Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Berättelsen till 1823 års riksdag

←  Berättelsen till 1817 och 1818 årens riksmöte

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 av Peter Adam Wallmark Berättelsen till 1823 års riksdag

Berättelsen till 1828 och 1829 årens riksdag  →

BERÄTTELSEN TILL 1823 ÅRS RIKSDAG.

Den längre tid som förflutit, sedan Rikets Ständers sista sammanträde, har, ehuru äfven rik på vigtiga politiska händelser, likväl, med få undantag, varit utmärkt af en allmän fred och af Regeringarnas gemensamma bemödanden att den för framtiden försäkra.

Under denna händelsernas utveckling hafva den Skandinaviska halföns folk, med förtroende till deras Regering, till deras Statsförfattningar och till deras läge, ägt märkliga anledningar till tröstande jemförelser och till en ökad säkerhet för deras fortfarande sjelfständighet och lugn.

Sorgfällig att bibehålla ett ostördt vänskapligt förhållande med alla Makter, har Kongl. Maj:t äfven varit omtänkt att undanrödja allt, som för en kommande tid kunde störa detta förhållande.

Kongl. Maj:t går nu att för Rikets Ständer framställa de åtgärder, som i afseende på den inre styrelsen blifvit vidtagna.

Religionens befrämjande.

Kongl. Maj:t, sorgfällig att befrämja religionens helgd och en sann gudsfruktan hos Sina undersåtare, har vid alla tillfällen sträckt sin uppmärksamhet och sina åtgärder till det, som rörer Kyrkans och Församlingens angelägenheter samt Läroverken i Riket.

Nya Psalmbokens gillande och stadfästande.

Sedan den af Kongl. Maj:t förordnade Kommitté till utarbetande af en ny och förbättrad Kyrko-Psalmbok, med förslag inkommit, och detsamma, af Preste-Ståndet vid sistlidne Riksdag i allmänhet godkändt, jemväl, medelst utgifvande från trycket, blifvit underkastadt offentlig granskning, hvarefter Kommittéen dess slutliga förslag till Kongl. Maj:t öfverlemnat, har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmeise dermed, under den 29 Januari 1819, gillat och stadfästat en ny Kyrko-Psalmbok till allmänt bruk och nyttjande vid den allmänna gudstjensten med lemnad rättighet för Församlingarna sjelfva, att hvar och en inom sig öfverenskomma om tiden för de nya Psalmernas antagande till formligt bruk.

Ny Evangelii-bok.

Äfven den af Kongl. Maj:t förordnade Kommitté, som fått sig uppdraget att författa en ny Evangeliebok, har hufvudsakligen fullbordat detta uppdrag och sitt förslag till Kongl. Maj:t aflemnat, hvilket till en början, genom Kommittéens föranstaltande, redan från trycket utgått, för att underställas allmän granskning.

Kyrkosångens upphjelpande.

Till Kyrkosångens upphjelpande har en särskilt undervisnings-anstalt för koral- och kyrko-musik blifvit i hufvudstaden tillvägabragt, samt utgifvandet så väl af en till nya Psalmboken lämpad Koralbok, som af en Lärobok uti Koral-musiken föranstaltadt.

Orgelbyggeri-konsten.

Som brist inom Riket befunnits på skickliga orgelbyggare, har Kongl. Maj:t anbefallt Musikaliska Akademien vidtaga nödiga åtgärder i afseende på orgelbyggeri-konstens framtida upphjelpande, och dertill, under den 18 Maj 1820, anslagit behöfliga medel.

Skådespels förbjudande på Böne- och Högtidsdagar.

Med anledning af Rikets senaste församlade Ständers derom gjorda underdåniga framställning, är i Nåder stadgadt, att Skådespel icke få uppföras på Bönedagar och de större Högtidsdagar, icke heller å de nästföregående aftnar.

Tillägg i Instruktionen för Prest-seminiarierna.

Sedan Akademi-Kanslererna blifvit hörda, har Kongl. Maj:t den 1 Mars 1820 förordnat om åtskilliga tillägg i Instruktionen för Prest-seminarierna vid Rikets Universitet.

Att ingen får anmälas till Prest-ordinations undergående före fyllda 23 år, är i Nåder föreskrifvit.

Föreningar om Presträttigheters utgörande.

Med afseende å Rikets Ständers underdåniga framställningar om närmare bestämda Stadganden rörande föreningar om Prest-rättigheters utgörande, äro under den 12 November 1819 de härutinnan nödiga ansedda ytterligare föreskrifter utfärdade.

Ofvannämnde Föreningars stadfästelse.

De till Kongl. Maj:t inkomna förslag till Föreningar af omförmälde beskaffenhet hafva, då de befunnits på skäl och billighet grundade, vunnit Nådig stadfästelse för en viss, efter omständigheterna bestämd tid.

Spanmålsindragning.

Till besparing och förmån för Statsverket hafva sedan sista Riksdag omkring 140 tunnor af så kallad behaglig tids förlänings-spanmål blifvit till Kronan indragna.

Och har Kongl. Maj:t den 3 Augusti 1820 i Nåder föreskrifvit hvad för framtiden iakttagas bör, i afseende på förefallande seqvestering af Presterskapets förlänings-spanmål.

Åtskilliga Nådiga Förklaringar och Stadganden hafva blifvit utfärdade i frågor om sättet för arrende-auktioner å kyrkohemman och lägenheter i Skåne, Halland och Blekinge^[1]; om optionsrättens bestämmande å dylika hemman; rörande Presterskapets dispositionsrätt öfver Annexe- och Mensalhemman i Bohus Län, samt skatteköp deraf^[2]; angående bortarrenderande af de till skatte försålda Lunds Domkyrkohemman^[3], samt beträffande reglering af hushållning vid nämnde Domkyrka och dess tillhörande hemman^[4].

Undervisnings- och Lärostadgarnas ordnande. Förbättring af Skolstaternas ekonomiska Författningar.

Den sanna upplysningens befordran och Uppfostringsverkets bringande till möjligaste fullkomlighet öfver hela Riket, hafva utgjort en af Kongl. Maj:ts främsta regerings-omsorger; och har Kongl. Maj:t till denna vigtiga del af Statsförvaltningen egnat en oafbruten omvårdnad. De flerfaldiga åtgärder, som dervid blifvit anbefallna, hafva i hänseende till tvenne särskilta föremål: Undervisnings- och Lärostadgarnas ordnande efter senare tiders skick och fordran, och en i flera delar vunnen erfarenhet; samt nödig förbätring uti Skolstaternas ekonomiska författningar, så att Läroanstalternas rätta ändamål, utan hinder af yttre omständigheter kunna vinnas.

Ny Skolordning.

Den i Nåder tillförordnade Uppfostrings-Kommittéen har till Kongl. Majts pröfning öfverlemnat ett, med anledning af de dervid gjorda godkända anmärkningar, uti flera delar omarbetadt förslag till ny Skolordning; och sedan Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, som i egenskap af Upsala Akademis Kansler, med särdeles uppmärksamhet följt alla ärender, åsyftande det uppvexande slägtets fullkomligare bildning, yttrat Sina tankar i detta vigtiga ämne, har Kommittéens förslag af Kongl. Maj:t med vissa förändringar, den 16 December 1820, blifvit i Nåder gilladt och fastställdt till allmänt iakttagande och bruk ifrån derpå följda höst-termins början.

Sällskap för vexel-undervisningens befrämjande.

Ett af Uppfostrings-Kommittéen granskadt förslag till Stadgar för det i hufvudstaden inrättade Sällskap för vexel-undervisningens befrämjande, har Kongl. Maj:t i Nåder gillat och stadfästat, äfvensom Kommittéen fått sig uppdragit att författa underdånigt förslag till tjenligaste sättet att inrätta Pädagogier och Folkskolor i allmänhet, särdeles de, som njuta Statens bidrag. Men emedan erfarenheten ännu icke tillräckligt bestämt i hvad mån och huru vidsträckt de nyligen uppfunna elementära läsemethoderna dervid kunna anses användbara, fordrar detta ärende större omtanka än skyndsamhet, till sin behöriga utveckling, innan någon allmän Lag derutinnan kan utfärdas. Under den 14 Juni 1820 har Kongl. Maj:t anbefallt samtliga Konsistorierna en noggrann vård, i afseende på Allmogens barns undervisning och att sorgfälligt tillse, det till Skolmästare å landet antagas skickliga och välfrejdade personer.

Läroböckers utgifvande.

Uppfostrings-Kommittéen har haft all möda ospard till befordrande af uti språk och vetenskaper nödiga befunna Läroböckers utgifvande, och dervid fortfarit att med förmån använda de af Statsmedlen erhållna förskott.

Akademiska Konstitutionernas öfverseende.

Kongl. Maj:t har åt samma Kommitté i Nåder uppdragit att öfverse Akademiska Konstitutionerna, så vidt de röra Student-examina, eller, i allmänhet, det samband som förenar Elementar-läroverken med Rikets Högskolor.

Läroverkens reglering i financiellt och ekonomiskt afseende.

I hänseende till Läroverkens reglering i financielt och ekonomiskt förhållande, samt de dervid nödiga förbättringar, har Kongl. Maj:t vidtagit alla de utvägar som med omständigheterna och Rikets tillgångar varit förenliga.

Spanmålsanslag till Skolornas förbättring.

Sedan, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om medel och utvägar till de allmänna Skolornas förbättring, af Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag blifvit anslagen en spanmåls-tillgång, stor 3,292 tunnor 23 kappar kronostrid-spanmål; så har Uppfostrings-Kommittéen, under den 11 Juni 1818, undfått Nådig befallning att inkomma med underdånigt förslag om användandet och fördelningen, ej mindre af det nya anslaget, än af de öfriga tillgångar, samt utarbeta och till Kongl. Maj:t insända en deruppå grundad Stat för Rikets Gymnasier och allmänna Skolor.

Förslag till användandet af nämnde spanmåls-tillgångar

Ett sålunda uppgjordt underdånigt förslag är af Kommittéen den 11 Januari 1819 aflemnat, under förmälan, att ehuru ständig stat först i mån af ökade medel genom successiva indragningar, och sedan Kongl. Maj:t Sig i Nåder utlåtit öfver den nya Skolordningen, kunde uppgöras, sådant emellertid icke borde hindra verkställigheten af de svagast lönta Skol-lärares löneförbättring, hvilken nu blifvit beredd och genom ofvan omförmälte anslag kunde tillvägabringas samt en efter Läroverkens närvarande behof bättre lämpad organisation vinnas.

Interimsstat för Läroverken.

Med Nådigt bifall härtill har Kongl. Maj:t den 22 April 1819 låtit utfärda en i Nåder gillad, så kallad Interims-stat för Läroverken, att tills vidare gälla och från den 1 Maj samma år utgå.

Genom denna Stat hafva alla Lärare af samma grader undfått lika löner, så vidt lokal-förhållanden tillåit.

Gymnasium stiftas i Wisby.

Inga Läroverk äro i denna Stat föreslagna, mer än ett Gymnasium i Wisby, hvars stiftelse, med afseende på de förut gjorda och sedermera vid Riksdagarna fullföljda framställningar, Kongl. Maj:t ansett af behofvet påkallad. Under den 3 Maj 1820 har Kongl. Maj:t, i sammanhang med regleringen af Skolverket på Gottland, i Nåder gillat det till detta Läroverks särskilta organisation i underdånighet aflemnade förslag, härefter det nya Gymnasium förlidet år invigdes, och föreläsningarna dervid sedan blifvit fortsatta.

För öfrigt har Kongl. Maj:t i Nåder bifallit, att det nya anslaget, hvarpå Interims-staten är grundad, tills vidare får utgå från Statsverket i penningar efter markegång i det Län, hvaruti hvarje Domkapitel är beläget, intilldess ordentlig Stat och ständiga Tiondesättningar kunna blifva reglerade, då så väl detta anslag, som hvad Skolverken under titel af: Anordning utom Stat förut af ålder åtnjutit, bör å Riks-staten uppforas. Dessutom har Kongl. Maj:t, som insett nödvändigheten af att gBra besparingar till ständiga Staten, i Nåder anbefallt, att enär någon, som of verstiger minimibeloppet, blifver ledig, hvarje Konsistorium då äger att sådant till Kongl. Maj:t inberätta och dess slut afvakta, i följd hvaraf flera dylika öfverskott redan blifvit indragna och för framtida behof afsatta, under ett noga iakttagande af den grundsats, att ingen lön får rubbas under innehafvarens lifstid, eller så länge han vid sysslan förblifver.

Förslag till reglering för Rikets Elementar-läroverk.

Sedan de orsaker blifvit undanröjda, som hindrat Uppfostrings-Kommittén att afgifva förslag till ständig och framtida permanent reglering för Rikets Elementar-läroverk, har Kommittén sedermera utarbetat och under den 6 sistlidne September till Kongl. Maj:t i underdånighet aflemnat ett sådant fullständigt förslag med alla dithörande handlingar, calculer och uppgifter, hvilket nu beror på Kongl. Maj:ts pröfning.

Gymnasium, Lärdomsskolor, Apologistskolor. Lancasterska Pedagogier inrättas i Stockholm.

Vid en förbättrad organisation af Hufvudstadens Undervisningsverk har Kongl. Maj:t särskilt fästat uppmärksamhet, enär de så kallade Kyrkoskolorna uti sitt förr varande skicka icke funnits fullkomligt svara emot sin bestämmelse, och följaktligen en nästan total förändring af både form, läroämnen och styrelse synts af nöden. Sedan vederbörandes underdåniga betänkanden i detta ärende blifvit afgifna, har Kongl. Maj:t under den 29 Januari 1819 och den 14 Juni 1820 förordnat, att, i stället för de i Stockholm förut varande och med Statens bidrag försedda Läroverk, nemligen en Kathedralskola och sju Kyrkoskolor, med en sammanräknad årlig löne-tillgång af 940 tunnor spanmål och 10,986 R:dr 8 sk. B:ko uti penningar, då deruti inbegripas de af tolagsmedlen anslagna 10,000 R:dr, skulle derstädes ett Gymnasium, tvenne högre Lärdomsskolor, tvenne högre och fyra lägre Apologistskolor samt trenne Lancasterska Pedagogier inrättas. Detta har redan blifvit satt i verkställighet, och samtlige Lärare hafva blifvit med tillräckliga löner försedda.

Invigning af Stockholms Gymnasium. Dess framgång.

Skolornas förändring har begynt med höstterminen 1820. Det nya Gymnasium invigdes den 4 Oktober 1821, och har erfarenheten redan vittnat om dess nytta och framgång. Kongl. Maj:t har äfven haft den tillfredsställelse, att Stockholms förbättrade Undervisnings-anstalter blifvit med allmänt bifall ansedda, genom ett större tillopp uti allmänna Skolorna och ett aftagande förtroende för Pensioner och enskilta Läro-inrättningar.

Direktion för Läroverkens styrelse i Stockholm.

Med afseende å Stockholms invånares betydliga bidrag och uppoffringar för sina Läroanstalter, har Kongl. Maj:t, för dess Läroverks styrelse, och med rättighet att tillsätta de dervid varande sysslor, i Nåder förordnat en särskilt Direktion.

Förslag till ett Gymnasium i Skåne.

En omständighet, som fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, är inrättandet af ett Gymnasium i Skåne för Södra delen af Sverige. Bristande fonder hafva hittills hindrat dess anläggande, men Kongl. Maj:t hyser det grundade hopp, att sådana utan Statens betungande skola kunna beredas, hvarföre äfven Lunds Consistorium Ecclesiasticum afgifvit underdånigt betänkande och förslag till denna Gymnasii-inrättning.

