. Maj:t vidtagna åtgärder, blifvit beredt och påskyndadt, ledande till en billig tillökning af Kronans inkomster.

Nyggens anläggande.

I Norrbottens och Westerbottens Län har Kongl. Maj:t vidtagit åtskilliga stadganden, i afseende på Nybyggenas anläggning^[9]; äfvensom Kongl. Maj:t med fästad uppmärksamhet på den stora fördel som skulle uppkomma, om de i Lappmarken befintliga rika malm-tillgångarna kunde genom Elfvarne nedföras till det skogrikare landet, att der till tackjern uppsmältas, anbefallt en undersökning till utrönande af möjligheten deraf, samt att, genom inköp af Kengis Verken, inrätta en Bergslag inom Norrbottens Län.

Bergshandteringen.

I följd af den allmänna vård Kongl. Maj:t egnat åt Bergshandteringen, har Kongl. Maj:t bestämt åtskilliga föreskrifter för grafmätningar^[10], och fastställt ett arfvode för de härtill framdeles påkallade Markscheider och Geschworner, lämpadt efter arbetenas art och beskaffenhet, samt anslagit medel till utarbetande af ett sammandrag af alla ännu otryckta författningar, som röra Bergshandteringen, att inom loppet af ett år utgifvas, och tjena till rättesnöre, intill dess Kongl. Maj:t kommer i tillfälle att, i sammanhang med den under arbete varande nya Lagen, låta upprätta en ny Bergverks-stadga, sådan som Rikets Ständer önskat.

Förmåner för Länsmän och Nämdemän. Expeditionstaxans förändring.

Med afseende å Rikets Ständers underdåniga hemställan, har Kongl. Maj:t bifallit, att vissa arfvoden och förmåner blifva Länsmän och Nämdemän tillagda, då de i enskilta förrättningar begagnas; äfvensom viss förändring vidtagen i Expeditions-taxan, för lösen å expeditioner vid Kämners-Rätterna och uti parternas utlösningsskyldighet af protokoller och utslag^[11].

Befrielse från mantalspenningar.

Kongl. Maj:t har, genom Cirkulär till samtlige Landshöfdingarne, förordnat, att den förmån, som, genom Kongl. Förordningen den 19 Februari 1813, blifvit åtskilliga hemmansbrukare och personer, hvilka ägde fyra minderåriga barn, tillagd, äfven efter 1810 års Bevillnings-Förordning borde fortfara för dem af allmogen och andra, hvilka uppräknas i 4 mom. 3 § af 5 Art. uti 1815 års Bevillnings-Förordning, och samma personer således ifrån berörde mantalspenningar befrias; hvarföre all indrifning deraf, i kraft af Kammar-Rättens särskilta Utslag, hos dem skulle upphöra; äfvensom alla de af allmogen uti Stora Kopparbergs Län, hvilka kunde hänföras till de personer, Rikets Ständer i 1815 års Bevillnings-Förordnings ofvan åberopade artikel och moment då ansett böra, liksom fordom, njuta befrielse från mantalspenningarna, samma befrielse, ifrån och med år 1810, borde tillgodonjuta.

Inre administration.

För öfrigt hafva de förekomna ärendena uti den inre administrationens särskilta grenar fått den handläggning, hvartill omständigheterna kunnat föranleda; och de af Rikets ständers underdåniga hemställanden, som icke blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade, hvila på infordrade upplysningar ifrån de Kollegier och Embetsverk, hvilkas yttranden deröfver ansetts nödiga.

Arméens organisation.

Sedan Rikets Ständers sista sammankomst, har det varit ett vigtigt föremål för Kongl. Maj:ts Nådiga omsorger, att behålla krigsmakten i det tjenstfärdiga stånd, hvaruti den blifvit under kriget försatt genom ständig öfning, vana vid fältlefnaden, och de tillfällen de haft att deltaga i de ärofulla striderna för Europas frihet och lugn. Kongl. Maj:t fann Arméens organisation kräfva en väsendtlig förändring. För att på en gång öppna ett tillfälle for Generalitetet att, under fredstid, kunna öfva sig i befälet och ledningen af större corpser, samt derjemte för att rätta lönevilkorens tillvext efter graderna, utan något beroende af dryga ackorders erläggande, har Kongl. Maj:t, genom Arméens indelning i Inspektioner och Brigader^[12], åt Öfverbefälet beredt den förmån, att, i mån af befordran, vinna större kommando, mera utvidgad tjenstebefattning och bättre inkomst. Genom denna organisation hafva General-Mönsterherrarne blifvit permanenta; och deraf, å ena sidan, både en större kontroll och eftersyn uppkommit, och å den andra, en lifligare uppmuntran väckt, då de af Regementerna gjorda framsteg skyndsammare komma till Kongl. Maj:ts kunskap. Lika organiserad hemma i landet som i fält, kan Arméen således genast, och utan ny formation, afmarchera emot Rikets fiender; Kavalleriet har blifvit fördeladt uti tvenne och Infanteriet uti nio särskilta Brigader, hvardera under befäl af en Brigad-chef, äfvensom tvenne Inspektioner för Kavalleriet och sex för Infanteriet blifvit inrättade, samt de till Inspektörer utsedda Generaler erhållit nödiga och emot ändamålet svarande instruktioner. Kongl. Maj:t har äfven funnit behofvet påkalla en annan organisation af Dess General-Stab, och sedan densamma jemväl för sig gått, förväntar Kongl. Maj:t, att de dervid anställda Officerare, som under freden äga tillfälle att sysselsätta sig med alla delar af den vigtiga Adjutants-befattningen, vid inträffande krig skola kunna lemna vederbörande Befälhafvare erforderliga biträden.

