Hoppa till innehållet

Beskrivning av Altenburg 1706

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,
Af den 6 Novembris 1706
På Wikipedia finns en artikel om Altenburg.


Kort Beskrifning, om
Staden Altenburg

DEn Gamla Förstl. Residens Staden Altenburg, är belägen i det så kallade Österlandet i Meissen 5. mijl ifrån Leipzig, ned wid Floden Pleisse, hwadan han och fordom är blefwen kallad Pleissenburg, som M Dresserus förmäler. Och berättas han aldraförst hafwa warit ett särskilt Grefwa-Döme eller Burggrefweskap, som egentligen dependerat och tagit sitt lähn utaf det Rommerska Riket; såsom och at hoos Peccenstein in Theatro Saxonico talas om en des BurggrefweUlrich benämd, hwilken bijwistat den bekante Feltslachtningen wid Merseburg. Widare berättas oss och af Spangenberg i des Mansfeldiske Crönika at Keyser Friederich den I. kiöpt denne Staden, samt hela den Pleissiske districten med de twänne Slott Leisnick och Colditz för 500 m:r Sölfwer utaf Grefwen Rathbode i Pleisse. Omsider är han och Åhr 1159. aldraförst kommit under Marckgrefwarne af Meissen, samt sedermera blifwit ett särskilt Förstendöme, hwars Hertigar förnämligast residerat i denne Staden in til 1672 då den sidsta Hertigen Friederich Wilhelm utan Lifzarfwingar afled, hwarigenom hela det Altenburgiske Förstendömet föll uppå Hertig Ernest af Sachsen-Gotha, hwilken familie det och tilhörer än i dag, förutan några små Ämter som kommit under det Förstliga Sachsen-Weymariske Huset. Eljest har denne Staden fordom utstådt månge swårigheter så igenom häfftige eldzwådor, som krijg och andra oenigheter, särdeles de som upstego Åhr 1263. då Keyser Albrecht den I. uppehölt sig här i Staden, och lät genom säker Leyde komma til sig Marckgrefwen Friederich af Meissen, den han sedan emot gifwen parole wille låtit dräpa, där han satt med honom til Bordz, så framt icke hans Lycka warit större at hugget gått honom miste och träffat en af hans betiente, och han emedlertid i största hastighet med ombytte kläder heml. practicerat sig därifrån.

Åhr 1403 och 1427. Blef Staden mer än halfparten genom en häfftig wådeld ödelagd.

Åhr 1430. Wardt han intagen utaf Husiterne och Böhmerne, hwilka honom aldeles utplundrade och förbrände.

Åhr 1632. den 29. Septemb. togo de Keyserlige honom in under Generalen Gallas, hwilka sedan de hade lagt en Brandskatt uppå utaf 10000 R:r och motwilligen utplundrat Förstäderne samt en deel af sielfwa Staden, drogo sig tilbaka igen efter 2. dagars fördröijande.


Men en fast grufweligare och ynckeligare tra.gœdia spelade där Åhret näst därefter 1633. in Augusto. I dy då de under Generalen Holk hade giordt ett infall i de så kallade Bergstätten i Saxen, och där tämligen sopat reent omkring sig, med häriande och brännande hwar de framfarit, ryckte de och fast hasteligen och oförmodeligen med 4000 man Cavallerie fram til Staden Altenburg, den de utplundrade jämmerligen, förskämde Qwinfolcken dem de öfwerkommo, plågade Manfolcken med allehanda torturer och slag til dödz, samt kastade de döda uthur deras Kistor och Grafwar. Staden giorde fuller för Generalen ett footfall, bediandes om nåde; men de fingo intet gehör. Kyrkior Skolar etc. blefwo äfwenwäl plundrade, och stod Elden på 4. ställen up i Staden: ja de döde kroppar både män och qwinnor lågo hopetals i Husen och på Gatorne, och kunde man denne jämeren icke nogsamt beskrifwa; Således foro de och mästedels fram på de andra ställen där i negden som Gera, Pega, Lützen, Meltzen och Merseburg etc.


