Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Berättelsen till 1834 års riksdag

←  Berättelsen till 1828 och 1829 årens riksdag

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 av Peter Adam Wallmark Berättelsen till 1834 års riksdag

Styrelseåtgärder 1834  →

BERÄTTELSEN TILL 1834 ÅRS RIKSDAG.

Den tidrymd af nära fyra år, som förflutit sedan Rikets Ständers sista sammanvaro, har i allmänhet varit utmärkt af tilldragelser, lika djupt ingripande uti flera Europeiska Staters inre samhällsskick, som i större eller mindre mån inverkande på allas yttre politiska förhållanden. Under denna stormiga tid har Försynen sträckt Sin vårdande hand öfver de båda Skandinaviska Folken, som, med bibehållet lugn och befästadt ömsesidigt förtroende, endast på afstånd åsett hvad sorm timat utom deras gränser. Mångfaldiga hafva således väckelserna bordt vara till tacksamhet mot den Högste Ledaren af alla samhällens öden, och lika mångfaldiga de anledningar, som tidehvarfvets händelser åt de båda Folken erbjudit, att inse och värdera deras ställning.

Kongl. Maj:t har sökt att med alla fremmande Makter bibehålla ett ostördt vänskapligt förhållande; och det af Kongl. Maj:t antagna system för ledningen af utrikes ärenderna, har varit grundadt på politisk redlighet, på en fullkomlig yttre oafhängighet och på en allmän grundsats af bibehållen bestående ordning.

Kongl. Maj:t har ansett redligheten, i dess tillämpning på Staternas yttre förhållanden, vara föreskrifven lika mycket af pligt, som af ett väl förstådt intresse; ty till ära och tro äro alla Nationer förpligtade, och erfarenheten visar nogsamt, att en slingrande Statskonst endast kan bereda ovissa fördelar, då deremot uppriktighet och fasthet emellan Regeringarna knyter en pålitlig och varaktig vänskap. Redligheten, sålunda utöfvad och förstådd, skänker också motsvarande anspråk, ty hvarje Stat, som troget uppfyller sina förbindelser, har en naturlig rätt att af andra förvänta och fordra detsamma. Ordningens bibehållande har åter städse utgjort ett af folkens första behof, så mycket mera som deras sjelfständighet och oberoende af hvarje fremmande inflytelse ytterst hvilar på Samhällsordningens bestånd och på deras pligt att densamma upprätthålla.

Då Kongl. Maj:t uttalar dessa grundsattser, utvecklar Kongl. Maj:t också derigenom hela Sin regerings-lära, under hänvisning till hvardera af Sina offentliga handlingar. De bära alla samma stämpel, ty de utgå alla från samma oföränderliga åsigter; pch Rikets förhållande till fremmande Makter hafva sålunda under olika skiften utbildat sig, på grund af rättvisa och af ömsesidigt afvägda intressen.

Erkännande och begagnande deras lyckliga geografiska belägenhet, kunna Sverige och Norrige i lugn rigta deras uppmärksamhet på handelns och sjöfartens befrämjande; samt i öfrigt möta upprigtighet med upprigtighet och förtroende med förtroende. Bibehållen oafhängighet, fred och vänskap med alla, försvar af egna rättigheter och aktning för andras; sådana äro grunderna för Kongl. Maj:ts Statskonst, sådana skola de ock alltid förblifva.

Redan före Rikets Ständers sista sammankomst voro med flera länder, såsom England, Danmark, Preussen, Ryssland, Nederländerna och de Förenta Staterna i Norra Amerika, förmånliga, samt efter tidehvarfvets förändrade behof och förhållanden lämpade handelstraktater och öfverenskommelser afslutade. Den friare handelsgemenskap med fremmande länder, som häraf varit en följd, har sedermera fortfarit att lifva national-industrien och öka föremålen för dess verksamhet, under det Kongl. Maj:t omfattat hvarje tillfälle att för Svenska handeln och sjöfarten på utrikes orter bereda ytterligare fördelar.

Då Svenska fartyg och laddningar år 1828 tillerkändes enahanda förmåner i Nederländska hamnar, som inhemska, föranledde likväl några i den Nederländska Tariffen införda inskränkande stadganden, i afseende på Svenska handeln, till en särskilt framställning å Kongl. Maj:ts sida, åsyftande att bereda lika tullbehandling af trädvaror, som till Nederländerna utfördes ifrån Svenska hamnar vid Nordsjön, med dem som komma från Östersjöhamnarna. Genom fortsatt underhandling i detta ämne har, emot nedsättning i tullen å några artiklar, som utgöra föremål för Nederländska handeln på Sverige, den i omförmälta hänseende åsyftade likheten i afgifter blifvit medgifven.

Efter de i Nederländerna senast inträffade politiska hvälfningar, lät Kongl. Maj:t, så snart omständigeterna medgåfvo, infordra underrättelse, huruvida någon förändring härigenom ägt rum i behandlingen af Svenska fartyg och laddningar i Belgiska hamnar; och då Kongl. Maj:t dervid inhemtat, att motsvarande förmåner äro för Svenska handeln i Belgien medgifna, har Kongl Maj:t i Nåder förklarat, att Belgiska fartyg, med deruti intagna laddningar, icke i Svenska farvatten och hamnar skola vara underkastade, andra eller högre afgifter af hvad beskaffenhet som helst, än Svenska helfria fartyg och laddningar.

Sedan de förhållanden, som fördröjt verkställigheten af den med Ottomanniska Porten år 1828 afslutade konvention upphört; hafva Svenska och Norrska fartyg, redan under loppet af år 1830, kommit i åtnjutande af rättigheten att, utan erläggande af någon afgift, in- och utpassera till och ifrån Svarta Hafvet.

Genom ömsesidig ministeriel deklaration hafva, emot medgifven reciprocitet, Svenska och Norrska fartyg samt deras laddningar erhållit samma rättigheter i Österrikiska hamnar, som inhemska fartyg och varor i dem intaga, så väl i afseende på tullen som öfriga umgälder.

Kongl. Maj:t har jemväl sökt att i ministeriel väg bereda sådana reciprocitets-förhållanden med Spanien, hvarigenom några derstädes påbudna, för Svenska handeln betungande, afgifter kunde för framtiden upphöra, men något bestämdt resultat af denna underhandling har ännu icke vunnits i annat hänseende, än att afgifterna på trädvaror blifvit betydligen nedsatta.

Med Kongl. Danska Regeringen är år 1832 en ny Post-konvention afslutad, hvarigenom den år 1814 öfverenskomna blifvit uti åtskilliga delar förändrad.

Genom träffad öfverenskommelse, har den så kallade jus detractus blifvit ömsesidigt upphäfd emellan Sverige och Konungariket Würtemberg.

Kongl. Maj:t går nu att för Rikets Ständer närmare utveckla de åtgärder, som i den inre Styrelsens särskilta grenar blifvit vidtagna.

---

Religionens vård har fortfarande utgjort ett af de främsta föremålen för Kongl. Maj:ts omsorger.

Bibel-öfversättningen.

Under Bibel-öfversättningens fortgång hafva Bibel-Kommissionens ledamöter, sedan de sig emellan delat granskningen af Gamla Testamentets böcker, påräknat att, innan den till år 1825 utsatta lagtima Riksdagen, kunna lemna dem tryckta till allmänheten. En betydlig del af öfversättningen är färdig, och tryckningen fördröjd endast i förväntan på införskrifna stilar.

Bibelsällskap.

Under Kongl. Maj:ts beskydd hafva så väl det allmänna, som Stiftens särskilta Bibelsällskap, fortfarit i deras nitiska bemödanden att sprida den Heliga Skrift, dervid biträdda af några nya Bibelsällskap, som under tiden blifvit stiftade.

Den nya Evangelii-boken.

Innan den nya Bibel-öfversättningen utkommit och blifvit gillad, hafva Kommitterade till granskning af den föreslagna nya Evangeliiboken ansett sig icke kunna fullända deras uppdrag.

Prestbildningen.

I öfverensstämmelse med Läroverks-Kommittéens förslag, samt Erkebiskopens och öfriga vederbörandes underdåniga framställningar, har Kongl. Maj:t, till Prestbildningens förbättrande vid Universiteten, år 1831 vidtagit åtskilliga förändringar uti derom hittills gällande författningar, stegrat fordringarna af dem, som skola examineras, och ökat Teologie-Professorerna i Lund till lika antal med dem, som redan i Upsala befunnits^[1].

Presterlig tjenstgöring, årsberäkning och förslag.

Huru förhållas bör med Presters tjenstgöring i hvarjehanda hänseenden och med deras tjensteårsberäkning, dels under det att de studera vid Universiteten, för högre teologiska kunskapers förvärfvande, dels under vikarierande, har Kongl. Maj:t, på förekomna anledningar, förordnat i edsformulären för prester vid deras invigning och emottagande af särskilta tjenstegrader^[2], m. m. Presterskapets befattning vid dödsfångars utförande, ersättning för resor i sådant ändamål, samt tjenstårsberäkning för Hospitals- och Fång-predikanter hafva blifvit bestämda. Hvad iakttagas bör, då förslag till prestlägenheter ej, för brist på sökande, blifva fulltaliga, har Kongl. Maj:t särskilt i Nåder förordnat^[3].

Jubelfester.

Tvenne Tacksägelsefester hafva blifvit firade; den ena år 1830, till erinran om Christendomens införande, den Augsburgiska bekännelsens aflemnade och Sveriges deltagande i striden för den Protestantiska Lärans upprätthållande^[4]; den andra år 1832^[5], till åminnelse af den store Gustaf Adolfs seger och död för Lutherska bekännelsens befästande.

Understöd åt trosförvanter i främmande länder.

Från flera utrikes orter hafva Lutherska Församlingar hos Kongl. Maj:t anhållit om understöd af deras trosförvandter i Sverige; men Kongl. Maj:t har allenast åt en sådan, under Svenskt beskydd stiftad församling i Wallachiet, meddelat tillstånd att anlita sina Svenska medbröders välgörenhet.

Religions-undervisningen och nya församlingars upprättande.

Utöfver religions-undervisningens vård i allmänhet, har Kongl. Maj:t äfven sträckt Sin omsorg i detta hänseende till flera genom deras aflägsna belägenhet vanlottade orter i Riket. Den förut beslutade anläggningen af 2:ne kyrkor på Finnskogarna mellan Wermland och Norrige har ägt rum. Gudstjensternas hållande derstädes har börjat och tillfredsställande underrättelser om barna-undervisningen inlupit. Allmänna medel till inköp af prestgård hafva blifvit beviljade. Förslag till anläggning af en tredje kyrka på dessa gränsskogar, inom Gunnarskogs socken i Wermland, är under vederbörandes handläggning. Vid V. Ramsjö i Ljusdahls socken af Norra Helsingland anlägges ett nytt kapell; och för att dels efterse religions-undervisningens nuvarande tillstånd i Lappmarkerna, dels för att ingifva förslag till tjenligaste sättet att densamma vårda, har Kongl. Maj:t förordnat en för detta ändamål nitisk och sakkunnig prestman att Lappmarkerna genomresa.

Förändringar med pastorat, församlingar och kyrkor, m. m.

Några pastorat hafva blifvit dels sammanslagna, dels klufna, och 11 kyrkor sammanbyggda. Till nybyggnad af 31 och till ombyggnad af 5 kyrkor och kapell hafva ritningar blifvit stadfästade.

Vissa hemmans förläggande från den ena till den andra forsamlingen har blifvit medgifvit, och nya begrafningsplatsers inrättande stadfästadt.

Inom Upsala och Skara Stift har en ny klassifikation af pastoraten blifvit föreslagen och i Nåder gillad.

Kollekter.

På de flesta ställen, hvarest nya kyrkor blifva byggda, hafva kyrkokassornas belopp varit så ringa, att Kongl. Maj:t, efter vederbörandes vitsord om församlingarnas oförmåga att af egna medel allena anskaffa de bristande tillgångarna, varit föranledd bevilja dem tillstånd att genom kollekt och stambok söka understöd.

Nya Kapellans- och Adjunkts-boställen.

I åtskilliga pastorat, särdeles inom Hernösands Stift, hafva Kyrkoherdarne, med berömlig försakelse, afstått annexhemman till boställen åt sina Komministrar, och enskilta äfven i andra orter, genom hemmansbyten, förskaffat Kapellanerne tjenligare boställen, hvilka förändringar Kongl. Maj:t med Nådigt välbehag stadfästat.

Jemväl åt en af de i Carlstad Stift befintelige Sockne-adjunkter har boställe blifvit anslaget.

Presterskapets aflöning.

Kongl. Maj:t har, dels i anledning af Rikets Ständers underdåniga framställningar, dels af särskilt förekomna anledningar, i Nåder förordnat om besigtningar å preste- och klockarebord^[6], om frihets-år för uppodlingar derå, om presterskapets aflöning och godtgörelse i hvarjehanda hänseenden, och om förvaltningen af dess på lön anslagna hemman. Af 44 öfverenskommelser om presträttigheter^[7], hvilka varit Kongl. Maj:ts pröfning underställda, hafva de flesta blifvit i Nåder gillade.

Special-stater öfver de ecklesiastiska anslagen.

De af Rikets sist församlade Ständer begärda Special-stater öfver Klericiets och Skolverkens anslag, samt uppgifter å taxeringsvärdet af ecklesiastika boställen hafva, oaktadt påminnelse, ännu icke inkommit, i anseende till ofullständiga uppgifter från landsorterna. Arbetet torde dock, under loppet af innevarande Riksdag, kunna till Rikets Ständer öfverlemnas.

Kyrkolagens omarbetning.

Sedan Kongl. Maj:t, på Preste-Ståndets underdåniga anhållan vid sistlidna Riksdag, förlängt den utsatta tiden till granskning af det från vederbörande Kommitterade år 1828 afgifna förslag till ny Kyrkolag, hafva från Konsistorierna och Presterekapen i Stiften en mängd anmärkningar deremot inkommit. Vid deras öfverlemnande till Kommitterades pröfning, har Kongl. Maj:t anbefallt dem, dels att göra en fullständig samling af de föreskrifter, hvarigenom Kyrkolagens atadganden blifvit ändrade, upphäfna eller tillökade, dels att, vid den nya redaktionen af författningarna om kyrkoväsendet, från den egentliga Kyrkolagen till en särskilt kyrkostadga, afsöndra de reglementariska och öfriga föreskrifter, hvilka ej egentligen böra höra till den förstnämnda.

Inskränkningar i Kyrko-Råds rättigheter.

Rikets Ständers underdåniga framställning om upphörandet af Kyrko-Råds rättighet att ådömma Stockstraff, har Kongl. Maj:t i Nåder bifallit^[8].

Klockare-förslag.

Föreskrift, huru i vissa fall förhållas bör vid klockare-förslags upprättande, har äfven blifvit meddelad.

Folkskolorna.

I fråga om allmänna folkundervisningen, har Läroverks-Kommittéen år 1828, äfvensom Konsistorierna, afgifvit underdåniga utlåtanden. Men som de till densammas förbättring erforderliga anslag saknas, hafva endast sådana åtgärder kunnat vidtagas, hvilka varit af betydligare allmänna bidrag oberoende. Enskilta personers frikostighet och bemödanden för detta ändamål hafva blifvit understödda och uppmuntrade dels af Kongl. Maj:ts egna medel, dels af kyrkors behållna tionde och af andra tillgångar, dels ock genom tjenstårsberäkning för Lärarne. En mängd nya Barnskolor hafva blifvit inrättade, försedda med nya Skolhus och Reglementen, hvaraf åtskilliga varit Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse underställda.

Vexelundervisnings-skolorna.

Vexelundervisnings-skolorna, hvilka vid slutet af år 1828 utgjorde 183 med 12,711 barn, uppgingo vid slutet af år 1832 till 294, med 17,341 barn, hvaraf ungefär en tredjedel flickor. Vid åtskilliga skolor är med den bokliga undervisningen förenad undervisning i handtverk för gossarne, och i qvinnoarbeten för flickorna.

Vexelundervisnings-Sällskapets Normal-skola.

Vexelundervisnings-Sällskapets Direktion har, af Sällskapets egna medel, inredt det åt Sällskapet upplåtna Mariæ f. d. Kronobränneri uti hufvudstaden, till en Normalskola, hvarest, med de af Rikets Ständer beviljade anslag, och med biträde af en annan välgörande Uppfostringsanstalt inom hufvudstaden, 220 barn undervisas dels i förberörde ämnen, dels i sång och gymnastik, och der äfven elever bildas till blifvande Skole-lärare. Prästerskapets medlemmar hafva blifvit särskilt uppmuntrade att förskaffa sig skicklighet i vexelundervisnings-metoden.

Enskilta anslag till löneförbättringar

Flera enskilta personer, äfven bland allmogen, hafva gifvit anslag till löneförbättring åt Skole-lärare.

Elementarläroverkens förbättring och löne-tillökning för Lärare.

Öfver de af Läroverks-Kommittéen föreslagna förbättringar af Elementarläroverken hafva ej mindre Konsistorierna än allmänheten och slutligen den år 1832 församlade Skol-Revisionen fått tillfälle att sig yttra; men som de åt dessa Läroverk af Rikets Ständer senast beviljade anslag fortfara blott till denna Riksdag, hvadan inga bestående förbättringar eller ständiga löner eller löneökningar kunnat derå grundas; så har Kongl. Maj:t varit föranlåten att med detta vigtiga ärendes pröfning uppskjuta, intill dess de ständigt påräkneliga tillgångarna belopp blifvit af Rikets Ständer bestämdt. Imellertid har Kongl. Maj:t, med hufvudsakligt gillande af de lönebelopp, som Läroverks-Kommittéen föreslagit, och hvarpå Rikets Ständer grundat deras anslag, befallt utbetalning till redan befintliga Lärare af de på dem, från början af år 1830, belöpande lönetillökningar.

Nya Elementar-läroverk stiftade.

De besparingar, som under tiden kunnat göras, derigenom att de föreslagna nya Lärare-beställningarna icke bifvit, för osäkerheten om anslagets fortfarande, tillsatta, har Kongl. Maj:t begagnat, för att, oberoende deraf, stifta nya Elementar-skolor i Eskilstuna, Åmål, Philipstad och Haparanda. I Lund har upprättandet af en Katedral-skola, grundad på de inom Stiftet befintliga och af Rikets Ständer påräknade tillgångar, blifvit beviljadt. Ett nytt Gymnasii- och Skolhus har blifvit uppbygdt i Skara, samt nya Skolhus i Örebro och Christianstad.

Undervisningens fortgång i Elementarläroverken.

Huru undervisningen i de gamla Elementar-läroverken och i den till försök af nya metoder inrättade Elementar-skolan i hufvudstaden under tiden fortgått, är redan kändt genom Skol-Revisionens tryckta och utdelade berättelse.

Universiteten.

I anledning af Läroverks-Kommittéens förslag har en strängare Student-examen blifvit införd vid Universiteten, på det att den der studerande ungdomen ej måtte sakna erforderlig underbyggnad, för att med vederbörlig nytta begagna den akademiska undervisningen;^[9] äfvensom Kongl. Maj:t, i afseende på Filosofie-kandidat-examina, tillåtit förändringar, åsyftande större grundlighet i studierna.

Användandet af det till Universiteten och Tillämpnings-Skolorna beviljade anslag.

Som de 18,000 R:dr, hvilka Rikets Ständer vid sista Riksdag anvisade till Universitetens och Tillämpnings-skolornas fullkomnande, endast intill detta Riksmöte beviljades; så hafva, till deras upphjelpande, anslag blott för en gång eller tills vidare kunnat göras. Då anslaget i det hela icke uppgick till 1⁄4 af hvad Läroverkskommittén ansett erforderligt för Universiteten allena, hafva dessa såsom de vigtigaste bland högre läroanstalter undfått det mesta, nemligen Upsala 8,850 R:dr och Lund 7,550 R:dr, samt Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet återstoden 1,600 R:dr årligen. Bland ofullkomligheterna vid dessa Läroverk utgör bristen på materiella förnödenheter af böcker, samlingar och instrumenter m. m. en af de väsendtligaste. Kongl. Maj:t har derföre i Nåder förordnat, att berörde anslags-summor skola, för åren 1830, 1831, 1832, med några undantag, begagnas till dylika förnödenheters anskaffande, och att den provisoriska löneförbättringen åt tjenstemanna-personalen icke i allmänhet skolat taga sin början förr än med år 1833.

Bibliotheks-byggnaden i Upsala.

Den nya Bibliotheks-byggnaden i Upsala är utvändigt nästan fullbordad och till en del äfven inredd.

Nya Professioner och Adjunkturer.

