Beskrivning av Leipzig 1706
|
| På Wikipedia finns en artikel om Leipzig. |
om Staden Leipzig
LEipzig är en af de förnämste Chur-Saxiske Städerne i Meissniske Gebietet, ligger wid de trenne små Floder Pleisse, Bare och Elster, 5 Mijl ifrån Halle och 3 ifrån Merseburg, uti en jämn och fruchtbar District, skal hafwa warit i begynnelsen allenast en Bonde-By (lika som de mäste förnämste Städerne hafwa haft en ringa uprinnelse) och blefwen gifwen åhr 1021. Biskopen Dietmar i Merseburg utaf Keyser Hendrich den Andra. Marck-Grefwen Otto Condradz Son war den första som henne umgiordat med Murar och Grafwar, och som aldraförst giordt henne til en Stad, hwarefter hon sedan under Keyser Frederich den Första med tilnamnet Barbarossa blef utwidgat, befästigat och med skiöne Huus och Byggningar förbättrat. Marck-Grefwen Dieterich i Meissen, war den som upbygde Clostret St.Thomas åhr 1222. Sedermera har hon alt mer och mer tiltagit, och är där altid, så wäl som än i dag, en stoor handel och Kiöpmanskap, (så mycket som en Landskap kan tillåta) blefwen idkad och drifwen. Hwarföre och hwart åhr trenne Mässor eller Marcknader blifwit där anlagde; den förste på Nyåhret, den andre på Jubilate eller 3 Weckor efter Påsken, och den tridie på Måndagen efter Michaeli. Genom hwilka de Mässor och Marcknader, Staden Leipzig storligen tiltagit i rikedom och förmohner, kommandes där Kiöpmän och Främmande ifrån alla orter i Tyskland, och där omkring. Åhr 1409. då de Tyske på Universitet i Praag woro oense, för Joh. Huss lära skull, med de Böhmiske, hwilka bemälte Huss til gedane woro, drogo in moot 2000 Tyska Professorer, Magistri och Studenter under Sebastian Munsterberg där ifrån til Leipzig, hwarest de af Marck-Grefwen Frederich i Meissen wänligen wordo emottagne, underhåldne och med härlige Privilegier begåfwade, hwilka sedermera af Påfwen Alexandro den tridie blefwo confirmerade; och wardt altså ofwannämde Munsterberg den första Universitetetz Rector, samt förordnat at det skulle bestå af 4 Nationer; nemligen, Sachser, Meisner, Bäyare eller Francker och Polackar, såsom och at altid skulle wäljas en Rector Magnificus af desse fyra hwart 3:die åhr, doch med det förbehåll, at han åt minstone skulle wara 30 åhr gammal, och antingen Doctor eller Licentiat. Detta Universitetet har och 6 skiöna Collegia, såsom det stora och mindre Furst-Collegium, det nya Collegium, jurister-Collegium, Pauliner Collegium. Item skiöna Auditoria och ett wäl bygdt Theatrum Anatomicum. Professorerne äro in alles 22. til talet, hwilka goda Salaria bekomma; nemligen 4 i Theologien, 5 in jure, 4 i Medicin, och 9 i Philosophien, och florerar detta Universitet särdeles för andra i Tyskland, warandes där altid ett stort antahl af Studenter och lärdt Folck, såsom och hålles före at det Tyska Språket blifwer där aldrabäst och zirligast uthtalat och cultiterat.
Elliest är Staden Leipzig i sig sielf, intet synnerlig stoor; men galant, lustig, och mycket Folckrik, hafwandes skiöne och prächtige Huus, särdeles wid Torget hwarest det intet är olijkt det i Muncken i Bäyeren. Är med Thorn, Bastioner, Skantzar, Bröstwärn och Watugrafwar tämligen försedd; har och ett Slott eller Castell Pleissenburg benämd (af den där wid löpande Floden Pleisse så kalladt) belägit wid en ända af Staden. Hon hörer Churfursten af Sachsen til, och warder gouvernerad af en Magistrat, hwilken består i 3 Borgmästare, en Syndico, twenne Byggmästare, 3 eller 4 Geheme Stadz-Domare, och några andra Rådmän.