Under de förflutna tvenne åren har Arméen varit sammndragen till öfning längre tid än tillförene, hvarvid, genom en god hushållning med Passevolans- kassans tillgångar och väl beräknade anstalter för manskapets underhåll, kostnaden kunnat bestridas af de för sådant ändamål till Passevolans-fonden inflytande medel, och manskapet, fastän det, liksom i fält, måste bivuakera, tillförene vid öfningsmöten okändt, likväl icke till helsan deraf lidit. For öfrigt, och på det Arméen icke framdeles måtte sakna den större öfning, som vinnes derigenom, att ett betydligare antal trupper på samma ställe sammandrages, hafva tjenliga mötesplatser för Inspektioner och Brigader blifvit utsedda, samt nödiga anstalter vidtagna för att göra dem för ändamålet användbara.

Allmänna Beväringsmanskapet.

Af allmänna Beväringsmanskapet har en klass hvarje år blifvit mönstrad, samt i vapen öfvad, och under den tiden med sorgfälligaste ömhet vårdad och underhållen. I det nit och beredvillighet, som denna ungdom ådagalagt, att göra sig skicklig till Rikets försvar, och i den färdighet, den under en kort exercis-tid förvärfvat, har Kongl. Maj:t med särdeles tillfredsställelse igenkänt Svenska Folkets alltid lefvande känsla för Fosterbygdens sjelfbestånd och urgamla krigslynne.

Tross- och utredningsplan för Kavalleriet.

En ny tross- och utrednings-plan för Kavalleriet har blifvit gillad; Beklädnads-passevolansen vid indelta Infanteriet återtagen af Regementernas beklädnads-direktioner och nya Beklädnads-stater för de värfväde trupperna fastställda; anstalter äro jemväl träffade till formerande af ett reserv-förråd af erforderligt kläde för femtontusen monderingar, samt, till inhemska konstflitens uppmuntran, befallning gifven, att af Svenska fabriksidkare upphandla, i tre på hvarandra följande år, omkring ett hundratusen alnar kommisskläde årligen; hvarförutan, i afseende på vården af de förråd, som innehålla nödiga effekter för Arméens beklädnad och utredning, särskilta tjenstemän och betjente blifvit förordnade samt Stater för deras aflöning fastställda.

Artilleriet.

Då Svenska Artilleriet under sista kriget utmärkt sig på ett så ärofullt sätt, har Kongl. Maj:t ock varit med yttersta sorgfällighet betänkt på tjenliga medel att bringa detta vapen till den största möjliga fullkomlighet. I sådan afsigt har Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt en annan organisation af Artilleriet, hvars Chef erhållit lämpliga föreskrifter för utöfningen af det honom anförtrodda vigtiga embete; äfvensom en ny utredningsplan för Fältartilleriet blifvit fastställd^[13]. Kongl. Maj:t har låtit inköpa Mariebergs egendom, der en undervisningsanstalt skall inrättas, och sålunda tillfälle öppnas för unga Artilleri officerare att vinna en högre vetenskaplig bildning, än den, som vid Artilleri-Regementernas Läroverk hittills kunnat erhållas; hvarförutan Kronan, på detta ställe, äger ett väl inrättadt Styckgjuteri, nödiga Artilleri-Regemente och stall för de Regementet tillhörande hästar.

Gevärs-tillverkningarnas användande.

Beväringen för hela Infanteriet har blifvit ställd på Passevolans med Regementerna, hvarigenom vunnits betydlig besparing och säkerhet, att de ständigt fortgående Gevärstillverkningarna komma användas till beredande af ett förråd dugliga gevär, som vid infallande krig kan utdelas.

Lönetillökning för Militär-Staterna.

Rikets Ständer hade under 1815 års Riksdag anmält den underdåniga önskan att Befälet vid värfade Arméen och Flottorna, samt den penninge-löntagande vid indelta Arméen måtte få enahanda lönetillökning som för civila Embets- och Tjenstemän då blifvit beviljad; men som de härtill af Rikets Ständer anslagna medel på långt när icke varit tillräckliga för en sådan löneförhöjning, har Kongl. Maj:t varit nödsakad att bestämma tillökningen i lönerna för Militär-Staterna efter andra grunder, än de för Civil-Staten antagna, och oaktadt densamma således blifvit mindre för de fleste af de förstnämnde, än för de senare, har beloppet deraf utgjort en så betydlig summa, att den, jemte öfriga i och för försvarsverket oundgängliga utgifter, icke hade kunnat utgå, så framt ej Kongl. Maj:t, uti de föregående årens ännu odisponerande öfverskott och besparingar på inkomst- och utgifts-titlarna, dertill vunnit nödig tillgång. Likväl har derigenom flera för Rikets försvarsverk i allmänhet högst vigtiga utgifter måst uppskjutas; och då Kongl. Maj:t, för helgden af Rikets Ständers gifna löfte om de ifrågavarande lönetillökningarna, nödgats dem bestrida, ämnar Kongl. Maj:t Rikets Ständer underrätta, så väl om hvad redan af de till Arméen och Flottorna bestämda anslag blifvit utgifvit, som om hvad för en framtid, till uppfyllande af Rikets Ständers i detta afseende vidtagna beslut och yttrade önskan erfordras.