Utom de årliga löneförbättringar och materiella förnödenheter, hafva anslagen åt Universiteten blifvit påräknade, i Upsala för en ny Profession i modern Litteratur och Ästetik, i Lund för en Juridisk och Mathematisk Profession, utöfver de hittills befintliga. Af särskilta medel, har Kongl. Maj:t velat tills vidare bereda erforderlig tillgång för en ny Juridisk Profession äfven i Upsala, der en ny Adjunktur vid Skytteanska Professionen blifvit förlidet år af dithörande fonder, utan Statens eller Universitetets bidrag, upprättad. Oaktadt dessa utvägars begagnande, hafva likväl några Akademiska Lärare måst fortfarande aflönas med Præbende-Pastorat.

Indigenatsrättens inskränkning.

Enligt Läroverks-Kommitténs förslag och Preste-Ståndets underdåniga anhållan, har den inskränkning i behörighet till ansökningar om Lektorat, som härrört af Indigenatsrätten, nu mera blifvit upphäfd för Akademi-Adjunkter och Docenter.

Stipendii-författningar.

Några Stipendii-författningar hafva blifvit stadfästade eller jemkade, och de för Hvidtfeldtska Stipendii-kuratorerna gällande föreskrifter närmare bestämda.

Förändrade Eds-formulärer vid Universiteten.

Förändrade formulärer, jemväl för vissa eder, som vid Universiteten böra afläggas, hafva blifvit i Nåder utfärdade.^[10]

Rese-understöd och inköp av samlingar.

Understöd för åtskilliga vetenskapsidkare att företaga utrikes resor, hafva tid efter annan blifvit beviljade, och samlingar hafva blifvit inköpta dels för Kongl. Bibliotheket, dels för Riks-Museum, dels för att öka de fornlemningar, som under Kongl. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens vård förvaras.

Enskilta föräringar till samma ändamål.

Flera enskilta personer hafva till Bibliothek och Muséer gifvit föräringar, hvaribland särdeles utmärka sig framlidne Riksmarskalken Herr Grefve Flemmings boksamling till Upsala Universitet och Grillska arfvingarnas Zoologiska samlingar till Riksmuseum.

Understöd till Litterära arbeten.

För arbetens utgifvande af fosterländskt värde och vigt, såsom medeltidens handlingar i Svenskt Diplomatarium, Berättelser i Svenska Historien, och Tunelds Geographi, uti tillökt och förbättrad upplaga, har Kongl. Maj:t beviljat understöd af allmänna medel.

Samfund för Vetenskap och Konst m. m.

Förändringar hafva, på vederbörandes underdåniga framställningar, blifvit gjorda i stadgarne för Kongl. Wetenskaps- och Musikaliska Akademierna, för Wetenskaps-Societeten i Upsala och andra lärda eller vittra samfund. Åtskilliga nya föreningar för vetenskap och konst m. m. såsom Litteratur-Föreningen i Upsala, Konst-Föreningen i hufvudstaden, m. fl. hafva dessutom, genom enskiltas bemödanden uppkommit, och med berömlig verksamhet gagnat det allmänna.

Fattigvården.

Kongl. Maj:t har, med anledning af de uti hufvudstaden under handläggning varande åtgärder till fattigvårdens ordnande, från landsorterna infordrat uppgifter i ämnet, hvilka, ehuru upplysande för särskilta delar af Riket, likväl gifvit bekräftelse på svårigheten att i detta hänseende närmare bestämma de allmänna författningarna. Emedlertid har Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga Förordning, huru förhållas bör med försvarslösa personer, om hvilken här nedan förmäles, äfven varit betänkt på stadganden, rörande de dermed sammanhängande fattigvårds-ärender.

Fattigvårds-Reglementen och fromma Stiftelser.

För särskilta orter hafva Fattigvårds-reglementen blifvit efter vederbörandes hemställan, i Nåder fastställda. Enskilta personer hafva nu såsom tillförene, och särdeles till Pensions-inrättningar, gjort fromma stiftelser, hvaribland Sadelmakare-åldermannen Fagerbergs, Stämpelmästaren Assessoren Törnebohms och Grosshandlaren Wennerqvists, alla inom hufvudstaden, hafva varit ganska betydliga. Derjemte hafva flera korporationer för deras ålderstegna medlemmar, enkor och fattiga barn stiftat Pensions-inrättningar, som Kongl. Maj:t i Nåder fastställt, eller på vederbörandes underdåniga begäran ändrat.

Föreningar för arbetsamhet och sedlighet.

Till fattigdoms och lasters förekommande genom arbetsamhet, måttlighet, undervisning och sedlighet, hafva, genom enskiltas bemödanden, sällskap och inrättningar blifvit i hufvudstaden stiftade, för öm och sedlig modersvård, för vanvårdade barns uppfostran, för arbetsamhetens uppmuntran, för troget och dygdigt tjänstefolks belönande och för nykterhetens befrämjande. De sistnämnde hafva äfven, till följe af Kongl Maj:ts uppmaningar, spridit sig till landsorterna, hvarest åtskillige medborgare af alla stånd täflat med deras föregångare i hufvudstaden att i detta hänseende gagna fäderneslandet. Inrättningen för vanvårdade barns uppfostran i hufvadstaden har, af dess välgörande invånare, erhållit så betydliga anslag, att den kunnat inköpa eget hus, der inrätta verkstäder och upplåta deras begagnande åt öfriga lärjungar vid vexelundervisningens Normalskola, der inrättningens barn deremot åtnjuta boklig undervisning.

Hospitalen.

Central-Hospitalen i Malmö och Wadstena äro fullbordade. Ett tredje af dylik beskaffenhet är under anläggning i Upsala.

Borgs enskilta botnings-anstalt för sinnessvaga.

En enskilt inrättning för sinnesvaga personers botande har Protokolls-Sekreteraren Borg, under namn af Fridhem, stiftat på Kongl. Djurgården, vid Hufvudstaden, och som han, enligt sakkunnige personers intyg, densamma med utmärkt skicklighet och framgång förestår, har Kongl. Maj:t tillåtit honom att, genom stambok, insamla medel till inrättningens fullkomnande.

Helsovården. Ändringar i Provincialläkare-institutionen.

För att göra användandet af de till allmänna helsovården anslagna medel syftesenligare, har Kongl. Maj:t närmare bestämdt föreskrifterna om hvad iakttagas bör, dels vid läkemedels utdelning åt fattiga sjuka, dels vid Provincial-Läkares embetsresor och derföre löpande kostnads-ersättningar.

Extra Provincial-Läkare.

Genom de 2,000 R:dr, som Rikets Ständer för Provincial-Läkarevårdens förbättrande beviljat, från sista Riksdag intill den nu inträffade, har Kongl. Maj:t haft tillfälle att, i sådana orter, som förut på närmare håll saknat läkarevård, förordna 8 extra Provincial-Läkare, med 250 R:drs arfvode hvardera, nemligen: i Helsingborg, Sölfvitsborg, Wärnamo i Småland, Alingsås, Sigtuna, Ljusdal i norra Helsingland, Hernösand och Lycksele i Westerbotten. Men som ingen sökande till den sistnämnda beställningen sig anmält, har Kongl. Maj:t i stället beviljat detta arfvode åt en, vid Westra Wingåkers kyrka i Södermanland, för 11 kringliggande församlingar, anställd extra Provincial-Läkare.

Nya Läkare-beställningar af enskilta stiftelser.

En ny Stadsläkare-tjenst i Christianstad, och en Distrikt-läkare-beställning i Ingelstads och Jerrestads Härader i Christianstads Län hafva, genom dessa orters enskilta bidrag, blifvit stiftade.

Förändrade Provincial-Läkare-distrikt och stationer.

Provincial-Läkare-distrikten i Upsala Län hafva, efter tillkomsten af en extra Provincial-Läkare i Sigtuna, blifvit ökade från 2 till 3; och stationen för Provincial-Läkaren i Norra Halland med vissa vilkor förändrade från Warberg, hvarest andra Läkare finnas, till Kongsbacka, hvarest Läkare alldeles saknats.

Åtgärder i anledning af Lasarett och Curhus.

Seraphimer-Ordens Lasarettet i Stockholm har blifvit ansenligen utvidgadt och tillbyggt, för att kunna inrymma omkring 300 sjuka och utgöra ett Central-sjukhus för hufvudstaden, och till någon del äfven för Stockholms Län^[11]. Till provisoriskt sjukhus, för att begagnas vid farsoter, eller en mera utbredd sjuklighet i hufvudstaden, har Kongl. Maj:t upplåtit f. d. Catharina Kronobränneri. Rikets Ständers underdåniga framställning om inrättandet af ett från sjukvården i Gefle afsöndradt Kurhus i Söderhamn, har Kongl. Maj:t bifallit; och ett Lasarett är med det nya Kurhuset förenadt. Forum för upptagandet af anmärkningar vid Lasarettens och Kurhusens räkenskaper har Kongl. Maj:t bestämt^[12]; och för Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg har förnyadt reglemente blifvit utfärdadt.

Veneriska smittans botande.

Anstalterna till Veneriska smittans botande hafva haft den framgång, att då sjuknummerns medeltal för 5 år, uppgick, enligt Sundhets-Kollegii berättelse för år 1828, till 3,529, har detta medeltal för 5 år, enligt enahanda berättelse för år 1832, minskats till 2,865; att recidiv numera, då diet-kur begagnas, sällsyntare inträffa, och att sjukdomen så aftagit i Jemtland, att förhoppning är om dess utrotande derstädes.

Vaccinationens vidmakthållande.

Då smittkoppor, oaktadt Vaccinationen varit på vanligt sätt vårdad och uppmuntrad, likväl under de senare åren yppats på många orter i Riket: så hafva dels författningarna om Vaccinationen blifvit skärpta^[13], dels har Sundhets-Kollegium dragit försorg om ympningsämnets förnyelse vid den i hufvudstaden varande Veterinär-inrättningen.

Barnförlossnings-konsten.

Barnförlossnings-konsten har genom nu varande Direktorns vid Allmänna Barnbördshuset undervisning och nit hunnit den utveckling, att sådana operationer kunnat åt Barnmorskor med framgång anförtros, hvilka förut varit vetenskapligt bildade Läkare allena förbehållna. Öfver 900 Barnmorskor funnos i Länen år 1833.

Djurläkares anställande.

Sedan Rikets Ständer, under sista Riksdag, anslagit arfvoden à 50 R:dr åt 2:ne Djurläkare i hvarje Län, har Kongl. Maj:t för deras tillsättande och tjenste-utöfning meddelat föreskrifter^[14]. I några Län; förnämligast på Gottland, hafva invånarna beslutat att genom enskilta bidrag gifva löneförbättring.

Veterinär-inrättningens förkofran.

Genom upplåtelsen af Ladugårdslands f. d. Kronobränneri, och genom det penninge-anslag, som Rikets sist församlade Ständer beviljade åt Veterinär-inrättningen i hufvudstaden, samt genom de medel Kongl. Maj:t dessutom anvisat, har densamma nu blifvif försedd med erforderligt rum både för undervisningen, Bibliotheket, Museum, Apotheket och Eleverna. Trägården, innehållande öfver 1,000 vextarter, saknar få pharmacevtiska fodervexter, som fördraga luftstrecket, och motsvarar sin bestämmelse, både för undervisningens och Apothekets behof. Elevernas antal, som år 1828 var 36, utgjorde 41 år 1832. Då antalet af hästar och hornboskap, som år 1828 sköttes inom inrättningen, och utom henne af eleverna, utgjorde 3,054, steg samma antal, för år 1832, till 4,436. Men, som bristen på får inom hufvudstaden betager eleverna nödig öfning och vana vid fårsjukdomars behandling; så har Kongl. Maj:t, med afseende på fårskötselns vigt, beviljat rese-understöd åt elever för att kunna begifva sig till Schäferi-ägare i landsorterna, hvilka för längre tid åstunda deras biträde. I hänseende till den utvidgning Veterinär-inrättningen således vunnit, har Kongl. Maj:t anbefallt Sundhets-Kollegium att med förslag till ny instruktion för henne inkomma.

Apotheks-väsendet.

En Veterinär-Pharmakopé har blifvit af vederbörande utarbetad, och stadfästad af Kongl. Maj:t, som till uppgörande af ett fullständigt Apothekare-reglemente och en ny Medicinal-taxa förordnat en Kommitté, hvars arbete ofordröjligen införväntas. Hvad iakttagas bör vid gifters och andra häftigt verkande medels vårdande å Apotheken, och utlemnande derifrån, har Kongl. Maj:t förordnat; och för en Societets-inrättning till Pharmaceutiska vetenskapens befrämjande, hafva stadgar blifvit af Kongl. Maj:t stadfästade.

Svensk författningssamling.

Rikets Ständers underdåniga anhållan om årstryckets upphörande, och Svensk Författnings-Samlings utgifvande i dess ställe, har blifvit bifallen, och är med innevarande års början i verket ställd^[15].

---

Nya lagförslagen.

Det af Lag-Kommittén upprättade förslag till ny Civillag är af Högsta Domstolen granskadt; och är Kongl. Maj:t sinnad, att särskilt Nådig framställning i detta vigtiga ämne till Rikets Ständer afgifva.

Förslag till ny Kriminal-lag har af Lag-Kommittén äfven blifvit författadt och till trycket befordradt. De dervid gjorda anmärkningar äro Lag-Kommittén meddelade. Dess sedermera utarbetade förslag är så nyligen till Kongl. Maj:t öfverlemnadt, att det ännu icke kunnat granskas.

Författning om sysslolösa personer.

Det af en särskilt Kommitté uppgjorda förslag till ny Författning om sysslolösa personer, har i Högsta Domstolen undergått granskning; hvarefter Kongl. Maj:t; under den 29 Juni 1833, allmän förordning i detta angelägna ämne i Nåder utfärdat.

Justitie-Stats-Ministerns Berättelser.

Kongl. Maj:t har i flera afseenden afisett det nyttigt att erhålla säker kunskap, om brott och förbrytelser äro i till- eller aftagande, samt om förhållandet med civila rättegångs-ärendena vid alla Domstolarna i Riket, och har i Nåder anbefallt Dess Justitie-Stats-Minister, att, efter af vederbörande infordrade upplysningar, underdånig berättelse derom årligen afgifva. Planen till detta vidlyftiga statistiska arbete, äfvensom utförandet, inhemtas af Justitie-Stats-Ministerns underdåniga berättelser för åren 1830, 1831 och 1832. 1830 och 1831 årens berättelser äro redan genom trycket Allmänheten meddelade, samt 1832 års berättelse lagd under pressen och varder med det första likaledes allmängjord.

Hvad som i dessa Berättelser förtjenar särskilt uppmärksamhet är domhafvandernas nästan allmänna klagan öfver fylleriets tilltagande, ofta föranledande till grofva brott och menniskolifs förspillande. Då det redan skärpta straffet icke funnits tillräckligt att hämma utbrottet af en last, som undergräfver menige mans sedlighet, arbetsförmåga och välstånd, är Kongl. Maj:t sinnad att föreslå verksammare och af erfarenheten bestyrkta medel till detta måls ernående, öfvertygad, att deruti understödjas af Rikets Ständers omtanka för medborgares väl.

Kongl. Maj:t har trott, att vigtiga upplysningar i Stats-ekonomiskt afseende kunde vinnas genom kännedom om de inteckningar, hvarmed fast egendom på landet är besvärad, om taxeringsvärdet å alla landtfastigheter, samt om de om sådan egendom slutna köp, särskilt frivilligt, särskilt genom exekutionstvång. Sedan Justitiæ-Stats-Ministern härom låtit undersöka uti Härads-Rätternas, i Hof-Rätterna förvarade, Intecknings-protokoll, och uti de till Kammar-Rätten inkomna taxerings-längder, har Justitiæ-Stats-Ministern till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnat sin underdåniga Berättelse, beledsagad med tabeller, upplysande förhållandet i hela Riket, i hvarje Län och i hvarje Domsaga, samt inom hvarje af de tre klasserna, Ridderskap och Adel, Ståndspersoner och Allmoge. Utdrag deraf äro i allmänna tidningarna införda. Berättelsen och Tabellerna vill Kongl. Maj:t låta öfverlemna åt vederbörande Utskott.

Fortsättning af Lagsamlingen.

I öfverensstämmelse med Rikets Ständers underdåniga hemställan, har Kongl. Maj:t efter föregången granskning, år 1831 låtit på trycket utgifva fortsättning af de åren 1807—1819 utkomna Lagsamlingar.

Lagförklaringar.

Rikets Ständer lära genom deras Justitie-Ombudsman undfå underrättelse om de Lagförklaringar, som sedan sista Riksdag blifvit af Kongl. Maj:t med Dess Högsta Domstol meddelade.

---

Skiftes- och Afvittrings-verket.

Jordbruket och Landthushållningen hafva af Kongl. Maj:t med fortfarande hägn och omsorg blifvit omfattade. Det angelägna Ägodelnings- och Afvittrings-verket intager härvid främsta rummet. Med anledning af de hos Rikets sist församlade Ständer och särskilt hos Kongl. Maj:t af åtskilliga Riksdagsfullmägtige af Bonde-Ståndet gjorda framställningar, att den år 1827 utfärdade Skiftesstadgan skulle vara mindre lämplig for Gottland, äfvensom för de norra Länen, och Enskiftes-författningen förut icke varit gällande, har Kongl. Maj:t låtit, genom tillförordnade Kommittéer, undersöka, om och i hvilka delar berörde Författning kunde, i afseende på berörde Län, tarfva jemkningar och tillägg, för att blifva för dem närmare tillämplig; och dessa Läns-Kommittéers utlåtanden hafva sedan blifvit granskade af en särskilt af Kongl. Maj:t utsedd Kommitté, som jemväl fått sig uppdraget, att dels yttra sig öfver de af Rikets Ständer äfvenledes begärda ändringar i denna Författning, dels, efter infordrande af ytterligare upplysningar i ämnet, i allmänhet undersöka och föreslå, hvad ändringar eller tilläggningar deruti kunde finnas vara af behofvet påkallade. Vid slutliga pröfningen häraf har Kongl. Maj:t i Nåder beslutat de mindre väsendtliga jemkningar och förklaringar i samma Författning, som upptagas i den derom utgifna allmänna Nådiga Kungörelsen^[16]. Kongl. Maj:t har likväl med tillfredsställelse funnit, att i de norra orterna, likasom i de flesta öfriga delar af Riket, jordbrukare mera allmänt börjat inse nyttan af denna författning, då antalet af förrättade ägo-skiften årligen betydligen ökats, och ännu flera blifvit begärda, än som kunnat verkställas; och Kongl. Maj:t gör sig häraf förvissad, att de välgörande verkningar för landets ekonomiska förkofran, som Kongl. Maj:t, under den jemt stigande odlingshågen hos folket, af denna Författning, i förening med det af Rikets Ständer vid sista Riksdag anslagna understöd för utflyttningar vid ägoskiften, förväntat icke skola uteblifva. Afvittrings-verket i Jemtlands, Westernorrlands, Wester- och Norrbottens Län har i oafbruten ordning fortgått; och hafva för de sistnämnde trenne Länen, till nödig förenkling och fortskyndande af afvittringarnas gång, flera särskilta föreskrifter blifvit meddelade, äfvensom de förut beviljade anslagen till någon del ökade. Sedan afvittringarnas början, äro i Jemtlands Län, der en mindre betydlig del af afvittrings-göromålen återstå, 35 Socknar afvittrade med 773 mantal och en ägorymd af 2,192,395 tunnland, utom 610,209 tunnland i 4 af dessa Socknar, som blott hunnit afmätas; hvarförutom i 6 andra Socknar 1,810,621 tunnland blifvit afmätta; och hafva i alla dessa Socknar 56 nya hela mantal uppkommit. Westernorrlands, Wester- och Norrbottens Län hafva från och med år 1828 till sistlidet års början 795,252 tunnland mark blifvit afmätta, samt 487 nybyggen, utom kronotorp, blifvit till anläggning beviljade; utgörande detta, med de från afvittringens igångbringande i dessa Län 1824 afmätta marker, 1,221,847 tunnland, samt 766 stycken beviljade nybyggen. Särskilt äro i Herjeådalen, sedan år 1828, 259,459 tunnland afmätta samt 2:ne Socknar till afvittring beredda, dervid nära 4 hela mantal uppkommit. Storskiftes- och Afvittrings-verket i Dalarne fortsättas årligen på lika fot, som förut, och pågår nu i Rättviks Socken; äfvensom det angelägna jordboks-arbetet för de storskiftade Socknarna likaledes fortgår. Af närmare erhållna uppgifter om förhållandet med den återstående afvittringen innom Gefleborgs Län, har Kongl. Maj:t, för att bringa denna afvittring till skyndsamt slut, funnit nödigt låta på Kronans bekostnad afvittra så väl de i Helsingland närmast Jemtlands och Westernorrlands Län belägna vidsträckta Ljusdals, Färila och Högdals Socknar, der icke obetydliga öfverlopps-marker för nya hemmans anläggande anses Kronan tillfalla och folket är mindre förmöget, som ock de Kronan i Länet tillhöriga redan tillförene utbrutne allmänningar; och har denna afvittring, för hvilken nödiga föreskrifter blifvit utfärdade, med år 1832 tagit sin början, samt särskilta medel, af de utaf Rikets Ständer för afvittringar i i de norra Länen anslagna, dertill anordnade. Sålunda är nu det återstående afvittringsverket i gång för alla de 6 norra Länen, understödt af de Statens tillgångar, som för närvarande dertill kunna anvisas, men hvilka tillgångar icke ännu medgifvit att, såsom Rikets Ständer begärt, afvittringen särskilt i Luleå Lappmark skulle företagas; och Kongl. Maj:t hoppas, att, under vederbörlig tillsyn å Län-Styrelsens sida, detta för Riket i allmänhet och dessa provinser i synnerhet så vigtiga arbete skall nå ett önskadt slut.