I afseende på ett noggrannare bestämmande af sökandes förslagsrättighet till Lärare-beställningar, har Kongl. Maj:t föreskrifvit närmare bestämda ordalag i de betyg, som ofver aflagda lärdomsprof vid Universiteten meddelas.

Grundreglor för Vetenskaps-Akademien.

För Vetenskaps-Akademien har Kongl. Maj:t under den 30 November 1820, låtit utfärda förnyade grundreglor.

Wisingsö Skolegodshemman.

Hvad som iakttagas borde i afseende på dispositions- och hushållnings-sättet med Visingsö Skolegodshemman, är under den 12 November 1819 i Nåder förordnadt.

Undervisnings-anstalter i Lappmarken.

Då en förändrad organisation af de för allmogen i Svenska andelen af Lappland inrättade Undervisnings-anstalter befunnits vara af nöden, och för att äfven hos dessa Rikets invånare befrämja upplysningens spridande och kännedom af de för en Christen angelägna begrepp uti salighets-läran, i hvilket ändamål de särskilta inom åtskilliga Lapp-pastorater inrättade Skolor voro dels emot antalet af Lapp-allmogen otillräckliga, dels uti sin beskaffenhet alldeles otjenliga, då deremot den kunskap Fjäll-lapparna kunna äga i Christendomen, hufvudsakligen borde tillskrifvas den ambulatoriska undervisning, som äldre Lappar, emot särskilt arfvode, åtagit sig att i egenskap af Resekateketer meddela, — har Kongl, Maj:t, under den 9 September 1818, i Nåder bifallit förenämde Lappskolors upplösande efter hand, emot det att skickliga ambulatoriska Kafeketer tilldanas, hvilka, åtföljande Lapparna på deras flyttningar, kunde besörja både ungdomens och de äldres undervisning, under tillsyn och medverkan af dertill utsedda skickliga Lärare. Dessas åtgärder åter borde granskas af tvenne till inspektionsresor hvarje år förordnade och för upplyst religionsnit kända Prestmän, samt, om görligt vore, en allmän visitation hvart tredje år i alla Lappmarkens Församlingar anställas.

Botanik och Zoologi.

Då Rikets Ständer redan vid 1815 års Riksdag ansett utgifvandet af Botanik och Zoologi förtjent af uppmuntran och understöd, biföll Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig ansökning, att de till nämnde arbeten hörande privilegier, lager af oförsålda exemplar och graverade kopparplåtar, tillhöriga Kammarrätts-Rådet Billberg, finge inlösas för en summa af 8,000 R:dr B:ko, hvaraf ena hälften, eller 4,000 R:dr, skulle utgå af Manufaktur-Diskont fonden, och den andra hälften utaf Nionde Hufvudtiteln, emot framdeles ersättning, i den mån arbetets fortsatta utgifvande och försålda exemplar dertill lemnade tillgång, sedan Manufaktur Diskontens fordran först blifvit ersatt.

Instruktion för Direktion vid Läns-Lazaretterna.

Då åtskilliga Läns invånare, i anledning af Rikets Ständers beslut vid 1815 års Riksdag, säg åtagit att under vissa år sammanskjuta medel till Läns-Lazaretternas utvidgande, i afseende på Veneriska smittans botande, och dervid nog allmänt yttrat den önskan, att dessa Inrättningar måtte framgent af utsedda Direktioner i orterna få förvaltas, — har Kongl. Maj:t, som efter Dess Serafimer-Ordens-Gilles hörande, i Nåder funnit for godt tillåta, det samtliga Läns-Lazaretterna, med undantag af det i Södertelje, såsom varande af särskilt beskaffenhet, skulle, på försök i fem års tid, få öfverlemnas till Landshöfdingarnes och Länens Deputerades vård och styrelse, under den 17 December 1817 låtit utfärda Dess Nådiga Instruktion för dessa Direktioner.

Förslag till fördelning af den till Läns-Lazaretterna anslagna summa, på samtliga Länen i Riket.

Efter ett af Serafimer-Ordens-Gillet ingifvit förslag, grundadt uppå Länens olika folkmängd, har Kongl. Maj:t, under den 4 Februari 1818, i Nåder gillat fördelningen på samtliga Länen i Riket af den summa, hvarmed Allmänna Hospitals- och Barnhus-fonden årligen bidrager till Läns-Lazaretten.

Afgift för hvarje mantals-skrifven person.

Sedan vid sista Riksdag Rikets Ständer, med anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition den 29 November 1817 bifallit en afgift af 3 skillingar Banko för hvarje mantalsskrifven person, att intill nästa Riksdag årligen utgå; så har Kongl. Maj:t, under den 8 Juli 1818, i afseende på de vid denna afgifts beviljande af Rikets Ständer fästade vilkor, i Nåder förordnat, att, jemte det vederbörande anbefalltes uppbördens besörjande, räkenskaperna öfver dessa medel måtte Rikets Ständers Revisorers granskning underställas.

Särskilta summors anordnande till Veneriska smittans utrotande.

Då genom inlupna berättelser inhemtats, att den till Veneriska smittans hämmande utgående tre skillings-afgiften för Gottlands och Götheborgs Län icke funnits för ändamålet tillräckligt, täcktes Kongl. Maj:t den 14 Juni 1820, af besparingarna på allmänna Hospitalsfonden, anordna särskilta summor, såsom understöd för de, till nämnde smittas utrotande träffade anstalter.

Inrättande af Kurhus på Öland.

Uppå Serafimer-Ordens-Gillets hemställan biföll Kongl. Maj: t, att af de under Ordens-Gillets förvaltning ställda medel, 2,000 R:dr B:ko fingo utbetalas till uppförande på Öland af ett Kurhus med femton sängar, dock med vilkor, att Sundhets-Kollegium ej må med tillskott för detta ändamål betungas, utan inrättningen bestridas med den af öns invånare utgående 3 skillings-afgift, som årligen, efter uppgift, belöper sig till omkring 900 R:dr.

Åtgärder i afseende på Kur-inrättningen i Stockholm.

Som den genom Kongl. Brefven den 11 Augusti 1775, den 25 Augusti 1791 och 20 Oktober 1796 anbefallta Kur-inrättning i Stockholms Stad, till hvilken Inrättning 1,000 R:dr af Medicinal-fonden årligen fått användas, ej funnits svara emot det åsyftade ändamålet och ej heller nu mera vore behöflig, sedan ett ordentligt Sjuk- och Kurhus för Veneriska och andra sjuka blifvit i hufvudstaden inrättadt och erhållit en större fullkomlighet, har Kongl. Maj:t i Nåder bifallit, att förstnämnde anstalt må upphöra och det dertill anslagna årliga bidrag tillkomma det nya i hufvudstaden inrättade Sjukhus.

Vaccinationens befrämjande.

Såsom ledande till en nyttig täflan att befrämja skyddskoppornas fortgång, har Kongl. Maj:t i Nåder bifallit Sundhets-Kollegii hemställan, att rättigheten till vaccinations-medaljens bärande på bröstet måtte tilläggas de mest förtjenta vaccinatörer, eller sådana, hvilka gratis ympat minst 1,000 personer; hvarvid dock förordnades, att Kollegium i sådant fall ägde att årligen med underdånig anmälan inkomma.

Rese-stipendium.

Under den 22 April 1819, den 16 Juli 1821 samt den 25 April 1822, har Kongl. Maj:t uti särskilta skrifvelser till Dess Sundhets-Kollegium förordnat om nödiga åtgärder och understöd till danande af skickliga kirurgiska Operatörer. För att under tjenliga resor och vistande å utrikes orter i sådant afsende tilldelas, har Kongl, Maj:t i Nåder bifallit, att ett rese-stipendium uti ett för allt af 2,000 R:dr Hamb. Banko af Medicinal-fondens besparingar fått särskilta gånger användas.

Förnyadt Reglemente för Carolinska Medico-kirurgiska Institutet.

För det i hufvudstaden år 1815 inrättade Carolinska Medico-kirurgiska Institutet, till danande af skickliga Läkare för alla grenar af Medicinal-verket, har Kongl. Maj:t den 11 December 1822 låtit utfärda ett förnyadt Reglemente.

Stadgande för medico-legala besigtningar å döda kroppar.

Till beredande af en säker kännedom om hvad som bör iakttagas vid anställandet af medico-legala besigtningar å döda kroppar, har Kongl. Maj:t, under den 18 November 1818, i Nåder anbefallt Sundhets Kollegium utfärda ett af Kongl. Maj.t gilladt stadgande, som vid dylika tillfällen kommer att tjena till behörig efterrättelse^[5].

Instruktion för Provincial-Läkarne. Reglemente för Apotekarne. Förnyad Medicinal-taxa. Reglemente för Barnmorskor.

Kongl. Maj:t har under den 13 sistlidne Juni låtit utgå en förnyad allmän Instruktion för Provincial-läkarne, äfvensom ett förnyadt Reglemente för Apotekarne i Riket^[6], jemte en förnyad Medicinal-taxa^[7], samt ett Reglemente för Barnmorskor och sådana, hvilka i Barnmorske-konsten vilja undervisas samt denna konst utöfva, blifvit i Nåder utfärdade^[8].

Helsovårds-kommittéer.

Till fullkomnande och utvidgande af de redan anbefallda åtgärderna för allmänna helsovården, har Kongl. Maj:t förordnat om inrättande af Helsovårds-Kommittéer i Länen, samt hvad dervid iakttagas bör.

Ändringar uti Lazaretts-läkares föreskrifter m. m.

Åtskilliga ändringar uti de Lazaretts-läkarne hittills gifna föreskrifter hafva blifvit bifallna^[9]; äfvensom några tillägg uti författningarna rörande förslags upprättande till lediga Läkare-beställningar blifvit af Kongl. Maj:t meddelta.

Veterinärskolas anläggande för Stockholm.

Under den 8 December 1819 är i Nåder förklaradt, att sedan det i hufvudstaden å Ladugårdslandet underhållna koppympningshus, i anseende till fulkomnade vaccinations-anstalter, befunnits icke vidare vara af nöden, Kongl. Maj:t täckts tillåta samma egendoms användande till anläggning och inrättning af en Veterinärskola i Stockholm.

Stallbyggnad för Veterinär-inrättningen. Examinerade Djur-läkare.

I anseende till nödvändigheten af en dertill hörande Stallbyggnad, har Kongl. Maj:t den 23 Maj 1821 i Nåder täckts anslå en summa af 15,000 R:dr B:ko för uppförandet af en sådan, hvilken borde inrymma 20 hästar; och på det veterinär-konsten må blifva mera allmän och nyttig för Riket, har Kongl. Maj:t anbefallt vederbörande Landshöfdingar att föreslå utvägar, hvarigenom hvarje Län kunde förses med åtminstone en examinerad Djur-läkare.

Allmänna Barmhertighetsverken, Stora Barnhuset, Danviks Hospital, Krono-Korrektionshus.

För att bereda en större säkerhet uti förvaltningen och redogörelsen vid de mest betydliga Statsanslag och donationer försedda Allmänna Barmhertighetsverken, Stora Barnhuset, Danviks Hospital och Krono-Korektionshuset i Stockholm, har Kongl. Maj:t i Nåder befallt, att dessa Verks räkenskaper skola aflemnas till behörig revision uti Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt.

Barnhus-styrelsen.

Att i någon mån befrämja folkökningen i Rikets glest bebodda nordliga orter och till vinnande af det med Stockholms Barnhus åsyftade ändamål, har Kongl. Maj:t, under den 4 November 1820, anbefallt Barnhus-styrelsen vidtaga sådana anstalter, att de från Barnhuset årligen utgående barn varda, så vidt sig göra låter, till de norra orterna försända.

Förslag till allmän Fattigvårds-förordning.

Sedan Kommitterade för utarbetande af en allmän Fattigvårds-förordning för hela Riket afgifvit ett i detta afseende utarbetadt förslag, och detsamma äfvenväl sedermera undergått närmare granskning uti Rikets Allmänna Ärenders Beredning, ämnar Kongl. Maj:t snart berörde förslag till Rikets Ständer, enligt deras vid sist förflutna Riksdag gjorda begäran, öfverlemna

Förändringar af Hof-Rätternas jurisdiktion.

Under utöfningen af det Kongl. Maj:t åliggande vigtiga kall, att vaka öfver rättvisans säkra och jemna skipande, har det icke kunnat undfalla Kongl. Maj:t, att, oaktadt Wermlands Län, som tillförene tillhört Götha Hof-Rätts jurisdiktion, vid 1816 års början blifvit förlagdt under Svea Hof-Rätt, samt Götha Hof-Rätt tid efter annan blifvit från trenne divisioner förstärkt till fyra, och jemväl någon tid fått af en femte sig begagna, sistnämnde Hof-Rätt likväl, oaktadt all använd nit och drift, icke kunnat med erforderlig skyndsamhet afsluta de derstädes anhängiga rättegångsmål; och då nu, vid befunnen otillräcklighet af den förut varande Öfver-Rätt för södra delen af Riket, Kongl. Maj:t måst vara betänkt på en ytterligare inrättning af enahanda beskaffenhet, har Kongl. Maj:t, med den öfvertygelse att en domstol af detta slag säkrare svarar emot sin bestämmelse, i samma mån som läge och verkningskrets närmare afpassas efter hvarandra, och som derigenom beredes icke allenast ett kortare afstånd för dem, som söka biträde för att bevaka sin rätt eller framföra sin klagan, utan äfven ett lättare tillfälle för sjelfva Öfver-Domstolen att utöfva den tillsyn öfver underordnade autoriteter, som utgör ett af de vigtigaste föremålen för dess verksamhet, ansett lämpligast, att låta denna nya inrättning få sitt säte inom en landsort, som, genom sin större aflägsenhet från förra Öfver-Rätter, genom sin redan betydliga folkmängd och genom sin allt mer och mer tilltagande odling, bordt framför andra, vid en sådan förändring, ådraga sig Kongl Maj:ts uppmärksamhet.

Inrättande af Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge.

Af denna anledning har Kongl. Maj:t, genom Kungörelse den 27 Oktober 1820, inrättat och forördnat en Hof Rätt, som, under namn af Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätt, öfver Skåne och Blekinge, har till Domsaga Christianstads, Malmöhus och Blekinge Län, och hvilket den 4 Juli 1821 börjat sina arbeten. Angelägenheten af denna Götha Rikets fördelning emellan tvenne Öfver-Domstolar har ock vidare genom erfarenheten blifvit bekräftad, i det sedermera inkomna arbets-berättelser utvisat, att de till Götha Hof-Rätt, från dess minskade jurisdiktion, inkomna mål varit så många, att en större balans af oafgjorda icke kunnat undvikas, hvilket skulle hafva inträffat i ännu högre grad, om ej, på sätt nämdt är, trenne folkrika Län från Götha Hof-Rätt blifvit skiljda.

Fängelserna.