Expektansstat för Officerare.

Äfvenledes har Kongl. Maj:t reglerat en särskilt Expektans-stat för de Officerare, som gjort sista kriget, utan att äga lön på Stat, sedan Rikets Ständer till detta ändamål anslagit 10,000 R:dr årligen.

Militär-läkare-vårdens förbättring.

Rikets Ständer hafva alltsedan 1809 och 1810 årens Riksdag gjort betydande anslag för Militär-läkarevårdens förbättring, och erfarenheten har under sista kriget ådagalagt, att de i denna delen använda omsorger haft de lyckligaste följder för manskapets helsa. Efter fredsslutet har Kongl. Maj:t förnämligast sökt, dels att utvidga och förbättra inrättningarna för unga Läkares undervisning, dels att vidtaga sådana författningar, hvarigenom Arméen må kunna förses med skickliga Läkare, äfven i de mindre grader. I det förra afseendet har Kongl. Maj:t låtit inköpa en egendom på Kungsholmen, dit Medico-kirurgiska Institutet blifvit flyttadt, och sålunda, jemte förmånen af närbelägenhet till Serafimer-Ordens Lazarettet och Allmänna Garnisons-Sjukhuset, erhållit tillräckligt utrymme för Bibliothek, Laboratorier och Lärosalar, samt nödiga boningsrum för en del lärare och elever. I det senare afseendet åter har Kongl. Maj:t anslagit, efter tjenstgöringens beskaffenhet, lämpade löner för det vid samtliga Regementerna erforderliga och jemväl bestämda antal Bataljons- och Under-Läkare, samt förordnat att, efter viss tids förlopp, ingen må till någon Regements-läkare-beställning föreslås, som icke trenne år gjort tjenst såsom Bataljons-läkare. Utom den nytta inrättningen af Bataljons-läkare i militäriskt afseende medför, genom den bättre skötsel af de sjuka böra kunna påräkna af skickliga och vid goda Läroverk undervisade Läkare, än som förut af okunniga Underläkare kunnat åstadkommas, är den äfven i hög grad fördelaktig för Rikets invånare i allmänhet, och har, likaledes under denna synpunkt, gifvit en väsendtlig ledning åt Kongl. Maj:ts beslut. De nya Bataljons-läkarne kunna erhålla sina stationer på de orter, der förut Läkare-biträde saknats, och således, under den tid de äro fria från tjenstgöring vid Regementerna, vara af ett betydligt gagn för sjukskötseln inom landet.

Pensioner.

För Kongl. Maj:ts hjerta har det varit synnerligen tillfredsställande att kunna bereda en förbättrad utkomst för de krigsmän, som lemnat Kongl. Maj:t och Rikets tjenst, sedan de antingen deruti grånat, eller af erhållna blessyrer blifvit oförmögna att den förrätta. Kongl. Maj:t har, i icke obetydlig mån, ökat det underhåll, som till gratialister från Wadstena Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-Krigsmans kassan utbetalas^[14], och Krigsbefälet, som innevarande år varit sammankalladt, har, på ett sätt, som fullkomligen svarat emot Kongl. Maj.ts detsamma tillkännagifna Nådiga afsigter, icke allenast förhöjt de från Arméens Pensions-kassa utgående pensioner, utan äfven grundlagt en särskilt Pensions-inrättning för enkor och barn, efter delägare i berörde Pensions-kassa^[15].

Arméen. Ackordsersättning.

Kongl. Maj:t, som iakttagit alla tillfällen att gifva Arméen prof af Dess Kongl. Nåd och omvårdnad, har äfven för dess förmån användt betydliga summor af sådana särskilta medel, som icke tillhört Statsverket. Öfvertygad om den skada, som föranledes af högt uppstegrade ackorder, i det den verkliga förtjensten, som saknar tillgångar att dem erlägga, utestänges från högre och förmånligare embeten, och räntorna derå borttaga en ansenlig del af den embetet åtföljande lön, har Kongl. Maj:t funnit högst angeläget att afskaffa dem inom de högre graderna, och till den ändan låtit utbetala öfver 400,000 R:dr såsom ersättning för utgifna ackorder till redan afgångne, eller ännu i tjenst varande innehafvare af sådana embeten. Då Regementerna blifvit ansenligen förstärkta genom det tillslagna Bevärings-manskapet, har nödvändigheten fordrat att äfven öka Befälet, och då några tillgångar till löner för dem icke funnits, har det varit oundgängligt att låta det tillökade Befälet tjena i högre grader, med de inskränkta löner, som för lägre grader förut varit fastställda. For att åtminstone till någon del afhjelpa denna olägenhet, har Kongl. Maj:t låtit anslå ett kapital af 100,000 R:dr, hvaraf räntorna skola användas att förbättra lönerna for de Kaptener och Subaltern- officerare, som äro mest vanlottade vid de sex, med svagaste indelningar försedda Regementer, nemligen Dahl, Helsinge, Bohus, Westerbottens, Wermlands och Jemtlands Regementer. En lika summa af 100,000 R:dr har Kongl. Maj:t afsatt till en särskilt fond, hvarifrån årliga pensioner tilldelas femtonhundrade med medalj for tapperhet i fält, utmärkte krigsmän, som for ådagalagd mandom, under Hans Kongl. Höghet Kronprinsens befäl, erhållit detta hederstecken, eller, dermed förut benådade, år 1814 voro i tjenst qvarstående; och slutligen har Kongl. Maj:t till ofvannämnde Enke- och Pupill-kassa för Arméen förärat ett bidrag af 6,000 R:dr hvarje år.