Hwad widare curiöst och seendes wärdt är i Leipzig, äro förnämligast följande: St. Nicolai Kyrkia, hwilken hålles före en af de kosteligste Lutherske Kyrkior i Tyskland, St. Thomæ Kyrkia, Pauliner Kyrkian och Bibliotheket, Rådhuset, den på Italienska maneret bygde Börsen, Tyg- och Tuchthuset, Aurbachsche Hofe, om hwilket det bekandte Poëten Taubman följande Disticon skrifwit:
Omnibus Aurbachi venditat una domus.
Opera-Huset, Rådz-Bibliotheket, St. Johannis Kyrkia, på hwars Kyrkiegård månge kostlige Epitaphia finnas, Romanni Palais, förutan många andra kosteliga Byggningar; men särdeles de skiöne Trä- och Lustgårdar, hwarmed Staden, särdeles utan för den Grimske och Ranstädtske Porten, är lika som omgiordad, och ibland dem den så kallade Boses Trägård, hwilken ett öfwermåtton wäl disponerat Orangerie, en skiön Optisk-Cammare, och elliest månge andre rare wäxter och curieusiteter utur Italien och Indien i sig hafwer. Den som rätt curiös är kan och see en Mijl där ifrån wid Breitenfeld den Platzen, hwarest 1631. den härlige Victorien emot Gref Tilly blef erhållen, och 1642 emot Erke-Hertigen Leopold. Desslikes och 2 Mijl därifrån den wid Lutzen, hwarest Glorwyrdigste i åminnelse K. Gustaf Adolf 1632 högpriseligen och segersamligen sitt höge och dyrbare Lijf upoffrade. Öfwer hwilket denne Medaille med fölliande devise blef slagen: Stans acie pugnans, vincens moriensq; triumphans.
Och efter man föresatt sig angående Leipzig, jämwäl något utur Historierne at berätta; ty har man i anseende til tidsens korthet, allenast hwad senare tider passerat uptecknat; förbigåendes hwad i de aldraäldste åhren kunnat förelupit, och i synnerhet de beswär och widrigheter upstådt uti det länge warande Kriget åhr 1297 emellan Keyser Adolf af Nassaw och Landt-Grefwen Albrectz Söner, Friederich och Diezman i Landet Thuringen och Meissen.
Åhr 1631. höltz där det så kallade Leipziger-Conventet utaf samtelige de protesterande Churförstarne och Ständerne.
Samma åhr den 3 Septemb. kom den Keyserlige Generalen Gref Tilly med sin hela Armee bestående af 40000. man sielf där före, och efter 4 dagars skarpa ansättiande, tog henne in med accord, då den Saxiske Guarnisonen 6 Compagnier starck under Öfwersten von Phorte utmarcherade, och de Keyserlige åter ingingo. Doch behöllo de Keyserlige det intet länge; Ty sedan den blodige träffningen emellan bemälte Tilly och Glorwörd: i hugkommelse Gustaf Adolf samt Churförsten af Sachsen skedde 1 mijl där ifrån, uti hwilken den Tillyske armaden helt och hållen förströdd och på flychten slagen blef, wardt Leipzig åter intagit utaf Churförsten med accord samma åhr den 13 September, och måste den Keyserlige Guarnisonen bestående af 30000 man under Öfwersten Wangler gå der ut, af hwilka största delen antogo tienst hoos Konungen af Swerige och Churförsten.