Då Kongl. Maj:t, sedan Rikets Ständer vid sista Riksdagen biföllo ett särskilt anslag till en allmän Arbetsinrättning i Wadstena, om verkställigheten deraf förordnade, ansåg Kongl. Maj:t nödigt att den 31 Augusti 1819 utfärda en ny Författning, angående syssellösa och vanartiga personers insättande och hållande till arbete å så väl berörde Arbets-inrättning, som den, hvilken förut redan befanns i Carlskrona, och stadgade dervid sådana grunder, som icke allenast skulle minska antalet af personer, de der borde till sådant arbete försändas, utan ock förmodades leda, mer än genom flere föreskrifter i ämnet vunnits, till dessa personers förbättring och till möjligheten att snarare återlemna dem till samhället. Kongl. Maj:t har derjemte funnit tillfälle att på arbetet vid Wanäs fästning låta använda en del af de på Wadstena Korrektionshus insatta personer, samt att, i lika ändamål, utvidga Arbets-inrättningen i Carlskrona, i anseende till de der nu företagna nya byggnader. Men då, detta oaktadt, anledningar voro att befara, det ännu ytterligare eller andra anstalter i denna väg för allmänna säkerheten erfordrades, särdeles som flera personer, efter utståndna och för brott ådömda bestraffningar, måste qvarhållas i fästningarna i brist af laga försvar och sysselsättning, och fästningarna voro så uppfyllda, att brist på rum der uppstode, har Kongl. Maj:t sedan en Embetsman å Justitie-Kanslers-Embetets vägnar besökt fästningarna och allmänna arbetsinrättningarna i Riket, för att närmare undersöka förhållandet, och underdånig berättelse härom till Kongl. Maj:t inkommit, förordnat en särskilt Kommitté, hvars föremål, enligt meddelad instruktion, är att föreslå nödiga forbättringar af fängelsernas tillstånd i allmänhet, samt särskilt att utarbeta förslag rörande behandlingen af personer, som för bristande näringsfång äro i saknad af friheten. Kommittéens utarbetade förslag i detta ämne vill Kongl. Maj:t till Rikets Ständer öfverlemna.

Förslag till ny Civil- och Kriminal-lag.

Den Kommitté, som fått sig uppdragit att författa förslag till en ny Civil- och Kriminal-lag, har fullbordat sitt arbete, i hvad det rörer Civil-lagen, så att förslag till Giftermåls-, Ärfda-, Jorda-, Byggninga-, Handels- och Utsöknings-Balkarna, samt till Rättegångs-Balk i hvad den rörer tvistemåls behandling, blifvit genom trycket till allmän kännedom och granskning öfverlemnade; och hafva Kommittéens arbetande ledamöter sedermera sysselsatt sig med beredning till författande af förslag till Kriminal-lagen, som nu endast återstår.

Lagförklaringar.

Då Rikets Ständer genom deras Justitie-Ombudsman erhållit underrättelse om de Lagförklaringar, som sedan sista Riksdag blifvit af Kongl. Maj:t med Dess Högsta Domstol meddelade, anser Kongl. Maj:t någon framställning deraf nu icke erfordras.

Skiftesverket.

Till vidare beredande af de fördelar för åkerbrukets och landthushållningens uppkomst, som genom egodelningar, efter de i Enskiftes-författningarna i allmänhet lagda grunder, åstadkommits, har Kongl. Maj:t meddelat den utsträckning i nu gällande Enskiftes-författningar, att då, vid enskiftesdelningar i Byalag, sådana lokala förhållanden inträffa, att allmänt enskifte inom samhälligheten utan vissa delägares lidande icke kunde verkställas, delägarne må, utan hinder af lagligen faststäldt Storskifte, vara berättigade att, efter de i Enskiftes-författningarna stadgade grunder och under enahanda helgd och säkerhet, få ägorna till samfälligheten fördelade uti till och med trenne skiften^[10]. Denna förändring i nuvarande Skiftesförfattningar utgör det hufvudsakligaste föremålet för den nya Landtmäteri-förordning, som på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning blifvit utarbetad och nu är under granskning, och den, i afseende på Skiftesverket, vigtigaste fördelen af denna nya Författning, har, genom berörde Stadgande, redan på förhand blifvit beredd. Jordägares benägenhet att i enskifte låta dela sina ägor, har Kongl. Maj:t med nöje sett med hvarje år tilltaga. Inom Skåne, Skaraborgs Län och å Öland hafva årligen en mängd hemman undergått enskifte, och i de flesta Rikets öfriga provinser, der detta delningssätt varit sällsynt, i samma mån som större hinder derföre mött, har Kongl. Maj:t erfarit, att jordägare allt mer och mer inse vigten af detta delningssätt och deruti ingått.

Ölands förbättring i ekonomiskt afseende.

Den på Öland af Kongl. Maj:t anbefallta förrättning, som haft till föremål att, för beredande af denna ös framtida välstånd och förkofran, i förening med en större inkomst för Staten, använda de derstädes varande, förut blott till betesmark begagnade, ansenliga utmarker, har nu mera, med en berömlig verksamhet af de dertill utsedde Kommitterade, på ett tillfredsställande sätt blifvit fullbordad, och öns omskapning i ekonomiskt afseende nästan derigenom beredd. Dessa utmarker, utgörande en vidd af 122,000 tunnland, hafva dels blifvit fördelade på 1,402 5⁄16 gamla hemman, dels till inrättande af 12 1⁄4 nya hemman och för vissa andra bestämda allmänna bebof anslagna, hvarigenom Statsverket, jemte räntan af berörde hemman, erhållit en ökad årlig inkomst af 1,018 tunnor spanmål. De å utmarken varande kärr och mossar, hafva från delningen blifvit undantagna och till odling, under säker och orubblig besittningsrätt, mot ränta, efter skattläggning vid de bestämda frihetsårens förlopp, åt enskilta upplåtna; med undantag af den så kallade Skedemosse, hvars odling, såsom öfverstigande den enskilta förmågan, blifvit på allmän bekostnad verkställd, ock sedermera, efter åsatta 2½ mantal, med vanliga utskylder till Skatte försåld mot en köpeskilling, öfverskjutande den använda odlingskostnaden. För utvecklingen af dessa, med de flera i sammanhang dermed å ön vidtagna hushålls-anstalter, och deribland hufvudsakligen, till fortskyndande af Enskiftsverkets gång, hvarigenom de egentligaste frukterna af utmarksdelningen skola härflyta, har Kongl. Maj:t funnit nödigt att tills vidare förordna en särskilt Styrelse derstädes, hvilken, till undvikande af hinder for dess verksamhet, jemväl utöfvar hela den befattning, som Kongl. Maj:ts Befallninghafvande i allmänhet tillkommer; och de nyttiga verkningarna af denna Styrelse, för landets hastiga och säkra framsteg i ekonomiskt afseende, hafva redan tillräckligt visat sig.

Odling och befolkning af de norra provinserna. Öppnande af kommunikation dem emellan och Norrige.

Odlingen och befolkningen af de norra provinserna, och af dem i synnerhet Jemtland, äfvensom öppnandet af kommunikationer dem emellan och Norrige, har Kongl. Maj:t ansett utgöra ett af de vigtigare ämnen för Dess regeringsåtgärder. I sådant afseende är det, alltsedan 1786 inställda Afvittrings-verket i Jemtland, som har till föremål, att från Kronan afskilja och sammandraga enskiltes mark till begges förmån, åter satt i verkställighet i enlighet med en derföre utfärdad afvittrings-stadga; en särskilt afvittrings-rätt har, till detta arbetes skyndsamma och säkra utförande, blifvit förordnad, samt nödiga medel så väl dertill, som till understöd for hemmans-åboer, hvilka från Byalagen utflytta, och nybyggare, som å de blifvande öfverloppsmarkerna till uppodling emottaga nyhemman, anslagna; och har detta vigtiga arbete, under de tvenne år det fortgått, genom dess ändamålsenliga inrättning och genom en verksam och kraftig styrelse, redan betydligt framskridit och lofvar, under en jemn fortgång på den fot det nu är ställdt, och med vidtagande af vidare nödiga anstalter till de nya bosättningarnes befrämjande och bestånd, att framkalla stora verkningar för landets ekonomiska förkofran, till så väl enskilt som det allmännas vinst.

Ny väg mellan Jemtland och Norrige. Postgång mellan Alten och Haparanda.

En ny väg åt Norrige från denna provins är upptagen och i farbart stånd, äfvensom en ny postgång emellan Alten i Finmarken och Haparanda i Westerbotten inrättad.

Afvittring i de norra provinserna.

För afvittringen i Herjeådalen, likasom i de öfriga trenne norra provinserna. der den, efter sista kriget med Ryssland, hufvudsakligen afstannat, äro särskilt förberedande åtgärder vidtagna, så att detta angelägna arbete, i den mån tillgångarna medgifva, innevarande år jemväl der kommer att sattas i gång, och tillfällen till vidare odlingar och nya bostäder derigenom att öppnas och beredas.

Storskiftesverket i Dalarna.

Likaledes har Kongl. Maj:t med uppmärksamhet följt och med fortfarande understöd omfattat det angelägna Storskiftesverket i Dalarna, hvilket nu pågår i den vidsträckta Leksands Socken, der det är af särdeles vidd och omfattning.

Gränsereglerings-traktat med Ryssland.

Det i Gränsereglerings-traktaten med Ryssland, till ägoblandningars förekommande, stadgade utbyte af Svenska och Finska undersåtares å ömse sidor innehafvande ägor utom riksgränsen mellan Sverige och Finland, har, sedan grunderna for detta utbyte, genom en afslutad konvention blifvit närmare bestämda, under loppet af de tvenne sist förflutna åren för sig gått och kommit i Juni månad innevarande år att afslutas och fastställas.

Folkmängdens tillvext.

Tabell-Kommissionens till Kongl. Maj:t nyligen ingifna berättelse rörande Tabellverket for sista qvinnqvennium från och med 1816 till och med 1820, framter ett tillfredsställande förhållande i afseende på folkmängdens tillvext i Riket. Under detta qvinqvennium har den ökat sig med 119,624 personer och utgjorde vid 1820 års slut 2,584,690 personer, hvilket, i förening med det fredslugn Riket åtnjutit, till stor del bor tillskrifvas vaccinationen, som haft den framgång, att 34 af alla födda lefvande barn blifvit vaccinerade. Denna berättelse, hvilken i de flera till ämnet hörande uppgifter lemnar vigtiga bidrag och underrättelser, kommer, efter Kongl. Maj:ts redan fattade beslut, att till allmänhetens kännedom särskilt till trycket befordras.

Vatten-afledningar från odlings-bara marker.

Likasom for lättande af inhemska transporter större strömrensnings-arbeten blifvit af Kongl. Maj:t anbefallda och utförda, hafva äfven, till förmån for jordbruket, flera anstalter till vatten-afledningar från odlingsbara marker af Kongl. Maj:t blifvit vidtagna, och deribland må i synnerhet anföras de undersökningar och förberedande åtgärder, som förordnats till utrönande af möjligheten att förekomma de öfversvämningar, som den i Skaraborgs Län framlöpande Tida Elf årligen i mer eller mindre mån förorsakar; om sättet att till en någorlnnda bestämd vattenyta sänka sjön Wenern, hvilken jemväl genom öfversvämningar stundom gör betydlig skada; om upprensning af den vissa delar af Calmare och Östergöthlands Län genomlöpande Stångån, för att bereda en sträcka af flera tusen tunnland odlingsbar mark; om sänkning i förstnämnde afseende af de stora sjöarna Tämnaren i Uplands och Westmanlands, samt Bolmen i Kronobergs och Jönköpings Län; och om de å Gottland befintliga, af särdeles god beskaffenhet varande myrors och kärrs aftappning och odling; men framför allt må härvid omnämnas de verksamma åtgärder, Kongl. Maj:t anbefallt för uttorkningen och odlingen på allmän bekostnad af den inom Östergothland belägna, Kronan till större delen tillhörande, så kallade Dags måse, af 1,900 tunnland, i förening med sänkningen af den dervid liggande stora sjön Tåkern. Af dessa länge påtänkta, vigtiga arbeten har det förra redan, efter uppgjord plan, sistlidet år, under en nitisk och klok styrelse, med drift och framgång fortgått, och kommer innevarande år att vidare fortsättas; och i anseende till den utmärkt goda mark, hvaraf denna betydliga odlings-lägenhet består, med undantag af sjelfva måsen, hvilken, såsom innefattande bränntorf, kommer att för den skoglösa orten deromkring till torfskörd bibehållas, lofvar densamma en rik ersättning för den till odlingen åtgående kostnad. Sjön Tåkerns sänkning åter, hvarigenom en vinst skulle beredas af flere hundrade tunland odelbar jord af den bästa beskaffenhet, och hvilka nu äro dels tidtals öfversvämmade, dels alldeles fördränkta, har, efter flera förnyade framställningar å Styrelsens sida, omsider sistlidet år blifvit af vederbörande jordägare, på öfverenskommit sätt, hufvudsakligen medgifven; men den fordrade öfverdrifna ersättningen för en qvarn, hvars utrifning för arbetets verkställande blifver nödvändig, har för närvarande hindrat all vidare fullbordan häraf, och hvilket företer ett exempel på vigten af utfärdandet af den Författning, rörande skyldigheten att, mot lämplig ersättning, afstå dylika vattenverk, som af Rikets Ständer varit yrkad, och nu blir till deras pröfning och antagande af Kongl. Maj:t framställd. I öfrigt har Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan, meddelat närmare bestämda föreskrifter att, vid undersökningar för nya vattenverks anläggning iakttagas, till förekommande deraf, att ej, genom dylika verks uppförande, skadlig uppdämning å ofvanföre belägen odlingsbar mark må förorsakas; äfvensom Kongl. Maj:t, med upplifvande af Kongl. Förordningen den 20 Februari 1764, i enahanda afseende forordnat, att, genom Landshöfdingarnes föranstaltande, strömrensningar, der sådana, till förekommande af skadliga öfversvämningar, och vattenstånd å närbelägen mark, samt till beredande af odling derå, erfordras, årligen böra verkställas, och att hvad Fiskeri-stadgan och en viss dels af vattnet öppna hållande i strömmar och åar stadgar, varder noga iakttaget och efterlefvadt.

Skogshushållning.

Angelägenheten och behofvet af en förbättrad skogshushållning i Riket har med skogarnas årliga aftagande, mer och mer visat sig. I afseende på detta för Riket vigtiga ämne, har Kongl. Maj:t, för att ådagalägga Dess Nådiga omtanka derutinnan, af enskilta medel anslagit och utfäst en summa af 2,000 R:dr B:ko till belöning för den, som, innan Rikets Ständers nuvarande sammankomst, utarbetat ett antagligt förslag till en för Sverige mest fördelaktig skogshushållning, med afseende på de i hvarje landsort särskilt förekommande omständigheter af jordmån och klimat; och äro de, i följd häraf, inkomna projekter till Landtbruks-Akademiens granskning öfverlemnade.

Krono-beten försålda.

Af de i Malmö och Christianstad Län varande så kallade Krono- eller Fribeten, till ett antal af 41 stycken särskilta lägenheter, hafva, enligt Kongl, Maj:ts förordnande, sådana, som funnits af Kongl. Maj:t och Kronan kunna disponeras, blifvit å auktion, på 30 års tid, till den mestbjudande upplåtna, emot utgörande årligt arrende i spanmål till visst belopp af hvarje tunnland, derigenom således äfven Kronans inkomster i sin mån blifvit ökade.

Flygsandens hämmande i Skåne och Blekinge.

För att med skyndsamhet och kraft hämma den i Skåne och Halland befintliga flygsand, till förekommande af vidare utbredande och förödelser, hafva de anstalter, som dertill å förstnämnde ort från längre tid tillbaka varit vidtagna, ökade med nya, åt ändamålet närmare ledande föreskrifter, blifvit till noggrann verkställighet anbefallta, äfvensom särskilta medel, till lindring i de dermed förenade dryga kostnader, blifvit anslagna; och äro Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ålagde, att, jemväl redovisning for nämnde medel, årligen till Kongl. Maj:t inberätta de åtgärder, som under året blifvit i detta ämne vidtagna.