Skånes inrotering till ständigt knektehåll. Extra rotering.

Redan före Rikets Ständers sista sammankomst hade Kongl. Maj:t förordnat en Kommission att inrotera Skåne till ständigt knektehåll, samt öfverse och jemka extra roteringen för de jordägare, som icke velat åtaga sig det ständiga knektehållet. Kommissionens arbeten äro slutade, samt pröfvade och fastställda af Kongl. Maj:t, som jemäl anbefallt Dess och Rikets Krigs- och Kammar-Kollegier att inkomma med underdånigt projekt till Instruktion för de Kommissioner, hvilka böra verkställa den af Rikets Ständer nödig ansedda jemkning af extraroteringen öfver hela Riket.

Tågande Truppers underhåll.

Kongl. Maj.t har låtit utfärda en Författning om tågande Truppers underhåll, hvarigenom de inqvarterings-gifvandes besvär blifvit i hufvudsaklig mån lindradt^[16].

Kasern. Garnisonssjukhuset. Korrektionshus.

Kasernen på Ladugårdslandet för Lifgardet till häst har blifvit färdigbyggd, och ritning fastställd till Allmänna Garnisons sjukhuset på Kungsholmen, hvars byggnad redan blifvit påbörjad, under styrelse af en särskilt tillförordnad Kommitté; hvarförutan de byggnader i Wadstena, som fordom tillhört Krigsmanshuset, blifvit iståndsatta och inrättade till ett Korrektionshus, med utrymme for trehundrade personer,

Krigsförlusters ersättningar. Krigs-Kommittéens redogörelse.

Hvad Rikets Ständer beslutat angående krigs-skuldernas betalning och krigs-revisionens förrättande, har Kongl, Maj:t i verkställighet bragt, och i sammanhang dermed, till lättnad i dess trogna undersåtares bördor, icke allenast beviljat invånarne i vestra Gränselänen, utan äfven flera gånger lemnat vederbörande Rusthållare anstånd med afbördandet af deras skulder till krigsfonden, för under fälttågen erhållna förskott. General-Krigs-Kommissariatet för Svenska för detta Arméen i Tyskland och Redogörelseverket för Norrska fälttåget hafva upphört, sedan de vederbörligen afslutat sina räkenskaper, och Krigs-Kommittéen är nu sysselsatt att till slut bringa sin vidlöftiga redogörelse.

Saltpeter-tillverkningen.

Den angelägna Saltpeter-tillverkningen har blifvit med största sorgfällighet uppmuntrad; och Rikets Ständer skola erhålla fullständiga upplysningar om denna vigtiga näringsgrens tillvext i flera provinser, af den Berättelse, som Kommitterade till Saltpeter-tillverkningens upphjelpande afgifvit, och hvilken till Rikets Ständer kommer att öfverlemnas.

Flottorna.

Öfvertygad om nödvändigheten för Sverige att äga ett väl organiseradt Sjöförsvar, har Kongl. Maj:t låtit sig angeläget vara, att för Flottornas upprätthållande och förkofran vidtaga tjenliga åtgärder. Med de inskränkta anslags-summor tillgångarna medgifvit, äro icke allenast betydliga reparationer å fartygen verkställda, utan äfven Linieskeppet Konung Carl XIII till det mesta färdigbyggt, samt köl och stäfver resta till ett nytt Linieskepp, och sex däckade kanonslupar byggda och utredda. Kongl. Maj:t har tillförordnat en särskilt Kommitté, med uppdrag att föreslå de författningar i Flottornas sammansättning, som af Rikets förändrade försvarssystem och tidens fordringar påkallas, i hvilka ämnen Kommittéen underdånigt betänkande äfven afgifvit; och Rikets Ständer skola inhemta af de meddelanden Kongl. Maj:t kommer i tillfälle att gifva, huru oundvikligen nödvändigt denna vigtiga det af Rikets försvarsverk kräfver ytterligare biträden och verksamhet.

Ekskogarnas vårdande.

Kongl. Maj:t har från Landshöfdingarne i de vestra och södra Länen infordrat uppgifter om Ekskogarnas tillstånd och förslag till sådana stadganden, som kunna freda dem för det närvarande och försäkra möjligheten af framtida tillgång på nödiga byggnadsämnen för Flottornas behof.

Handtverks- och Timmermans-staterna vid Flottorna. Mekaniska Staten.

