1.
Ack lammets blod, du ljuva reningsflod,
Som gav mig liv, då jag vid korset stod!
Du är min rikedom i all min nöd,
Min tillflykt och min läkedom mot död.
2.
Då jag fick se, att jag förtappad var,
Och att i mig ej något gott fanns kvar;
Då fick jag se det blod, på korset rann,
Och syndakvalet i min själ försvann
3.
Då fick jag sjunga på den nya sång,
Som här mig fröjdar under tidens tväng,
Hur Jesus med sin död har frälst sin brud,
Hur lammet slaktat är ock inför Gud.
4.
Och frestas jag av synd och satan än,
Då flyr jag till den gode frälsaren.
Och när jag märker hos mig synd och briet,
Då gäller blodet än, det är min tröst.
5.
Och stapplar jag, som det ju hända kan,
Jag minnes då den läran, dyr och sann,
Om lammet, som ock renar i sitt blod
Och sist mig hjälper genom dödens flod.