Bergshandteringen.

Åt den för Riket vigtiga Bergshandteringens upprätthållande och förkofran har Kongl. Maj:t likaledes med odelad uppmärksamhet egnat sina omsorger. En fri handel med tackjern, hvilken länge med skäl varit ansedd såsom ett bidragande medel till en utvidgad och förbättrad tillverkning deraf, har af Kongl. Maj:t blifvit tillåten, och hvar och en till tackjernsköp berättigad Bruksägare derigenom i allmänhet öppet lemnadt, att från hvad ort som helst i Riket upphandla sitt tackjernsbehof. Likaså har Kongl. Maj:t upphäft det i 15 §. af 1803 års Smidesförordning meddelta stadgande, i afseende på vilkoren för begagnandet af uppkomna rustsmiden, och tillåtit att sådana rustsmiden, hvarföre hammarskatt till Staten blifvit erlagd, må vid det Bruk, der det uppkommit, återtagas, när ägaren det för sig förmånligast finner. Det hittills antagna och för bestämda behof anordnade belopp af tackjernstillgångarna i Riket har, efter uppgjorda calculer, ansetts lemna ett öfverskott af 10 à 15,000 Skeppund, hvarpå således, till Bergs-allmogens fördel, genom jemnare pris och afsättning å tackjernet, nya smiden kunna grundas; och hafva redan flere Bruksägare dertill anmält sig, och jemväl några nya smiden blifvit beviljade. En nästan helt och hållet upphörd afsättning å jernmanufakturen och en förmånligare export af stångjern föranledde Kongl. Maj:t att, till jernmanufakturverks-ägares upprätthållande, först på vissa år och sedan tills vidare tillåta ämnes-smidens förvandling och vågföring som stångjern; och de förmåner Brukshandteringen, utan några kända olägenheter, hemtat af en sådan icke förut medgifven tillåtelse, visar i hvad mån frihet i näringar bereder deras verkliga förkofran och bestånd.

En Kommissions-forrättning, till erhållande af fullständig kännedom af de åtgärder, som till Bergsrörelsens befrämjande inom Wermlands Bergmästaredöme kunde anses mest tjenliga, har, på Statens bekostnad, af utsedde Ledamöter i Bergs-Kollegium blifvit verkställd.

Den finare jernmanufakturens uppmuntran.

Då erfarenheten visat, att de för exporterad jernmanufaktur, efter hittills gällande Författningar, stadgade premier icke verkat till ändamålet, har Kongl. Maj:t befallt^[11] att dessa premier skulle upphöra, och infordrat alla vederbörandes yttranden och förslag till vidtagande af sådana förändrade anstalter, som säkrare än hittills kunna bidraga till uppmuntran för den fina jernmanufakturen i Riket.

Bergshandteringens upphjelpande i Norrbotten.

I frågan om Bergshandteringens upphjelpande i Norrbotten, hvilken för framtiden är af särdeles vigt, hafva nödiga förberedande anstalter blifvit vidtagna. Sedan genom hållen undersökning tillförlitligen blifvit upplyst, att dervarande elfvar icke kunnat utan de mest betydliga kostnader göras flottbara för transport af jernmalm, till de ställen, der masugnar skulle anläggas, och att denna föreslagna utväg således icke kan begagnas, är Kongl. Maj:t betänkt att, så snart de af Rikets Ständer för dylika ändamål anslagna tillgångar medgifva, förordna om verkställigheten af de anstalter, som, i grund af vederbörandes uppgifna förslag, kunna finnas böra vidtagas, och hvaribland egentligen förekommer, att på allmän bekostnad uppföra en masugn och der företaga tackjernsblåsning, samt att, för vinnande af arbetande händer, i sammanhang med landets afvittring, på allt sätt bereda och uppmuntra nybygges-anläggningar i den trakt, der bergshandteringen egentligen till en början skulle idkas.

Vissa Bergslagers inrättande till Landslag.

Å en annan sida har Kongl. Maj:t, för att åt Staten bereda ersättning för dess uppoffringar åt Bergshandteringen, förordnat^[12], att Hellestads Bergslag, hvilken icke vidare kunde uppfylla ändamålet af dess inrättning, skulle till Landslag förändras, och att således de förmåner denna Bergslag af Kronan åtnjutit, borde till henne indragas; äfvensom undersökning i enahanda afseende blifvit anbefalld om trenne andra Bergslagers upphörande.

Bergs-skolans inrättande i Fahlun.

För att bereda unga Bergsmän och Bergstatens blifvande tjenstemän ett hittills inom fäderneslandet saknadt tillfälle att erhålla offentlig undervisning i den praktiska Bergshandteringen, och således inhemta ökade kunskaper deri, har Kongl. Maj:t, i enlighet med Rikets Ständers yttrande underdåniga önskningar, låtit inrätta en praktisk Bergsskola i Fahlun, hvilken förestås af en ständig Lärare, som åligger besörja och leda undervisningen i det hela, med rättighet att dervid af Fahlu Bergslags Embetsmän erhålla nödigt biträde^[13]. Jemte lön för denna Lärare, och arfvoden för dem, som komma att honom i undervisningen biträda, hafva särskilta lämpliga anslag blifvit gjorda till årligt inköp af böcker, apparater, materialier och instrumenter, samt till stipendier, m. m.; äfvensom Kongl. Maj:t för Bergs-skolans räkning låtit inöpa och med skolan, för dess behof, förena aflidne Assessoren Gahns efterlemnade dyrbara samling af böcker, mineralier, samt fysiska och kemiska instrumenter och appareljer, m. m., hvarigenom dessa samlingar blifvit för fäderneslandet bevarade och åt ett nyttigt ändamål använda.

Stuteri-inrättningar.

Sedan de Kommitterade, som varit förordnade till reglerande af Strömsholms och Flyinge Stuteri inrättningar, fullgjort det uppdrag, som varit dem anförtrodt, och dessa Stuteri-inrättningar, i följd deraf, blifvit satta i det skick, hvari de, enligt Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers föreskrifter, böra förblifva, har Kongl. Maj:t med upplösande af nämnde Kommitté, förordnat en särskilt Öfverstyrelse för dessa Rikets Stuteri-inrättningar, hvilken tillhör att, efter den Instruktion Kongl. Maj:t låtit för Öfverstyrelsen utfärda, hafva vården och öfverinseendet öfver samma Stuteri-inrättningar, och med årlig berättelse om deras skick och de åtgärder, som af Styrelsen för deras förkofran blifvit vidtagna och ytterligare böra vidtagas, till Kongl. Maj:t inkomma; och Kongl. Maj:t har af berättelserna för de senare förflutna åren med tillfredsställelse erfarit, att dessa Stuterier på ett ändamålsenligt sätt blifvit förvaltade och vunnit förkofran, och att verkningarna deraf för hästafvelns förbättring, i förening med de särskilta vidtagna anstalter i afseende på hingsthållningen vid Kavalleri-Regementerna och hingstars inköp och utdelning bland enskilta, redan visat den nytta dessa Stuterier i framtiden komma att medföra.

Förändradt sätt för fångars forsling.

Det af Kongl. Maj:t vid sista Riksmöte, med anledning af Rikets Ständers yttrade underdåniga önskningar, till Rikets Ständer framställda och af Rikets Ständer antagna förslag om ett förändradt sätt för fångars forsling och bevakning, har af Kongl. Maj:t blifvit till verkställigheten befordradt^[14]. De välgörande följderna af denna anstalt, förmedelst en ordentligare och säkrare fångvård, utan något betungande och äfventyr för allmogen, har, under de redan förflutna trenne åren, då denna anstalt fortgått, tillräckligen visat sig och stadgat öfvertygelsen derom, att denna, för allmänna säkerhetens befrämjande, så vigtiga anstalt, oaktadt de ökade kostnader den medför, allt framgent må fortfara.

Fördelning af Härads-Rätterna i Helsinglands och Westerbottens Domsagor i flera jurisdiktioner.

För att i Helsinglands och Westerbottens domsagor befordra en mera skyndsam gång af ärenderna wid Härads-Rätterna derstädes och äfven bereda större beqvämlighet samt besparing i resekostnaden både för Domare och rättssökande parter, hafva Helsinglands tvenne Domsagor blifvit uti trenne jurisdiktioner fördelta, och utgöras nu af Helsinglands Norra, Westra och Södra Domsagor, samt Westerbottens Domsaga blifvit fördelad i tvenne, nemligen Norra och Södra Domsagan; äfvensom Kongl. Maj:t, till undvikande af den olägenhet, som Westerbottens Läns invånare tillskyndats derigenom, att Lagmans-Tinget för detta Län hittills hållits på samma ställe som det för Norrbottens Län, eller i Piteå, i Nåder förordnat, att särskilt Lagmans-Ting framdeles finge hållas i Umeå stad. Enahanda anstalt har inom Tio Häraders Lagsaga i Kronobergs och Jönköpings Län blifvit vidtagen, så att Lagmans-Tingen hållas på särskilta ställen inom hvardera Länet. Likaså har, i anseende till Sunnerbo Härads inom Kronobergs Län vidsträckta areal och Länsmännens i senare tider ökade göromål, Södra och Östra Länsmansredderna af bemälte Härad blifvit fördelta uti trenne distrikter, med en Länsman för hvarje distrikt; äfvensom Brunsflo Tingslag inom Jemtlands Län, hviket Tingslag förut utgjort endast ett Länsmans-distrikt, på lika sätt blifvit i tvenne fördelad.

Ändringar och förbättringar i indelningen af Län, Domsagor, Fögderier, Stift, m. m.

Till beredande af åtskilliga ändringar och förbättringar i nuvarande indelning af Län, Domsagor, Härader, Fögderier, Stift, Prosterier, Pastorater och Socknar i Riket, hafva, i anledning af ett till Kongl. Maj:t derom ingifvit projekt, vederbörande Auktoriteters yttranden och förslag blifvit infordrade.

Landshöfdinge-residenset uti Norrbottens Län har blifvit flyttadt till Piteå, såsom för Länsstyrelsens utöfning mest passande. För de af Rikets Ständer dertill anslagna medel, hafva hus blifvit inköpta till Landshöfdinge-residenser i Christianstads, Blekinge, Carlstads, Westerbottens och Gottlands Län.

Jordböckers författande.

Samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva blifvit förständigade^[15], att iakttaga föreskriften i 1734 års Landshöfdinge-Instruktion, angående jordransakningars hållande året före special, eller så kallade persedle-jordbäckerna skulle upprättas, och tiden för dessa jordböckers författande för hvarje Län har blifvit så jemkad, att densamma kunde i alla Län uppgöras år 1825 och jordransakningarne öfver hela Riket således år 1824 företagas.

Statistiska Berättelser.

Att äga tillförlitliga och fullständiga statistiska uppgifter om Riket är för en säker kännedom af dess tillgångar och behof i alla delar, af utmärkt vigt, och Kongl. Maj:t har derföre varit omtänkt att bereda utvägar för erhållandet af sådana uppgifter och dymedelst afhjelpa en länge öfverklagad brist och vid flera tillfällen saknad nödig tillgång i detta hänseende. Kongl. Maj:t har i sådant afseende anbefallt^[16] Landshöfdingarne, hvar för sitt Län, att hvart femte år till Kongl. Maj:t afgifva fullständiga statistiska berättelser och uppgifter, i enlighet med det formulär dertill, Kongl. Maj:t låtit utarbeta och till efterrättelse fastställa; och Kongl. Maj:t har för den första berättelsens afgifvande bestämt slutet af sistl. år, så att dessa Berättelser må, till nödiga upplysningars erhållande, för Rikets nu församlade Ständer vara att tillgå. För att närmare inhämta Landtbrukets och näringarnas tillvext och förkofran hvarje år, äro jemväl Landshöfdingarne anbefallta att med särskilta årliga berättelser derom till Kongl. Maj:t inkomma.

Förbättrade formulärer till Tabellverket. Statistiskt Arkiv.

Nya förbättrade formulärer för de till Tabellverket hörande ämnen hafva äfven blifvit på Kongl. Maj:ts befallning uppgjorda och af Kongl. Maj:t gillade^[17]. Genom dessa sålunda anbefallta uppgifter, då de med omtanka och noggranhet samlas och uppgifvas, skola, i förening med de särskilta från andra embetsverk och sällskaper efter gifna föreskrifter inkommande berättelser om jordbrukets och näringarnes tillstånd, de vigtigaste bidrag för en fullständig Statistik öfver Riket erhållas, och för vinnande af detta stora ändamål har Kongl. Maj:t beslutat, att ett Statistiskt Arkiv, förestådt af en skicklig person, inom Landtbruks-Akademien skall inrättas, dit alla dessa berättelser i ämnet borde öfverlemnas, och der, på grund af de deruti meddelta uppgifter och öfriga nödiga underrättelser, ordnade och bragta i sammanhang, en fullständig Statistik för hela Riket, i enlighet med den dertill af Kongl. Maj:t gillade plan, komma att utarbetas.

Ekonomiska Administrationen.

I följd af de många i senare tider vidtagna och förändrade nya anstalter i den ekonomiska delen af administrationen, hafva tid efter annan göromålen inom Kammar-Kollegium till den mängd tilltagit, att Kollegium icke efter dess förra organisation förmått deråt lemna den handläggning som vederbordt, och Kongl. Maj:t har derföre, till befordrande af ärendernas behöriga gång, satt Kollegium i tillfälle att arbeta på tvenne divisioner, hvilken anstalt ännu måste fortfara.

Rekognitions-Skogsmålen. Bytes-ärender.

För en skyndsammare behandling af Rekognitions-Skogsmålen, hvilka af Kammar- och Bergs-Kollegierna gemensamt handläggas, har jemväl en särskilt, af Ledamöter från begge Kollegierna sammansatt division blifvit organiserad, hvarigenom dessa vidlöftiga ärender med skyndsamhet och drift kunnat fortgå, så att det hufvudsakligaste vid dessa mål redan blifvit tillgjordt. Likaså har Kongl. Maj:t, för att på allt möjligt sätt fortskynda ett af allmänheten högt påkalladt och för ägande-rätten vigtigt slut af de ännu återstående bytes ärenderna förordnat en särskilt division i Kammar-Kollegium till dessa måls utredning och afgörande^[18], och sedan nu, efter Kongl. Maj:ts beslut, denna division vid innevarande månads utgång upplöses och en mängd byten jemväl lemnas utan vidare granskning, då obetydligt vid detta arbete och hufvudsakligen verkställighetsåtgärder, i följd af de redan gjorda målen, återstår, äger Kongl. Maj:t den tillfredsställelsen, att snart hafva till ända bragt det i 140 års tid, till flera enskiltas lidande, utan egentlig vinst för Kronan, fortfarande med skäl öfverklagade Bytesverket.

Organisation af åtskilliga Rikets Styrelseverk.