Med Handtverks- och Timmermansstaterna vid Flottorna har Kongl. Maj:t vidtagit ett förbättrad reglering^[17], hvarigenom arbetarnes antal blifvit förminskadt, men deras aflöning förhöjd, och en särskilt Invalid-stat för dem inrättad. Mekaniska Staten har äfven fått en lämpligare organisation; plan till ett etablissement för Götheborgs-Eskadern af Arméens Flotta är verkställd; Kaserner för uppfordrade Båtsmän uppbyggda i Stockholm och Carlskrona; en allmän inspektion öfver Lotsplatserna i Riket förrättadt; de gamla Fyrbåkärna ombyggda efter tjenligare, i senare tider uppfunna inrättningar, och nya Fyrbåkar under byggnad.

Vakans-afgift. Båtsmans-beklädnad.

Städerna i Riket hafva, med undantag af Stockholm, erhållit tillstånd att i tio år hafva sina Båtsman vakanta, emot erläggande af en, i jemförelse med Landtrotarnas kostnad för Båtsmäns underhåll, lämpad vakans-afgift. För Båtsmansklädnaden är en ny modell af de fleste Rust- och Rotehållare i Riket antagen; och till ordnings och disciplins vidmakthållande bland Båtsmännen, då de vistas på sina hemorter, har en Officer blifvit stationerad inom hvarje kompani^[18].

Finansväsende. Statshushållning. Näringar. Handel.

Det återstår för Kongl. Maj:t att underrätta Rikets Ständer om de vidtagna Styrelse- och administrations-åtgärder, i afseende på Finansväsendet och den egentliga Statshushållningen, samt Näringarna och Handeln. Dessa åtgärder hafva antingen grundats på Rikets Ständers egna föreskrifter och beslut, eller varit föranledda af deras underdåniga framställningar, och skola jenväl, då de till äfventyrs röja en verkan af ombytta förhållanden eller oförutsedda händelser, alltid finnas beledsagade af omtankan att förlika nödvändighetens fordringar med det allmännas.

Statsverket.

For en fullständig öfversigt af Statsverkets tillstånd, hänvisar Kongl. Maj:t Rikets Ständer till den Nådiga Proposition, som Kongl Maj:t är beredd att härom till deras Stats-Utskott afgifva.

Anslag till Åkerbrukets och Näringarnas upphjelpande, samt till allmänt nyttiga Inrättningar.

Då Statsverkets utgifter under de åtta ordinarie Hufvud-titlarna blifvit, med derå uppförda summor, i behörig ordning bestridda, har jemväl Nionde Hufvud-titelns anslag, oförryckt från sitt ändamål, fortfarit att användas till åkerbrukets och näringarnas upphjelpande, samt till understöd för allmänt nyttiga inrättningar.

Penningebiträden till Hushållnings-Sällskapen.

Hushållnings-Sällskapen inom de flesta Rikets Län hafva i sådant afseende åtnjutit antingen som gåfvor för en gång, eller som lån emot lindrig ränta, med viss fastställd återbetalningstid, särskilta penningebiträden. Hvarjemte kostnaderna för aflemnade åkerbruksredskap och införskrifna frön blifvit Landtbruks-Akademien ersatta.

Vägars upprödjande och förbättring.

Vägbrytningen i de norra provinserna har, likaledes understödd af denna fond, blifvit med den drift och framgång fullföljd, att vägarna i Wermland från Håns Tull och Lethaforss till Norrska gränsen, och från Elfdalen, genom Finnbyggden, till Fryksände, samt vägarna i Dalarna och Jemtland, med deras sträckningar åt Wermlandsgränsen och Helsingeland, hunnit dels upprödjas, dels förbättras.

Linkultur. Strömrensning. Trädplantering i Skåne.

För Gårdsby Institut till linkulturens och linneväfnadens fullkomnande, hvilken inrättning verksamt underhållits och nyligen utvidgats; samt för linplanteringens befrämjande inom åtskilliga Län äro, äfvensom för strömrensnings- och afvittrings-arbetet i Dalarna och för trädplanteringen i Skåne, nödiga medel ordnade.

Götha Kanal-förlusters ersättning.

Ersättning för de genom Götha Kanals anläggning uppkomna enskilta förluster af jord och gröda, m. m., hafva till ett betydligt belopp af ifrågavarande fond blifvit utbetalta^[19]; och har i öfrigt detta, med stora svårigheter fortsatta företag vid alla tillfallen rönt Kongl. Maj:ts synnerliga omvårdnad.

Kanal-byggnadens framsteg.

Kanal-byggnaden har under fredens lugn gjort betydliga framsteg och kan anses till mer än hälften utförd, enligt de deröfver gjorda beräkningar.

Hamnbyggnad wid Wenern. Kanal emellan Wenern och Wettern.

Hamnbyggnaden vid Wenerns strand, med tillhörande slussar, för det mesta danad under Wenerns vattenyta, är fullbordad, och Sveriges hufvudås genombruten medelst en segelbar kanal sträcka af fulla två Svenska mil. Dessa arbeten, jemte de redan färdiga anläggningar vid Forssvik, förkorta naturliga afståndet mellan Wenern och Wettern från fem och en half till en och en fjerdedels mil; den enda ännu återstående landtransport emellan Jönköping, Wadstena, Askersund och Götheborg.

