Beskrivning av Königstein 1706
|
| På Wikipedia finns en artikel om Königstein. |
om Fästningen Könings-stein
KÖnings-Stein, är det fasta och nästan oöfwerwinnerlige Slottet och Gräntz-Fästningen i Marck-Grefskapet Meissen Chur-Fursterne i Saxen tilhörig; ligger 6 Mijl ifrån Dressden och en Mijl från Pirna, strax wid den Böhmiske Gräntzen, ofwan uppå ett högt och spitzigt Berg eller Stenklippa jämte Elbeströmen ; är utaf Naturen ganska fast och til Defension beqwämlig, som sig ingalunda approchera eller under minera låter; kunnandes man där ifrån uptäcka widt och bredt hwad passerar i Landet, och med utfall och excursioner giöra Fienderne afbräck. Hon är och af en tämmelig storlek och circumferentz, begripandes i sin omkretz en god förråd på Åker, Skog och Watn etc. som kunna tiena Guarnisonen til underhåld ; har och en sund och hälsosam lufft, förutan månge andre fördelar, som sielfwa Naturen och Chur-Fursternas särdeles flijt och försorg där i hafwa förskaffat och tilwäga kommit ; så at det ey obilligt utaf en bekandt Autor är wordet kalladt : Stupendum naturæ & artis opus, ett wärck som sielfwa Naturen och Konsten underligen hafwa ihopa satt. Uti de aldraäldste tider och Cröniker finner man, at denne Orten aldraförst warit häfdadt utaf Burg-Grefwarne von Dohna, hwilke där öfwerst uppå hafwa haft ett Huus eller Slott stående, hwarest de sig i Ofridz tider plägat retirera. Ehuruwäl som Peccenstein oss berättar i dess Theatr. Saxon. så skulle ändå före denne tiden hela denne Districten hört under en enskylt Adelig Familie, Clommen benämd, hwilka fordom residerat på Slottet Wihlen. Någon tid därefter har Marck-Grefwen Wilhelm den Enögde i Meissen bekommit det i possession, ongefähr för 320 Åhr sedan, som Fabricius l. 6. Saxon. det skrifwer, hwarutinnan doch Albinus intet aldeles med honom öfwerens stämmer, hwilken sätter denne passager något senare. Märckeligt är och det (ehuruwäl different i Åhren från det hwad andra där om förmähla) hwad som Autor prodromi Misniæ illustr. införer utur ett gammalt Manuscript, Onomasticon mundi kalladt, skrifwit 1529 af en Munck i Pirna; nemligen, at där fordom stådt twenne Adlige Slott med Planckor och Träwärken omgiordade, på hwilka fordom Åhr 1488. Hr. Bruno von der Phorten residerat etc. med hwad mera som elliest i bem:te Manuscript curiöst befinnes. Doch äro alle desse uhrgamle Slott eller Bygningar, sedermera utaf Husiterne Åhr 1425 blefne förstörde och ruinerade, hwadan de sedan i många Åhr hafwa öde legat. Men den där aldraförst det å nyo låtit upbyggia, och til en Landz-Fästning inwiga, war Chur-Fursten August, hwilken i betrachtande af dess naturlige faste Situation, började det fortificera och med allehanda Amunition och Skantzwärck föresee, hwilken dessein doch sedermera Hans Son Christian den I. först i wärket stälte åhr 1593. som hela Berget öfwerst uppå lät med en Mur omkring ränna, hwadan det sedan alt mer och mer utaf dess Successorer blef förstärckt och befästigat; som är at see utaf en i Sten uthuggen Tafla därsammastädes, med följande Rijm:
Fieng Königs-Stein zu bauen an.
Zu schutz und nutz dem Vaterland;
Bald nahm ihn GOtt in seine Hand.
Furst Friederich Wilhelm an Vaters statt
Sein`n Söhnen es vollendet hat.
Das Haus zu Sachsen in gemein
Bewahre GOtt und diesen Stein.
Dess namn König-Stein egenteligen beträffande : håller man före, at detta Berget i anseende til de andre här omkring liggiande Bergen och klipporne, för dess högd, storlek, och Situation, samt flere naturlige skatter och förmohner, så blifwit kalladt, hwar med det, ey annorledes än en Konung, de alla andra mindre öfwerträffar. Och äro de omkringliggiande Bergens namn förnämligast desse: nemligen, 1. Lilgel-Stein på andra sidan Elben, hwarest säijes än i dag skola finnas rudera af ett gammalt Slott eller Huus, och angående hwilket Inwånarne där omkring hafwa en stor hoop traditioner och widskepelser. 2. Phaffen- eller Jungfer-Stein. 3. der Quirl, därest i den nedanföre belägne Dalen flyter ett härligt Watn Goldborn benämd, hwarest man föregier hafwa funnit fijne Gullkorn. 4. Tunners-Dorfer-Stein. 5. Pabst-Dorffer-Stein. 6. der Gorischer Stein. 7. der Schneberg. 8. Cirkel-Stein. 9. Falcken-Stein. 10. Winterberg eller Winterhausel, uppå hwilket Chur-Furst August låtit upbyggia ett Lust- och Jägarehuus. 11. Beer-Stein. 12. Nonnen-Stein, en hög fyrkantig klippa liksom ett Thorn, hwarest fordom en Nunna plägat upgå at förrätta sin dagliga Bön och Devotion wid ett stort Trä som där ännu synes.
