Beskrivning av Erfurt 1706
|
| På Wikipedia finns en artikel om Erfurt. |
om Staden Erfurt
ERfurt Hufwudstaden i Thuringen, ligger wid floden Gera, 3 mijl ifrån Gotha, och 2 ifrån Weimar, uti en skiön och fruchtbar Jordmohn, så i anseende til des härlige Wijn och Korn, som at där i öfwerflödighet wäxer och uphämtas ett särdeles slags gräs eller rötter, på Tyska Weyde kallat men på Grekiska Isatis, eller som Ptolomæus det i l.2. kallar Biturdium, hwilket särdeles brukas i färgor, och blifwer i stor myckenhet där ifrån til andra wida orter förskickat i Tyskland, hwarom Nicod. Frischlinus uti en sin Vers sålunda skrifwer:
Ponderis hæc magni est, & multo venditur ære
Men enär, huru, och af hwem denne Staden är först upbygt, samt af hwad tilfälle han bekommit sitt namn, där uti äro en stor deel Autorer och Historieskrifware ey ringa sins emellan stridige; I dy at någre föra det, ehuruwäl utan något särdeles bewijs, up til Heraclii och Honorii tijder, sättiandes det i lika ålder med Venedig, och säija at där den tiden aldraförst bodt en Mölnare Erff benemd, den där på samma ställe i strömmen Gera hafft sin qwarn stående, och at der ifrån kommit det ordet Erff Furth eller Erfs damm. Några åter föra det til Keyser Ottonis den äldres och hans Sons Wilhelmi Erkie-Biskopens af Mayntz tijd, hwilken mening doch så mindre synes giltig, som at wij särdeles märckia utaf ett ställe ibland S:t Bonifacii Skrifter, hwilken lefwat uti det VIII. Seculo, och säger sig där hafwa omwändt många Hedningar til den Christlige läran, hwaraf nödwändigt måste följa at denne Staden ju långt för denne tiden wore upbygd. Sanningen doch närmare synas de, hwilka mera hålla utaf at nämna det ifrån det urgamla och bekandte Slottet Erfwa i Thuringen 7 mijl där ifrån, hwars Herrar och Föreståndare fordom hafwa upburit Tull-rättigheten här til Staden: ehuruwäl at detta äfwen borde föra oss på någon tanckan, om icke och wåre Giöther fordom hafft här wid någon deel, hälst efter som wij läsa hoos M. Dresserum, i des Isagoge Hist at där finnes än i dag 2:ne i sten uthuggne Drakar, hwilket är ett rätt Gothisk moniment, och wij sedt utaf Staden Gothas beskrifning som af oss nyligen utgifwen är, at desse äfwenwäl warit här i negden och at de lagt den första grundstenen til den Staden. Äfwen och på lika sätt äro de skillachtige uti des rätta namns utspråk och skrifwande. Ty Irenicus kallar det Hercinofordiam, andre Ierofordiam, däremot M. Dresserus åter säger at det fordom blifwit kallat Merbigzburg eller Meerswigsburg, och Abr Sauer Erphes-furt. Men ehuru det doch är, så är det wist, at denne Staden altijd så i anseende til des gamla forna härkomst och wälde, som andra privilegier och förmoner, nogsamt wida warit bekandt, och skulle altså wår mödo wara wärd, där wij nu något närmare, efter dem de aldrasäkraste Historier den oss hafwa lemnadt, honom igenom ögande och skärskådade.