Motala Hamn- och Kanal-byggnad.

Ej mindre betydliga arbeten äro utförda öster om Wettern. Motala hamn- och kanal-byggnad nära fullbordad, oaktadt betydliga naturhinder, utvecklar på en gång ställets företräde såsom en allmän stapel samt Wetterns och Borens nära förening, då den återstående slussbyggnaden, genom en vidsträckt erfarenhet, blifvit snart sagt det lättaste och säkraste att beräkna bland alla företag. Äfven Borens och Roxens sammanbindande närma sin fullbordan, då, utom en betydlig del kanal, af de femton slussar, hvarmedelst sänkningen mellan dessa begge sjöar skall verkställas, sju äro fullbordade och fyra långt framskridna.

Södertelje Kanal.

Den för Södertelje Kanal och Slussverks byggnad anslagna årliga summa, svarande mot fem procent å det till hvarje års slut inbetalta aktie-kapital, har behörigen utgått.

Aktie-Bolag för Hjelmare Kanal.

Jemte det Kongl. Maj: t i Nåder bifallit och förberedt upprättandet af ett Aktie-bolag för det till Kronan återfallna Hjelmare Kanal- och Slussverk, och tillika fastställt en ny Taxa för afgifterna vid denna kanalfart, har Kongl. Maj:t låtit på ofvannämnde tills ytterligare anvisa en för de angelägnaste reparationerna å Slussverket och för anskaffandet af materialier till dess ombyggnad erforderliga summa.

Karantänsanstalter. Arbets- och Korrektionshusens vidmakthållande. Fiskerier.

Karaktäns-anstalterna på Känsö, och deras förbättrande genom en successiv nybyggnad, efter gillad plan, äro ock af enahanda tillgångar underhulpne och fortskyndade, lämpliga understöd beviljade till inrättning eller vidmakthållande af allmänna Arbets- och Korrektionshus i flera landsorter; samt för Bohusländska Sillfiskets uppmuntran och befordrande, ej allenast så kallade Sill-Buyser inköpta, utan äfven, då, vid innevarande års början, ymnig Sillfångst väntades, ett penninge-förskott anordnadt, hvilket likväl, sedan denna förhoppning felslog, åter inbetaltes.

Länsbiträden.

Slutligen och som Nionde Hufvudtitelns anslag, enligt medelad föreskrift, bör användas jemväl till understödjande af sådana gagneliga företag, hvilkas utförande på egen bekostnad öfverstiger den enskilta förmågan, hafva ej mindre Bolagen i Utö Grufva, Brobyggnaden vid Elfkarleby och Töksmarks Tegelstensbrott i Wermland, samt Diretionen af Malmö Hamnbyggnad, än ock några få privata personer, mot inteckningar, eller annan säkerhet, erhållit lånbiträden af merberörde anslag.

Allmänna Magasins-inrättningen.

Den för Riket så vigtiga och välgörande Allmänna Magasins-inrättningen, rättningen. hvars dubbla föremål är, att, vid inträffande missvext, fylla det närvarande behofvet af bröd och samla ämnen till kommande skördar, samt att, vid en rikare näring, afböja Landtmannens förlust genom spanmålens fall till vanvärde, har, i dessa båda hänseenden, funnit öppnadt ett vidsträckt fält for en verksam förvaltning. Af redan allmängjorda, eller framdeles, under Riksdagens lopp, utkommande officiella handlingar kunna Rikets Ständer utförligt inhemta de åtgärder, som vidtagits för spanmåls-upphandlingar och undsättningar. De förra hafva förnämligast inskränkt sig inom landet, under öfverflyttande af sädesbygdernas förråd till fattigare provinser, och endast då, när bristen varit större och allmännare, skett medelst tidiga införskrifningsanstalter från utrikes ort; de senare, eller spanmåls-försträckningarna, äro meddelade i mån af Länens invånares olika behof, och återbetalningen, i möjligaste måtto, lämpad efter deras vilkor och tillgångar.

Näringarna i allmänhet.

Bland sina angelägnaste omsorger har Kongl. Maj:t räknat den, att, med återställande af jemnvigten i handeln, gifva denna och öfriga näringar ett sjelfständigare lif, trygga Svenska flaggan, icke blott mot yttre öfvervåld, utan ock mot den ännu vådligare fremmande inflytelsen, samt bibehålla eller utsträcka Rikets handelsrelationer, så vidt erkända och synbara fördelar det påkallat.

Sjöfarts- och Handelsgemenskap med Norrige.

Såsom en följd av Sveriges och Norriges förening, och till ytterligare befästande af sambandet emellan Skandinaviens begge Folk, har Kongl. Maj:t meddelat sitt förordnande om dessa Rikens sjöfarts- och handelsgemenskap, grundlagd på ömsesidiga rättigheter, och äfven utvidgadt till medgifven import landvägen, emot vanlig sjötull, af de utländska varor, hvilkas införsel i Riket är tillåten, hvarförutan Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt de, för skyddandet af Dess Norrska undersåtares handelsfart, nödiga anstalter^[20].

Förslag till Handels- och Handtverkeri-författningar.