Hwad denna Fästningens widare Bygnadz Reparation, befästigande, och andre tilfälligheter angår; så är at Åhr 1505. lät Hertig Georg i Saxen därsammastädes anläggia ett Cœlestiner-Ordens Clöster, hwilken Bygnad doch sedermera, för den då infallande Reformationens skull, intet fullbordades; i det Munckarna 1534. sielfwe det emot bemälte Hertigs willia öfwergofwo, och hwaraf allenast ännu i dag synes några fåå rudera och Stenmurar öfrige.
Åhr 1610. blef Commendanten därsammastädes Bion för begångne feel och otrohet justificerad och uphängd.
Åhr 1619. lät Chur-Fursten Joh. Georg den I. til sitt den tiden warande Logement, upbyggia huset Joh. Georgensburg.
Åhr 1660 och 1661. war ett mycket starckt stormwäder, hwilket förorsakade därsammastädes en öfwermåttan stor skada.
Åhr 1667. wardt utaf Joh. Georg den 2. St. Georgens-Bastion anlagd utaf idel Hugg- och Quatersten, och fullbordad 1699.
Och är til förundrandes, at ehuruwäl denne orten esomoftast har utstådt månge hårde wäder, Åsk- och Dunderslag (som där i Negden ofta wancka) så är likwäl ingen märkelig skada eller jämmer där af blefwen händt och förorsakad.
Förutan denne förr omtalte Johan-Georgensburg, des kostelige Matsaal, och twänne rum eller Kamrar uti hwilka i den ena har suttit 10 åhr i arrest den bekante D. Crell för des nya upspinnande och buller i Religions wäsendet, och som sedermera blef exequerad i Dressden 1601. och i den andra 17 åhr D. Joachim Cratz ifrån Prag 1631. är här til at see och remarquera följande, som: S:t Johannis-Salen : Christiansburg ett skiönt Lust- eller Sommar-Huus, hwilket för des härlige prospect och Situation samt rare målningar, är seendes wärdt : Den så kallade Konungsnäsan ett Wachte-Thorn på södre sijdan emot Böhmen : Tyghuset : Magdaleneburg af Joh. Georg den II. upbygd 1622. uti hwilket Huus de Churförstelige Personerne pläga logera då de äro där, det har och kostelige målningar och appartementer, underst är en tämmelig stor Kiällare, hwaräst ännu i dag ligger ett med Wijn upfylt Wijnfat, som håller i sig 584. Faat eller 3319 Eymers, det är 16 alnar långt och 11. alnar högt eller wijdt: Kyrkian eller S:t Georgens Capell, upbygt på samma ställe som Cœlestiner-Klöstret stått utaf Joh: Georg den II. 1676. Bruns-Huset, och den därinne utaf Hertig August med stor omkostnad och arbete i sielfwa Berget upgrafne Brunnen, hwilket är in mot 900. alnar diup; des watn är mycket klart, wälsmakat och hälsosamt, warandes til observera at när torckwäder är, wäxer detta watnet några alnar högre än då när regn eller wåtwäder är; Desutan är här och inom Fästningen några andra små Dammar och Watn, uti hwilka allehanda fisk förwahras : Skogen hwilken är en oförlikelig skatt och nyttig ting för denne Fästningen, och hwaräst wäl öfwer en 30. slags Trään kunna räknas, tillika med de där wijd liggiande Åkerstycken, Gräsmarker och Trägårdar, hwilket alt icke mindre är liufligt at ansee än nyttigt och nödigt för Guarnisonen, som där alt stadigt förblifwer. Doch led denne Skogen särdeles en stor skada åhr 1660. genom stormwäder; i dy öfwer 700 större och mindre trän och stammar öfwer ända blåste: Fånghuset med sine åtskillige rum som Turckholet, Mohrenkammaren etc. Hwaräst 1614. de twänne Swärmare Ezechiel Meth och Grosfurst Michael fängzligen förwarades.
I denna Fästningen blir elliest ingen främmande giärna insläpt, och måste man begiära lof där til i Dressden. Hon har allenast en in- och utgång. Här inne blifwa och gemenligen de förnämste Arrestanter underhåldne och förwarade ; såsom åhr 1704. blefwo de bägge Polniske Printzarne Iacobus och Constantinus dijt förde, hwaräst de ännu sittia. Och i detta Åhr Förrädaren Patkul.
Widare säijes och at denna nu närwarande Chur-Försten Konung August, i anseende til Ortens säkerhet, obilligen låtit dijtföra den Polniske Kronan ifrån des rätta och laglige ställe Krakau i Polen, hwarest hon här tils efter Republiquens gamle Stadgar och Förordningar, altid blifwit conserverat och förwarat.
Neder under Bärget, strax wid Elben, ligger den lilla Staden Königstein, hwilken regeras af en Stadzfogde näst 6. Rådmän och en Stadzskrifware. Denne Staden blef 1639. af de Swänska under Generalen Baneer til största delen afbränd, och 1643. har hon jämwäl lidit en stor skada genom häftigt storm- och blåswäder.
I följande Latinske Werser har en Poët welat korteligen begripa, alt hwad som rart och Curiöst finnes i Königstein.
Quæ vix dispersim nobis hinc inde patescunt
Arma, nemusq. ager atque ædes, fons, cellaq., cupe.