Revision af Landtmäteri-taxan.

Den revision af nya Landtmäteri-taxan Kongl. Maj:t vid dess utfärdande förordnat, för att deri bereda de jemkningar, erfarenheten under dess tillämpning kunde visa vara behöfliga, är under verkställighet, och en särskilt Kommitté utsedd för ämnets ytterligare granskning.

Tillägg till Kongl. Förordningen om hemmansklyfningen, m. m.

Till Kongl. Förordningen af den 19 December 1827, angående hemmansklyfning och jords afsöndring från hemman, har Kongl. Maj:t, på Bonde-Ståndets underdåniga framställning, gjort ett tillägg, åsyftande att bereda ytterligare tillfälle till från hemman aflägsna ägors afsöndrande och upplåtande åt de hemmansägare, hvars ägovälde de angränsa^[17].

I anledning af förekommen fråga om behofvet af närmare föreskrifter, för att förekomma missbruk vid tillämpningen af denna nya Författning, hafva nyligen Kommittéer blifvit förordnade i samtliga Länen, med undantag af Dalarna, hvilka äga att fullständigt upplysa i hvad mån och på hvad sätt hemmansklyfningar och jordafsöndringar, efter ifrågavarande Förordnings utgifvande, blifvit verkställda, jemförelsevis med hvad dessförutinnan ägt rum, äfvensom de förmodade verkningarna af dessa klyfningar och afsöndringar, m. fl. dithörande ämnen; ägande Kommittéerna jemväl att föreslå de ytterligare stadganden, som möjligen kunna anses erforderliga till förekommande af öfverträdelser i dessa delar.

Vatten-afledningar i Skaraborgs Län.

I det angelägna ändamål, att genom större vatten-afledningar å Skaraborgs Läns slättbygd för framtiden söka förekomma skada af regn å åkerfälten, hvilket i våta år mer och mindre förorsakat missvexter och deraf följande obestånd och fattigdom hos jordbrukare i dessa orter, dem Staten, till dess förlust, med undsättningar måst bispringa, har Kongl. Maj:t, enär jordägarne varit oförmögna att sjelfva bekosta detta arbete, och detsamma funnits vara af den större ekonomiska omfattning, att det förtjente ett allmänt understöd, till samma vigtiga arbetes företagande och fullbordan åren 1831 och 1832, då äfven angeläget varit att bereda arbetsförtjenst åt ortens, genom föregående årets högst betydliga missvext, utblottade invånare, i Nåder beviljat särskilta anslags-summor från Nionde Hufvud-titeln; och hafva dessa vatten-afledningar, hvilkas framtida underhållande för hemmans-ägarne utgör en skyldighet, öfver hvars uppfyllande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande böra hålla hand, redan visat sin nyttiga verkan för grödans bevarande från den skada af väta, derföre den, genom landets låglänta beskaffenhet, varit utsatt.

Ekplanteringar.

I följd af Rikets Ständers, på Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, vid sista Riksdag fattade beslut, har för Kronans räkning ekplantering blifvit påbörjad å den i sådant ändamål utsedda, dertill ganska lämpliga Wisingsborgs Kungsladugård, äfvensom afkastningen af Bispmotala Kungsgård, till bidrag för kostnaderna härtill, blifvit anvisad, samt Wisingsö Kronopark likaledes för ändamålet anslagen. Öfverinseendet vid utförandet af denna plantering är uppdraget åt en särskilt dertill förordnad person. Under åren 1831, 1832 och 1833 äro redan 56,500 ekplantor och 68,500 vilda träd, till skydd för de förra, på en rymd af 80 tunnland planterade, och lofva god framgång. — Den förordnade regleringen af Kronans parker och alläanningar i Riket har årligen fortgått och börjar lida till slut. Af 60 stycken sådana skogar äro 55 st. redan reglerade, deraf de för Kronans räkning bibehållne, hvarå en ordentlig vård och skogshushållning blifvit införd; börja att lemna nyttiga efterdömen för enskilta vid skogarnas behandling och ådagalägga nyttan af denna reglering. Af de åt enskilta menigheters begagnade upplåtna allmänningar hafva några få, på vederbörandes anhållan, blifvit dels till delning upplåtna, dels, såsom indelade till skattlagde hemman, under vissa villkor till försäljning anbefallda. Af de öfriga hafva flera blifvit reglerade och en förbättrad skogsvård derå förordnad. — Det af Kongl. Maj:t inrättade Skogs-institut har blifvit mycket begagnadt, och hafva årligen flera enskilta der låtit bekosta undervisning åt ditsända elever. — Den praktiska Lärobok i Skogshushållningen Landtbruks-Akademien erhållit Nådig befallning att sammanfatta, har af en af dess Ledamot blifvit utarbetad och ett exemplar deraf på Statens bekostnad inköpt för hvarje Pastorat i Riket, att der förvaras för att på begäran utlånas åt jordbrukare inom Pastoratet, till ledning och efterföljd i afseende på en förbättrad hushållning med deras skogar. Då likväl denna afhandling i allmänhet icke kunde af den mindre upplysta klassen jordbrukare komma att begagnas, och angeläget är, att äfven åt dessa bibringades kännedom af de hufvudsakligaste grunderna för en klok skogshushållning, har Landtbruks-Akademien derjemte fått befallning utarbeta och till Kongl. Maj:t insända förslag till en under sådan synpunkt uppställd kort och lättfattlig skrift i ämnet, för att af nämnde klass jordbrukare till råd och upplysning begagnas.

Bergshandteringen.

Den för Riket vigtiga bergshandteringen har Kong. Maj:t under de senare åren så mycket mera bordt följa med sin uppmärksamhet, som under denna tid priset på Rikets huvudsakliga export-vara, jernet, icke obetydligt nedfallit, så att konjunkturen för denna handteringen varit mindre förmånlig än förut. Det synes vara satt utom tvifvel, att orsaken härtill i betydlig mån bör sökas deruti, att under det mängden af de Svenska jerntillverkarne, i förlitande på malmernas erkända godhet, förblifvit vid det gamla tillverknings-sättet, eller det så kallade tysk-smidet, har man på utländsk ort, särdeles i England, bemödat sig och äfven lyckats, att, genom förbättrade arbets-metoder och oaktadt dervarande malmers mindre goda beskaffenhet, uppbringa jerntillverkningen i flera afseenden till lika godhet som den Svenska, hvilket naturligtvis genom en större konkurrens skulle på Svenska jernhandeln hafva menligt inflytande. Detta förhållande har också väckt Svenska jerntillverkarens omtanka att tillegna sig de utländska förbättrade arbetsmethoderna, och derigenom söka åt det Svenska jernet bevara det företräde, som detsamma tillkommer. Ibland dessa arbetsmetoder har ett i England uppfunnit smides-sätt i täckta härdar, eller det så kallade Lancashire-smidet, i synnerhet fäst uppmärksamheten, såsom här i landet användbart; och hafva flere bruksägare dermed gjort försök, hvaraf anledning sig visar, att denna arbets-metod skulle förmånligt utfalla och i följd deraf mera allmänt blifva hos oss antagen. Då densamma i flera väsendtliga omständigheter, förnämligast genom en hastigare jernets nedsmältning och möjligheten alltså af en större årstillverkning, skiljer sig från den nu i allmänhet brukliga tysksmides-processen, blifva ock, med dess antagande, vissa jemkningar i nuvarande smidesförfattningar nödiga; och, i anledning af Bergs-Kollegii i ämnet gjorda framställning, har Kongl. Maj:t, då dessa ändringar icke lämpligen nu genast kunna vidtagas, till en början i Nåder tillåtit^[18], att det till 1835 års slut, under vissa stadgade vilkor, må vara innehafvare af stångjerns- och ämneshamrar öppet, att, utan hinder af gällanda smidesförfattningar, antaga och försöka den ofvannämnde Engelska smides-metoden med täckta härdar, eller ock hvilket annat tillverkningssätt de åtstundade, och att det skulle åligga Bergs-Kollegium att från alla vederbörande under tiden infordra nödiga upplysningar och uppgifter, rörande så väl det ofvannämnda Engelska smidessättet, som andra ifrågakomna smides-metoder, samt, sedan deraf lemna Bruks-Societeten del, för att i detta vigtiga ämne sig yttra, hvarefter Kollegium borde inkomma med underdånigt förslag och utlåtande rörande de allmänna föreskrifter, som för framtiden derom syntes böra vidtagas. För att, dels med afseende å detta ämne, dels ock till grund för utarbetandet af en ny Smides-stadga, bereda en fullständig kännedom af jernhandteringen i alla delar och på alla lokaler i Riket, med dess verkliga behof och brister, och deribland äfven vinna säkrare uppgifter än hittills om rätta beloppet af tackjerns-produktionen i Riket och utvägarna att den underhålla och utvidga, till ledning for bedömandet af frågor om nya stångjerns-smidens privilegierande på köpe-tackjern, har Kongl. Maj:t, på Bergs-Kollegii underdåniga hemställan, i Nåder bifallit, att undersökningar må i bergslagsorterna och de större bruks-distrikten, vid utsatta sammanträden med vederbörande bruksägare och bergmästare, af en Bergs-kommission verkställas, hvilken redan tagit sin början. — Sedan de af Kongl. Maj:t förordnade personer, som fått sig uppdraget att utarbeta förslag till ändringar och förbättringar i Bergsförfattningarna, med deraf underdåniga förslag inkommit, har Kongl. Maj:t, enär detta förslag innehåller åtskilliga vigtiga och betydliga förändringar i afseende på bergshandteringens bedrifvande, hvilka, innan något beslut derom fattades, syntes böra komma till den allmänhets kännedom, som frågan på ett eller annat sätt rörde, så att dess tankar och öfvertygelse om lämpligheten och nyttan deraf måtte kunna stadga sig, i Nåder förordnat, att samma förslag borde af trycket utgifvas och exemplar deraf till Bergsstatens tjenstemän utdelas, för att så väl af dem, som af bruksidkare, hvilka önskade deraf taga kännedom, begagnas. — Med afseende i angelägenheten deraf, att skogstillgångarna för tackjernsblåsningen i de egentliga bergslagerna ej må genom inflyttning af smiden derstädes förminskas, har närmare föreskrift blifvit gifven, rörande rättigheten till härdars och smidens inflyttning till bergslags-orterna^[19]. — Till afhjelpande af den för Svenska stångjernshandeln menligt verkande omständighet, att det i allmänhet mindre goda bergsmansjernet, som på vågarna också äger mindre pris, ofta exporteras gemensamt och inblandadt med det bättre stångjernet; som deraf fölle i misskredit, har Kongl. Maj:t, med vissa lämpliga undantag, förordnat, att bergsmansjernet skall med särskilt stämpel märkas^[20]. — Då delägarna i Wånga Bergslag i Östergötland helt och hållet afsagt sig bergsbruket, enär detsamma icke vidare kunde med någon fördel af dem bedrifvas; har Kongl. Maj:t förklarat samma bergslag i sådan egenskap böra upphöra och till landslag förändras, samt att de förmåner densamma i och för sin bergshandtering af Kronan åtnjutit, skulle indragas. Likaledes har bergsfrälse-friheten i nya Kopparbergs bergslag i Örebro Län, sedan kopparhandteringen, hvarföre samma frihet blifvit meddelad, nästan alldeles upphört och, orten blifvit förvandlad till en verklig jernbergslag, blifvit till Kronan indragen, och orten undergått skattläggning och mantalssättning, för att utgöra de dermed efter författningarna förknippade utskylder och onera^[21]. — Sedan den, enligt senaste handelstraktater emellan Sverige och Ryssland, beviljade rättighet för Finska bruksägare, att i Sverige uppköpa och utföra nära 10,000 Skepp:d tackjern, upphört, har en motsvarande tackjerns-tillgång, att derpå grunda nya smiden, uppkommit; också hafva, oaktadt den mindre förmånliga jern-konjunkturen, sedan 1829 års början 16,400 Skepp:d nytt stångjernssmide samt 2,250 Skepp:d ämnessmide, till största delen på köpetackjern, blifvit beviljade, äfvensom tvenne nya masugnar anlagda. I anseende till med skäl förd klagan öfver saknad afsättning af tackjern, har Kongl. Maj:t, på försök för en tid af 5 år, tillåtit Grangärdes bergsmän i Westerbergslagen att årligen få afyttra högst 10,000 Skepp:d tackjern till hvilka bruksägare som helst, famt således utan afseende på att dess smide är på egen tackjerns-tillverkning grundadt^[22]; och kommer detta tillstånd att i sin mån visa verkningarna af den ytterligare frihet i handeln af tackjern, som under senare tider af flera varit påyrkad, men af andra bestridd.

Organisation af de administrativa Verken.

Den angelägna frågan om en förbättrad organisation af Rikets Styrelse-Verk har efter hand erhållit vidare åtgärd. Sålunda har Kansli Styrelsen blifvit indragen, och de till dess befattning hörande ärenden blifvit emellan andra Embetsmän och publika Verk fördelade, hvarigenom någon besparing äfvenledes blifvit för framtiden beredd^[23].

Ehuru Kongl. Maj:t icke funnit lämpligt att bifalla det förslag, som blifvit väckt, att de Krigs-Kollegii Militie-indelnings- och Husesyns- samt Wadstena Krigsmanshus-Kontor åliggande göromål måtte skiljas från bemälte Kollegium och på andra Embetsverk öfverflyttas; har Kongl. Maj:t likväl ansett Krigs-Kollegium böra erhålla en ny, mera förenklad och efter nuvarande förhållanden lämpad organisation^[24], enligt hvilken Kollegium nu består af 2:ne Departementer med 3 afdelningar under hvartdera; och har icke allenast större enhet, ordning och drift vid behandlingen af de Koliegii befattning tillhörande ärenden härigenom blifvit åstadkommen, utan ock ett icke obetydligt antal tjenster blifvit indragna samt såmedelst, nära utan ökadt stats-anslag, tillgång beredd till en af behofvet påkallad förbättring af Kollegii Embets- och Tjenstemäns lönevilkor.

En ny aflönings-stat har blifvit fastställd för Förvaltningen af Sjöärenderna och derunder lydande Lots-kontor, hvarigenom Tjenstemännen uti detta Embetsverk kommit i åtnjutande af samma löneförmåner, som deras vederlikar i Krigs-Kollegium; varande äfven vid denna reglering, medelst flera tjensters indragning, icke allenast tillgång beredd till den förbättrade aflöningen, utan ock någon besparing vunnen.

Bergs-Kollegium, derunder Myntet och Kontrollverket skola höra, har erhållit en ny instruktion och Stat, dervid en betydlig indragning i förra personalen ägt rum^[25].

Det af särskilta Kommitterade hvar för sig uppgjorda förslag till förandrad organisation af Kommerse-Kollegium samt Kammar-Rätten, hafva, under loppet af år 1831, blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder pröfvade och afgjorda, samt nya instruktioner och Stater för dessa Embetsverk utfärdad^[26]. Vid regleringen af Kommerse-Kollegii Stat har tjenstemanna-personalens antal så kunnat inskränkas, att någon egentlig tillökning i det förra Statsanslaget icke varit af nöden; men för Kammar-Rätten, till hvars handläggning såsom Öfver-domstol de administrativa Verkens anmärkningsmål blifvit öfverflyttade, har, så väl i följd häraf, som i anseende till räkenskapernas i senare tider ökade mängd och rättegångs-ärendenas tillvext, det i gamla Staten uppförda anslag befunnits otillräckligt: varandes den till fyllnad i Stats-anslaget erforderliga summa anvisad att till påföljande Riksdag utgå af besparingarna å Riks-Statens Andra Hufvud-titel^[27].

Sundhets-Kollegii förnyade organisation, i sammanhang med de öfriga Styrelse-Verkens, har hvilat i anseende till förbindelsen emellan detta ämne och organisationen af det Kollegium hittills underordnade Carolinska Institutet, hvars Inrättning står i samband med de andra likartade Läroverkens, och för hvilka samtliga ökade anslag endast intill denna Riksdag blifvit beviljade.

En ny reglering af Tjenstemanna-staten vid Öfver-Intendents-Embetet har blifvit företagen, och Kongl. Museum, som utgjorde ett särskilt Verk dermed blifvit förenadt, hvarvid äfven personalen blifvit förminskad^[28]; och äro genom båda dessa organisationer inga ökade utgifter för Staten tillkomna, men tjenstemännens löner lämpligen ökade. — Uti Östersunds stad har ett Justitiariat, eller Stads-Rätt, blifvit inrättadt, till utöfvande af den embets-befattning och de åligganden, som tillhöra Magistrat eller Rådstufvu-Rätt i stad, hvarest Kämners-Rätt ej finnes. — I några stader har Kämners-Rätternas upphörande blifvit förordnadt, och deras göromål på Rådhus-Rätt öfverflyttade. — Då Kongl. Maj:t tid efter annan med misnöje erfarit, att, oaktadt de flere deremot, äfven af Kongl. Maj:t, gifne allvarsamma förbud, tjenste-köp ännu på många ställen vid flera Landtstats-tjenster ägde rum, har Kongl. Maj:t, för att förekomma detta i alla afseenden skadliga missbruk, så väl upplifvat förenämnde förbud och anbefallt Dess Befallningshafvande, på hvilka det hufvudsakligen ankommer, att på allt sätt motverka och hindra dessa tjensteköp, dom ock meddelat åtskilliga närmare föreskrifter och stadganden, den Kongl. Maj:t förmärkt redan hafva medfört åsyftad verkan.

Folkstocken.

Den rörande förhållandet med folkmängden i Riket för senaste qvinqvennium, eller från och med 1826 till och med 1830, från Tabell-Kommissionen inkomna berättelse, hvilken, till trycket befordrad, kommer att Rikets Ständer meddelas, ehuru ej lemnande så ovanliga resultater som den föregående, visar likväl, att populationen är i fortfarande tillvext. Då före detta qvinqvnnium, eller från och med 1821 till och med 1825, folkmängden ökat sig med 186,562 personer, eller för hvarje år per medium ungefär 37,312, utgjorde tillökningen för det påföljande qvinqvennium blott 116,830, eller 23,366 per medium för hvarje år. Orsaken till detta förhållande bör tillskrifvas ej allenast en i de flesta Rikets provinser under dessa år inträffad större dödlighet, utan ock den år 1826 de flesta landsorter öfvergångna betydliga missvext. Vid 1830 års slut utgjorde Sveriges hela folkmängd 2,888,082 personer, och kan i närvarande stund med säkerhet beräknas vara 2,950,000.

Stuterierna.

För hästafvelns befrämjande har, så vidt tillgångarna medgifvit, blifvit sörjdt. Strömsholms Stuteri, hvarå förvaltning fortgått efter en, år 1825 af Kongl. Maj:t i Nåder gillad, förändrad plan, har så väl derigenom, som genom en nitisk och klok Styrelse, blifvit försatt i ett utmärkt skick, och den, enligt samma plan, vid detta Stuteri införda anstalt, medelst ett större antal hingstars kringföring till betäckning i provinserna, har visat en ganska fördelaktig inverkan på hästafvelns uppkomst; hvarföre ock en dylik anstalt vid Fliinge Stuteri för Skåne och angränsande provinser blifvit anbefalld. Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag anslagit 7,000 R:dr Banko årligen till hästafvelns upphjelpande i Riket oth särskilt till anläggning af ett Stuteri vid Ottenby Kungsgård å Öland, när arrendet deraf kunde upphöra, och genom en af Kongl. Maj:t förordnad undersökning blifvit bestyrkt, att, förmedelst en Stuteri-inrättning på denna ort, såsom i alla afseenden dertill tjenlig och äfven fordom härtill begagnad, hästafveln på ett fördelaktigt sätt skulle befordras, har Kongl. Maj:t beslutat, att, med upphörande af arrendet af Ottenby Kungsgård, ett Stuteri derstädes skulle anläggas; hvarefter Kongl. Maj:t fastställt planen till detta Stuteris organisation, styrelse och förvaltning i alla delar, och enligt hvilken plan Stuteriet, då det blefve fullt uppsatt, skulle komma att bestå af 200 äldre och yngre hästar. Oaktadt de ringa tillgångar, som för Stuteriets organisation varit att tillgå, hade redan vid sistlidne års slut häst-antalet uppgått till 85 stycken. De så väl for detta, som för Strömsholms Stuteri 1831 inköpta Engelska fullblodshästar, äfvensom Stuteriets öfriga hästar, hafva trifvits väl. Af stoen har en stor del gått ute om vintern, så att det här och å hela Öland för hästar begagnade så kallade utgångs-systemet synes med framgång kunna användas. Schäferiet vid Kungsgården har blifvit betydligen tillökadt och hade vid sistlidet års slut 655 får. Sålunda lofvar detta Stuteri, under en nitisk och omtänksam styrelse, att, i mån som det hinner sin utveckling, blifva af mycken nytta, särdeles vid beräkning af de inskränkta anslag, hvarmed det är försedt. — I de 3 nordligaste Länen af Riket äro hingstar utställda på Kronans bekostnad. I hela Riket underhåller Kronan omkring 147 beskällare, hvilka årligen betäckt ungefär 4,500 ston, derefter beräknas falla omkring 1,5Q0 föl. — Enligt de tillfredsställande underrättelser, som till Kongl. Maj:t ingått, har på de senare åren en ökad omtanka för häst-kulturen i de flesta Rikets provinser allt mer och mer börjat visa sig; patriotiska föreningar hafva bildat sig till häst-afvelns befrämjande i landet, och flera personer hafva begynt med anläggandet af mindre Stuterier, hvarvid icke obetydliga kostnader blifvit använda till anskaffande af tjenliga afvels-ämnen. Äfven allmogens likgiltighet i denna del har i någon mån börjat försvinna. Genom den häraf lifvade hågen, att mera allmänt förse sig med infödda Svenska hästar, har ock de senaste åren importen af Danska hästar minskats.