Under det Kongl. Maj:t oafbrutit sökt uppmuntra inhemska handelsrörelsen, konstfliten och slöjden, har Kongl. Maj:t, som, efter noggrann pröfning, erkänt vigten af den ömsom yrkade och bestridda sats, att näringarna säkrast äga bestånd genom deras blott af ordningen omgränsade frihet, öfverlemnat denna frågas närmare utvecklande åt en i sådant ändamål förordnad Kommitté, hvilken ock inkommit med underdåniga förslag till nya Handels- och Handtverkeri-författningar. Kongl. Maj:t har trott sig ännu böra uppskjuta afgörandet af ett ämne, som förutsätter den fullständigaste kännedom och den mognaste öfverläggning, men till en början, enligt Rikets Ständers önskningar, meddelat och utfärdat allmän tillåtelse för fri och obehindrad handel med viktualier och landtmannaprodukter^[21].

Borgholms anläggande.

Till befordrande af en lifligare rörelse på Öland, och för beqvämare afsättning å denna ös alster, i utbyte mot dess förnödenheter, är en sjöstad, under namn af Borgholm, derstädes anlagd, samt med Privilegium och Reglemente försedd^[22].

Utrikes sjöfart.

Då det ej undfallit Kongl. Maj:t, att åtskilliga, till vådor och olägenheter för Svenska flaggan ledande missbruk tid efter annan förelupit vid beviljandet af burskap till idkande af utrikes sjöfart, har Kongl. Maj:t föreskrifvit och till allmän efterrättelse låtit kungöra de vilkor och den noggranna tillsyn, som härvid komma att framgent iakttagas^[23], hvarjemte Kongl. Maj:t, för inhemska Skepps rederiernas fredande mot fremmande intrång, utgifvit en Författning mot utländska fartygs naturalisation^[24].

Sjötulls-taxa för utgående varor.

Vid regleringen af en ny Sjötulls-taxa för utgående varor^[25], har Kongl. Maj:t uppfyllt Rikets Ständers afsigter och det allmännas kraf, medelst bestämmandet af sådana lämpligen minskade afgifter, som kunna bidraga till utförselns underlättande. Kongl. Maj:t har funnit sig dervid böra lemna ett synnerligt afseende å de Rikets förnämsta export-artiklar, som ur des berg och skogar frambringas, och således stadgat en betydlig numerär nedsättning i tullen för utgående jern, koppar, tjära och trädvaror, af hvilka sistnämnde jemväl den, enligt förra Taxan, förbjudna utskeppningen i fremmande fartyg blifvit med vissa förbehåll tillåten.

Sjötulls-taxa för inkommande varor.

Hvad åter varu-importen beträffar, har, sedan det från äldre tider följda, och under en periodisk handels-konjunktur af särskilta skäl hvilande, men ej upphörda system hunnit i full kraft och verkan återställas, Kongl. Maj:t varit omtänkt, att, med bibehållande af principen, men med erforderliga jemkningar i värden och afgifter antingen genom förbud utestänga, eller genom tullens höjande försvåra införseln af fremmande fabrikater och öfverflöds-artiklar, och att deremot medgifva lindrigare tull endast för högst oumbärliga förnödenheter och för de utländska råämnen som i Riket förädlas; allt på sätt nästlidet års inkommande Sjötulls-taxa^[26] utvisar.

Seglations-ordning, Författning mot tullförsnillning och lurendrägeri.

Kongl. Maj:t, som sålunda härutinnan skänkt verkställighet åt Nationens, genom Dess Ombud uttryckta, önskan har likaledes, för att bereda en säkrare efterlefnad af de egentliga Tull-stadgarna, låtit utarbeta en förnyad Seglations-ordning, samt ny Författning mot tullförsnillning och lurendrägeri, med skärpta, och förbrytaren, efter öfverträdelsens beskaffenhet, mer jemlikt träffande ansvar; äfvensom en ny Förordning angående vissa utländska varors inrikes transporterande och förpassning utfärdats, samt tullbevakningen mot gränsen och vid kusterna blifvit dels organiserad, dels förstärkt.

Vexel-kurs.

Ej utan bekymmer har Kongl. Maj:t erfarit de skadliga verkningar, som en ytterligt uppjagad vexelkurs, under ett derigenom nedsänkt värde af Rikets mynt-representativer, medförde på Rikets ekonomiska ställning och den enskilta hushållningen. Jemte det, att Kongl. Maj:t, i afsigt att undanrödja anledningen till missbruk härvid, låtit utfärda Dess Nådiga Förordnanden, så väl angående vissa delar af vexelhandeln i allmänhet, som särskilt i afseende på vexlar och invisningar, ställda att i Svenskt mynt inom Riket betalas, samt äfven till bestämmande af utgående tullafgifter för stångjern, i förhållande till kursen på Hamburg; har Kongl. Maj:t, som funnit omständigheterna fordra mera verksamma anstalter, för att nedsätta en omåttligt uppstigen vexelkurs, ej tvekat, att, i detta ändamål, omedelbarligen uppoffra fonder, enskilt tillhöriga Kongl. Maj:t eller Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, hvars outtröttliga vaksamhet och hvars sjelf-försakelse, vid frågan om allmänna välfärden, Staten förnämligast har att tacka för Svenska Sedelmyntets redan stigna värde. Ändtligen har Kongl. Maj:t begagnat en ännu öfrig utväg till förminskande af de utgifter, som oundvikligen föranledde till ett Rikets tillgångar öfverstigande vexelbehof, då, genom Nådig Kungörelse, importen af bomullstyg, vin, porter och arrak antingen förbjöds, eller ock tills vidare inställdes; och dessa af nödvändigheten påkallade och med allvar utförda åtgärder hafva visat sådana lyckligare verkningar, att ett af Kongl. Maj:t, för kursens fällande, äskadt, af Rikets Ständers Bank, mot hypotek af sedlar, meddeladt biträde i silfver hittills kunnat lemnas oanvändt.