Eliest är och denne Staden bekant deraf at Åhr 1568. höltz där ett Möte eller Samtal emellan de Saxiske och Thuringiske Theologi angående den Articul. om goda Wärck och Gärningar, hwilket warade ifrån den 21. October til den 9 Martii föliande Åhr.


Hwad Staden i sig sielf angår, är den tämmeligen stor, wacker och plaisirlig; doch har han särdeles ett anseenligit och härligit Slott på ett Bärg ståendes, som giör at det synes långt där ifrån och har en skiön prospect, särdeles på den sijdan som weter åt Staden. Det har och skiöne Rum och Gemacher, samt en stoor och förträffelig Trägård, som med allehanda kosteliga Trään och Wäxter, samt skiöne Orangerier och Cascader är försedd och disponerad, och där uti jämwäl ett för några Åhr sedan på Italienskt maneer upbygt artigt Lusthuus. Uti detta Slottet har tildragit sig fordom en eftertänckelig Historia neml. 1455. i det at en Adelsman Cuntz von Kauffung benämd, hwilken tilförende uti Churförstens Friederich den II. tienst blifwit til fånga tagen, och måste för sine egne penningar lösa sig igen, dem bemälte Churförste honom sedermera intet wille återgifwa, har han det til at hämnas, hemligen slagit up om natten i Slottet i Churförstens frånwaro, och jämte några Skalckars tilhielp, borttagit Churförstens twänne unga Söner, utur deras Säng där som de bäst såfwo. Men man har honom strax där på fasttagit, hwarwid en Kolbrännare särdeles tilhulpit, och honom tillika med alla hans Cammerater tilbörligen låtit i Friedberg aflijfwa. Och berättas än nu i dag skola bemälte unga Printzars kläder, som de då på sig hafft, upwijsas i en Kyrckia ett stycke därifrån, den Föräldrarna til tacksamhetz teckn, at de fådt sina Barn igen, låtit upbyggia Jungfru Maria til ähra, hwarwid och följande Werser skola stå skrefne:

Conradus Kauffung, animo truculentus & Asper
Mysnensis petiit ditia rura foli.

Ingressus celsam collectis fraudibus arcem,
Que jam Altenburgi nomina clara tenet;

Illustris rapuit Friderici pignora chara,
Quorum veftes hic aspice quisquis ades.

Has pater, ut pueri fuerant ex hoste recepti
Obtulit in templo, virgo Maria, tibi.

Bemälte Kolbrännare blef sedermera därföre i Wahlet stält at få af Churförsten begära hwad han hälst önskade; men af enfaldighet wiste han intet begiära annat än så mycken wed, som han behöfde at bränna Kohl af i alla sina Lifsdagar. Denna Kolbrännaren het Baccalari och berättas at af hans afkommande skola wara de 2:ne berömde Jurister Valentinus och Guiliem. Valent. Forster, Fadren och Sonen.

Friederichs Crönika, då han talar om denna Stadens forna förmögenhet, at Borgarne så offta som de kommit uppå Rådhuset har de låtit bära sig dijt i öfwertächte chaiser eller Länstolar, och när någon särdeles Fäst eller Högtijd warit för handen, qwinfolken intet annat gåt än på Tapeter och kostelige Täcken til Kyrckian. Desutan är här och til at see i Altenburg S:t Georgens Kyrckia uppå Slottet, hwaräst Marggref Wilhelm den II. instichtat Stifftet eller Dom-Capitlet Åhr 1412.

Här i Negden ligger och ett stycke ifrån denne Staden, en liten bekant Stad Orlamünde benämd, och åter en annan Delitsch, hwilken är bekant där af, at där brygges ett särdeles godt Öhl som har sitt Namn Cauda Bovis, och kallas på Tyska Kueschwantz eller Kostierten.