Beskrivning av Merseburg 1706
|
| På Wikipedia finns en artikel om Merseburg. |
Staden Merseburg
DEn Förstelige-Saxiske Residentz Staden Merseburg, är belägen wid Sale-strömmen 3. mijl ifrån Leipzig, rätt uppå gräntzen emellan Meissen och Thuringen; Hwarifrån och kommit at mången räknat honom til denne senare; ehuruwäl at han egenteligen doch hörer under Meissen; warandes i öfrigt des belägenhet och Jordmon mycket lustig, angenäm och fruchtbar.
Men hwad des Namn så wäl som des första ursprung, bygnad och ålder widkommer; så finna wij Historicus så skilliachtige, och af så emot hwar annan stridige meningar där uti, at man nästan säija kan, det hwar och en af dem här uti fölgt sitt egit hufwud efter, och at ey obilligt hijt kan lämpas, hwad som en Poët sålunda skrifwit:
Approbat Hermannus, nec idem placet omnius
Eller som det bekandte Ordspråket lyder, Quot capita tot sensus: så många Hufuwden, så många sinnen. Ty somlige säija honom wara upbygd, och ha sitt Namn af Tyskarnas Konung Marso, hwilken skolat lefwat ongefähr efter Wärldenes Skapelse 2188. Somlige utaf Julio Cæsare eller någon des General eller Krigz-Öfwerste, hwilken mening doch lämnas där hän, emedan man intet kan troo at Tyskarne gifwit dem så god tijd, där någon Stad at kunna upbyggia och wid macht hålla. Somlige af Guden Marte, hwilken man fordom uti ett särdeles Tempel där skolat offrat, och af hwilken des Latinske Namn Martis Burgum synes wara härkommit. Somlige som Abraham Sauer och andra ifrån Claudio Druso Germanico Keyser Augusti Styfson åhr Christi 7, hwarefter sedan Keyser Antonius Pius mer det upmuradt och befästadt 163. och efter honom åter Konung Meroveus i Franken och Thuringen 438. sedan som han förstördt den gamla Romerska Borgen, och en annan fast starckare med bredare grafwar och ringmur där igen låtit upresa. Där emot Christopherus Cellarius åter in notit. orbis antiqui, som icke långe sedan är utkommen, aldeles til des Namn wil föra det ifrån de månge Siöar, Dijken och Träsk, som där i negden äro at anträffa, och ifrån det gamla ordet Moer, hwilken mening och några andra för honom haft hafwa, och wid hwilken wij äfwen wäl wiljom låta det beroo, såsom den likaste, utan at upräkna hwad tanckar och gissning en och annan mera angående des Namn och ursprung kan hafwa at anbringa och framställa.
Emedlertijd är och det wist, at denne är en mycket gammal och namnkunnig Stad, hwilken uti Historierne esomofftast gifwit tilfälle at tala om sig, och läsa wij med icke mindre förundran, strax huru som Carolus Magnus i sin tijd redan hafft omsorg om honom och låtit där upbyggia åtskillige skiöne Kyrckior och Klöster, til hwilkas beskydd och förswar han inrättat ett enskylt Grefwadöme i Hall 2. mijl därifrån. Icke mindre läsa wij och hur som någon tijd därefter Keyser Otto den I åhr 968. anlagdt och instichtadt där ett anseenligit Biskopsdöme. Hwars första Biskop war en Bäyerisk Adelsman och Munck i Regensburg benämd Boso, hwilken wardt död 970. sedan som han omwändt månge af de Sorber och Wänder til den Christelige Religion. Den fierde efter honom war Theodorus eller Ditmarus en Saxisk Grefwe, hwilken sammanskrifwit den bekandte Krönikan utöfwer Merseburg, ifrån Keyser Ottonis första regementz åhr til Henricum II. inclusive. Den fyratijonde andra Biskopen war Hertig Adolf af Anhalt 1514. hwilken Judarna där utur Staden utdrifwit, som strax efter Jerusalems förstöring säijas hafwa sig där nidsatt, som Dresserus och några andre skrifwa. Den fyratijonde femte har warit Hertig Augustus i Saxen 1544. hwars Coadjutor war Hertig Georg af Anhalt. Den fyratijonde siette och sidsta war Michael Heldingus Sidonius, nemligen ifrån åhr 1549. til 1561 då efter hand död och afgång, detta Stifftet är kommit under Churförstarne i Saxen och Johan Georg den I. hwars tridie Son Christian bekom det tillika med någre andre Orter, genom faderlig anstalt och förordning, uppå sin deel, blifwandes postulerad administrator öfwer Stifftet Merseburg 1653. och efter honom hans Son Christian den II. hwilken åter fölgde hans Son den nu regerande Hertigen och administratoren Mauritius Wilhelm, hwilken är född 1688. den 2 Febr. och som här tils för sin Herr Faders hasteliga frånfälle, stådt under sine Herras Anförwandters höga Förmynderskap.
Hwad angår de gamla Merseburgiske Grefwarne, så hafwa de sin ursprung ifrån Brunone Grefwen af Wethin, den första Marckgrefwen i Meissen, af Withekindi den stores stämma bördig. Den sidsta af desse Grefwar heet Eisico.
Elliest är och denneStaden i Historierne mächta namnkunnig af twänne store feldtslag och nederlag, som där utan före äro hände, det förra tildrog sig an. Chr. 915. emellan de Francker och Saxer uti Keyser Conradz den I. tid, hwilken täflade med Henrico Aúcúpe Hertigen af Saxen om Keysare dömet. Uti hwilken slacht en outsäijelig hoop Francker blefwo slagne, ja! så at man plägade om dem den gången siunga:
Da so viel Francken haben Raum.
Det senare och ett fast större nederlag skedde med de Huner 933. uti Keyser Henrici I tijd, då desse med en Armee af 300000 Man föllo in i Tyskland, och råkade i en stoor slacht med bemälte Henrico här wid Merseburg, hwaräst öfwer 40000 af dem blefwo på platzen nederlagde, och många tusende tagne til fånga, då denne Staden och aldeles af dem blifwit utplundrad och afbränd.
Äfwenslikt finna wij och i desse senare tider denne Staden twänne gånger wara intagen. Först 1631. af de Keyserlige under Generalen Pappenheim, hwilken kom därföre med 6000 man, och tog honom inn med accord; sedan in Septembri samma åhr af de Swänska och Konung Gustaf Adolf sielf, hwilka behöllo honom in til åhr 1636.
Staden Merseburg anbelangande i sig sielf, så är den tämmeligen wäl bygd, och ligger på en lustig och angenähm ort, hwarigenom den lilla Floden Geissel eller Gysila framlöper. Här är och ett wackert Slott, med skiöne rum, en kostelig trägård, Stall och Jägare huus. Uti detta Slottet residera altijd Hertigarne af Merseburg. Där til med är här och at see en härlig Domkyrckia, hwaräst ligger begrafwen Konung Rudolf i Swaben, hwilken blifwit utwald emot Keyser Henrich den IV. och upwijses här än i dag des hand som han förlorat i slaget med bemälte Keysare wid Grunaw och Molsen åhr 1080.
Förutan denneStaden tilhörer och Hertigarne af Merseburg följande Orter och Städer i Saxen och Nederlausitz, som: Staden Lutzen, hwilken wij något litet hafwa omrördt i Beskrifningen af Leipzig, och hwaräst som sades den oförlikelige Konungen Gustaf Adolf blifwit slagen. Åhret på hwiket detta skedt, är i följande Chronodistichon begrepit:
ADoLphVs.
regerande Hertigens Faderbroder nu
för tiden residerar.