Yppighetens hämmande.

Sedan Kongl. Maj:t, som, lika med Rikets Ständer, insett nödvändigheten af kraftiga åtgärder till yppighetens hämmande, inhämtat samtlige Landshöfdingars, jemte nedsatta Läns-Kommittéers yttranden samt Kommerse-Kollegii underdåniga förslag till författning i ämnet, har Kongl. Maj:t, häldre än alt genom uttryckliga stadganden och tvångsmedel göra sin Nådiga vilja gällande, låtit till Svenska Folket utgå en allmän varning mot öfverflödet, åtföljd af förbud mot försäljning af beredt kaffe på publika ställen, samt mot förbrukning af åtskilliga vinslag och andra utländska drycker. Med särdeles nöje och välbehag har Kongl. Maj:t förnummit, att Dess trogna undersåtare åtlydt dess faderliga bud; och den beredvillighet, hvarmed redan i flera orter en vaknad besinning och national-anda skyndat de anstalter till mötes, som förgäfves kunnat ensamt af Lagens stränghet åstadkommas, är en borgen för Kongl. Maj:ts hopp, att måtta, arbetsflit och enkla seder skola åter allmännare fästas på den ej rika, men fria jord, som af ålder var deras hembygd.

Malmö Diskont.

Dock, oaktadt alla Kongl. Maj:ts omsorger, hvilka åtminstone betydligen mildrade ett ondt, som de ej förmådde i grund bota, uppenbarade sig snart en längre bådad förlägenhet i allmanna rörelsen. Malmö Diskont hade, genom sitt förvaltnings-sätt, råkat i obestånd, hvilket hade den följd, att Götheborgs och Götha Kanal-Bolags-Diskonter nödgades inställa sina betalningar. Misstroendet, oredan och penninge-bristen ökades nu genom flera millioners hastiga indragning ur cirkulationen, och Kongl. Maj:t, som för olägenheternas afhjelpande behöfde Rikets Ständers närvaro och medverkan, har emellertid funnit Sig af den betänkliga allmänna ställningen uppmanad, att utan dröjsmål låta inställa uppbörden af innevarande års krono-utskylder och all utmätning af förra årens restantier. Under bekymrande utsigter, men lugnt förtröstande på Rikets inre oförsvagade kraft och på dess Representanters upplysta fosterlandskänsla, går Kongl. Maj:t att, i samråd med dem, utfinna medlen till säkerhetens, kreditens och ordningens återinförande i Rikets penningeverk, — medel, som det tillhör Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gemensamt att föreslå, pröfva och använda.

Ut supra.

CARL.

G. af Wetterstedt.

---

1. Kongl. Plakatet den 4 Juni 1817.
2. Kongl. Kungörelsen d. 21 Sept. 1810 och d. 3 April 1816. Jemför Kongl. Förklaringen d. 12 Nov. 1819.
3. Kongl. Brefvet den 4 September 1811.
4. Kongl. Förordningen den 11 December 1816.
5. Kongl. Förordningen den 11 December 1816.
6. Kongl. Brefvet den 12 November 1812.
7. Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1815.
8. Kongl. Brefvet den 2 Juli 1816.
9. Kongl. Kungörelsen af den 19 Mars 1810 samt af den 6 Maj 1817.
10. Kongl. Brefvet af den 6 Maj 1817.
11. Kongl. Kungörelsen af den 21 Oktober 1817.
12. Kongl. Brefven den 11 Juni 1815, den 11 Juni 1816.
13. Krigs-Kollegii af Kongl. Maj:t gillade Plan till Stat och redovisning för Fält-Artilleriet den 24 Juli 1815.
14. Kongl. Kungörelsen den 4 Juni 1811.
15. Förnyadt Kongl. Reglemente m. m. den 5 December 1815. Kongl. Kungörelsen den 7 April 1818.
16. Kongl. Cirkulär-Brefvet den 20 Mars 1814.
17. Kongl. Brefvet den 17 December 1816.
18. Kongl. Kungörelsen den 10 September 1816. Kongl. Brefvet den 5 Augusti 1817.
19. Kongl. Brefvet den 18 Februari 1813.
20. Kongl. Förordningen den 24 Maj 1815.
21. Kongl. Kungörelsen den 31 Augusti 1815.
22. Kongl. Brefvet den 28 Augusti 1816.
23. Kongl. Förordningen den 2 Juli 1816.
24. Kongl. Brefvet den 3 Juli 1816.
25. Af den 25 April 1816.
26. Den 20 Mars 1816.