Skjutsväsendet.

Med afseende å hvad Rikets Ständer vid sista Riksdag, rörande utvägar till den för hemmans-ägarne, särdeles på vissa orter, betungande hållskjutsens förminskande eller afskaffande, i underdånighet yttrat, har Kongl. Maj:t, ehuru flera föreskrifter derom blifvit meddelade, likväl ytterligare erinrat samtlige Landshöfdingarne^[29] i de Län, der hållskjuts ännu utgöres, att vidtaga de åtgärder, som i berörde ändamål ännu kunna vara nödiga, och att således, der sådant af skjutsskyldige yrkas, eller Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sjelfve funne lokala förhållanden dertill föranleda, låta i behörig ordning noga undersöka och utreda, huruvida den skjuts, som med hållhästar besörjes, möjligen kunde hel och hållen eller till någon del af gästgifvare- och reserv-lagen, med eller utan de senares förstärkning af håll- eller andra dertill lämpliga hemman, utan oskälig tunga för de skjutsskyldiga, eller hinder for skjutsens behöriga bestridande, öfvertagas och utgöras, och, i sådant fall, om verkligheten deraf förordna. Derjemte har Kongl. Maj:t, i anledning af Bonde-Ståndets underdåniga begäran, funnit skäligt, dels i Nåder bevilja en lämplig förhöjning i den icke i senare tider ökade afgiften för begagnandet af den skjutsandes eget åkdon, dels närmare bestämma den tyngd, resande få å åkdon medföra.

Krono-brefbäringen.

Med anledning af Rikets Ständers underdåniga framställning, rörande åtskilliga föreskrifter i afseende på krono-brefbäringen i Riket, har Kongl. Maj:t, till närmare ordning och kontroll vid denna brefbärings begagnande, i Nåder förordnat, att densamma i de Län, der den, enligt Författningarna, åligger hemmansägarne och af dem utgöres, må högst tvenne gånger i veckan, på de dagar Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter vederbörandes hörande, derföre böra utsätta, äga rum, så vida icke ärendets vigt och angelägenhet, i vissa uppgifna fall, gjorde undantag derifrån oundgängligen nödigt, då likväl innehållet af brefven borde af vederbörande tjensteman, som desamma aflät, vid ansvar såsom för tjenstefel, i korthet utanpå desamma antecknas^[30].

Rofdjurs dödande.

Då det vore af vigt, att för dödandet utom skallgång af de rofdjur, hvilka här i landet egentligen förorsaka betydlig skada, nemfigen björn, varg och lo, högre skottpenningar, än nu efter allmänna lagen och jagtstadgan utginge, blefve bestämda, enär derigenom snarast kunde beredas den allmännare frivilliga medverkan af enskilta, hvarpå möjligheten af dessa rofdjurs utödande hufvudsakligen berodde, men en sådan förhöjning i skottpenningar icke med nuvarande tillgångar och fastställde afgifter kunde meddelas; har Kongl. Maj:t, med anledning jemväl af Rikets Ständers underdåniga yttrande om förhöjda premier för rofdjurs utödande, genom Cirkulärbref anbefallt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i alla Län, utom Gottlands och Malmöhus, att, jemte uppmaning till jagtkassors bildande, der sådana icke redan funnes, medelst årliga afgifters erläggande, på sätt Jagtstadgan innehåller, höra Länens invånare, huruvida, till beredande af detta till deras egen fördel vigtiga ändamål, de antingen ville erlägga högre afgift på mantalet till jagtkassan, än Jagtstadgan föreskrifver, så att de stadgade skottpenningarna för dessa rofdjur kunde förhöjas, ellet ock åtaga sig distriktvis, genom sammanskott af hvarje matlag, som har kreatur, att för dödade sådana rofdjur inom distriktet erlägga premier till förhöjdt belopp; och hafva, i följd häraf, nästan i alla Län föreningar om förhöjda afgifters utbetalande för dödade rofdjur blifvit träffade, dem Kongl. Maj:t till efterrättelse fastställt.

Legostadgan.

Sedan en förbättrad Författning, huru med försvarslösa personer förhållas bör, blifvit utgifven, har Kongl. Maj:t, i anledning deraf och af hvad Rikets Ständer i underdånighet begärt, låtit, i öfverensstämmelse med de grunder, hvarpå densamma blifvit byggd, omarbeta Legostadgan för husbönder och tjenstehjon, och en förnyad sådan stadga utfärdat^[31], jemte det en särskilt upplaga deraf, försedd med utdrag af de i densamma åberopade lagrum och författningar, blifvit tryckt, för att åt allmänheten tillhandahållas.

Expeditions-taxan.

Kongl. Maj:t, som, i anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan om nödiga ändringar och jemkningar i nu gällande Expeditions-taxa, och hvad vederbörande dervid haft att andraga, funnit lämpligt, att samma Taxa blefve i allo öfversedd^[32], och en ny Taxa för all slags lösen och afgifter hos Kongl. Maj:t, vid Öfver-Rätter samt Rikets Kollegier, Under-Domstolarna, Konsistorierna m. fl. Verk utfärdad, har derföre förordnat en Kommitté, som äger att, efter granskning af alla föreskrifter i ämnet och dervid föreslagna ändringar, samt infordrande från vederbörande Verk af de upplysningar, som kunna vara nödiga, ett fullständigt forslag till en dylik Taxa, utarbeta och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa.

Fångvård och Korrektionshus.

De i Kongl. Maj:ts Nådiga Berättelse till Rikets Ständer vid sista Riksdag omnämnde Korrektionshus- och Arbetsfängelse-byggnader i Stockholm och Malmö, åt hvilka förstnämnde Rikets Ständer då äfven beviljade särskilta medel, äro nu mera fullbordade, så att jemväl Warbergs Fästningsfängelse kunnat upphöra; hvarjemte Norrköpings och Götheborgs Spinnhus erhållit förbättrade inredningar, äfvensom hela administrationen af dessa Inrättningar blifvit i ordning bragt, derigenom således deras nya organisation nu kan anses vara verkställd. Genom alla dessa anstalter äro, oberäknadt den inrättade Pionnier-korpsen vid Carlsborgs fästning, förvaringsrum beredda för omkring 3,000 fångar och korrektionister, hvilka med flerfaldiga slags arbeten sysselsättas. Dessa Inrättningar hafva sålunda, under en klok och nitisk Styrelse, blifvit bragta i ett betydligen förbättradt skick, och komma Rikets Ständer att inhemta närmare upplysningar derom, äfvensom rörande det hufvudsakliga af förvaltningen, af den berättelse, Styrelsen af Fängelser och Arbets-inrättningar nyligen till Kongl. Msj:t afgifvit, och hvilken blifver till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnad. Denna Styrelse har numera äfven öfvertagit den del af Fästnings-fängelsernas ekonomiska förvaltning, som förut tillhört Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium. Med bekymmer har Kongl. Maj:t erfarit, huruledes fångpersonalen i Riket tid efter annan så betydligt ökat sig, att då den 1813 utgjorde ett antal af 1,774 personer, med ett förhållande till folkmängden som 1 till 1,392, uppgick den 1833 till 4,500, med ett förhållande som 1 till 652. I följd af förändrade stadganden i den utgifna nya Lösdrifveri-förordningen samt den förnyade Tjenstehjons-stadgan, hoppas Kongl. Maj:t, att fång-antalet skall efter hand kunna nedsättas; men ytterligare verksamma anstalter, hvarpå Kongl. Maj:t äfvenväl varit betänkt, äro erforderliga, dels att för närvarande finna utrymme och sysselsättning för den fångpersonal, hvilken, oansedt det mera än fördubblade utrymmet i de korrektionella Arbetsfängelserna, nu måste förvaras i Läns-fängelserna, dels att för framtiden hämma fångpersonalens alltjemt fortfarande tillvext. Ett underdånigt förslag, befrämjande dessa ändamål, är af Styrelsen af Fängelser och Arbets-inrättningar, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, uppgjordt och afgifvit, samt nu under handläggning.

---

Försvarsverket i allmänhet.

Då Kongl. Maj:t alltid ansett ändamålsenliga och kraftfulla försvarsanstalter vara det första vilkoret för Rikets framtida sjelfbestånd och det verksammaste medlet till nuvarande fredslugns ostörda bibehållande, har utbildandet och fullkomnandet af Rikets försvarsverk utgjort ett af de hufudsakligaste föremålen för Kongl. Maj:ts regerings-omsorger. Det är också med tillfredsställelse Kongl. Maj:t kan för Rikets Ständer anmäla, att vigtiga förbättringar uti denna del af administrationen blifvit, under de sistförflutna åren, dels verkställda, dels förberedda.

Extra anslagens användande.

Genom de, uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, vid sista Riksdag beviljade extra-anslag till åtskilliga utomordentliga behof för försvarsverkets iståndsättande, hafva de, före samma Riksdag påbörjade, vigtiga befästnings-arbetena vid Wanäs och Carlskrona kunnat med drift och framgång fortsättas, samt dessutom försvarsanstalter till hufvudstadens betryggande påbörjats. Äfvenledes har härigenom en af behofvet högt påkallad, väsendtlig tillökning af Arméens och Flottans Artilleri-, Bevärings- och Utrednings-förråd kunnat anbefallas, och till en del, så vidt tid och omständigheter det medgifvit, redan blifvit åstadkommen.

Jemte det Kongl. Maj:t bestämt ej mindre de särskilta föremålen, för hvilka ifrågavarande extra anslag borde användas, än ock de belopp, som för hvarje behof kommo att deraf årligen utgå, har Kongl. Maj:t förordnat, att särskilta hufvudböcker och special-räkenskaper skola föras öfver de medel, som å samma anslag från Rikets Ständers Riksgälds-Kontor erhållas, samt att de persedlar, som för dessa medel varda anskaffade och äro af den beskaffenhet, att de kunna i förråden förvaras, skola särskilt uppläggas, på det att en alldeles afskild redovisning, icke allenast för anslags-summorna, utan, så vidt möjligt är, jemväl för materielen, må kunna tillvägabringas.

Carlsborgs och Kungsholms Fästningsbyggnader.

Fästnings-arbetena vid Wanäs hafva lemnat Kongl. Maj:t tillfälle att kunna, under den i vestra delarna af Riket, våren och sommaren år 1831, genom föregående årets missvext förorsakade brist, bereda en eljest saknad arbetsförtjenst för en stor mängd behöfvande allmoge från dessa trakter. Arbetena vid både sistnämnde och Kungsholms fästningsbyggnader hafva för öfrigt blifvit verkställda, med iakttagande af nödig besparing, och derjemte utförda med en noggrannhet och skicklighet, söm fullkomligen motsvarar Kongl. Maj:ts förväntan. Då den vid Wanäs, till en icke obetydlig del redan uppförda fästning blifvit af Kongl. Maj:t grundlagd, har Kongl. Maj:t, till minne så väl häraf, som af Dess oafbrutna omsorger för detta vigtiga arbetes fortgång, åt denna fästning gifvit namnet Carlsborg.

Andra Gardeskasernen, och Garnisons-sjukhuset.

De, redan för flera år sedan, här i Hufvudstaden påbörjade byggnader till Kaserner för Kongl. Maj:ts Andra Lif-Garde och till Sjukhus för härvarande Garnison hafva blifvit i det närmaste fulländade.

Vapen-tillverkningen.

Åt vapen-tillverkningens förbättrande har Kongh Maj:t egnat all den omtanka, som detta vigtiga föremål påkallat. Genom förnyade Reglementen för besigtningarna å kanoner samt gevär och öfriga bevärings-persedlar, har en större noggrannhet och omsorg vid tillverkningen blifvit föreskriften, såsom vilkor för deras emottagande å förråden. Artilleri-Regementenas vapen-verkstäder hafva äfvenväl blifvit utvidgade och försedda med förbättrade machiner och verktyg. Dessutom har ett mera enkelt, samt efter en gemensam princip för allt Svenskt och Norrskt Artilleri uppgjordt Caliber-system blifvit, till efterrättelse vid skeende tillverkningar af Artilleri pjeser och Projektiler, fastställdt^[33].

Salpeter-tillverkningen.

Sedan till anskaffande af Försvarsverkets årliga behof af salpeter, samt till den for vissa delar af Riket särdeles vigtiga salpeter-näringens upprätthållande, ett särskilt, salpeter-gärden motsvarande, anslag blifvit af Rikets Ständer anvisadt, har denna gärd upphört med år 1830, hvarom Kongl. Maj:t låtit utfärda allmän Kungörelse^[34]. Men på det salpetersjuderiägarne icke skulle deraf hemta anledning att befara bristande afsättning, har Kongl. Maj:t derjemte låtit tillkännagifva, att den inom Riket bevisligen tillverkade salpetern komme att fortfarande, på lika sätt som förut, för allmän rakning inlösas. Då, efter gärdens upphörande, åtskilliga rörande salpeterverket dessförinnan gällande stadganden, icke vidare voro tillämpliga, har ett nytt Reglemente för salpeterärendenas förvaltning blifvit utfärdadt^[35]. I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t, till åstadkommande af en mera likstämmig handläggning af dessa ärender samt besparing i förvaltnings-kostnaderna, beslutat, att de Län, hvarest Salpetersjuderi-staterne icke förut blifvit indragna, skola i större Sjudnings-distrikter indelas.

Krut-tillverkningen.

Förnyade kontrakt om krut-tillverkningen hafva blifvit afslutade, hvarvid, i anseende till den större omsorgen vid tillverkningen, hvarigenom ett bättre krut erhållits, samt de i senare tider stegrade varupris och arbetslöner, en lämplig förhöjning i betalningen blifvit vederbörande tillerkänd. Deremot har Kongl. Maj:t, som anser priset å det krut, hvilket från forråderna försäljes, böra bestämmas efter de kostnader Kronan för detsammas tillverkning måst vidkännas, förordnat, att de redan förut, i förhållande härtill, alltför låga krutförsäljningsprisen skola småningom höjas till ett, tillverknings-kostnaderna motsvarande belopp.

Vapen-öfningar.

Så väl indelta Arméen, som Beväringsmanskapet, hafva årligen, så vidt tillgångarna det medgifvit, varit till de vanliga vapenöfningarna sammankallade, utom i de fall, då en mera knapp tillgång på lifsmedel och ovanligt stegrade pris föranledt Kongl. Maj:t att, ett eller annat år, till undvikande af de menliga följder, som truppers sammandragning under sådana förhållanden kunnat för den mindre bemedlade delen af allmänheten medföra, inom vissa provinser inställa både Regements- och Beväringsmötena. Kongl. Maj:t har dock merendels då till det påföljande årets vapenöfningar låtit sammankalla den klass af Beväringsmanskapet, som af berörde orsak icke kommit att under det föregående året öfvas i vapen. För att meddela ej mindre befäl än manskap den öfning i sitt yrke samt vana vid marscher och fältlefnad, som under fredstid endast genom större öfningsläger kan erhållas, har Kongl. Maj:t dessutom, så vidt sådant med begagnande af härtill disponibla medel kunnat ske, låtit till sådana läger sammandraga afdelningar både af den stående Armén och af Beväringsmanskapet. Likaledes har Kongl. Maj:t, under de senare åren, låtit en del af de Bevärings-ynglingar, som valt att tjena till sjöss, exerceras på dertill utrustade skärgårdsfartyg; men ehuru Kongl. Maj:ts afsigt varit att låta alla de ynglingar, som vid bevärings-mönstringarna anmäla sig till sjöjenst, årligen i likhet med Landtbeväringen, öfvas i vapen, har sådant likväl ännu icke kunnat mera allmänt verkställas, enär några medel för detta ändamål destomindre varit att tillgå, som anslaget for Bevärings-manskapets vapenöfningar nu mera, såsom en naturlig följd af folkmängdens betydliga tilvext, icke en gång är tillräckligt till bestridande af de med beväringsmötena till lands förenade kostnader.

Mötes-passevolansen.

För besörjandet af indelta Arméens underhåll vid möten, mönstringar marscher, under den tid, som den af Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag fastställda mötespassevolans-afgift kommer att af Arméens Rust- och Rotehållare utgöras, har Kongl. Maj:t utfärdat ett Reglemente^[36], deruti sådana föreskrifter blifvit meddelade, som böra betrygga Rust- och Rotehållarne i afseende å så väl manskapets tillräckliga förplägning och deras hästars behöriga vård, som passevolans-afgiftens ändamålsenliga användande. Derjämte har Kongl. Maj:t, rörande uppbörden och redovisningen af mötes- och tross-passevolans-medlen, uti en särskilt utfärdad Kungörelse, meddelat erforderliga stadganden. Till följd af de förandrade föreskrifterna i afseende på underhållets besörjande vid indelta Regementenas vapenöfningar, har den, Passevolans-Kommissariaterna förut åliggande, befattning upphört, och desamma i följd deraf blifvit upplösta.

Arméens indelning.

Som Kongl. Maj:t funnit Arméens indelning uti Inspektioner och Brigader^[37], vid nuvarande förändrade förhållanden, icke vidare vara lämplig, har densamma upphört, hvaremot Riket blifvit indeladt i 6 militär-distrikt, eller enahanda antal, som de vid sista Riksdag anslagna Fördelnings-Generals-lönerna^[38], och kommer inom hvartdera af dessa distrikt en Generalsperson att föra högsta befälet öfver alla derstädes befintliga stridskrafter till lands, och följaktligen öfver så väl de indelta och värfvade Trupperna, som allmänna Beväringsmanskapet.

Indelta Arméens lönereglering.

Verkställigheten af den lönereglering för indelta Arméens Befäl, hvars nödvändighet, till afhjelpande af flerfalldiga under tidens längd inträffade missförhållanden, redan länge af Kongl. Maj:t varit insedd och jemväl af Rikets Ständer blifvit erkänd, har utgjort ett af de vigtigare föremålen för Kongl. Maj:ts omtanka. I stället för det till denna lönereglering, under förutsättning af indelningsräntornas ingående till Statsverket, uppgjorda förslag, som vid sistförflutna Riksdag blifvit till Rikets Ständer öfverlemnadt, men af dem icke antaget, har Kongl Maj:t låtit, till densammas verkställande, utarbeta ett nytt förslag, hufvudsakligen öfverensstämmande med de af Rikets Ständer i detta afseende framställda grunden och sedan vederbörande Embetsverk sig deröfver yttrat, samt de till löneförbättringar för indelta Arméen anvisade och öfriga härtill användbara medel blifvit under tiden, såsom interimslönetillökning för hvarje år, bland den, i hänseende till sina löneförhållanden, mest vanlottade personalen utdelade, har Kongl. Maj:t detta maktpåliggande ärende afgjort, och Sitt beslut härutinnan, under den 2 Februari sistlidet år, till vederbörandes efterrättelse meddelat. Då Kongl, Maj:t, i afseende på Infanteriet, delat den af Rikets Ständer yttrade åsigt, att lönerna böra inom hvarje grad vara lika, har Kongl. Maj:t bestämt enahanda lönebelopp för alla tjänstemän af samma grader vid hela Infanteriet, med undantag af andra Lifgrenadier-Regementet, der ett öfverskott af tillgångarna fått tills vidare emellan Kompani-officerarne fördelas, och Skånska Infanteri-Regementena, hvarest lönerna, på den grund, att några ackorder der icke äga rum, blifvit fastställda till lägre belopp, än vid den öfriga delen af indelta Arméen. Vid bestämmandet af lönerna för Kavalleri-Regementena har Kongl. Maj:t deremot ansett Sig icke kunna undgå att fästa afseende å den olika kostnad, som Officerarna vid de särskilta Regementena och Corpserna måste för afskaffandet och underhållandet af deras tjenstehästar vidkännas; i förhållande hvartill, och med iakttagande af likhet inom graderna vid samma Regemente eller Corps, lönerna för detta Befäl alltså blifvit af Kongl. Maj:t fastställda.