Och berätta desse oss at Keyser Otto aldraförst har skiänckt honom sin Son Wilhelm Erkie-Biskopen i Maintz. Hwaraf kommit at Chur-Förstarne i Maintz ännu i dag hafwa rättighet där til, som och wärkeligen besittia honom i possession. Åhr 637. blef S:t Peters-Klöster där upbygdt af Dagoberto Konungen i Franckrike, eller som somlige säya af Pipino hwilken warit här i Thuringen; och skal där ännu synas 6. Lillior uthugne i Kyrckio-Muren. Åhr 852. hölt här Konung Ludwig den andra en Riksdag. 1163. Blef han med Grafwar och Murar aldraförst omgifwen. 1290. Lät Keyser Ludwig den I. med Borgarnes tilhielp, omkring Staden förstöra Sex och Sextio Röfware-Slott, och några uproriske Borgare där sammastädes til lifwet straffa. 1079. 1155. 1353. och 1431. Har man utstådt månge hårde och swåre Eldzwådor. 1350. War där en så stor hungers nöd, at månge tusende menniskior däraf blefwo döde. 1463. Dödde där öfwer 28000 menniskior af pest. 1477. På S:t Gervasii dag blefwo öfwer 6000 huus afbrände. 1509. Upstod där ett stort upror emellan Rådet och Borgerskapet, särdeles uppå Prästerskapetz anstiftan, hwilket warade med Stadzens största skada i 6 åhrs tijd. 1590. Blefwo där åter öfwer 300 huus i askan lagde. 1392. Blef en hög Schola eller Universitetet därsammastädes inrättat utaf Påfwen Bonifacio den XI som sedermera med större privilegier blef begåfwat af Påfwen Pio den II. Ehuruwäl at långt för denne tijden en sådan hög Schola skal wara där instichtat i Frankiske Konungars tijd; Men nu dag är hon ganska swag och ringa frequenterad.
Denne Staden har och fordom fördt åtskillige swåre Krijg och Örlog, med Landt-Grefwarne af Thuringen, i synnerhet med Landt-Grefwen Sigismund hin Underlige, eller der Thuringer Teuffel.
Tilförende war Erfurt en frij Stad, som fuller hade til Skydz Herrar samtelige Hertigarne af Saxen, och gaf därföre en wiss Skydz-penning om åhret af 1800 Gulden, i förmågo af en wiss uprättat förening af åhr 1484, hwaraf Churförsten i Saxen, skulle få halfwa delen och Hertigarne af Weymar och Coburg den andra, och det särdeles i betrachtande där af, at som Churförsten af Maintz hade en limiterad jurisdiction in i Staden och wore Arf-Herre samt uptog Tullrättigheten, deras gode ändå mäst lågo utom Staden, hwaräst Hertigarne hade at säya, hwilket kan sees widare hos Limnæum, Arumæum och flere. Men åhr 1666. Blef han sedermera utaf Churförsten i Maintz, i anseende til des gamla prætension, medelst de Franske trouppernes tilhielp, som kommo den tiden utur Ungeren antågandes, oförmodeligen intagen, och til des forna friheter tämmeligen kringskurin och inskrängd. Och således hörer Erfurt med des widlöftige districtt i denne dag under den nu regerande Churförsten af Maintz, hwilken nu nyligen genom Gouverneuren i Erfurt Graf Boineburg hoos Hans Kongl. May:t af Swerige låtit förklara, det han aldrig haft någon deel uti K. Augusts Krijg, och altså begiärade at Hans May:t honom såsom en Wän wille ansee och hans land förskona. Doch är Religionen här i Staden dels Luthersk dels Catholisk, såsom at Domen och flere andre Kyrckior äro Erkie-Biskopen underlagde, och i krafft af en uprättad Recess, jämwäl Rådet altid bör med bägge Religions förwanterne blifwa besätt.
Elliest hwad denne Staden i sig sielf angår, är han förträffelig stor och en del af de största Städer i Tyskland, men slätt bygd och bebodd. Är och med Graf och Wallar tämmeligen befäst, och särdeles beskyddat genom 2:ne Cittadeller, af hwilka det ena Petersburg benämd ligger in i Staden, och det andra Cyriaxburg utom uppå ett högt berg, hwilket de Swänska uti det sidsta Tyska Kriget 1636. med Accord inbekommo, och sig bemächtigade.
thers Studer-Kammare.