Åhr 1632. sedan de Keyserlige under Hertigen af Friedland hade wändt sig åt Saxen, och tagit wägen öfwer Altenburg, Born och så widare åt Leipzig, låto de den 18/28 Octobr. upfordra det med grufweliga hotelser; hwar uppå fuller Staden efter fåå dagars betänckiande genom sine deputerade accorderade; Men Slottet Pleissenburg, satte sig i defension, som doch dagen der efter, sedan det häftigt blifwit beskurit, äfwenwäl capitulerade och Keyserlig Guarnison tog, där på Staden sedan blef pålagd en Contribution af 50000 Riksdaler. Några fåå dagar der efter lämnade den Keyserlige Armeen Leipzig och drog sig up åt Ranstadt och Lützen, hwaräst Hans May:t af Swerige K. Gustaf Adolf, kommandes ifrån Naumburg dem anträffade, då den blodige Battaillen wid Lützen förelöp, uti hwilken öfwer 9000 män å båda sidor på Wahlplatzen blefwo, och där ibland jämwäl månge höge förnäme Personer och Generaler, som särdeles den oförliknelige Konung Gustaf Adolf, som wij här ofwanföre förmält hafwa.
Emedlertijd ankom där den 10/20 Novemb. samma åhr en trouppe Swänska Ryttare, hwilka gifwandes sig ut för wara Keyserlige, blefwo af Borgarne i Staden insläpte, och sedan de där fattat stånd, samt med flere troupper försträckte, upfordrade de jämwäl Slottet; Men som de Keyserlige intet där til sig wille beqwäma, angrepo de Swänska under Öfwersten Knippenhausen Belägringen med alfware, och efter ett häftigt skiutande och approcherande, särdeles ifrån St. Thomas Port och Petriner Collegium brachte de den 2/24 December til Capitulation; då de Sachsiske det åter andra gången under Öfwersten von der Phorten igenbekommo och besatte.
Åhr 1633. Då den Keyserlige Feldt-Marskalcken Holcken hade brutit in i de Sachsiske Bärg-Städerne, och hade grufweligen framfarit, lät han jämwäl den 9 Augusti begiära utaf Leipzig det de honom oförsumeligen Stadzportarne uplåta skulle; men det lät sig där til intet förstå, lagandes sig til motstånd, och emedan då inga wärfwade Soldater för handen hade, utwalde de 400 Handtwärckz-Geseller, besatte Wallarne med Stycken och all nödig defension, samt skiöto häftigt ut uhr Staden. Emedlertid ansatte dem de Keyserlige som häftigast, kastandes öfwer 300 Bomber och Eldkulor in i Staden, hwarigenom en sådan förskräckelse ibland gemene Mannen och Borgarne upstod, at dess like aldrig tilförende hörtz, och nödgades de således upgifwa Staden på samma accord, som åhret tilförende, då de Keyserlige som där inkommo twärt emot accordet månge Huus spolierade och illa handterade: så at Leipzig denne tiden bort åt lidit en märkelig skada. Dessutan måste de och erläggia andra dagen en Contribution af 85000 Rixdaler. Men Slottet Pleissenburg hölt sig länge och tappert.
Åhr 1637. Sedan Churfursten af Sachsen hade farit ifrån de Swänska och det Protestantiske partiet til de Keyserlige, och den Swänska General-Feldt-Marskalcken Baner åhret tilförende erhållit den härlige Victorien wid Wittstock och nu intagit Torgaw etc. i Sachsen, gick han och för Leipzig, hwilken Stad, seendes förut sig skola blifwa anfächtat, emedlertid hade satt sig i god positeur, anlagdt åtskillige nye Wärk och Skantzar, samt föresedt sig med alle nödwändigheter til at utstå en Belägring. Och sedan han legat därföre några Weckor, nemligen ifrån den 2 Jun. til den 8 Feb. och emedelertid låtit starckt approchera, slutit Brescher, och giöra all ting redo til en General storm, är han blefwen nödgat för andra orsaker skull bem:te Belägring at uphäfwa och sig där ifrån begifwa.
Åhr 1642 in Oct: wardt det åter af de Swänska intagit med accord under Generalen Gref Thorstenson, sedan han öfwerwunnit de Keyserlige under Erkie-Hertigen Leopold wid Breittenfeld, på samma platz som Konung Gustaf Adolf några Åhr tilförende erhållit en sådan härlig Victoria.