Ackords-regleringen.

Kongl. Maj:t, som redan en längre tid med bekymmer erfarit olägenheterna af de inom Arméen allmänt gängse ackorden, och, med uppoffring af Dess enskilta medel, vid flera tillfällen bidragit till desammas afhjelpande, har ansett den ackords-reglering^[39], å hvars nödvändighet Kongl. Maj:t vid sista Riksdag fästade Rikets Ständers uppmärksamhet, nu vara af behofvet desto mera påkallad, som ackordens fortfarande ojemnhet och omvexling skulle nästan helt och hållet rubba den med löne-regleringen inom Arméen åsyftade likhet i löne-förhållanden. Kongl. Maj:t har fördenskull, i sammanhang med denna reglering, äfvenledes låtit reglera ackorden för alla de beställningar, hvilkas innehafvare funnits vara till ersättning för utgifne ackord berättigade. Härvid har Kongl. Maj:t utgått från den, jemväl af Rikets Ständer, genom anvisandet af särsklta medel till ackords-ersättningar; såsom en billig och rättivs erkända grundsats, att alla i tjenst varande Officerare skola, utan afdrag, ersättas för hvad de, såsom ackord, bevisligen utgifvit, och hvilken grundsats Kongl: Maj:t ansett äfven böra tillämpas å dem, som, i följd af oftaberörde löne-reglering, icke komma att erhålla några efterträdare, samt följaktligen icke kunna, utan Statens medverkan, för sina utgifna ackord förnöjas. I öfverensstämmelse härmed, har Kongl. Maj:t alltså bestämt beloppen af de ackords-ersättningar, deraf bemälte Officerare böra komma i åtnjutande; äfvensom Kongl. Maj:t, genom utfärdade tariffer, fastställt de ackords-summor, som vid befordringar hädanefter skola för hvarje grad erläggas vid alla de Regementer och Corpser af så väl indelta som värfvade Arméen, inom hvilka Ackord hitintills ägt rum.

Till underlättande af ackords-liqviderna och beredande af ackordens fullkomliga upphörande i framtiden, har Kongl. Maj:t dessutom, med antagande af det af Arméens nästlidet år församlade Fullmäktige, i afseende på ackordens inlösen och amortering, uppgjorda förslag, förordnat, att för detta ändamål skall, genom Direktionen öfver Arméens Pensions-kassa försorg, en särskild fond, medelst upplåning, bildas, af hvilken hvarje Officer är berättigad att, i föreskrifven ordning, utbekomma honom tillerkänd ackords-ersättning, emot det att 6 procent af det för ersättnings-tagarnes innehafvande beställning fastställda ackords-belopp årligen, intildess alla fondens skulder blifvit liqviderade, för densammas räkning innehållas utaf den med berörde beställning förenade lön; kommande på detta sätt, inom förloppet af 40 år, hela ackords-skulden vid Arméen att vara till fullo betald, och är följaktligen en, räntan å denna skuld motsvarande löneförbättring, utan ökade Stats-anslag för framtiden beredd.

Utarrendering af Arméens boställen.

De förvaltningen och utarrenderingen af Arméens boställen rörande ärenden, som det förut ålegat Krigs- och Kammar-Kollegium att gemensamt handlägga, hafva emellan bemälte Kollegier blifvit fördelade; hvarvid Kammar-Kollegium erhållit befattningen med alla Militie-boställen, hvilkas afkastning nu mera helt och hållet till Statsverket ingår. Deremot har Krigs-Kollegium fått sig ålagdt öfverinseendet öfver de boställen, som i sammanhang med den verkställda löneregleringen, blifvit antingen anslagna till bostäder för de tjenstemän, som med sådana böra förses, eller bestämda till utarrendering för vederbörande Regementers och Corpsers räkning; dock har den närmaste vården och tillsynen öfver dessa boställen blifvit uppdragen åt särskilta inom Länen, för hvarje derstädes förlagdt Regementes boställen, tillsatta Direktioner, de der jemväl komma att, i öfverensstämmelse med det för dem utfärdade Reglemente, besörja boställenas utarrendering^[40].

Roterings-verket.

Kongl. Maj:t har i Nåder pröfvat ej mindre den år 1826 i Riket förrättade allmänna extra roterings-jemkning, än vederbörande Kommissioners upprättade förslag till indelning i nya ordinarie rotar af hittills oroterad jord af oprivilegierad natur, och jemte det Kongl. Maj:t härvid i Nåder förordnat^[41] hvad berörde Kommissioner, dels i åtskilliga delar af den extra roteringsjemkningen hafva att än vidare fullgöra, innan längderna i denna rotering kunna af Kongl. Maj:t fastställas, dels hvad de böra iakttaga i afseende på förslagen till den nya ordinarie roteringen, innan dess förslag komma till Rikets Ständers pröfning öfverlemnas, har Kongl. Maj:t, i sammanhang med denna Nådiga pröfning, jemväl förehaft åtskilliga från Rikets Ständer inkomna, roteringsverket rörande, särskilta underdåniga framställningar; såsom om sökt roteringsbefrielse för alla med ordinarie rotering besvärade Kapellans-boställen, samt om ersättning eller vederlag af rotefrihets-afgift för de af dessa boställen, hvilka komma att i roteringsverket än vidare qvarstå; om öfverklagad öfverrotering i Jönköpings Län; om jemkning i Blekinge Läns ständiga båtsmanshåll, och om jemkning i Westerbottens Regementes ständiga knektehåll; och skola Kongl. Maj:ts härom fattade Nådiga Beslut särskilt blifva Rikets Ständer meddelade. Dessutom har Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan vid senaste Riksdag om jemkning i roteringen och rustningen i Jemtland, anbefallt underdåniga förslags upprättande, hvilka nu äro på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning beroende; och hvarom derefter, under Riksdagens lopp, meddelanden komma att göras till Rikets Ständer. Med den jemkning af ständiga knektehållet i Skåne, hvarom Rikets Ständer jemväl vid sista Riksdag gjort underdånig framställning, har ännu någon åtgärd icke kunnat vidtagas, enär regleringen härom är beroende af extra roteringens i provinsen afslutande; varandes emellertid all skyndsamhet vederbörande anbefald med de i sistnämnde afseende nödiga åtgärderna. Det förslag angående städernas båtsmanshåll, Rikets Ständer jemväl vid sistförflutna Riksdag afgifvit, har Kongl. Maj:t, sedan, efter vidlyftiga i orterna skedda undersökningar, vederbörande Embetsverk sig deröfver i underdånighet utlåtit, till slutlig Nådig pröfning förehaft; och skall särskilt Nådig skrifvelse härom till Rikets Ständer varda aflåten.

Då Kongl. Maj:t ansett en förökad Kavalleri-styrka vara behöflig i norra delarna af Riket, har en ny sqvadron Hästjägare af 100 man blifvit uppsatt i Jemtland, sedan roteringsskyldige för berörde antal rote-nummer, genom ingångna kontrakt, förbundit sig att, i stället för jägare, hålla de för denna sqvadron erforderliga hästar.

Artilleriets organisation.

Den förändrade organisationen af Artilleriet, hvars föremål och beskaffenhet vid sista Riksdag för Rikets Ständer tillkännagafs, har blifvit verkställd och redan visat sig äga väsendtliga fördelar, genom beredandet af en större tjenstbarhet och öfning hos denna vigtiga del af Svenska Arméen. För att bringa Artilleriet till en mot Rikets öfriga försvarskrafter lämpad styrka, har, så vidt härtill anviste medel sådant medgifvit, den vid detta vapen anställda personal blifvit tillökad och kommer att ytterligare ökas, så snart de genom Kongl. Maj:ts eget värfvade Regementes upplösning, till Artilleriets förstärkande beredda tillgångar blifva för det afsedda föremålet disponibla. Om de nya, af förändrade förhållanden påkallade anslag, som för detta vapens fullkomliga iordningbringande erfordras, men vid uppgörandet af den första planen icke varit eller kunnat vara beräknade, kommer framställning att göras till Rikets Ständer.

Kontrakt om Artilleri-hästar.

Till erhållande af det för Artilleriets vapenöfningar, under exercis-månaderna erforderliga förökade antal hästar, hafva kontrakt om exercishästars tillhandahållande för Artilleri-Regementernas räkning, emot befrielse från hästvakans-afgiftens utgörande, eller motsvarande ersättning af 7½ tunnor spanmål, blifvit afslutade med Rusthålllare vid afsutna Kavalleriet och andra enskilta personer, i den mån inträffad minskning uti Spanmåls-behofvet för Kongl. Maj:ts f. d. eget värfvade Regemente, och den, till dessa hästars anskaffande, för öfrigt vid sista Stats-reglering anvista spanmål, härtill lemnat tillgång. Likaledes med de ägare af extra rotering underkastad jord, hvilka förklarat sig villiga att, vid inträfande krig, för Arméens räkning tillhandahålla hästar i stället för manskap, kontrakt härom blifvit upprättade, och då i allmänhet inom de Län der framställning härom hittills ägt rum, en större del af extra Rotehållare, inseende den både allmänna och enskilta fördel, som detta förändrade sätt för extra-roterings-skyldighetens fullgörande kommer att medföra, derpå ingått, samt ett lika resultat äfven inom de öfriga Länen är att förvänta, skall sålunda i behofvets stund härigenom vinnas tillgång på ett betydligt antal Artilleri- och Trosshästar.

Raket-korpsen.

Under de sista åren har en förut här i Riket saknad kännedom vunnits om det hos vissa främmande nationer redan med framgång begagnade, förbättrade sätt att tillverka och använda krigs-raketer. I anseende till de i hög grad tillfredsställande resultat, som vid anställda försök med de på detta sätt förfärdigade raketer erhållits, samt den under senare krigen ådagalagda nyttan och verksamheten af detta vapen, har Kongl. Maj:t alltså beslutat, att i Svenska Arméen införa bruket af krigsraketer, samt, för deras tillverkning och användande, låtit uppsätta en särskilt, åt Marieberg förlagd, Raket-korps.

Läroverket vid Marieberg.

Artilleriets Läroverk vid Marieberg har erhållit en betydlig utvidgning, och tillfälle derstädes jemväl blifvit beredt för yngre Officerare af andra vapen, att förskaffa sig en grundligare kännedom och större erfarenhet uti sitt yrke samt på ett mera systematiskt sätt utbilda sina förut förvärfvade kunskaper i militära ämnen. Den begärlighet hvarmed Arméens unga befäl begagnat sig häraf, utgör ett hedrande bevis på detsammas önskan och bemödande att kunna motsvara tidens allt mer och mer vexande fordringar på högre vetenskaplig bildning.

Rese-understöd.

Dessutom hafva åtskilliga Officerare, hvilka ådagalagt skicklighet och håg för sitt yrke, blifvit, genom tilldelade understöd, satta i tillfälle att resa utrikes och på stället inhemta kännedom om krigs-vetenskapens framsteg i andra länder, samt om de, inom främmande Arméer, i senare tider införda forbättringar.

Topografiska korpsen.

För att åt Topografiska yrket gifva en efter behofvet mera lämpad utbildning, och inom Arméen mera allmänt sprida kunskapen deruti, har den med Ingeniör-korpsen förut förenade Fältmätnings-brigaden erhållit en ny organisation^[42], hvarigenom densamma, skiljd från den förra, blifvit införlifvad med Arméens Generalstab, såsom en särskilt afdelning, under benämning af Topografiska Korpsen; hvarjemte Officerare af Arméen fått vid denna korps tjenstgöra. Härigenom hafva rekognosceringar och triangelmätningar, med flera arbeten för det Svenska Militärkarte-verkets fullbordande efter fastställd plan, kunnat med ökad verksamhet fortsättas.

Lif-Gardes-Regementernas och Kronprinsens Husarers nya organisation.

Lif-Gardes-regementerna till fot hafva likaledes erhållit en förändrad, i militäriskt hänseende mera lämplig och med indelta Infanteriets sammansättning öfverensstämmande organisation; äfvensom Lif-Gardet till Häst blifvit tillökadt med 25 oberidna gardister, så att detta regementes styrka nu mera utgör 400 man.

En ny och förbättrad organisation af Kron-Prinsens Husar-Regemente har jemväl blifvit verkställd.

Stat för Wermlands Fält-jägare.

Äfvenledes har Kongl. Maj:t, som godkänt de af Rikets Ständer vid sista Riksdag föreslagna grunder för fördelningen af den då beviljade tillökning i anslaget för Wermlands Fältjägare-Regemente, låtit med iakttagande deraf, uppgöra och utfärda en ny stat för samma Regemente.

Arméens Fullmäktigas sammanträde.

På Kongl. Maj:ts kallelse, hafva Arméens Fullmägtige sistlidet år här i hufvudstaden sammanträdt, för att öfverlägga om åtskilliga för Arméens Pensions-kassa vigtiga angelägenheter. Enligt de af Fullmägtige dertill afgifna förslag, äro nya Reglementen för styrelsen och förvaltningen af Arméns Pensions-^[43] samt Enke- och Pupill-kassor^[44] utfärdade, äfvensom ett särskilt Reglemente för utlåningen af berörde kassors fonder fastställdt^[45]. Såsom en omständighet, den der ofelbart kommer att äga ett fördelaktigt inflytande på Arméns tjenstbarhet, anser Kongl. Maj:t den pensions-förhöjning, hvaraf Arméns till pension berättigade Tjenstemän, efter deras afskedstagande, nu mera kunna komma i åtnjutande.

Pensionsverket m. m.

Den vid sista Riksdag beviljade tillökning i anslaget för pensioneringen af militära Embets- och Tjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor och barn, har, med afseende å hvardera Statens behof, blifvit fördelad imellan Pensions-staterna för Officerares och Under-Officerares med vederlikars enkor och barn. Hvarjemte Kongl. Maj:t låtit utfärda ett förnyadt Reglemente för bemälte enkors och barns pensionerande samt de dertill anslagna medels^[46].

Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag förklarat frågan, om den vid fastighetsköp utgående, så kallade en per mille-afgiftens fördelning imellan Wadstena Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-Krigsmans-kassan, icke utgöra föremål för Rikets Ständers pröfning, har Kongl. Maj:t, i förhållande till antalet af hvardera kassans gratialister, sålunda fördelat ifrågavarande afgift imellan dessa begge kassor, att Amiralitets-Krigsmans-kassan erhåller en åttondel af behållna inkomsten utaf denna afgift, hvilken fortfarande af Wadstena Krigsmanshus-kassa till hela sitt belopp uppbäres.

Då Kongl. Maj:t ansett det vara af vigt så väl för Armén, som för Rust- och Rotehållarne, att indelta soldaten, genom en kortare tjenstetid än 30 år, kan bereda sig rättighet till underhåll af Krigsmanshus kassan, har Kongl. Maj:t, efter inhemtande af nödiga upplysningar rörande kassans förmåga att en sålunda ökad pensionerings-skyldighet utgöra, förordnat, att manskap af indelta Arméen, som, efter en tjenstetid af 25 år, förafskedas, är berättigad att, 5 år derefter, vid fyllda 50 lefnadsår, komma i åtnjutande af underhåll. Varande dessutom, med afseende å Jägare-tjenstgöringens särskilta beskaffenhet, i Nåder förordnadt, att manskapet vid Westerbottens och Jemtlands Fältjägare-Regementer skola, efter 25 tillryggalagda tjensteår, genast till underhåll, efter erhållet afsked, kunna förhjelpas.

Flottans nybyggnader och reparationer.

Vid Flottans trenne stationer äro åtskilliga nybyggnader och reparationer af fartyg och hus verkställda. Linieskeppet Gustaf den Store, fregatten af Chapman, skonertarne Falk och l'Aigle, 2:ne mörsarefartyg, 3 däckade och 39 öppna skärgårds-fartyg, samt 2:ne chef-fartyg efter ny konstruktion äro fullbordade. Linieskeppet Skandinavien, fregatten Josephine, korvetten Najaden och tvenne ångfartyg, Oden och Gylfe, äro till skråfven färdiga. 28 öppna skärgårdsfartyg och 60 kanons-fregatten Désirée äro half-färdiga, samt linieskeppet Stockholm påbörjadt. Ångfartyget Oden är till Stockholm uppkommit, för att intaga dess här beställda machineri; och skall ångfartyget Gylfe nästa vår afgå till Söderköping och Mem, för att emottaga sitt vid Motala verkstad förfärdigade machineri.

Förbyggda äro: linieskeppet Fäderneslandet, skonerten Amphion, 16 öppna och 8 däckade skärgårdsfartyg; hvarjemte större och mindre reparationer till fartygens jemna underhållande blifvit företagna.

Vid Carlskrona station har gamla reparationsdockan, genom betydlig sprängning, nymurning af dess ingång, jemte nya portar, blifvit så utvidgad, att de största linieskeppen nu mera äfven deruti kunna intagas. Ett nytt kruthus är påbörjadt, som detta år fullbordas och kan inrymma nära 8,000 centner krut, hvarigenom hela krutbehofvet för den seglande Flottan, jemte Carlskronas befästning, kan på stället förvaras; och till förekommande af eldens spridande till krono-varfvet ifrån staden, i händelse af eldsvåda derstädes, äfvensom till en säker inhägnad af detta dyrbara etablissement, har en stenmur af 8 alnars höjd omkring detsamma blifvit påbörjad och till nära två tredjedelars längd, eller 1,590 alnar, utförd.

Vid Stockholms station är en Kasern-byggnad uppförd för Flottans Handtverks-stat, samt till hälften inredd; och har af samma orsak som i Carlskrona en stenmur kring galer-varfvet blifvit påbörjad, och till något mera än en fjerdedel, eller 320 alnar, utförd; hvarjemte Kyrkobyggnaden å Skeppsholmen till det yttre blifvit fullbordad.

Vid Götheborgs station är skjulbyggnaden för fartyg, som stå på land, fortsatt, så vidt det närvarande behofvet påkallat.

Hydrografiska mätningar.

De i och för sjöfartens säkerhet företagna hydrografiska mätningarna och undersökningarna hafva dels fortgått i Stockholms norra skärgård; till fullkomlig kännedom derom, dels blifvit sträckta till södra delen deraf samt till Nyköpings skärgård, äfvensom de senare trenne åren till Gottlands kuster, hvilkas uppmätning detta år anses kunna fullbordas.

Lots- och Fyrbåks-verket.

Ehuru det icke kunnat undfalla Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, att väsendtliga förbättringar i Lots- och Fyrbåks-anstalterna erfordras, hafva likväl betydligare åtgärder i detta afseende, i brist af tillgångar, icke kunna vidtagas. Emellertid hafva dock på Nidingen å Hallands kust, i stället för den förut högst ofullkomliga fyrnings-anstalten, blifvit uppförda 2:ne fyrtorn, hvilka i år blifva färdiga; hvarjemte Korsö Fyrbåk i Stockholms skärgård blifvit till Kronan inköpt, samt till försöks anställande för blifvande fyr-anläggningar, dels en så kallad Lenlille från Frankrike införskrifven, dels en Sideral-lampa efter ritning här förfärdigad, hvilka synas lofva gynnande resultat, om Fyrarne dermed förses. Kännings-bakar, sjömärken, utkik och vaktstugor, samt Korsö Lotsbåtar hafva dessutom dels blifvit nybyggda, dels reparerade, samt 91 bergringar å nyo insatta.

Vattuledningen vid Carlskrona.

Efter föregångna undersökningar i afseende å den länge påtänkta, af behofvet påkallade, anläggningen af en vattenledning, till Carlskrona stads förseende med sött vatten, har plan för detta arbetes utförande blifvit uppgjord och fastställd, samt, till anskaffande af dertill nödiga jernrör, större delen af den å Riksgälds-Kontoret för anläggningen anvisade summa lyftad, sedan Carlskrona stad afgifvit sin förbindelse, att årligen med 1,500 R:dr bidraga till vattenledningens underhållande; men som vid ytterligare företagna förberedande anstalter till arbetets utförande befunnits, att det dertill beviljade anslag blifver otillräckligt, kommer det att på Rikets Ständer bero, att uppå den särskilta Nådiga Proposition, som Kongl. Maj:t härom vill aflåta, anvisa de ytterligare tillgångar, som till detsammas fullbordande äro af nöden.

Exercis-expeditioner.