En förändrad organisation af åtskilliga Rikets Styrelseverk, samt ett förbättradt arbetssätt inom desamma, för att derigenom bereda dithörande ärenders säkrare och skyndsammare gång med ett mindre antal bättre lönade Embetsmän, hafva länge varit föremål för Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers uppmärksamhet^[19]. I följd af hvad Kongl. Maj:t redan tillförene beslutat och Rikets Ständer jemväl vid sista Riksdag äskat, har, kort efter densamma, en af Kongl. Maj:t förordnad Kommitté fått sig upppdraget att utarbeta ett förslag i detta ämne, för att till Rikets Ständer vid denna Riksdag framläggas. Bland de föremål, som, i anledning af detta uppdrag, Kongl. Maj:t förekommit, har, såsom utgörande en af hufvudgrunderna för Kommitterades arbeten, jemväl varit, att en noga gräns uppdrages imellan de ärender, hvilka må anses tillhöra Domaremakten och de administrativa myndigheterna. Ett förslag i denna del har, på Kongl. Maj:ts befallning, af bemälte Kommitté, i förening med Lag-Kommittéen, blifvit utarbetadt, och kommer, jemte Kommitterades ofvan nämnde författade projekt, hvilket derpå blifvit bygdt, att Rikets Ständer meddelas. För att icke belasta Statsverket med fortfarande löner åt personer vid de under tiden lediga tjenster, som, i följd af ifrågasatta förändringar i Styrelseverkens organisation, kunna komma att indragas, har Kongl. Maj:t derjemte förordnat, att dylika tjenster icke tills vidare komma att genom fullmakter återbesättas. I sammanhang med förenämnde Kommittés arbeten, har Kongl. Maj:t funnit angeläget låta företaga en nödig samling, granskning och förbättring af de till administrationen hörande flera spridda Stadgar och Författningar, och i sådant afseende utsett särskilta personer till detta länge påtänkta vigtiga men vidlyftiga arbete, hvilket under den förflutna tiden så fortgått, att den företa delen af detta arbete, eller sjelfva samlingen af de nuvarande, hittills till en stor del icke allmänt kända Författningarna hufvudsakligen blifvit fullbordad, och hvilken Kongl. Maj:t låter till trycket befordra, att för Embetsmän och Allmänheten under tiden vara att tillgå. Med fortsättningen af detta arbete, eller utarbetandet af förslag till ändringar och förbättringar i dessa författningar, kommer, efter Kongl. Maj:ts afsigt, allt framgent att fortgå, hvarigenom Kongl. Maj:t hoppas att efter hand kunna, jemväl inom den ekonomiska Lagstiftningens område, för framtiden bereda förbättrade och med senare tiders fordringar mera öfverensstämmande föreskrifter.

Minnesvård.

Uppförandet af den af Rikets Ständer, på Kongl. Maj:ts framställning, vid sista Riksdag beslutade Minnesvård öfver Sveriges aflidne Kronprins Carl August, har Kongl. Maj:t, i enlighet ned ett derföre af Kongl. Maj:t gilladt förslag, låtit företaga, och Kongl. Maj:t hoppas att den i år varder fullbordad. På ett Nationen värdigt sätt blir den uppförd, och skall för närvarande och kommande slägter bära ett ojäfvigt vittne om den kärlek Svenska Folket egnat åt denna Furstes minne.

I öfrigt hafva, dels på grund af Rikets Ständers underdåniga hemställanden, dels i följd af Kongl. Maj:ts egna Nådiga omsorger, flera författningar i de till allmänna hushållningen hörande ämnen sedan sista Riksdag blifvit utfärdade.

Krigsmakten.

Under ett lyckligen fortfarande fredslugn har det utgjort en bland Kongl. Maj:ts vigtigaste omsorger att bibehålla krigsmakten i det skick, att den, då Rikets sjelfständighet hotas, med förtroende kan gå den anfallande fienden till mötes. Utom de vanliga mötena med Regementerna till häst och fot, har Kongl. Maj:t hvarje år låtit till större öfningsläger sammandraga troppar, hvilka dels fått vänja sig vid de med längre marscher förenade mödor, dels ock, under en med större styrka fortsatt exercis, utföra sådana manövrer, som i fält förefalla. Vid trenne af dessa öfningsläger hafva Norrska tropparna varit förenade under samma befäl med de Svenska, hvarigenom den inbördes aktningen och förtroendet imellan begge Rikenas försvarare vunnit stadga och blifvit ökade. Äfven allmänna Bevärings-manskapet har hvarje år varit samladt till vapenöfning, hvarvid det ådagalagt ett berömvärdt nit att förvärfva sig skicklighet. Men, ehuru erfarenheten vid dessa öfningar ådagalagt, och Kongl Maj:t jemväl sjelf varit i tillfälle att öfvertyga sig derom, att Svenska Arméen äger både skicklighet och mod att försvara Fäderneslandet, har Kongl. Maj:ts uppmärksamhet icke kunnat undfalla, att väl beräknade och utförda fästnings-anläggningar tarfvas till förvarings-orter för Arméens förnödenheter och till stödjepunkter för dess operationer. Kongl. Maj:t har derföre funnit nödigt att upprätta ett försvarssystem i det inre af Riket, och i sådant ändamål beslutat att, i den fruktbara dal, som betäckes af Wettern och Wenern, samt, såsom en Rikets centralpunkt, förenar förmånen af lätta kommunikationer, i synnerhet då Götha Kanal blifvit fullbordad, med den af en genom berg och stora vattenmassor beskyddad ställning, anlägga en fästning, som skall tjena till hafvud-depôt för Arméens materiel, m. m. Arbetet på denna Wanäs fästning har i fyra år fortfarit, och en vida större del deraf blifvit utförd än förväntas bordt, med afseende på de inskränkta penninge-tillgångar, som vid de årliga Statsregleringarna dertill kunnat anvisas. En lika omtanka för Rikets betryggande har kallat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på förstärkande af försvaret för inloppet till Carlskrona, der betydliga arbeten i sådant hänseende blifvit verkställda.

Indelta Infanteriets begagnande till arbets-kommenderingar.

Indelta Infanteriet har, under de förflutna fem åren, äfven bidragit att med fredliga arbeten gagna den jord, det i farans stund är kalladt att försvara. Omkring 3,340 man hafva i medeltal räknadt, hvarje år varit å arbets-kommenderingar använda till nybyggnad och reparationer å Rikets fästningar till Götha, Södertelje, Hjelmare och Wäddö kanal-arbeten, till vägars öppnande imellan Sverige och Norrige och till arbete å Dagsmåsen.

Artilleriets förbättrande.

Med sorgfälligt val har Kongl. Maj:t träffat de anstalter, som kunna verka till Artilleriets ytterligare förbättrande. Ett Läroverk har blifvit öppnadt, der unga Artilleri-Officerare äga tillfälle att erhålla undervisning uti de högre vetenskaper, som vanligen ingå i den teoretiska delen af deras yrke; ny reglering af Artilleriets Tyg- och Handtverks-stater är vidtagen; medel hafva blifvit anslagna till anställande af försök att förbättra krut-tillverkningen; det vid Carl Gustafs Stads Bruk inrättade Gevärs-faktori har blifvit ställdt under Krigs-Kollegii styrelse; Gevärs-tillverkningen vid Norrtelje faktori är betydligen ökad, äfvensom reparationerna å de äldre gevären hafva med all sorgfällighet blifvit påskyndade; och har Kongl. Maj:t gifvit Artilleri-vapnet det yppersta vedermäle af sin omvårdnad, då Kongl. Maj:t anförtrott befälet deröfver åt Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen.

Förbättring af Läroverken för Krigs-vetenskapen.

Att de Läroverk i allmänhet, hvarvid den ungdom, som ägnat sig åt krigstjensten, erhåller undervisning, måtte i möjligaste måtto blifva svarande mot sin bestämmelse, och de förbättringar dervid införda, hvilkas nytta senare tiders erfarenhet i andra länder ådagalagt, har likaledes utgjort ett vigtigt ämne för Kongl. Maj:ts omsorger. Krigs-Akademien på Carlberg har erhållit en ny organisation och förbättrade undervisnings- methoder. Äfven har den vid Örlogsflottan befintliga Skeppsgosse-skola fått en annan lämpligare inrättning, och den genom sina lika snabba som säkra verkningar utmärkta vexelundervisningsmethoden blifver der införd; en method, som likaledes kommer att begagnas vid Amiralitets-Barnhusskolan i Carlskrona.

Lif-Bevärings-Regementet.

Olämpligheten deraf, att Uplands- och Södermanlands Regementer, som hafva ett betydligt antal Beväringsmanskap från Uplands och Nyköpings Län sig anslaget, tillika skulle mottaga detta manskap i Stockholms Stad och Län, har icke undgått Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, och för att förse detta manskap med eget Befäl, utan att betunga Statsverket med nya utgifter till dess aflönande, har Kongl. Maj:t vidtagit en ny organisation af Sin Lif-Drabant-Corps, till följe hvaraf densamma, under namn af Lif-Bevärings-Regemente, jemte fortsatt tjenstgöring hos Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, i vapen öfvar den ungdom, som i hufvudstaden och Stockholms Län tillhör Beväringsmanskapet.

Reglering af beklädnadssättet för indelta Infanteriet.

Vid Rikets Ständers senaste sammankomst fastställdes en reglering af beklädnads-sättet för indelta Infanteriet, och har, sedan vederbörande blifvit hörda, Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse dermed, låtit utfärda Sin Nådiga förordning^[20] om ett förändradt beklädnadssätt för denna del af Arméen, äfvensom ett Cirkulär^[21] om hvad, i följd deraf, iakttagas bör i afseende på de den tiden tjenande soldater; hvarjemte Kongl. Maj:t förlidet år fastställt en Instruktion för Beklädnads-direktionerna vid indelta Infanteri-Regementerna; och kommer en fullständig berättelse om förhållandet med ifrågavarande reglering att till Rikets Ständer öfverlemnas.

Militärsjukvården.

De anstalter, som for militära sjukvården blifvit vidtagna, hafva, under den sistförflutna tiden, medfört de förmånligaste verkningar. Så väl vid öfningslägren, som vid de för kanal-anläggningarna och strömrensningarna beordrade arbets-kommenderingar, har mortaliteten varit högst obetydlig. De vid indelta Arméen antagna bataljons-Läkare äro så fördelade inom Riket, att de under fredlig tid kunna biträda vid den allmänna sjukvården uti de landsorter, som hafva brist på Läkare. Direktionen for Garnisonssjukhuset i hufvudstaden har erhållit en ny organisation^[22] äfvensom en Instruktion for samtlige vid berörde sjukhus anställde Läkare och Tjenstemän blifvit utfärdad; hvarförutan Läkare-Corpsen vid Flottorna blifvit inrättad efter samma grunder, som äro gällande for Arméens Läkare-Corps.

Hästafvelns förbättrande.

Kongl. Maj:t har erfarit, att hästafveln de senare tiderna ganska mycket försämrats inom Riket, och att af sådan orsak betydliga svårigheter mött vid Artilleriets och Kavalleriets förseende med målfylliga remonter, hvilka alltså stundom måst från utrikes orter anskaffas, och då Kongl. Maj:t funnit angelägenheten ej mindre i militäriskt än ekonomiskt afseende kräfva beredandet af en förbättrad hästafvel i Sverige, har Kongl. Maj:t, till vinnande af detta ändamål, samt för att öppna tillfällen till undervisning i Djurläkarekonsten, vidtagit nödiga anstalter.

Garnisonssjukhus. Kasernbyggnad.

Den i Stockholm företagna Garnisonssjukhusbyggnad har blifvit fortsatt med drift och omtanka, och en Kasernbygggad för andra Lifgardet har blifvit påbörjad å den dertill inköpta tomt.

Reparation å Flottorna. Vården af Kronans till försvarsverket hörande hus.

Betydliga byggnader och reparationer hafva för Flottornas behof blifvit uppförda och verkställda både i Stockholm, Götheborg och Carlskrona; och med afseende på angelägenheten, att Kronans till försvarsverket hörande hus och byggnader icke genom vanvårdnad och underlåten tillsyn, måtte förfaras, har Kongl. Maj:t, genom ett särskilt utfärdadt Reglemente i Nåder föreskrifvit hvad för en behörig vård af sådana Kronans hus iakttagas bör.

Instruktion för Båtsmansindelningen i Blekinge, m. m.

Kongl. Maj:t har låtit utfärda Instruktion för jemkningen af Båtsmans-indelningen i Blekinge, hvilken förrättning är företagen^[23]. Äfvenledes har Kongl. Maj:t anbefallt en jemkning af Båtsmans-roteringen i Halland^[24]; och då Kongl. Maj:t funnit någon slutlig reglering af knektehållet i Jemtland icke kunna tillvägabringas innan afvittringen derstädes blifvit verkställd, har Kongl. Maj:t beviljat en minskning uti styrkan af Provinsens Fältjägar-Regemente.

Klädes-upphandlingar. Undsättningsspanmåls-skulders afbetalning med ylleväfnaden.

Utom de upphandlingar af kläden, som för Arméens behof blifvit gjorda af fabriksidkare, har Kongl. Maj:t för samma behof låtit inköpa ylleväfnader, förfärdigade af allmogen uti Sunnerbo Härad af Kronobergs Län; äfvensom Kongl. Maj:t tillåtit allmogen i Jemtland, då missvext år 1821 drabbade denna landsort, att afbetala en del af dess för erhållen undsättnings-spanmål ådragna skulder genom leveranser af ylleväfnader för Arméen och Fottorna. I vissa provinser hafva äfven, genom Beklädnads-direktionernas försorg, vadmal blifvit användt till soldat-munderingar.

Saltpeter-handteringen.

Den angelägna Saltpeter-handteringen har blifvit med all sorgfällighet vårdad hvadan den ock vunnit en med lokala förhållanden öfverensstämmande utveckling; hvarom Rikets Ständer skola erhålla närmare underrättelser genom den af Kommitterade för Saltpeter-ärendena afgifna berättelse, som kommer att till Rikets Ständer aflemnas.

Landt- och Sjömätningar.

Då kännedomen om Fäderneslandets lokal och beskaffenheten af de detsamma omgifvande haf är af så hufvudsaklig vigt i militäriskt afseende, har Kongl. Maj:t med största drift låtit fortsätta, genom Fältmätnings-Corpsen, dertill erforderliga rekognoscerings-arbeten, så att den till grund för Svenska Kartverket fortgående triangelmätning långs Rikets vestra kust blifvit förd till Norrska gränsen. Från Uddevalla Skären till Häfringe-Båk vid Östersjon, genom Öster- och Westergöthland, har landets bredd emellan Nord- och Östersjon blifvit, genom en sammanhängande triangelsvit, noggrannt bestämd. I förening härmed har triangelmätningen fortgått genom Södermanland och Upland, hvarigenom Rikets trenne Observatorier i Lund, Stockholm och Upsala blifvit till sina relativa lägen bestämda; och till grund för triangel-nätets beräkning, har på sjöarna Wenern och Wettern blifvit uppmätt en bas. Sedan år 1818 är omkring en tredjedel af Skåne rekognoscerad, och på de tvenne sistförflutna somrar har en areal af ej mindre än 141 qvadratmil blifvit rekognoscerad inom Westergöthlands, Örebro, Södermanlands och Gefleborgs Län. I och för sjöfartens säkerhet hafva, genom Sjömätnings-Corpsen, sjömätningar och undersökningar blifvit fortsatta och fulländade; Kartorna öfver dessa sjöar äro konnekterade och renritade, och en planche deraf har redan lemnat kopparpressen; äfvensom hydrografiska mätningar i norra Bottenhafvet längs Rikets östra kust, från Söderhamn till Bredskär, utanför Umeå blifvit anställda, så att Kartor öfver denna långa, farliga och hittills icke undersökta eller afmätta kust kunnat konnekteras och renritas, till upplysning för Sjökarte-verket, som af enskilt man utgifves, och hvars fullföljande Kongl. Maj:t, med anslag af allmänna medel, uppmuntrat.

Transportering af Truppernas och Artilleriets persedlar.