Till beredande af en hos Flottans både befäl och manskap, så vida försvars-anstalterna till sjös skola uppfylla sitt ändamål, oundgängligen erforderlig vana vid sjölifvet och öfning uti tjenstgöringen om bord, hafva, så vidt de knappa tillgångarna det medgifvit, exercis-expeditioner, med så väl örlogs- som skärgårdsfartyg, blifvit anställda. For öfrigt har, genom så kallad hamn-exercis vid stationerna och kasernering om bord å ett för detta ändamål utlagdt linieskepp, för den till tjenstgöring uppfordrade båtsmans-styrkan, så vidt omständigheterna medgifvit, tillfälle blifvit lemnadt till öfning uti militär-tjensten och till förvärfvande af vana vid lefnadssättet till sjös.

Sjö-artilleriet.

Sedan erfarenheten ådagalagt olämpligheten af Sjöartilleri-Corpsens fördelning på trenne stationer och densammas oförenlighet med Corpsens egentliga bestämmelse, att vara en bildningsanstalt för skickliga ämnen till Artilleri-Underofficerare vid Flottan, har Kongl. Maj:t, med afseende jemväl å behofvet af en ökad bevakning vid Carlskrona station, i följd af de under senare åren derstädes verkställda betydligare byggnader, låtit till nämnde station förflytta de i Stockholm och Götheborg förut förlagda kompanier af denna Corps, som, i sammanhang härmed, erhållit en förändrad organisation. Deremot hafva i stället här i Stockholm 2:ne kompanier Sjö-kanonierer blifvit organiserade, med bestämmelse att vid inträffande större rustningar tjenstgöra såsom befälhafvare öfver mindre skärgårds-fartyg, samt dessemellan, jemte båtsmans-kommenderingen, deltaga i bevakningen och vaktgöringen vid härvarande station, och med rättighet att vid densammas Informationsverk njuta undervisning. Varande dessutom det vid sistnämnde station förlagda Skeppsgosse-kompani ökadt till en fördubblad styrka.

Anskaffningen af Ekvirke, m. m.

I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer vid sista Riksdag beslutat, har tillfälle blifvit beredt för ägare af kronoskattehemman, berustade säterier och stadsjord af kronoskattenatur, att, genom erläggande af den utaf Rikets Ständer stadgade lösen, förvärfva sig fri dispositionsrätt, ej mindre öfver all å deras jord framdeles vexande ekskog, än ock öfver alla derstädes redan befintliga, men för Flottan icke användbara ekar^[47]. Derjemte har Kongl. Maj:t^[48], på det att vederbörande jordägare, så snart som möjligt, må komma i åtnjutande af oinskränkt dispositionsrätt öfver ekskogen, bestämt en viss tid, inom hvilken alla å berörde jord vexande och för Flottans räkning stämplade ekar böra vara fällda och apterade; äfvensom Kongl. Maj:t låtit uti de Län, hvarest oftanämnde trädslag mera allmänt vexer och sådana undersökningar icke förut ägt rum, undersöka ek-skogens beskaffenhet och stämpla de ekar, som för byggnaderna vid Flottan äro tjenliga.

För att, genom ekplanteringsskogars anläggande, för framtiden bereda en af de enskiltas skogar oberoende tillgång på ekvirke för Kronans behof, hafva åtskilliga anstalter blifvit dels förberedda, dels tillvägabragta.

Sjö-Aflöningsreglementet.

Enär, i följd af forändrade omständigheter, det år 1805 fastställda Sjö-Aflönings-reglemente redan en längre tid befunnits uti flera hänseenden olämpligt, har ett förnyadt Reglemente för aflöningen vid sjö-expeditioner blifvit utfärdadt, för att dervid tjena till efterrättelse från början af innevarande år och intill dess det möjliga behofvet af ytterligare bestämmelser och förändringar derutinnan hunnit, genom erfarenheten och jemförelsen med det ifrågavarande Fält-aflönings-reglementet, ådagaläggas.

Krigsmanshus-kassan.

Likaledes har Flottans både värfvade och indelta manskap erhållit rättighet till underhåll af Amiralitets-krigsmans-kassan efter tillryggalagd kortare lefnadsålder, än den hitintills stadgade.

---

Statsverkets tillstånd.

I afseende på förhållandet med Statsverkets inkomster och utgifter sedan sista Riksdag, kommer Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, med dertill hörande bilagor och uträkningar, att lemna en fullständig öfversigt.

Kongl. Maj:t vill här endast i korthet omnämna i hvad mån Statsverkets inkomster lemnat öfverskott, tillräckligt för derå anvista utgifter, äfvensom till fyllande af uppkomna brister å utgiftstitlarna.

Vid Rikets Ständers förra sammankomst beräknades af Stats-Utskottet öfverskottens netto-belopp för åren 1827, 1828 och 1829 till en sammanräknad förslagssumma af 824,956 R:dr 39 sk. 2 rst., hvaraf 500,000 R:dr anvisades till Försvarsverket och 234 939 R:dr 14 sk. 3 rst. till andra behof. Samma öfverskott hafva likväl sedermera, enligt uppgjorda liqvider, kommit Riksgälds-Kontoret till godo med följande belopp, nemligen:

för år	1827	......	R:dr	235,041:	16.	6.
—	1828	......	—	264,820:	31.	11.
och år	1829	......	—	628,002:	13.	11.
eller tillsammans			R:dr	1,127,864:	14.	4.

och sålunda öfverskjutit hvad Stats-Utskottet på förslag beräknat med 302,907 R:dr 32 sk. 2 rst.

För år 1830 hafva öfverskott och besparingar utgjort 257,938 R:dr 19 sk. 6 rst., men då derifrån afgått brister i Stats-anslagen och utgifter, som af öfverskotten bordt bestridas, med tillsammans 209,137 R:dr, som för år 1830 och följande år blifvit anvista att årligen utgå för Krigs-Kollegii Departementer till Försvarsverkets materiella behof samt för krut-tillverknings-kostnader, en summa af 21,198 R:dr 47 sk. 3 rst. måst af Riksgälds-Kontoret Statsverket tillhandahållas.

För år 1831, då brutto-beloppet af öfverskottet och besparingarna utgjort	449,957:	18.	—
har likaledes, efter afdrag af brister i anslagen samt anvisningar å öfverskotten med tillsammans	300,231:	10.	8.
återstoden R:dr	149,726:	9.	4.

varit otillräcklig för bestridande af följande, enligt Reglementet för Riksgälds-Kontoret, å öfverskotten gjorda dispositioner, nemligen: till godtgörande af skillnaden emellan Stats- och Riks-markegångs-priset å penninge-löntagares aflönings-spanmål 51,467 R:dr 17 sk. 2 rst. till kostnader för salpeter-tillverkningen, i följd af salpetergärdens upphörande, 124,000 R:dr, samt till Försvarsverkets materiel 70,000 R:dr, eller tillsammans 215,487 R:dr 17 sk. 2 rst.

Den summa af tillsammans 116,940 R:dr 9 sk. 1 rst., som Riksgälds-Kontoret sålunda för åren 1830 och 1831 bordt Statsverket godtgöra, understiger likväl beloppet för ett enda år af den genom salpetergärdens upphörande uppkomna årliga minskning i stats-inkomsterna, och har i alla fall blifvit nära tredubbelt ersatt genom de för åren 1827, 1828 och 1829 till Riksgälds-Kontoret levererade öfverskottsmedel utöfver hvad vid sista Stats-reglering påräknadt var.

För öfrigt äger Statsverket, på sätt Rikshufvudböckerna närmare utreda, en ifrån föregående år upplagd tillgång af omkring 5 millioner R:dr, bestående hufvudsakligast af utskylder, som först ett påföljande år inflyta, och nödvändigt för att, utan kostsamma och besvärliga anticipationer, kunna bestrida det löpande årets utgifter.

Tull-intraderna.

Hvad särskilt beträffar Tull-inkomsterna, så hafva de under åren 1830, 1831 och 1832 varit i jemt stigande, och förhållandet är enahanda för år 1833, hvars redogörelse ännu icke är afslutad.

Oaktadt i vissa fall beviljade nedsättningar i afgifternas belopp, har, genom bevakningens förstärkta verksamhet, i förening med ökad konsumtion af väsendtligare artiklar, tull-uppbörden, enligt afslutade räkenskaper, utgjort:

år	1830	....	R:dr	2,593,983:	17.	4.
“	1831	....	—	2,641,687:	25.	9.
“	1832	....	—	2,796,344:	5.	9.

och således betydligen öfverstigit icke allenast den vid statsreglering antagna beräkningen af 2,200,000 R:dr, utan ock den sedermera, med afseende å några beslutade tullförhöjningar, förslagsvis uppgifna af 2,411,000 R:dr.

Redovisningsverket.

Till befordrande af ytterligare ordning och enkelhet i redovisningen för allmänna medel, har Kongl. Maj:t, enligt Rikets Ständers derom gjorda anhållan, i Nåder förordnat: att räkenskaperna för de allmänna kassor och fonder, hvilka förut ej blifvit af Rikets Ständers Revisorer, utan endast i Kammar-Rätten, granskade, skola uti årlig Rikshufvudbok, från och med den för år 1829, ingå; att en särskilt generalräkning öfver förskott af Statsmedlen skall upprättas, och deras belopp blifva synligt i Rikshufvudbokens kapitalräkning; samt att förskott eller lån af Nionde Hufvud-titlens tillgångar skola i Rikshufvudboken intagas utan sammanblandning med års-anslagen; och har Kongl. Maj:t derjemte i Nåder anbefallt Stats-Kontoret att gå i författning om nya formulärers upprättande för de särskilta Verks redogörelse, som, enligt hvad ofvan omförmäles, böra uti Rikshufvudboken inflyta, äfvensom att i samråd med vederbörande Verk och Autoriteter tillse, att nämnde redogörelser må kunna afslutas och blifva tillgängliga inom den tid som för Riksbokslutet erfordras.

Enligt Rikets Ständers i sammanhang med beräkningen af Statsverkets inkomster för år 1830 och påföljande år anmälta beslut, har Kongl. Maj:t i Nåder förordnat, att de särskilta landsböcker, som förut blifvit öfver allmänna bevillningen uppgjorda, skola, såsom icke ledande till någon nytta, sedan en viss form för krono-uppbördsredovisningen blifvit stadgad och ett årligt Riksbokslut infördt, upphöra från och med redogörelsen för 1830 års allmänna bevillning; hvarförutan Kongl. Maj:t, jemte fastställande af nya räkenskaps-formulärer för Kartæ Sigillatæ-uppbörden, uppå Stats-Kontorets förslag, i Nåder meddelat åtskilliga föreskrifter till vinnande af ökad redlighet och säkerhet vid redovisningen af nämnde uppbörd^[49].

Såsom en till regleringen af redogörelseverket hörande åtgärd, må äfven omnämnas det redan vid slutet af år 1828 meddelade stadgande, att dispositioner i Landtränterierna, som då qvarstått i 10 år och deröfver, eller som derefter blefvo 10 år gamla, borde uppsägas till återlyftning inom natt och år, samt att hvad som efter denna tid ej i behörig ordning uttoges, komme att på särskilt räkning insättas i Banken, för att sedermera disponeras eller omsättas till Statsmedel, på sätt Kongl. Maj:t ville framdeles i Nåder förordna.

I anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 7 December 1829, angående en Författning om afskrifningar i Statens räkenskaper; har Kongl. Maj:t låtit derom utfärda en allmän Förordning, och derjemte i Nåder anbefallt Krigs-Kollegium, Förvaltningen af Sjö-ärendena och Stats-Kontoret, att till Kongl. Maj:t inkomma med särskilt utlåtande och förslag till bestämdare föreskrifter rörande grunderna för afskrifningar ur Kronans räkenskaper, vare sig i penningar eller persedlar, på det Kongl. Maj:t måtte blifva i tillflle att härom till Rikets Ständer göra Nådig framställning^[50].

Hemmansräntornas förenkling.

Vid sista Riksdag framlades för Rikets Ständer ett på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning utarbetadt förslag till förenkling och reduktion af hemmansräntorna i de Län, der de finnas i en mängd persedlar utförda. Med godkännande af berörde förslag, såsom ledande till reda och enkelhet, i synnerhet i de speciellare räkenskaperna öfver Statens intrader, samt lätthet för de skattskyldige i öfversigten af utskyldernas rätta belopp, ansågo Rikets Ständer likväl verkställigheten deraf böra, för åstadkommande af en större nytta än blott beqvämlighet vid Skatternas utgörande, föregås eller åtföljas, dels af ett förändradt stadgande rörande markegångs-sättningen i spanmål och öfriga räntepersedlar, hvarigenom lösningsprisen bestämdes för ett visst längre tidskifte efter medium af 5 föregående års gångbara priser å hvarje ort, dels af de indelta räntornas indragning till Statsverket, emot det att löne-anslagen för så väl Militär- som Civil- och Skol-Staterna utgingo i kontant från Stats-kassan; och hemställde Rikets Ständer, på grund häraf i underdånighet, att Nådig Proposition i dessa ämnen måtte vid nästa Riksdag till dem aflåtas, samt frågan om hemmansräntornas redaktion och förenkling emellertid anses hvilande. Kongl. Maj:t, som i Nåder infordrat Krigs- och Kammar-Kollegiernas underdåniga utlåtande angående den sålunda föreslagna indragning af de till Embets- och Tjenstemäns aflöning och andra allmänna föremål utdelta räntor, och derjemte i Nåder anbefallt Kammar-Kollegium att yttra sig i fråga om en förändrad method för markegångs-sättningen, är nu sinnad att, så väl härom, som angående hemmans-räntornas sammanslående och förenkling, till Rikets Ständer göra Nådig framställning, åtföljd af infordrade årliga uppgifter om spanmålspriserna i hvarje ort, från och med år 1831; och kommer, i sammanhang härmed, en närmare utveckling att äga rum af det särskilta förslag angående förändring i sättet för grundräntornas och kronotiondens utgörande, som, oberoende af det om räntepersedlarnas förenkling, blifvit af Rikets Ständer, uti skrifvelse den 11 Mars 1830, till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning öfverlemnadt.

Indelta räntorna.

Redan genom Kongl. Förordningen, angående afrads- och kronotionde-spanmålens utgörande, forslande och lösande, af den 22 Juli 1803, påbjöds, till lättnad för de skattskyldige, en allmän reglering af tionde-dispositioner till särskilta stater och inrättningar; men enligt hvad Kammar-Kollegium vid slutet af år 1830 i underdånighet anmält, hade, i anseende till uteblifna upplysningar från flera Län, något definitift förslag till en sådan reglering öfver hela Riket då ännu icke kunnat, utarbetas, hvarföre Kollegium i underdånighet hemställde, om icke, i följd af den nu mera väckta frågan om de indelta räntornas och kronotionde-spanmålens indragning till Statsverket, med utarbetandet af omförmälte förslag finge tills vidare anstå. Kongl. Maj:t, som med missnöje erfarit det dröjsmål, som sålunda ägt rum med verkställigheten af en från längre tid tillbaka anbefalld, de skattdragandes fördel åsyftande, åtgärd, har emellertid i Nåder anbefallt Kammar-Kollegium att, med ledning af redan från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna och framdeles inkommande upplysningar i ämnet, skyndsamt utarbeta och till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning afgifva underdånigt förslag till sådana föreskrifter, hvarigenom de missbruk och olägenheter, som genom årliga tionde-dispositioner förorsakas, må kunna förhindras.

Kommittéen för ett förbättradt beskattningssystem.

I bredd med dessa förslag och regleringar i afseende på de nuvarande skattebidragens utgörande, har Kongl. Maj:t, för att med kommande Ständer kunna öfverlägga om ett förbättradt beskattnings-system, i Nåder anbefallt en särskilt undersökning genom dertill utsedde Kommitterade, till utredande af frågan i hvad mån och på hvad sätt de utskylder, som finnas mest tryckande eller ojemnast fördelade, må kunna jemnas, minskas eller mot andra utbytas.

Magasinsverket.

Enligt hvad Rikets senast församlade Ständer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga framställning i ämnet, besloto, har, vid 1829 års slut, liqvid imellan Statsverket och f. d. Allmänna Magasins-fonden blifvit uppgjord, och förvaltningen af Kronans spanmålsräntor ifrån samma tid af Statsverket öfvertagen, enligt de allmänna grunder för nämnde förvaltning, som vid sista Riksdag blefvo af Kongl. Maj:t föreslagna, och sedermera, i anledning af Rikets Ständers beslut till efterrättelse fastställda.

Inskränkning af Krono-magasinens antal jemte de öfverflödiga magasinsbyggnadernas försäljning, äfvensom en förnyad reglering af magasins-betjeningens aflöning, äro åtgärder, som härmed äga sammanhang, och hvilka föranledts af den för spanmåls-räntornas uppbörd och förvaltning antagna allmänna grundsats, att så litet som möjligt af dessa räntor borde emottagas in natura och deremot fyllnaden i Statsverkets behof af säd anskaffas genom upphandling. Oaktadt erfarenheten ådagalagt fördelarna för Statsverket af denna förändrade uppbörds- och förvaltnings-method, hafva likväl åtskilliga svårigheter mött vid tillämpningen af de derom meddelade föreskrifter, hvilkas jemkning Kongl. Maj:t alltså ämnar att hos Rikets Ständer föreslå. En af Stats-Kontoret afgifven fullständig berättelse angående Magasins-ärendernas behandling, som särskilt kommer till Rikets Ständers kännedom, upplyser så väl resultatet af förra allmänna Magasins-fondens slutliga utredning, medelst indrifvande af dessa fordringar och försäljning af dess återstående spanmåls-behållningar och öfriga tillhörigheter, som huru liqviden af äldre och nyare undsättningsskulder fortgått. Redan har af magasinsfondens tillgångar en summa af 850,000 R:dr kunnat till Riksgälds-Kontoret lefvereras i afräkning af den million R:dr Banko, 90m vid sistförlutna Riksdag för försvarsverket anvisades och hvaraf endast 750,000 R:dr troddes med säkerhet kunna af magasinsfonden utgå, och enligt uppgjorda beräkningar, är all anledning att förmoda, det nämnde fond skall kunna slutligen realiseras med en summa af omkring 1,200,000 R:dr.

Spanmåls-undsättningar.

Sedan förhållandet med 1830 års skörd i vissa delar af Riket och särdeles inom de vestra och norra provinserna påkallat särskilta undsättnings-anstalter af den vidsträckta omfattning, att hela det till spanmåls-anskaffning i missvextår anslagna kreditiv måst begagnas, hafva förnyade missvexter inom dessa senare provinser äfven under de trenne sistförflutna åren gifvit anledning till ytterligare bekymmer. Kongl. Maj:t, som, understödd af enskiltas välgörenhet, lemnat de nödlidande allt det bistånd, som vid sådana förhållanden kunnat åstadkommas, dels medelst penninge-förskott till uppköp af spanmål, att under vissa vilkor tillhandahållas emot kontant betalning eller på kredit, dels genom direkt undsättning i penningar eller spanmål, som för kreditiv-fondens räkning blifvit uppköpt, har tillika sökt att i all möjligaste måtto bereda säkerhet för återbetalningen af de sålunda till undsättning disponerade medel, hvilket dock i de orter, som lidit af flera på hvarandra följande missvexter, icke utan svårighet kunnat åstadkommas. Då kreditivmedlen, i den mån de influtit, måst till nya undsättningar användas, har någon återleverering till Riksgälds-Kontoret af dylika medel ännu icke kunnat äga rum; utgörande summan af de, i följd af 1830 och påföljande årens missvexter meddelade undsättningar, 1,580,283 R:dr 5 sk. 7 r:st. Det har imellertid under dessa omsorger varit för Kongl. Maj:t en synnerlig tillfredsställelse, att årsvexterna inom Riket på det hela varit så förmånliga, att undsättningar kunnat de nödlidande orterna af andra orters öfverskott meddelas, utan någon betydligare införsel af spanmål från utrikes orter, dit tvertom inhemsk säd blifvit under de tvenne sista åren utförd.

Postverket.

I afseende på Postverket hafva, sedan Rikets Ständers sista sammankomst, flera väsendtliga regleringar blifvit vidtagna, af hvilka en del då utgjorde föremål för Rikets Ständers öfverläggningar.

Jemte det Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Rikets Ständer i underdånighet hemställt rörande sättet för posternas fortskaffaade och postlegans beräkning, meddelat sådana stadganden^[51], hvarigenom skälig lindring i postföringsbesväret blifvit vederbörande postförare beredd, har Kongl. Majrt, som, genom den af Rikets Ständer medgifna disposition af öfverskottet af post-inkomsterna, sedan 100,000 R:dr årligen for Statsverkets behof afgått, blifvit i tillfälle att successive afhjelpa öfverklagade hinder för brefvexlingen och vidtagna anstalter till befordrande af skyndsammare kommunikationer inrikes orter imellan, till Nådig pröftnng förehaft det af Öfver-Post-Direktörs-Embetet under sistförflutna Riksdag afgifna förslag till förnyad allmän reglering af Postgången i Riket, hvarvid Kongl. Maj:t till en början sökt afhjelpa de mest ögonskenliga bristfälligheter i detta hänseende, samt derjemte uppdragit åt Öfver-Post-Directörs-Embetet att, i den mån resultaterna häraf hunnit utveckla sig, med ledning af dervid vunnen erfarenhet, i underdånighet föreslå de ytterligare anstalter, som af omständigheterna påkallas och Post-kassans tillgångar medgifva.

I anledning af Rikets Ständers underdåniga framställning angående bildande af paket- och forvagns-inrättningar^[52], har försök dermed blifvit anställdt imellan Stockholm och Ystad, samt emellan denna stad och åtskilliga af Skånes öfriga städer, utan att likväl ännu hafva lemnat tillräcklig erfarenhet för ett säkert bedömmande af frågan, huruvida nyttan åf detta kommunikations-medel motsvarar den dermed förenade kostnad.

Med tillämpning af de vid sista Riksdag bestämda allmänna grunder, rörande porto-afgiftens beräkning för inrikes brefvexlingen, hafva förnyade Post-taxor för denna brefvexling blifvit utarbetade och till efterrättelse ifrån och med den 1 Januari 1831 1 Nåder fastställda^[53]; äfvensom Kongl. Maj:t, i följd af förändrade myntförhållanden och inträffade förändringar i utländska Post-taxorna, enligt Öfver-Post-Direktörs-Embetets förslag låtit utfärda, dels en förnyad Taxa^[54], hvarefter Post-porto och lösen för afgående och ankommande bref till och från Kontinenten samt England skall uppbäras, dels en dylik Taxa för bref, som inlemnas på Svenska och Norrska Post-Kontoret i Hamburg för att afgå till Sverige, Norrige, Finland och Ryssland.

Sedan de hufvudsakliga regleringarna för inrikes postgångens förbättring blifvit fullbordade, hafva, i den mån tillökta öfverskott å post-inkomsten sådant medgifvit, nya lönings-stater blifvit i Nåder fastställda^[55], så väl för Postverkets överstyrelse, som för Postverkets öfriga tjenstemän och betjening, hvarvid Kongl. Maj:t, såsom ett vilkor för Post-mästarnes förhöjda aflöning och för att, med hänsigt till dessa tjenstemäns nödtorftiga bergning och allmänhetens billiga fordringar, tillvägabringa någon viss grund för beräkningen af de Postmästare-tjensterna vanligen åtföljande särskilta inkomster, i Nåder förordnat att, i de fall då Postmästare derom icke med korrespondenterna godvilligt öfverenskomma, Öfver-Post-Direktörs-Embetet må äga att, efter fastställda grunder, bestämma beloppet af berörde tjenstemäns arfvoden för så kallade lösväskor och posträknings hållande. För öfrigt har Kongl. Maj:t, i sammanhang med stadgandet om de inrikes post-kommunikationerna, i Nåder anbefallt upprättande af särskilta förslag till Instruktioner och Reglementen för Postverkets Öfverstyrelse och underlydande tjenstemän; till ett Reglemente, som noga bestämmer Postiljoners och Postförares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, samt till förnyad författning om fribrefs-rättigheten.

Myntverket.

Sedan Mynt-maschineriet blifvit utvidgadt och förbättradt, har silfvermyntningen från Augusti månad 1830 till 1833 års slut fortgått med den drift, att under denna tid omkring 2,214,000 R:dr Specie blifvit präglade uti mer än 12 millioner särskilta myntstycken, så att äfven i detta hänseende intet hinder möter för Bankens utvexling af silfver. Derjemte har, genom ombyggnad af ett på Mynthusets sjögård beläget förfallet verkhus, ökadt utrymme för Kongl. Myntets verkstäder erhållits, särskilt med hänsigt till kopparmyntningens hitflyttning, och möjlighet har tillika blifvit beredd att i stora Mynthuset inrymma Kontrollverket, som, enligt Kongl. Maj:ts i sammanhang med frågan om Styrelseverkens organisation fattade Nådiga beslut, numera är med Myntverket förenadt.

Civil-Statens Pensions-Kassa.

Under det pensioneringen af de till Civil-Statens Pensions-inrättning hörande fonder ifrån 1830 års början fortgått, har dessa fonders årliga tillvext lemnat en säker borgen för inrättningens framtida bestånd. Sålunda har Pensions-kassans fond, som vid 1830 års slut utgjorde 611,050 R:dr 4 sk. 5 r:st, under de 2:ne påföljande åren, efter utbetalning af pensioner och öfriga utgifter, ökat sig med en behållning af icke mindre än 137,830 R:dr 41 sk. 8 r:st, hvar till de enskilta delägarne under samma tid bidragit med endast 31,818 R:dr 4 sk. 10 r:st. Den enskilta Enke- och Pupill-fonden har för åren 1831 och 1832 blifvit mer än fördubblad, så att behållningen derå vid sistnämde års slut uppgått till 67,499 R:dr 14 sk. 5 r:st; häruti likväl inberäknad en särskilt donation af 20,000 R:dr.

Banken.

Offentliga handlingar ådagalägga, att Banken, med en i omlopp varande Sedelstock af omkring 30 millioner R:dr Banko, Riksgäldssedlarna derunder inbegripna, äger en metallisk tillgång af nära 6,600,000 R:dr Specie, och således 2 millioner R:dr Specie mer än år 1823, samt derjemte räntebärande fordringar till ett belopp af mer än 18 millioner R:dr Banko, och dessutom Riksgälds-Kontorets obligationer för en summa af 4,400,000 R:dr Banko; att Bankens årliga inkomst genom räntor uppgått till omkring 690,000 R:dr, samt att, i följd af alla dessa förhållanden, intet tvifvelsmål bör skäligen kunna äga rum om dess mer än tillräckliga förmåga att uppfylla de, enligt gällande Lag-bestämmelser, densamma åliggande förbindelser.

Näringarne i allmänhet.

Vid användandet af de till jordbrukets och näringarnas befrämjande samt till understöd för allmänt nyttiga inrättningar anvista medel, har Kongl. Maj:t tagit i öfvervägande hvarje föremåls större eller mindre vigt, och huruvida ett af allmänna medel dertill lemnat bidrag, vare sig såsom lån eller gåfva, kunde för framtiden bereda någon varaktig nytta.

Fårskötseln.

Bland de i sådant hänseende fattade beslut, som under en upplyst och verksam ledning af verkställighets-åtgärderna, medfört skyndsamma och tillfredsställande resultater, torde i första rummet böra nämnas anstalterna till ull-kulturens befrämjande i öfverensstämmelse med det af Kommerse-Kollegium upprättade och Rikets Ständer vid deras sista sammankomst meddelade förslag. Jemte det får af ädel ras blifvit från Tyskland och Frankrike ytterligare för allmän räkning införskaffade till bildande af Stam-schäferier i särskilta orter af Riket, hafva enskiltas tilltagande bemödanden för får-afvelns förbättring erhållit en kraftig uppmuntran så väl genom inrättningen af ett Ull-Kontor i Norrköping^[56], till beläning af inhemsk sorterad ull, hvartill utväg blifvit beredd genom det af Rikets Ständer till Ull-Discont-fondens förstärkning anslagna kreditiv af 200,000 R:dr, som medelst beviljad ersättning af allmänna medel för transport och resekostnad vid införsel af utländska finulliga får, samt införskaffande af en i fårskötsel pch ullsortering kunnig person, för att med upplysningar tillhandagå härvarande Schäferi-ägare, m. m. Härtill hörer äfven det på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning anställda försök med bildandet af en Fårherde-skola vid Näs i Jönköpings Län, samt beslutet om en ullmarknads hållande i Norrköping, hvarest redan betydliga partier ull af bästa qvantitet blifvit af Schäferi-ägare försålda till priser, som lemna den säkraste öfvertygelse om fördelarna af denna landtmanna-näring.

Under loppet af åren 1831, 1832 och 1833 äro från utrikes orter, förnämligast Tyskland, inkomna 3,238 får af förädlade racer, hvaraf 277 stycken för Kronans Stam-schäferier och 2,961 stycken för enskiltes räkning, uppgående transport-kostnaden för dessa sistnämda, som af ull-discontens medel blifvit bestridd, till en summa af 24,000 R:dr Banco.

För att på ett ändamålsenligt sätt befrämja den gröfre ull-produktionen, har Kongl. Maj:t jemväl i Nåder anbefallt förnyande af de på Kronans bekostnad i Jemtlands, Westernorrlands och Westerbottens Län förut anlagde grofulliga Schäferier; äfvensom Kongl. Maj:t i Nåder förordnat om inrättande af ett dylikt Schäferi i mellersta delen af riket till landtracens förbättring. Kongl. Maj:t gör sig förvissad, att genom det antal får af förädlade racer, som redan till Riket inkommit, och i följd af det nit, hvarmed ull-produktionen blifvit af flera landtmän omfattad, äfvensom medelst allmännare spridd kunskap i fårskötseln, denna näringsgren blifvit så befästad, att väsendtliga fördelar för åkerbruket och slöjderna deraf snart kunna upphemtas; börande sålunda de för detta ändamål använda kostnader af allmänna medel betraktas såsom ett utsäde, hvaraf mångfalldig afkastning är att förvänta.

Fiskerierna.

Sedan understöd blifvit lemnadt af allmänna medel för vetenskapliga undersökningar om fiskeriernas upphjelpande, hvilket ämne äfven utgjort ett ibland föremålen för Rikets Ständers öfverläggningar vid deras sista sammankomst, har Kongl. Maj:t, med anledning af de i detta hänseende gjorda framställningar och enligt hvad Kommerse-Kollegium uti afgifvet betänkande i underdånighet hemställt, låtit genom särskilta Kommitterade närmare undersöka förhållandet med fiskerierna i Bohusländska Skärgården, hufvudsakligast i ändamål att erhålla tillförlitlig kännedom om orsakerna till sillfiskets aftagande, hvarom skiljaktiga meningar sökt göra sig gällande; men då den öfvertygelse härom i allmänhet blifvit yttrad, att sillfiskets periodiska ymnighet och upphörande sannolikt vore en följd af okända naturförhållanden, och att sill-ynglets sparande icke i någon väsendtlig mån kunde bidraga till detta fiskes förkofran, hafva några omedelbara anstalter för berörde ändamål icke lämpligen och med hopp, om framgång kunnat vidtagas. Emellertid har ifrågavarande undersökning jemte öfriga i ämnet vunna upplysningar gifvit anledning till flera särskilta föreskrifter till fiskeriernas befrämjande^[57], såsom angående förslags upprättande till förnyad fiskeri-stadga; om åtgärder till forekommande af uppgrundningar vid vattendragens utlopp, och till ernående af ett förbättradt saltningssätt vid storfiskets bedrifvande, samt obehindrad rättighet att hvar som helst upptaga det härtill erforderliga agn; om förbud emot hummerfiske under en viss tid hvarje år, samt oro längre tids bestämmande för utarrendering af Kronofisken, m. m.

Fabrikerna.

De af Kommerse-Kollegium årligen afgifna och allmänheten genom trycket meddelade underdåniga berättelser om fabrikernas och manufakturernas tillstånd, lemna i allmänhet tillfredsställande upplysningar om dessa näringars fortfarande tillvext både i tillverkningarnas mängd och beskaffenhet. Sålunda har ifrån år 1828 till 1832 tillverkningen af kläde ökats ifrån 441,000 alnar till 644,185; af sidenväfnader från 181,050 alnar till 139,556; af papper från 92,671 ris till 196,651; af läder från 583,202 skålpund till 751,572, o. s.v.; så att hela värdet af tillverkningarna vid de egentliga fabrikerna, uppgifvit efter samma grunder, stigit från 7,915,089 R:dr för år 1828 till 10,159,396 R:dr för år 1832. Dessutom har tillverkning af väfnader såsom hus-slöjd, säfdeles ibland allmogen i Elfsborgs Län, så tilltagit, att mängden af derifrån, efter föregången stämpling, förpassade bomullsväfnader, som år 1830 utgjorde 1,348,230 alnar, år 1832 uppgick till 2,040,255 alnar, och att summan af derifrån förpassade väfnader af alla slag stigit från 2,897,795 alnar för år 1830 till 3,697,689 alnar för 1832.

Ibland vigtiga industri-företag må särskilt nämnas de flera bomulls-spinnerier, i större skala, som under de senare åren blifvit anlagda, sedan en förut yttrad farhåga för utländsk medtäflare, genom utvidgad import-rättighet af bomullsgarn, befunnits ogrundad. Ehuru tillverkningen af bomullsgarn vid de inhemska fabrikerna under de sistförflutna 10 åren ökat sig ifrån 60,000 till nära 200,000 skålp:d årligen, uppfyller den likväl ännu blott en ringa del af väfnads-industriens behof, hvilket förhållande bestyrkes på ett ojäfaktigt sätt genom införseln af bomull och hvitt bomullsgarn, som år 1824 utgjorde omkring 264,000 skålp:d af den förra och 290,000 af det senare, men år 1832 uppgick till 830,000 skålp:d bomull och till något öfver 1,000,000 skålp:d bomullsgarn.

Eskilstuna fristad.

Kongl. Maj:t, som, efter det frågan om bibehållande för Kronans räkning af Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori blifvit slutligen afgjord, i Nåder beslutat, att Eskilstuna gamla stad och fristad skola förenas till ett samhälle under en gemensam styrelse, har för den nya fristaden låtit utfärda ett särskilt Reglemente^[58] jemte aflönings-stat för dess tjenstemän, att tillämpas ifrån och med den 1 Juli 1833; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t i Nåder förordnat, att den åt Direktionen öfver Eskilstuna fristad och Carl Gustafs stads Gevärsfaktori uppdragna befattning borde, så vidt den rörde fristaden, från samma tid upphöra, och den allmänna tillsynen och vården i afseende på stadens handel, manufaktur-inrättningar och andra näringar, derefter af Kommerse-Kollegium handhafvas.

Ljungby köping.

Efter förrättad undersökning om tjenligaste platsen för en stads anläggande vid Ljungby eller Berga inom Wexio Län, har Kongl. Maj:t i Nåder bifallit, att en köping må å förstnämnde ställe anläggas, med rättighet för de der bosatta att, oberoende af stad, idka utrikes handel och handtverk, hvarefter Reglemente för den nya köpingen blifvit under den 28 Mars 1829 i Nåder fastställdt.

Teknologiska Institutet.

Uppå gjord framställning om behofvet af närmare och mera bestämda föreskrifter rörande Teknologiska Institutets föremål och omfattning i vetenskapligt eller praktiskt hänseende, har Kongl. Maj:t uppdragit åt särskilta Kommitterade att, efter tagen kännedom af undervisningens gång vid nämnde Institut och denna inrättnings nuvarande tillstånd, i underdånighet föreslå så väl bestämda stadganden om undervisningssättet, som de förändringar i Institutets grundreglor, lärare-personal och utgifts-stat, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Höganäs.

Till understöd för fortsatt bedrifvande af Höganäs Stenkolsverk, har Kongl. Maj:t under vissa vilkor beviljat aktie-ägarne ränte-ersättning af 9:de Hufvud-titeln för ett till omformälte ändamål upptagit lån af 120,000 R:dr.

Götha Kanal.

Sedan vilkoren för det till fortsättning af Götha kanalbyggnad vid sista Riksdag beviljade ytterligare anslag blifvit af Kanal-Bolaget antagna, har arbetet, enligt fastställd plan, fortgått med den drift och skyndsamhet, att detta stora företag under loppet af år 1832 nått sin fullbordan. Kort före Kanalens öppnande till genomfart höstetiden samma år, biföll Kongl. Maj:t, att till en början Götha Kanal-Direktion, Trollhätte Kanal-Direktion samt Direktionen öfver segelfarten mellan Wenern och Hafvet finge hvar för sitt distrikt upprätta Interims-taxor, med vilkor att afgifernas sammanlagda belopp icke öfversteg afgiften för farten genom Öresund; hvarefter, och sedan de dertill upprättade förslag hunnit undergå närmare granskning, särskilta Seglations-taxor blifvit i Nåder fastställda^[59], ej mindre för farten å den egentliga Götha Kanal-linien samt å Götha Elf och Trollhätte Kanal, att på försök gälla under loppet af fem år, än äfven å afgiften för varor, hvilka föras genom hela Kanal-linien emellan Nordsjön och Östersjön utan lossning eller lastning inom Kanalens slutpunkter, kommande denna senare Taxa att tills vidare tjena till efterrättelse, med åliggande för så väl vederbörande Kanal-Direktioner, som Kommerse-Kollegium, att deruti föreslå de ändringar, hvartill erfarenheten under tiden kan gifva anledning^[60]. Jemte det Kongl. Maj:t, i sammanhang härmed, bestämt grunderna för fördelningen af de, enligt Taxan, för transito-farten inflytande afgifter, har Kongl. Maj:t tillika, med afseende å angelägenheten att bringa Trollhätte Kanal och slussar till samma dimensioner med Götha Kanals slussar, i Nåder uppdragit åt Trollhätte Kanal-Direktion att, efter Bolagets hörande, inkomma med underdånigt yttrande om och på hvad viikor Bolaget ville åtaga sig att utföra de härtill erforderliga arbeten, ett yttrande, som nu äfven inkommit, men icke för det närvarande kunnat föranleda till någon åtgärd. För öfrigt äro under loppet af år 1833 nya reglor för Götha Kanal-Bolag utfärdade^[61]; äfvensom Kongl. Maj:t i Nåder fastställt ett i sammanhang med Seglations-taxan föreslaget Reglemente för farten å nämnde Kanal^[62], hvars anläggning varit förenad med så betydliga uppoffringar af Statens och enskiltas medel, men hvars allmänna nytta, utan att nu kunna blifva föremål för uppgjorda zifferberäkningar, skall i framtiden säkrast ådagaläggas genom en lifligare handelsrörelse och tilltagande varuproduktion.

Segelfarten å Götha elf.

Under det Götha Kanalbyggnad sålunda fortskridit och nått sin fullbordan, hafva, i mån af tillgångarna, verksamma anstalter blifvit vidtagna till ytterligare befrämjande af segelfarten å Götha elf, bestående förnämligast i anskaffandet af ett bogserings-ångfartyg, i stället för den tillämnade kostsammare anläggningen af dragvägar, upptagande af en kanal förbi strömdragen vid Stallbacka, uppmuddring af Götheborgs revier och åtskilliga mindre arbeten i Wenersborgs hamn, m. m.

Hjelmare Kanal.

För begagnandet af Hjelmare Kanal- och Slussverk, hvars ombyggnad nu blifvit slutligen fullbordad, har Kongl. Maj:t vid början af år 1830 fastställt så väl Seglations-taxa som Reglemente^[63], grundade på Kanal-Bolagets afgifna, af särskilta Kommitterade och Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning granskade förslag; hvarjemte Kongl Maj:t, med bestämmande af tiden för Taxans tillämpning till fem år, i Nåder anbefallt Kanal-Direktionen att inom slutet af denna tid inkomma med underdånigt yttrande om och i hvad mån jemkningar eller tillägg i berörde Taxa kunde erfordras. Dessutom äro särskilta reglementariska föreskrifter meddelade i afseende på framtida styrelsen och förvaltningen af Hjelmare Slussverks angelägenheter.

Helsingborgs hamnbyggnad.

Påskyndadt genom upptagna lån, till hvars successiva återbetalning en viss summa årligen är å Riks-Statens 9:de Hufvud-titel anvisad, har, under loppet af år 1832, ännu ett af de med bidrag af allmänna medel utförda hydro-tekniska arbeten, Helsingborgs hamnbyggnads iståndsättande, blifvit fullbordadt efter en plan, som lemnar ökad säkerhet för arbetets fortfarande bestånd; och har Kongl. Maj:t, genom ändamålsenliga stadgarnen angående hamnbyggnadens framtida vård och underhåll, sökt att förekomma allt ytterligare behof af allmänt understöd i detta hänseende.

Strömrensningar.

Det vid sista Stats-reglering till ett nedsatt belopp af 50,000 R:dr årligen bestämda anslag till strömrensningar och lättade kommunikationer, har med möjligaste inskränkning i förvaltnings-kostnaden, och under iakttagande af dervid fästade vilkor, blifvit användt i närmaste öfverensstämmelse med en för fördelningen af hela anslaget uppgjord allmän plan, hvarvid likväl tillgångarna icke medgifvit dess utsträckning till andra än de mest angelägna af förut beslutade eller påbörjade företag. Sålunda har, sedan af äldre strömrensnings-arbeten uppnmddringen af Ustala å och Qvicksundet i Mälaren blifvit under loppet af åren 1828 och 1829 fullbordad, det nya anslaget från och med år 1830 till och med år 1833, eller de fyra första åren, lemnat tillgång för fortsättningen af Wäddö Kanal i Roslagen samt Kanalen å Kongl. Djurgården mellan Djurgårdsviken och Saltsjön, jemte ett af särskilta omständigheter föranledt bidrag till upprensning af farleden genom Enköpings å, hvarförutan en summa af 100,000 R:dr utgått och blifvit använd till sjöfartens förbättrande å Götha elf. Kongl. Maj:t blir för öfrigt i tillfälle att vid nu ingångna Riksdag fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten och nyttan af fortfarande anslag till lättade kommunikationers befrämjande, i hvilket afseende Kongl. Maj:t ifrån Stor-Amiralitetets 3:dje Afdelning infordrat så väl en fullständig uppgift om beskaffenheten af kostnaden för de, sedan Rikets Ständers förra sammankomst, under Afdelningens öfverinseende verkställda hydroteckniska arbeten, som förslag rörande de likartade, ännu icke påbörjade eller fullbordade företag, om hvilka behörig undersökning genom Afdelningens föranstaltande ägt rum, jemte uppgift om de andra så beskaffade företag, om hvilkas utförande ansökningar inkommit.