Sedan till Kongl. Maj:ts kunskap kommit, att allmogen blifvit besvärad med transporter af persedlar för Trupperna och Artilleriets behof under de tider på året, då svåra vägar eller jordbrukarnes egna behof af sina hästar gjort sådana transporter synnerligen tryckande, har Kongl. Maj:t förordnat, att alla transporter af ifrågavarande persedlar böra ske sjövägen eller på vinterföret, och att endast då det icke kan undvikas, de må med hjuldon verkställas. Öfver iakttagandet af hvad sålunda blifvit föreskrifvit har Kongl. Maj:t med noggrannaste uppmärksamhet vakat, och befallt de administrerande Verken att, vid hvarje qvartals slut, om de, under loppet deraf, verkställda transporter till lands, afgifva underdåniga rapporter.

Gränser utstakas för Arméens och Flottornas befattning. Instruktion för General-mönstringar, m. m.

Kongl. Maj:t har, genom särskilta skrifvelser till Dess General-Adjutanter för Arméen och Flottorna, utstakat gränserna för hvarderas befattning, i enlighet med de grunder, som derför äro lagda uti den af Kongl. Maj:t vid sista Riksdag till Rikets Ständer aflåtna Nådiga Proposition,^[25] rörande Kommando-målen. Derjemte hafva Instruktioner blifvit utfärdade for General-mönstringarna vid Artilleriet, indelta och värfvade Kavalleriet och Infanteriet, Inspektören vid Sjötrupperna och de Kompani-chefer vid Båtsmanshållet, som, till ordningens bibehållande derinom, äro stationerade i provinserna.

Invalidhus.

För Kongl. Maj:t har det varit synnerligt tillfredsställande att kunna öka de inrättningar, hvilka blifvit gjorda till understöd för sådana krigsmän, som antingen vid krigstillfällen blifvit blesserade, eller, efter långvarig och trogen tjenst tagit afsked, äfvensom att förhöja beloppen af de pensioner, som för dem, eller för enkor och barn, efter för aflidna förtjenta militärer, från redan inrättade stiftelser utgå. Vid 1812 års Riksdag äskade Kongl. Maj:t af Rikets Ständer, att inkomsterna af de till indragning ställda indelningar vid Adelsfane-Regementet måtte, vid innehafvarens afgång, få användas till inrättande af ett Invalidhus, och något af de Kongl Slottten upplåtas för en sådan anstalt^[26]. Med den ömhet Rikets Ständer vid alla tillfällen ådagalagt för Fäderneslandets försvarare, biföllo Rikets Ständer Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i detta ämne, och sedan inkomsterna af ifrågavarande utdelningar uppgått till ett belopp, som medgaf underhållandet af ett mindre antal krigsmän utan förmåga eller utvägar att sig sjelfva försörja, lät Kongl. Maj:t af Invalidfondens medel bestrida kostnaderna vid det i Stockholm inrättade, så kallade Carolinska Militär-Hospitalet, för hvars vidmakthållande de förut påräknade tillgångar upphört. Snart hade likväl fonden vunnit den styrka, att inrättningen af en större och värdigare boning för dessa åldriga krigsmän kunde företagas, och Kongl. Maj:t upplät med nöje för detta ändamål Kongl. Lustslottet Ulriksdal, som, först anlagdt af en ryktbar Svensk Fältherre, nu lemnar en fristad åt afskedade krigsmän, hvilka äro prydda med ärofulla blessurer, eller under en långvarig tjenstgöring blifvit glömda och okända i sina födelseorter, så att de icke kunnat dit återvända, med hopp att af anhöriga erhålla vård och understöd. Den afskedade soldaten af indelta Arméen, som är bättre belåten att i sin hembygd förtära det underhåll, hvartill han under tjenstetiden förvärfvat sig rättighet, än att skiljas från hustru och barn, för att på en aflägsen ort föra ett lefnadssätt, hvarvid han icke blifvit van, har likväl icke undgått att röna prof af Kongl. Maj:ts omvårdnad och erhållit betydliga gratifikationer till förbättrande af sin belägenhet, utaf de medel, som af inkomsterna för de till Invalid-inrättningen anslagna indelningar varit lemnade till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition. Kongl. Maj:t har af enskilta medel till Direktionen för Arméens Pensionskassa låtit årligen aflemna 5,000 R:dr B:ko, att utdelas såsom pensioner eller gratifikationer till enkor och barn efter militära Embets- och Tjenstemän.

Underhåll till krigstjenst oförmöget Garnisons-manskap.

Som Kongl. Maj:t funnit, hurusom, under fredstid den värfvade soldatens krafter, genom den trägna tjenstgöring i garnisons-orterna, snarare försvagas, än den indelta soldatens, och han således blifver tidigare, än denne, oförmögen till vidare krigstjenst, samt äfven att, efter afskedstagande, med arbete sig försörja, har Kongl. Maj:t förordnat^[27], att garnisons-manskap af alla vapen få efter 20 års tjenstetid, från 20:de ålders året beräknad, åtnjuta underhåll af Wadstena Krigsmanshus-kassa; äfvensom Kongl. Maj:t i Nåder stadgat, att gratialerna från berörde kassa, som tillförene blott utbetalts en gång om året, nu böra utgifvas tvenne gånger årligen, till hälften hvardera gången, samt utan all förut bruklig innehållning för begrafningshjelp, hvilken icke dess mindre skall, efter gratialistens död, till bestämdt belopp, utbetalas.

Underhåll för afskedade verkmästare och sjudare af Saltpeteri-staten. Pension för Båtmsmans-enkor och barn i Westernorrlands Län.

Det underhåll, som, enligt äldre Författningar, tillkommit afskedade verksmästare och sjudare af Saltpetersjuderi-staten, har blifvit betydligen förbättradt, äfvensom de grunder fastställda, hvarefter enkor och barn efter Båtsmän i Westernorrlands Län skola erhålla pensioner af dervarande Udderöks Kassa.

Flottornas förbättrande.

Samma uppmärksamhet hvarmed Kongl. Maj:t omfattat alla till landtförsvaret hörande delar, har äfven blifvit lemnad åt sjöförsvaret Linieskeppet Konung Carl XIII om 84 kanoner har blifvit fullbordadt, kopparbeklädt och armeradt, samt finnes nu i fullkomligt stånd till aktiv tjenst. Linieskeppet Konung Carl XIV om 84 kanoner ar till mera än hälften färdigt, och dess bestyckning anskaffad; Linieskeppet Kron-Prins Oscar är på stapeln uppsatt och mycket af dess byggnad medhunnit; Fregatten Jarramas om 20 kanoner nybyggd, zinkförhydd, samt utrustad till Medelhafvet; ett mörsarefartyg med mörsare af 80 Lispunds kaliber nybygdt; trenne af de äldre Linieskeppen och en Fregatt hafva blifvit förbyggda och beklädda, Fregatten med koppar och Skeppen med zink, samt försatta i fullt tjenstbart stånd. I dockorna äro nu insatte tvenne Linieskepp och en Fregatt, för att undergå svåra reparationer, hvilka under nästa år blifva fullbordade, hvarförutan alla öfriga Linieskeppen, Fregatter och mindre fartyg, tillhörande örlogsflottan, blifvit underhållne, samt ett erforderligen nytt Lastdragare-fartyg af ek upphandladt. Alla öppna kanonslupar, hvilka, efter senaste fälttågen varit högst bristfälliga, hafva fått svår reparation och äro nu i tjenstbart stånd; däckade kanonsluparne äro okade till ett antal af 24, och do äldre sättas nu i stånd; af kanonjollarne, hvilka alla fordra förbyggnad, äro en del under reparation och en del redan tjenstbara, och en nydäckad kanonjolle har på försök vid Stockholms eskadern blifvit nybyggd, till inrättande af sådana slags Skärgårdsfartyg, hvilket försök, efter verkställd profsegling, fördelaktigt utfallit.

Sjöexpeditioner.

Ej mindre for att bereda Befäl och Manskap tillfällen att inhämta praktisk kunskap af sjömansyrket, än att förekomma lurendrejerier och tullförsnillningar, hafva, de förflutna åren åtskilliga sjöexpeditioner blifvit verkställda.

Besigtning af Ekskogar.

För att erhålla en fullständig kännedom om Ekskogarnas närvarande beskaffenhet, har Kongl. Maj:t låtit anställa en generel besigtning af dessa skogar i Rikets södra och östra provinser, och förmodar Kongl. Maj:t, att, genom de uppgifter som sålunda erhållas, kunna blifva i tillfälle att vidtaga sådana Författningar, att Flottans behof af det dyrbara ekvirket, för hvars inköpande betydliga summor gått ur Riket, i en framtid skall kunna fyllas af tillgångar inom Sveriges egna landamären, och har Kongl. Maj:t imellertid och tills vidare fastställt^[28] en förhöjd betalning for allt det ekvirke, som fälldes för Kronans räkning på Krono- och Krono Skattehemmans ägor.

Afräkningsmötenas inställande.

Ej mindre för att vinna besparing i Statens utgifter för resepenningarna till Kompani-skrifvarne vid de afräkningsmöten, som årligen ägt rum med Båtsmanshållet, än för att afhjelpa vederbörande Rust- och Rotehållares besvär och kostnad att sig, jemte Båtsmännen, vid dessa möten inställa, har Kongl. Maj:t, enär afräkningsmötena äro mindre nödiga, sedan Båtsmans-Kompani-cheferna nu böra vistas inom Kompaniernas stånd, i Nåder tillåtit, att ifrågavarande möten må inställas och hädanefter endast äga rum, då Förvaltningen af Sjö-ärendena finner sådant, änder särskilta förhållanden nödigt^[29].

Fördelning om Lots- och Båkinrättningen.

Länge har nödvändigheten påkallat en granskning af de om Lots- och Båkinrättningarna utgifna Författningar, och redan vid 1810 års Riksdag yttrade Rikets Ständer sin önskan i detta ämne. Sedan de administrerande Verken blifvit hörda, har Kongl. Maj:t åt en särskilt förordnad Kommitté uppdragit att utarbeta projekt till nya Författningar rörande Lotsverket, och efter det Kommittéens arbeten blifvit vederbörligen granskade, har Kongl. Maj:t låtit utförda en ny Förordning om Lots- och Båk-inrättningen^[30], ett Reglemente^[31] för styrelsen, ekonomien och tjenstgöringen vid Läroverket jemte Fyr- och Båk-inrättningen, samt nya Taxor för uppbörden så väl af Lots-penningarna, som Lots- och Båk-afgifterna, lämpade efter det förändrade penningevärdet till sådant belopp, att Lotsarne kunna påräkna en skälig förtjenst för Statsverkets inkomst, som svarar emot dess betydliga utgifter för denna Inrättnings vidmakthållande. I följe häraf, hafva Lotsarna blifvit organiserade på militäriskt satt; Befälet för dem, jemte Fyrbetjeningen äro tillökte; deras lönevilkor hafva blifvit förbättrade, och utväg beredd att meddela den större gratialer vid afskedstagandet. Lotsar hafva blifvit tillsatta vid sjön Mälaren, hvars grund och skär äro utprickade, dels ock norr om Gefle till Ryska gränsen. Lokala undersökningar äro dels redan verkställda, dels ännu fortgående, till utrönande af äldre förhållanden med Lotshemman och lägenheter samt att för framtiden bringa till bestämdhet allt hvad dem röra kan, så att Förvaltningen af Sjö-ärenderna och Kammar-Kollegium må kunna upprätta och till Kongl. Maj:ts sanktion öfverlemna en hittills saknad allmän jordebok häröfver, äfvensom ett lika förhållande ägt rum, till utredande och fastställande af prickningsskyldigheten i Rikets farvatten.

Fyrbåkars förbättrande och anläggande.

Tvenne nya Stenkolsfyrar hafva på Rikets östra kust blifvit uppbyggda, tvenne sådana på den vestra förbättrade och med nya fyrlyktor försedda. Alla Fyr- och Känningsbåkar med tillhörande hus och bryggor äro iståndsatta.

Hvad Statsverkets tillstånd och Statsregleringen egentligen beträffar, hänvisar Kongl. Maj:t Rikets Ständer till den Nådiga Proposition Kongl. Maj:t till deras Stats Utskott, ämnar afgifva.

Öfverskott af Statsverkets inkomster.

Statsverkets inkomster hafva under den sedan sista Riksdag förflutna tiden öfverskjutit den sammanlagda summa, hvartill de i Riksstaten beräknades, så att öfverskottet af 537,801 R:dr 31 sk. 10 r:st. redan kunnat, enligt Rikets Ständers förordnande, till Riksgälds-Kontoret aflemnas.

Tullkomster.

Tullinkomsterna hafva icke allenast uppgått till det af Rikets Ständer påräknade belopp, utan äfven ett och annat år betydligen detsamma öfverstigit. Likväl har, till förmån for jordbruket, Tullen å utländsk spanmål blifvit så högt uppsatt, att ingen sådan spanmål kunnat i Riket inkomma, och således ej heller någon spanmålstull inflyta. Äfvenledes är, enligt Rikets Ständers beslut vid sista Riksdag, Tullen å utgående varor, särdeles å trädvaror, ansenligen nedsatt, till uppmuntran for den inhemska produktionen.

Utredning af Landtränteriernas räkenskaper.

Utredningen och liqvidationen af de i Landtränteriernas räkenskaper qvarstående förskott och anticipationer ifrån förflutna tider till ett belopp af icke mindre än 2,878,429 R:dr 39 sk. 5 r:st. har blifvit fullbordad. Detta arbete, som varit förenadt med utomordentligt besvär och fordrat flerfaldiga forskningar i äldre räkenskaper och handlingar, är af den vigt, att kontrollen öfver Stats-intraderna dessförutan vore både ofullständig och svår.

Förslag till en Rikshufvudbok.

Den sedan flera Riksdagar omtvistade frågan om rätta methoden för en Rikshufvudbok har blifvit på ett tillfredsställande sätt afgjord genom det förslag Stats-Contoret utarbetat.

Formulärer för Special-räkenskaperna.

Med det dubbla syftemål att bereda ordning och säkerhet i redogörelsen och tillika uppfatta de i flera afseenden vigtiga Statistiska upplysningar, som i förening dermed kunna erhållas, har Kongl. Maj:t fastställt förnyade formulärer för Specialräkenskaperna icke blott vid Landt-uppbörden, utan äfven vid Tullverket.

Redovisning af Krono-uppbörden.

Såsom en följd af den fullkomligare redogörelse-method för Landt-uppbörden, som Kongl. Maj:t anbefallt, har det för Stats-Kontoret blifvit möjligt att redan i Julii månad förlidet år genom summariska sammandrag utreda och ådagalägga det förhållande, som den 1 Maj samma år, då Krono uppbörden redovistes, dermed öfver hela Riket ägde rum, så till förra årets restantier, som löpande uppbörden för året med de derå gjorda afkortningar och levereringar, samt hvad ännu återstår att afbörda, och det icke blott för Statsverkets medel, utan ock för öfrig uppbörd af allmänna medel.

Införsel af Spanmål.