Handeln och Sjöfarten.

Åt handelns och sjöfartens förkofran har Kongl. Maj:t egnat en oafbruten omsorg, och dervid med jemna, men varsamma steg fortsatt öfvergången från ett af prohibitiva författningar begränsadt till ett friare handels-system, hvars fördelaktiga inflytande på den allmänna välmågan och alla af landets beskaffenhet gynnade produktiva yrken senare tiders erfarenhet och stigande upplysning allt mer och mer ådagalagt.

I reciprocitetsväg medgifva förmåner för fremmande Nationers fartyg och laddningar i Svenska hamnar, successiv nedsättning af tull-afgifterna å inkommande och utgående varor, ehuru, med bibehåMande tills vidare af en del in- och utförsels-förbud, hvilka anses lättare att handhafva än de bestämmelser af en hög skydds-tull, som förekomma i den af Rikets Ständer senast upprättade Tull-tariff, samt i allmänhet förenklade, men säkra och kraftigt verkande kontroller vid Tullförfattningarnas handhafvande, äro åtgärder, hvarigenom Kongl. Maj:t sökt att åt Rikets handel och sjöfart bereda all den frihet och utveckling, som kunnat stå tillsammans med den inhemska produktionens och konstflitens billiga anspråk på skydd emot utländsk medtäflan, under en tidpunkt, då äldre författningar qvarstå, som ännu i vissa delar hindra en fri täflan inom landet.

Tullen.

Ur denna synpunkt har regleringen af tull-afgifterna fordrat noggranna öfverläggningar i hvarje särskilt fall, oberäknadt det afeende, som tillika bordt fästas å högre eller lägre tull-afgifters inflytande på Stats-inkomsten, möjligheten af deras erläggande utan allt för stor retelse till tullförsnillning, m. m.; och Rikets Ständer skola uti det förslag till förnyad Tull-taxa, som, efter öfverläggningar uti en för detta ändamål särskilt förordnad Kommitté af sakkunnige män, under Riksdagens lopp kommer att till dem öfverlemnas, återfinna resultatet af den sedan sista Riksdag härutinnan samlade erfarenhet.

Ehuru Kongl. Maj:t, vid utfärdandet af 1830 års Tull-taxa, funnit den förut medgifna lindring i tull- och konvoj-afgifter för varor, som i Svenska skepp utföras till eller införas ifrån orter, belägna på andra sidan Goda Hopps-Udden, Westindiska öarna samt Norra och Södra Amerika, böra successive minskas och efter en viss tid alldeles upphöra, har Kongl. Maj:t likväl sedermera, af förekomna anledningar, och uppå derom af Handels-Societeterna i Stockholm, Götheborg och Gefle gjorda underdåniga ansökningar, i Nåder bifallit, att denna till handels-kommunikationernas befordrande med aflägsna länder beviljade partiella tull-nedsättning finge tills vidare fortfara; hvarjemte Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att de häruti framdeles skeende jemkningar eller ändringar komma att minst ett år före tillämpningen kungöras. Då Kongl. Maj:t ansett det leda både till stadga i priserna, å inhemsk spanmål och till säkerhet för handeln med denna nödvändighetsvara, att allmänna grunder fastställdes för beräkningen af den införsels- och utförsels-tull, hvilken, i förhållande till årsvextens olika beskaffenhet, komme att äga rum för spanmål, med hänsigt å ena sidan att under goda år lemna erforderligt skydd åt inhemska spanmåls producenten, och å den andra, vid knappare skörd, eller missvext, bereda tillgång på utländsk säd, har Kongl. Maj:t, efter att i ämnet hafva inhemtat underdånigt yttrande af sakkunnige män, tillhörande alla medborgare-klasser, under den 20 Februari 1830 i Nåder utfärdat en allmän Författning om sättet för spanmåls-tullens reglerande efter de förhållanden, årsvextens olika beskaffenhet förorsakar. Kongl. Maj:t, som härigenom på förhand gått Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse af den 3 Mars samma år, yttrade önskningar till mötes, har sedermera, såsom Dess Nådiga Kungörelse af den 1 Oktober 1831 innehåller, funnit åtskilliga ändringar af behofvet påkallade i sättet att utröna de medelpris, som skola tjena till grund för spanmåls-tullens beräkning.

Stadganden om seglationen, m. m.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer yttrade åsigter och med ledning af dertill på Nådig befallning upprättade förslag, hafva förnyade Stadganden blifvit meddelade angående seglationen^[64], samt till förekommande af varors olofliga in- och utförsel, åsyftande att med minsta möjliga olägenhet för de trafikerande förena en verksam kontroll mot öfverträdelser af Tullförfattningarna, och har Kongl. Maj:t, för att af erfarenheten kunna närmare bedömma verkan af den medgifna visitationsrätten i hus och bodar, infordrat särskilta uppgifter om de vid dylika tillfällen gjorda beslag.

Nederlag, Förpassning och Tullbevakning.

I sammanhang härmed, har Kongl. Maj:t jemväl låtit utfärda förnyade Förordningar om nederlag samt om inrikes tullförpassing och bevakning^[65], hvarvid lindrigare kontroller i afseende på varu-transporten inrikes orter emellan blifvit bestämda med hänsigt tll en förstärkt tullbevakning vid kusterna. Då Kongl. Maj:t under tillämpningen deraf inhemtat, hurusom, oaktadt det särskilta hinder för handels-sjöfarten, som de senare åren uppkommit genom karantäns-anstalterna mot cholera-sjukdomens införande i Riket, varuförtullningen likväl under samma tid i betydlig mån stigit, hvilket förhållande utvisade ej mindre att karantäns-bevakningen verksamt bidragit till förekommande af tullförsnillning och oloflig varu-införsel, än äfven tullbevakningen i och för sig sjelf varit otillräcklig, har Kongl. Maj:t, med gillande af ett utaf General-Tullstyrelsen upprättadt förslag till ytterligare utvidgad och efter lokala förhållanden lämpad kustbevakning, i Nåder förordnat, att densamma borde, så fort ske kan under loppet af förlidet år bringas till verkställighet, samt derjemte anbefallt General-Tullstyrelsen att framdeles i underdånighet föreslå de lättnader för varutrafiken inrikes orter emellan både landvägen och sjöledes, med utsträckning äfven af Saltsjön, som af kustbevakningens förbättrade organisation kunde blifva en följd. Emellertid har Kongl. Maj:t ansett den återstående tullbomsbevakningen i Norrköping samt i gränsestäderna mot Norrige kunna utan olägenhet genast upphöra. Kongl. Maj:t hyser den förhoppning, att kostnaden för kustbevakningens utvidgande och förstärkning skall i flerfaldig mån ersättas genom deraf förorsakad tillökning i tull-inkomsten, utan rubbning i det förhållande, som hittills ägt rum emellan Tullverkets utgifter och tull-uppbördens belopp.

Sporteltaxa för Tullverket.

Jemte det Kongl. Maj:t i Nåder fastställt en förnyad Sporteltaxa för Tullverkets tjenstemän^[66], deruti, till lättnad för inrikes sjöfarten, expeditions-afgiften för alla inrikes gående fartyg blifvit nedsatt och befrielse från samma afgift i vissa fall medgifven, m. m., hvilken Taxa kommer att tjena till efterrättelse till 1835 års slut, har Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja inom denna tid profva, huruvida förändrade omständigheter må tillåta att minska eller helt och hållet afskaffa de för Tullverkets tjenstemän bestämda sportelinkomster.

Pass-handlingar.

Sedan de tid efter annan gifna stadganden angående passhandlingar för fartyg, som till sjöfart på utrikes orter begagnas, blifvit uti en år 1829 utfärdad allmän författning sammandragna samt i åtskilliga delar jemkade och förändrade, har Kongl. Maj:t, af förekomna anledningar och på grund af Rikets Ständers i detta ämne gjorda framställning, under den 26 Oktober 1833 i Nåder förordnat, att stadgandet om beräkning af ofria skepps- och tull-umgälder för Svenska fartyg, hvilka vid utgående från eller ankomsten till Svensk hamn äro i saknad af giltigt fribref, skall till kraft och verkan upphöra. Särskilt är i Nåder stadgadt, att i allmänhet Svenska däckade eller öppna fartyg och båtar af 10 läster och derunder icke behöfva vid fart till utrikes ort vara med fribref försedda.

Konvoj-afgiftens nedsättning.

Kongl. Maj:t, som under nuvarande förhållanden med Barbaresk-Staterna kunnat, till lättnad för Svenska handels-sjöfarten, i Nåder medgifva upphörande ifrån och med år 1831 och tills vidare af den läste-afgift å fartyg, som tillförene af Konvoj-kassan uppburits^[67], har äfven varit i tillfälle att efter hand nedsätta konvoj-afgiften å utgående varor, i förening med dessa afgifters förenklade beräkning och deras bestämmande i alla fall till en viss procent af tullbeloppen. Till betryggande af Konvoy-kassans ändamålsenliga förvaltning, är derjemte ny Stat och Instruktion för Konvoj-Kommissariatet utfärdad.

Dykeri-kompaniets upphörande.

Genom Dykeri-Kompaniets upphörande^[68] har frihet blifvit sjöfarande lemnad att sjelfva vid alla strandnings-tillfällen besörja om bergning af skepp och gods med biträde af kustboerna, hvilka, uti en af Kongl. Maj:t utfärdad Kungörelse, blifvit uppmanade att meddela skeppsbrutne all den hjelp, som menskligheten påkallar. Under de sistförflutna åren har icke anledning förekommit, att denna frihet föranledt till några menliga följder.

Konsuls-stadgan.

Efter verkställd granskning af 1793 års Stadga angående Konsuls-sysslor i allmänhet, jemte de tid efter annan genom Nådiga Bref och särskilta Förordnanden meddelade föreskrifter om Konsulers tjenste-åligganden, har Kongl. Maj:t funnit godt i Nåder fastställa och utfärda en förnyad Stadga för Svenska och Norrska Konsuler på utrikes orter^[69]; äfvensom Kongl. Maj:t, efter vidtagna förberedande åtgärder, i Nåder bestämt fördelningen af Konsuls-distrikterna i Levanten och hvarest nya Konsuler komma att tillsättas, jemte beloppet af dessa Konsulers aflöning och den afgift de äga af hvarje Svenskt fartyg uppbära. Senare har en ytterligare allmän reglering af konsulad-afgifterna för Svenska fartyg i utländska hamnar blifvit i Nåder beslutad, att tjena till efterrättelse från innevarande års början.

Kustfarten.

Under det Kongl Maj:t sålunda begagnat hvarje utväg att befrämja och underlätta handeln på utrikes orter, har Kongl. Maj:t äfven egnat särskilt uppmärksamhet åt kustfartens utvidgande. I detta hänseende har Kongl. Maj:t, genom en utfärdad Författning^[70] rörande Landtmanna-seglatio nen, beviljat allmogen vid Rikets kuster och insjöar i allmänhet samma frihet till sjöfarts idkande, som af ålder varit invånarne i vissa landskap, äfvensom säteriägare förunnad, hvarvid Kongl. Maj:t äfven tagit i betraktande, hurusom en utvidgad kustfart i väsendtlig mån bör bidraga till bildande af sjöfolk både för den aflägsnare handels-sjöfarten och för örlogsflottan.

Privatbanker.

Sedan Rikets Ständers sista sammankomst har en allmännare uppmärksamhet blifvit fästad å sådana privata inrättningar och associationer, som åsyfta att bereda större liflighet i penningerörelsen. Efter det Kongl. Maj:t, uppå gjord underdåning ansökning, i Nåder beviljat ett särskilt Bolag 10 års privilegium på en Bank-inrättning i Ystad, under namn af Skånska Privatbanken^[71], samt i Nåder gillat och fastställt de i sådant afseende upprättade Bolagsreglor och Utlånings-reglemente, dem Kongl. Maj:t funnit överensstämmande med de för dylika Banker i Kongl. Kungörelsen af den 14 Januari 1824 lagda grunder, har en dylik inrättning äfven blifvit bildad i Wermland, och med privilegier försedd^[72] Likaledes har, under loppet af förlidet år, Direktionen för en till Bruksägares förmån beslutad Hypotheks-Kassa-inrättning i underdånight anhållit om Nådig fastställelse af det för sammas Kassa upprättade Reglemente, hvilket Kongl. Maj:t, efter behörig granskning, i Nåder gillat^[73]; och fråga har nu, efter hvad Kongl. Maj:t inhemtat, i flera orter blifvit väckt om särskilta föreningar, i ändamål att åt fastighets-ägare bereda lättad utväg till kapitalers erhållande på billiga vilkor. Efter vunnen stadga i myntvärdet, skola företag af denna beskaffenhet otvifvelaktigt erhålla en ytterligare utveckling och utöfva ett välgörande inflytande på alla produktiva yrken.

Sparbanker.

Antalet af Sparbanker i Riket har varit i ständigt tilltagande, och summan af de deruti insatta medel har under fyra år, räknadt från och med 1828 till och med 1831, ökat sig från 600,000 till omkring 1,000,000 R:dr Banko

Cholera Morbus.

Under de trenne sistförflutna åren har den till nästan alla fremmande länder inom Europa och äfven till andra verldsdelar utbredda farsoten Cholera Morbus, gifvit anledning till ökade regerings-omsorger. Skyddadt af Försynens hand, befinner sig Sverige ännu fritt från denna landsplåga, som flera gånger närmat sig dess gränser, och Kongl. Maj:t hemtar deraf anledning till den förhoppning, att sjukdomen, som efter ett förnyadt utbrott i Norrige, nu åter derstädes aftagit, skall äfven hädanefter, genom fortsatt vaksamhet och ändamålsenliga karantäns-anstalter, kunna utestängas. For att undvika sjöfartens betungande med alltför höga afgifter, har Kongl. Maj:t varit nödsakad att till karantäns-kostnadernas bestridande begagna större delen af det till andra högst vigtiga ändamål, än utomordentliga försvars-anstalter, anslagna kreditiv; och då Kongl. Maj:t härvid sökt att iakttaga all möjlig besparing i utgifterna, förväntar Kongl. Maj:t, att Rikets Ständer skola dela Dess öfvertygelse om nyttan af en uppoffring af allmänna medel, som lugnat menighetens farhåga för sjukdomens införande till Riket, och, måhända äfven derigenom, under oförminskad verksamhet i hvars och ens vanliga sysselsättningar, bidragit att till denna stund befria Rikets innebyggare från en förut inom landet okänd farsots härjningar.

Kongl. Maj:t gör Sig förvissad, att Rikets nu församlade Ständer, vid behandlingen af de vigtiga ärender, som komma att blifva föremål för deras öfverläggningar, skola enigt och kraftfullt medverka till Fäderneslandets bästa, och dymedelst gå Kongl. Maj:ts landsfaderliga afsigter till mötes, samt rättvisa så väl Dess, som Svenska Folkets förväntan.

CARL JOHAN.

D. v. Schulzenheim.

---

1. Kongl. Maj:ts skrifvelse till H. K. H. Kronprinsen, den 12 Mars och 17 September 1831.
2. Kongl. Kungörelsen den 15 April 1829.
3. Kongl. Maj:ts Cirkulär till Konsistorierna.
4. Kongl. Maj:ts Plakat, den 30 Maj 1830. — Den 11 Juni 1830.
5. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Konsistorierna, den 20 Oktober 1832.
6. Kongl. Kungörelsen den 28 Maj 1830.
7. Kongl. Maj:ts Cirkulär till Konsistorierna den 22 Maj 1829.
8. Kongl. Kungörelsen den 12 Mars 1831.
9. H. K. H. Kronprinsen den 26 Mars 1831.
10. Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 15 April 1829.
11. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kommitterade m. m. den 3 December 1828.
12. Kongl. Kungörelsen den 3 Mars 1832.
13. Kongl. Förordningen den 19 Januari 1833.
14. Kongl. Kungörelsen den 2 September 1830.
15. Kongl. Brefvet den 20 Juli 1833.
16. Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1832.
17. Kongl. Förordningen den 9 Juni 1832.
18. Kongl. Brefvet den 9 Mars 1833.
19. Kongl. Brefvet den 9, samt Bergs Kollegii Kungörelse den 23 Mars 1833.
20. Kongl. Brefvet den 23 Mars 1833, samt Bergs Kollegii Kungörelse den 31 Mars 1833.
21. Kongl. Brefvet den 8 Maj 1829.
22. Kongl. Brefvet den 2 Juni 1832.
23. Kongl. Brefvet till Kansli-Styrelsen den 30 November 1833. Kongl. Kungörelsen af samma dag.
24. Kongl. Brefvet den 17 December 1831.
25. Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion för Dess och Rikets Bergs-Kollegium den 28 December 1832.
26. Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion för Dess och Rikets Kommerse-Kollegium den 23 April 1831.
27. Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion för Dess och Rikets Kammar-Rätt den 15 Oktober 1831.
28. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Öfver-Intendents-Embetet den 11 December 1830.
29. Kongl. Brefvet den 11 Februari 18S2.
30. Kongl. Cirkulären den 4 December 1830 samt den 30 September 1834.
31. Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Lego-stadga, m. m. den 23 November 1833.
32. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kansli-Styrelsen den 20 Juni 1827.
33. Kongl. Brefvet den 17 September 1831.
34. Kongl. Kungörelsen den 7 April 1830.
35. Kongl. Reglementet den 17 Mars 1832.
36. Kongl. Reglementet den 20 Januari 1832.
37. Kongl. Cirkuläret den 30 Juni 1832.
38. Kongl. Cirkuläret den 23 Februari 1833.
39. Kongl. Cirkuläret den 17 Augusti 1833.
40. Kongl. Reglementet den 10 Juli 1832.
41. Kongl. Cirkuläret till Krigs- och Kommerse-Kollegium den 20 December 1825 samt 14 Juni 1826.
42. Kongl. Cirkuläret den 29 Oktober 1831.
43. Kongl. Maj:ts förnyade Förordning och Reglemente den 24 Augusti 1833.
44. Kongl. Reglementet den 24 Augusti 1833.
45. Kongl. Reglementet den 6 Juli 1833.
46. Kongl. Maj:ts Nådiga Pensions-Reglemente m. m. den 21 September 1833.
47. Kongl. Förordningen den 28 Oktober 1830.
48. Kongl. Brefvet den 9 Juni 1831 och den 17 Mars 1831.
49. Kongl. Brefvet den 11 Februari 1832.
50. Kongl. Förordningen den 11 December 1830 samt Kongl. Cirkuläret den 17 Maj 133.
51. Kongl. Brefvet den 27 Mars 1830.
52. Kongl. Brefvet den 6 Maj 1830.
53. Kongl. Brefvet den 6 Maj 1830.
54. Kongl. Brefvet dea 8 Mars 1883.
55. Kongl. Brefvet den 22 Januari 1831.
56. Kongl. Förordningen den 19 Mars 1831.
57. Kongl. Brefven den 9 Februari, samt 22 Juni 1833.
58. Kongl. Reglementet den 2 Mars 1833.
59. Kongl. Kungörelsen den 17 November 1832.
60. Af Kongl. Maj:t gillad och fastställd Taxa för Tull-afgifterna å inkommande och utgående varor m. m. den 14 Augusti 1830.
61. Förnyade Reglor för Götha-Kanal-Bolag den 16 Mars 1833.
62. Kongl. Kungörelsen den 25 Januari 1833.
63. Den 30 September 1830.
64. Den 21 Jui 1835.
65. Kongl. Brefvet den 18 Februari 1830 samt Kongl. Förordningen den 9 November 1830.
66. Kongl. Brefvet den 9 November 1830.
67. Kongl. Brefvet den 22 Juni 1831, samt 20 Oktober 1832.
68. Kongl. Kungörelsen den 10 Juni 1831.
69. Den 9 Mars 1830.
70. Kongl. Förordningen den 11 Februari 1832.
71. Kongl. Kungörelse den 14 Oktober 1830.
72. Kongl. Kungörelsen den 17 November 1832.
73. Kongl. Kungörelsen den 10 Augusti 1833.