Då Rikets Ständer år 1818 åtskiljdes, voro utsigterna för årets skörd så hotande, att kraftiga anstalter måste för allmän räkning vidtagas till anskaffande af utländsk spanmål, hvars tullfria införsel äfven i allmänhet tilläts. Betydliga qvantiteter spanmål inkommo i följd häraf ifrån utrikes orter åren 1818 och 1819. Som likväl 1818 års skörd på det hela utföll mindre ofördelaktigt än man befarat; så blef en del af den utländska säden i magasinen obegagnad och de påföljande årens goda äringar medförde bekymmer af motsatt beskaffenhet genom det låga pris, hvartill inhemsk spanmål nedföll, i följd af ökad tillgång och flera sammanstötande orsaker. Kongl. Maj:t har ej underlåtit någon af Kongl. Maj:t beroende åtgärd för att afhjelpa den förlägenhet, som spannmålsprisernas hastiga fall, för Rikets hufvudnäring medförde. Införselstullen på utländsk säd återställdes tidigt, och ökades tid efter annan till ett belopp, som utestänger införsel deraf i Riket: utförsel af inhemsk säd tilläts tullfritt: upphandlingar för magasins-inrättningens räkning anbefalltes i den mån dess disponabla tillgångar medgåfvo: tillstånd beviljades att med säd in natura till magasins-inrättningen återbetala erhållna försträckningar; försök gjordes till afsättning af säd på utrikes orter och särskilta anstalter vidtogos till befrämjande af anläggningar for sädestorkning, hvarigenom utan tvifvel väsendtlig lättnad skulle beredas för sädens bevarande och föryttrande. Att alla dessa åtgärder icke förmått kraftigt hindra sädesprisernas fall, bevisar endast huru svårt det är att genom tillfälliga medel emotstå naturförhållandens inflytelse. De sistförflutna årens erfarenhet har imellertid bekräftat det för Rikets styrka och tillresande förkofran vigtiga resultat, att, i följd af de bemödanden för åkerbrukets utvidgande och förbättring, som i alla Rikets landskap i mer och mindre mån ägt rum, dess egen sädesproduktion äfven vid medelmåttig äring är tillräcklig för våra behof och vid ymnigare skörd lemnar ett öfverskott, hvars bevarande såsom en tillgång under inträffande missvext bör bli en af våra förnämsta omsorger.

Kongl. Maj:t har icke allenast för undsättningstagare i allmänhet lindrat återbetalningen af deras skulder till Magasins-inrättningen, utan ock i särskilta fall beviljat all den lättnad i forselsskyidigheten af kronotionde och afradsspanmål, som med Statens behof varit förenlig.

Utförselfrihet af Skogseffekter.

Den utvidgade utförselsfrihet af flera slags skogseffekter, som Kongl. Maj:t tillåtit, bör, på samma gång den lifvar handeln, äfven för Landtmannen bereda större afkastning af sin skog än han hittills i många fall kunnat påräkna.

Utförsel af Spanmål.

Resultatet af den för allmänna Magasins-inrättningens räkning verkställa spanmåls-export till Italien är ännu icke slutligen utredt, men man hoppas, att förlusten derå ej skall för Inrättningen bli mycket större än om spanmålen varit i förråden qvarliggande. Emellertid har denna export, som beredt en betydlig omsättning af Magasins-inrättningens lager, och ådagalagt möjligheten att till aflägsna orter kunna föra Svensk säd, gifvit fraktförtjenst åt flera Svenska Fartyg. Den år 1820 till England utskeppade hafra har inbragt i ren behållning mera än hvartill ett lika qvantum af detta sädesslag kunnat vid samma tid köpas i den ort, hvarifrån utförseln skedde.

Lin-odling.

Lin-odlingen, en slöjd, hvilken med jordbruket står i ett nära sammanhang, har njutit ett fortfarande hägn; i hvilket afseende dels för Carlstads, Skaraborgs, Jönköpings, Calmare och Blekinge Län, der, i följd af belägenheten, hågen för lin-odling blifvit mera allmän och förädlingen gjort större framsteg, särskilta premier i förhållande till varans värde och beskaffenhet blifvit utsatta och utdelta, dels ock understöd beviljadt för att försäkra beståndet och fortfarandet af det till lin-odlingens och linneväfnads-slöjdens spridande ibland allmogen uti de Småländska provinserna anlagda Institutet vid Gårdsby.

Införskrifning af Isländska får.

För att öka och förbättra tillgången på gröfre ull, hafva från Island blifvit införskrifna får, som för Schäferiernas forbättring i Jemtland blifvit dit afsända; och det vid Flyinge inrättade Merinos-Schäferi fortfar att underhålla och sprida uti landsorterna den fin-ulliga Spanska får-racen.

Understöd för väfveriernas förbättrande.

I ändamål att med mera lätthet tillverka ylle- och bomulls-väfnader, samt att till större fullkomlighet åstadkomma så väl dylika som linneväfnader, hafva understöd blifvit beviljade för inskaffandet af särskilta kunniga arbetare i förfärdigande af de dertill erforderliga machiner och inrättningar, samt för deras uppförande i stort med nödiga byggnader, både medel anslagna och tjenlig lokal utsedd.

Sedan utländska bomulls-väfnader blifvit till införsel förbjudna, har tillverkningen deraf inom Riket i betydlig mån tilltagit och vunnit en önskad fullkomlighet; och har i allmänhet värdet af tillverkningen vid de under Hall-Rätterna lydande Fabriker och Manufaktur-inrättningar varit uti ett jemt stigande.

Strömmingsfisket.

I afseende på Strömmingsfiskets uppmuntrande å Rikets kuster hafva Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de Norra Länen blifvit anbefallda att låta allmänneligen kungöra, att de fiskare, som förmente sig hafva skäl till klagan öfver inskränkning å strandägarnes sida af den fiskerirättighet, som genom 1766 års Kongl. fiskeristadga, i följd af äldre författningar, blifvit fiskare i de Norra Landskapen förunnade, ägde anmäla sig hos vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, då publik aktör bör förordnas att, vid behörig Domstol, målet i laga ordning utföra.

Sillfisket.

Sedan Kongl. Maj:t för Bohusländska Sillfiskets uppmuntran och befordran år 1818, då anledning visade sig till ymnig sillfångst, med lämpligt penningeunderstöd hugnat idkare af denna för Riket vigtiga näring, hafva ytterligare under nästlidna höst, då notdragning borde försökas till utrönande af sillens förväntade ankomst, nödiga medel blifvit anslagna till anskaffande af en försökningsnot.

Eskilstuna fristad.

I anledning af Rikets Ständers vid sistlidna Riksdag gjorda hemställan om medel och utvägar till befordrande af finsmidet vid Eskilstuna fristad och till uppmuntran för jern- och metallförädlingen i allmänhet, hafva, så väl för fristads-manufakturister eller arbetare, som sysselsätta sig med finare jern- och metall-förädling, samt hålla bok eller förteckning öfver sina efter hand åstadkomna tillverkningar, som äfven för dem hvilka för manufakturisterna underhålla förslag, utvägarna till erhållande lånbiträden blifvit underlättade och utvidgade; hvarjemte Kongl. Maj:t anbefallt vederbörande att, efter inhemtade erforderliga upplysningar, inkomma med förslag i afseende på export-premier för finare smides-tillverkningar.

Höganäs.

Stenkolsgrufvorna vid Höganäs och Intressenterna af detta Verk hafva erhållit understöd, enligt Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade beslut; och försök till en ny schaktsänkning hafva blifvit gjorda, ehuru de för oväntade hinder ej kunnat fullföljas.

Götha Kanal.

Götha Kanalbyggnad har blifvit fortsatt i överensstämmelse med den vid sista Riksdag uppgjorda beräkning både i afseende på arbetsqvantiteten hvarje år och kostnaden dervid.

Wetterns och Wenerns förening.

Genom sjöarna Wetterns och Wesistlidne höst fullbordade förening har ett af föremålen för detta stora företag blifvit uppfylldt. Den dymedelst utvidgade vattenkommunikation emellan skärskilta provinser skall utveckla nyttan af kanal-anläggningen, hvaraf följderna redan sistlidna höst visat sig på Wetterns stränder, dit flera, både krono- och enskilta fartyg ifrån Nordsjöns kuster anländt, under det de hittills verkställda arbeten, hvaribland 88 färdiga slussar och 30 par slussportar af jern och inhemsk fullkomnad tillverkning, ådagalägga, att hvarken kunskaper eller konstfärdighet saknas, för att med varaktighet vinna det stora målet, Hafvens förening, som i flera tidehvarf varit påkallad, och hvars utförande skall för kommande slägter bli ett vittnesbörd om det närvarandes verksamhet.

Kongl. Maj:t är öfvertygad, att Rikets Ständer, med afseende på den nytta och besparing, som företagets skyndsamma fullbordande medför, skola med upplyst frikostighet omfatta dess behof och aktieägarnes billiga förhoppningar om understöd.

Hamnbyggnader vid Motala och Jönköping.

Kongl. Maj:t har, på förekommen anledning, anbefallt en noggrann undersökning och utredning af de hinder, som böra undaprödjas, för att sätta farten på Götha Elf i det förhållande till Götha Kanal, hvaraf framtida nyttan af det hela väsendtligen beror. Kongl. Maj:t har härvid med tillfredsställelse erfarit, att inga oöfvervinneliga hinder finnas, samt att betydliga tillgångar kunna påräknas till lättnad i de bidrag af det allmänna, som torde erfordras, för att åt denna vigtiga del af inre sjöfarten gifva en högst nödig förbättring. I nära förhållande dermed äro hamnbygnaderna vid Motala och Jönköping, hvaraf den förra, i förening med Götha kanalarbetet, redan är fullbordad, och den senare, efter ett uppgjordt förslag, för en måttlig utgift skulle kunna tillvägabringas.

Hjelmare Kanal.

Arbetet vid Hjelmare Kanal och Slussverks byggnad har i allmänhet blifvit verkställdt till den omfattning, som i arbetsplanerna varit utstakad, ehuru, i anseende till åtskilliga oförutsedda omständigheter, kostnaden för ifrågavarande nybyggnad kommer att betydligt öfverstiga det påräknade erforderliga beloppet.

Strömsholms och Södertelje Kanaler.

För farten genom Strömsholms och Södertelje Kanal har Kongl. Maj:t låtit utfärda nya reglor^[32] samt anbefallt fortsättning och fullbordande af den vid Smedjebacken påbegynta muddring; och sedan Södertelje Kanal- och Slussverks-arbete, till en ökad lättnad för varu-transporten till hufvudstaden, blifvit fullbordadt, har för afgifterna vid nämnde kanal- och slussfart en Taxa blifvit fasttsälld.

Strömresningar.

Sedan Rikets Ständer bestämt ett årligt anslag till strömrensningar och lättade transporters öppnande, har Kongl. Maj:t i sådant afseende förordnat en särskilt Kommitté, under hvars styrelse åtskilliga anstalter blifvit vidtagna så väl för berörde ändamål, som till befrämjande af förökad produktion inom landet af varor, hvilka nu ifrån utrikes ort inkomma.

Windel-elfven har blifvit flottbar gjord ifrån Lappmarks-gränsen till hafven, 10 mil; Ljungaelfven från Torp-sjön till hafvet, 7 mil, samt lastageplatsen Svartviken vid dess utlopp i det närmaste fullbordad; Bräkne-ån flottbar från Blekings-gränsen emot Småland ned till hafvet; uti Indals- och Ångerman-elfvarne äro några forssar rensade; Wäddö Kanal, genom hvilken en inomskärs-led beredes för sjöfarten från Norrbotten till Hufvudstaden är till hälften färdig; Åkers Kanal, till befrämjande af landtmanna-produkters tillförsel till Hufvudstaden från de inre delarna af Upland, kan fullbordas år 1823; uppmuddring af Almare Stäks Kanal är i det närmaste fulländad.

Undersökningar hafva genom Kommittéens försorg blifvit verkställda öfver Lina- och Ångeså-elfvar i Norrbottens Län; öfver en farleds uppmuddrande genom Wermdön i Stockholms Län; öfver Upsala och Öresunds åars uppmuddring i Upsala Län; öfver Svåga elf i Helsingland; öfver Clara elf i Wermland; öfver afledande af öfverflödigt vatten utur sjön Hjelmaren; öfver sänkandet af sjön Temnaren; öfver flodvattnets afledande i trakterna kring Dal-elfven; äfvensom kring Ljusne-elfven i Helsingland.

Ved-tillförsel från Rikets norra landskap till hufvudstaden.

Sedan ett af Strömrensnings-Kommittéen föreslaget Bolag till befordrande af ved-tillförsel ifrån Rikets norra landskap till hufvudstaden, icke kommit till verkställighet, har Kongl. Maj:t i samma ändamål anslagit lämpliga premier, hvilka, i förening med lemnadt understöd för byggnad af tjenliga fartyg, haft den verkan, att sistlidne sommar emellan 3 och 4,000 famnar ved ifrån de norra provinserna till Stockholm ankommit.

Södertelje Kanal.

För att genom den, medelst Södertelje Kanal öppnade seglation, bereda en lifligare handel och varuomsättning på Mälarens och Hjelmarens stränder, har Kongl. Maj:t förklarat farten genom nämnde Kanal fri och obehindrad, så att alla inhemska fartyg, som genom Kanalen ingått, kunna i hvilken stad som helst, vid berörde insjöar lossa sina laddningar och intaga last af alla slags varor, för att dermed, under efterlefnad af de för en sådan inrikes fart i allmänhet gällande föreskrifter, genom Kanalen återgå till sina bestämmelseorter.

Vägars anläggande.

Väg arbete i Jemtland har blifvit med den drift och framgång fullföljdt, att vägen genom nämnde provins till Norrige, innefattande en sträcka af 16,4151⁄3 famnar fast mark och 3,609 famnar kafvelbroar å den norra, samt 12,529 famnar fast väg och 3,569 famnar kafvelbroar å den södra linien blifvit fullbordad; hvarjemte en ny väg blifvit anlagd från Toftedahls kyrka på Dalsland till Högsundet vid Norrska Riksgränsen; så att kommunikationerna med Norrige blifvit i betydlig mån lättade.

Förslag till Författningar om handel och handtverkerier.

Kongl. Maj:t, som icke utan föregången öfverläggning med Rikets Stander, velat slutligen afgöra frågan om en vidsträcktare näringsfrihet, har emellertid förbjudit den så kallade jagningen efter personer, som ansågos obehörigen sysselsätta sig med något handtverk^[33], och förordnat att påståenden derom skola vid Domstolarne pröfvas, hvarjemte, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, de förslag till förnyade Författningar om handel och handtverkerier, som en af Kongl. Maj:t i Nåder förordnad Kommitté utarbetat, blifvit genom trycket allmänna gjorda till ytterligare upplysning i ett ämne, der många stridiga åsigter och intressen förekomma.

Inskränkningar af inrikes bevakningen.

Då Kongl. Maj:t för det närvarande funnit betänkligt, att helt och hållet upphäfva inrikes bevakningen vid vissa städer och orter, så belägna, att de måste genomfaras under färd ifrån vestra och södra delarna af Riket till hufvudstaden, har Kongl. Maj:t likväl förordnat, att en sådan till kontroll emot oloflig införsel af utländska varor nödig ansedd bevakning skall inskränkas till städerna Stockholm, Södertelje, Norrköping, Jönköping, Götheborg och Örebro, samt byn Hofva i Skaraborgs Län, i följd hvaraf farten genom alla öfriga orter är fri och obehindrad. En ökad lättnad har derjemte blifvit handel och näringar tillskyndad genom Kongl. Maj:ts sistlidet år meddelta Förordnande^[34], att alla varor, så in- som utländska, äro vid transporter landvägen eller på insjöar, floder och kanaler inrikes orter emellan ifrån förpassning befriade, med undantag af fem med hög inkommande tull belagda utländska artiklar, vin, arrak, kaffe, socker och tobaksblad, då större qvantiteter af dem, än som vanligen för eget behof på en gång upphandlas, ifrån en ort till en annan försändas.

Ved, byggnadsämnen.

Med afseende på Rikets Ständers framställda önskningar, har Kongl. Maj:t tillåtit, att ved samt byggnads- och redskaps-ämnen af alla trädslag, utom ek, må ifrån Blekinge till alla inrikes orter transporteras.

Gårdfarihandeln.

I anledning af den utaf Rikets Ständer vid 1815 och 1818 års Riksdagar väckta fråga om ändring i Författningarna rörande den städerna Borås och Ulricehamn, samt allmogen i sju Härader af Elfsborgs Län förunnade rättighet till idkande af Gårdfari-handel, har Kongl. Maj:t, under den 5 Juni sistl. år, utfärdat en Författning om hvad iakttagas bör, i ansende till denna handel, hvarmed foremålet varit att, genom tjenliga föreskrifter, undanrödja öfverklagade missbruk, utan att för mycket inskränka en handelsfrihet, som är af största vigt för invånarne i ofvannämnde städer och härader^[35].

För att ytterligare befrämja utbytet och afsättningstillfällena för Ölands produkter, har, utom den nyligen anlagda staden Borgholm, en köping vid Mörbylånga skans blifvit tillåten^[36], samt dessutom, vid Kåreholms hamn, utrymme lemnadt till boningsplatser för fiskare och sockenhandtverkare; äfvensom, då flera års erfarenhet ådagalagt behofvet af en handelsplats i öfra delen af Norrbottens Län, tillåtelse till inrättande af en köping i grannskapet af Haparanda by blifvit meddelad^[37].

Handelsfrihet.

Kongl. Maj:t har, uppå gjord underdånig undersökning af så väl de i Rönneby köping bosatta handlande, som allmogen i angränsande socknar, tills vidare beviljat nämnde köping en vidsträcktare handelsfrihet på inrikes orter, i likhet med den, hvaraf åtskilliga andra köpingar en längre tid varit i åtnjutande^[38].

Mätning af handelsfartyg.

Då, i afseende på mätning af de till handel byggda skepp och farkoster, sådana omständigheter tid efter annan förekommit, hvilka ådagalagt angelägenheten deraf, att dessa fartygs drägtighet säkrare än hittills blefve utrönt och beräknad, har Kongl. Maj:t, till detta ändamåls vinnande, utfärdat ett förnyadt Nådigt Reglemente^[39].

Hamnbyggnader.

Hamnbyggnaderna vid Malmö och Helsingborg hafva blifvit fortsatta, och skola, fullbordade, gifva skydd och utvidgning åt dessa städers handel.

Förslag till förändring af Sveriges mål och vigt.

Den redan år 1789 väckta fråga om förbättring i Sveriges mått, mål och vigt, har, sedan Kammar-, Bergs- och Kommerse-Kollegierna deröfver afgifvit underdånigt utlåtande, blifvit Vetenskaps-Akademiens handläggning öfverlemnad, som till Kongl. Maj:t inkommit med förslag till en författning i detta ämne, hvars allmängörande genom trycket Kongl. Maj:t anbefallt; och Kongl. Maj:t ämnar till Rikets Ständers öfvervägande öfverlemna denna vigtiga fråga.

Handelsgemenskap med Norrige.

För att på en gång bereda tillfälle till en nyttig handelsgemenskap emellan de under Kongl. Maj:ts spira förenade Riken och ökade utvägar till arbetsförtjenst for gränseallmogen, har Kongl. Maj:t tillåtit utförsel af skogseffekter landvägen från Elfsborgs samt Götheborg och Bohus Län^[40], samt vidare, till befordran af utbyten Brödra-Rikena emellan, förunnat fri transport landsvägen öfver gränsen till Norrige af alla till utförsel i allmänhet tillåtna varor; hvarjemte tullfrihet med vissa inskränkningar blifvit beviljad för emellan Strömstad och Norrige gående så Svenska som Norrska klink-fartyg och båtar^[41].

Kongl. Maj:t har dessutom förordnat, att Svenska och Norrska produkter och manufakturvaror må tullfritt, så land- som sjövägen, i Norrige och Sverige införas, när sådant i senare fallen verkställes med Svenska eller Norrska fartyg, och Kongl. Maj:t har anbefallt vederbörande autoriteter i Sverige och Norrige att efter vissa grunder utarbeta och till Nådig pröfning öfverlemna förnyade Författningar angående de förenade Rikenas inbördes handelsförhållanden.

Sjö-expeditioner till betryggande af Svenska flaggan.

Kongl. Maj:t har omfattat hvarje tillfälle att bereda lättnader och förmåner för Svenska handels-sjöfarten på utrikes orter, under de mindre gynnande förhållanden hvari detta yrke, som i flera hänseenden är af största vigt för Riket, den senare tiden befunnits. Till kraftig kontroll emot missbruk af Svenska flaggan och för att i öfrigt betrygga den säkerhet, som densamma i alla farvatten åtnjutit, har Kongl. Maj:t till Medelhafvet afsändt Örlogsfartyg, hvilkas kryssningar derstädes haft önskad påföljd.

Handels-traktater med utländska makter.

Den med de förenade Fri-staterna i Norra Amerika år 1816 afslutade Wänskaps- och Handelstraktat har med några mindre jemkningar blifvit å ömse sidor ratificerad. Kongl. Maj:t har sedermera, i ändamål att utvidga Rikets handel-sförhållanden, förklarat, att det vore alla dess undersåtare obetaget att drifva handel på fasta landet af Södra Amerika, samt till uppmuntran för denna handel, utsträckt den minskning i Tull-afgifterna, som under namn af Westindisk lindring i vissa fall ägt rum, till varor af Syd-Amerikanskt ursprung, införda i Sverige med Svenska fartyg ifrån hvilken hamn af fasta landet utaf Södra Amerika som helst, samt till Svenska produkter, som i Svenska skepp dit utföras.

I enahanda afsigt har Kongl. Maj:t äfven beviljat särskilta förmåner för handels-företag på Ost-indien.

Tillåtelse att förbi Constantinopel färdas till och ifrån Svarta hafvet har blifvit för Svenska och Norrska fartyg utverkad; och Kongl. Maj:ts Minister hos Ottomanniska Porten har till Kongl. Maj:t inberättat, att några andra vilkor icke äro med denna tillåtelse förenade, än som äga rum för andra Nationers till en dylik genomfart berättigade fartyg.

Lots- och Båk-afgifter.

Då fråga i England blifvit väckt, det fremmande fartyg, tillhörande länder, der Engelska skepp i afseende på skeppsumgälder behandlas lika med deras egna, hädanefter ej skulle Tara underkastade sådana umgälder till högre belopp än Engelska fartyg, har Kongl. Maj:t, efter inhämtad kännedom häraf, förklarat, att så snart en sådan förmån beviljas Svenska fartyg, Engelska skepp skola i Svensk skärgård och i Svenska hamnar icke vara underkastade Lots- och Båk-penningar eller andra umgälder till högre belopp, än som för Svenska tullfria fartyg beräknas; äfvensom Kongl. Maj:t befallt, att underhandling i ministeriel väg skulle öppnas om nedsättning och jemkning uti nu fastställda tull-afgifter for bräder och plankor i Engelska hamnar.

Genom den Stockholms stad beviljade nederlagsfrihet för utländska till införsel i allmänhet tillåtna varor, har Kongl. Maj:t sökt att bereda ökade tillfällen till varubyten med det grannrike, hvarifrån hufvudstaden hemtar en del af sina förnödenheter, och Kongl. Maj:t har sedermera till ytterligare lättnad härutinnan till tvenne år utsträckt tiden, under hvilken varorna få på nederlag qvarblifva.

Ny Sjötulls-Taxa för utgående varor.

Enligt de af Rikets Ständer fastställda grunder, har en Sjötulls-Taxa för utgående varor blifvit utfärdad, hvarigenom afgifterna äro betydligt förminskade och i sammanhang dermed åtskilliga tillförene förbudna varor till utförsel tillåtna.

Den inkommande Sjötulls-Taxan af år 1816 fortfar att vara gällande med några mindre betydliga Förändringar. Kongl. Maj:t har, i afseende på införseln af utlandska varor, bibehållit samma system, som en längre tid varit följdt, under det Kongl. Maj:t sökt att befrämja exporten af Rikets produkter samt att för handeln och varu-transporten inrikes orter emellan småningom bereda all den frihet, som med Författningarna om utrikes handeln kunna förenas.

Ny seglations-ordning.

För att skydda den lofliga handeln och förekomma missbruk genom lurendrejeri, har Kongl. Maj:t, sedan allmänheten genom Kungörelse af den 12 Januari 1820 blifvit erindrad om nödvändigheten af Sparsamhet och inskränkning vid förbrukning af utländska öfverflödsvaror, under den 12 Februari 1820 utfärdat en ny Seglations-ordning^[42] och en strängare Författning emot ofvannämnde förbrytelser, hvilken, enligt Kongl. Majt:s beslut, kommer att i afseende på de deruti stadgade straff och ansvar meddelas Rikets Ständer, för att undergå de jemkningar, som kunna erfordras, och sedermera blifva gällande söm en af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständer gillad och antagen allmän Lag. Kongl. Maj:t har för öfrigt till Tullförfattningarnas handhafvande funnit nödigt att bibehålla en på vissa distrikter fördelad kustbevakning genom Örlogsfartyg.

Rikets exporters och importers förhållande.

De öfver Rikets exporter och importer enligt Tull-afgifterna upprättade sammandrag utvisa, att de förre i allmänhet betydligen öfverstiga de senare i värde, ehuru detta förhållande kan väsendtligen förändras genom lurendrejeri och tullförsnillningar. De år, då utländsk spanmål icke behöfves, synes exporternas värde kunna antagas åtminstone såsom fullt svarande emot importernas.

Karantäns-Inrättning på Känsö.

Byggnader och öfriga anstalter för Karantäns-Inrättningen på Känsö hafva blifvit efter fastställd plan fullbordade, så att denna inrättning är fullkomligen svarande emot sitt ändamål.

Postfart medels Ångfartyg mella Ystad och Stralsund.

Sedan inhemsk erfarenhet ådagalagt fördelarna af Ångfartyg till vinnande af skyndsam och till tid bestämd sjötransport^[43], samt flera sådana fartyg blifvit inom Riket byggda och med maschineri försedda, har Kongl. Maj:t låtit vidtaga anstalter att för postfarten imellan Ystad och Stralsund begagna Ångfartyg, och i sådant afseende med Kongl. Preussiska Regeringen afsluta en särskilt konvention, som har till föremål, att öfver Stralsund bereda en lika skyndsam, men mindre dyr postgång, på Hamburg och öfriga orter å kontinenten, än den nuvarande.

Förnyade Taxor hafva blifvit utfärdade för brefvexlingen på kontinenten öfver Ystad och Stralsund och på England, samt porto forhöjdt för bref till Danmark.

Med afseende å den tunga och de flere olägenheter, som skyldigheten att föra posterna öfver Ålands haf förorsakade skatte-allmogen i Wäddo Socken, har Kongl. Maj:t under vissa vilkor befriat nämnde allmoge från denna skyldighet och förordnat att ifrågavarande postföring skall hädanefter af Postverket öfvertagas och af de i Roslagen förlagda Båtsmans-kompanier bestridas, i sammanhang hvarmed en ny Taxa för passagerare-afgiften öfver Ålands haf blifvit fastställd.

Sparbanker.

Kongl. Maj:t, som, enligt Rikets Ständer vid sista Riksdag yttrrade underdåniga önskan, anbefallt utgifvandet af underrättelser om så kallade Sparbanker, har sedermera med tillfredsställelse erfarit, att sådana välgörande inrättningar blifvit stiftade, icke blott i Stockholm och Götheborg, utan ock i flera andra delar af Riket; att de med hvarje dag vinna stadga och utvidgning, samt lofva det nyttigaste inflytande på de fattigare folkklassernas lefnad och moralitet.

Kongl. Maj:t gör sig försäkrad att Rikets Ständer, genom deras eniga medverkan till främjande af Fäderneslandets vigtiga angelägenheter, gifva en ny vigt åt det förtroende, hvarmed en faderlig och välviljande Regering alltid skall gå Nationens Ombuds rättmätiga önskningar till mötes. Ut supra.

CARL.

G. af Wetterstedt.

---

1. Kongl. Brefvet den 15 Mars 1820 och den 18 Juni 1823.
2. Kongl. Brefvet den 22 April 1819.
3. Kongl. Brefvet den 27 Augustii 1817, den 30 Juni 1819 och den 30 Oktober 1822.
4. Kongl. Brefvet den 8 Februari 1821.
5. Sundhets-Kollegii, af Kongl. Maj:t fastställda, allmänna stadgande, m. m. samt tillägg deruti den 22 September 1823.
6. Kongl. Instruktioner den 13 Juni 1822, Kongl. Reglementet den 11 Augusti 1810.
7. Ny Medicinal-Taxa den 25 Augusti 1819.
8. Kongl. Reglementet den 25 Augusti 1819.
9. Serafimer-Ordens-Gillets Cirkulär-Bref den 1 Maj 1821.
10. Kongl. Brefvet den 20 Februari 1821.
11. Kongl. Brefvet den 31 December 1819.
12. Kongl. Brefvet den 30 Juni 1820.
13. Kongl. Brefvet den 31 December och 8 Maj 1821.
14. Kongl. Brefvet den 2 Februari 1819.
15. Kongl. Brefvet den 20 Februari 1821.
16. Kongl. Brefvet den 17 April 1821.
17. Kongl. Maj:ts Cirkulär till Landshöfdingarne den 14 November 1827.
18. Kongl. Brefvet den 5 Juni 1821.
19. Kongl. Brefvet den 2 Februari 1819.
20. Kongl. Förordningen den 30 December 1819.
21. Kongl. Cirkuläret den 30 December 1819.
22. Fastställt Kongl. Reglemente för Allmänna Garnisons-Sjukhuset i Stockholm den 28 December 1821.
23. Kongl. Brefvet den 17 Juni 1818. Dito Instruktion för Cheferne vid de indelte och roterade Båtsmans-Komparnierne, den 17 November 1818.
24. Kongl Brefvet den 30 Juni 1818.
25. Kongl. Instruktion den 16 November 1819.
26. Kongl. Brefvet den 28 Juli 1812.
27. Kongl. Kungörelsen den 7 April 1818 samt Kongl. Brefvet den 15 Januari 1822.
28. Kongl. Brefvet den 28 December 1822.
29. Kongl. Förordningen den 20 Juni 1820. Kongl. Brefvet den 20 Februari 1821.
30. Kongl. Reglementet den 20 Juni. 1820. Kongl. Maj:ts Instruktion den 18 Maj 1825.
31. Kongl. Maj:ts Förordning och Reglemente den 16 Maj 1827.
32. Kongl. Brefvet den 23 Januari 1827.
33. Kongl. Brefvet den 20 December 1820.
34. Kongl. Förordningen den 5 Juli.
35. Kongl. Författningen den 5 Juni 1822. — Jemför Kongl. Kungörelsen den 29 Augusti 1827.
36. Kongl. Brefvet den 13 Oktober 1820.
37. Kongl. Brefvet den 5 December 1821.
38. Kongl. Förordningen den 20 Februari 1822.
39. Kongl. Reglementet den 13 Maj 1825.
40. Kongl. Brefvet den 28 April 1819.
41. Kongl. Brefvet den 17 Maj 1821.
42. Den 12 Februari 1820. Upphäfven genom Kongl. Förordningen den 23 Juni 1825.
43. Kongl. Brefven den 15 Nov. 1826 och 2 Mars 1827.