Beskrivning av Wittenberg 1706
|
| På Wikipedia finns en artikel om Wittenberg. |
om Staden Wittenberg
WIttenberg är Hufwudstaden i Hertigdömet Saxen eller den så kallade Chur-Chreyssen, ligger i ett skiönt och jämnt Land wid Elbe-Strömen 8 Mijl ifrån Leipzig och 11 ifrån Magdeburg, flyttandes twenne små Bäckar twärt igenom honom. Han säijes skola wara aldraförst bygd utaf Konung Wittekindo den Första af Saxen, eller som andra det wilja utaf hans Son Wittekindo den Andra. Han är tämligen stoor, och icke oäfwen fortificerad, har ett wackert Slott, ehuruwäl på gamla maneret bygdt, hwilket och fordom warit Chur-Fursternas Residentz i Saxen, och uti hwilket ännu hwart fierdedels Åhr den Chur-Saxiske Håf-Rätten blir hållen. Doch är han särdeles berömd och namnkunnig för dess Universitet, hwilket Chur-Fursten Friderich den Tredie med tillnamnet Hin-Wijse, stifftade åhr 1502. Och säijes at där blifwit aldraförst de första Magistri creerade, efter den gamla Versen :
Det har och ett kostligit Collegium Acedemicum, med skiöne Auditoria och ett wäl inrättadt Anatomie-Huus. Detta Universitetet har altid med lärda Män och Professorer warit föresedt, och blifwa där många Studenter för en lindrig Penning underhåldne i Communitetet. Den Philosophiska Faculteten har sine Adjunctos och kunna Magistri därsammastädes Præsidera och hålla Collegia.
Dessutan är här til at remarquera och see Slotz-Kyrkian, hwilken warandes innan om mycket hög och kostelig bygd, doch utan Pelare, har ett skiönt Altare och åtskilliga rara Antiquiteter, därsammastädes liggia och Dr Luther och Philip Melancton begrafne. Stadz-Kyrkian, hwilken twenne kosteligt bygde Thorn hafwer, och in uti månge härlige Epitaphi och Målningar; Docter Martin Luthers Studer-Cammar i Augustiner-Clöstret, Rådhuset, Bibliotheket, etc.
Hwad elliest remarquabelt i Historierna angående Wittenberg förefallit, är förnämligast at den första Religions Reformationen där haft sin uprinnelse, som åhr 1517. begynte Doct. Martinus Lutherus en Augustiner Theologus och Professor där sammastädes aldraförst at upslå sine Theses emot de Påwiske missbruken, och särdeles det då nyligen införde Aflatz Krameriet, hwilka Theses bestodo förnämligast i 95 puncter eller Themata, inviterandes där til alla och hwar och en i synnerhet, som där emot kunde ha något at säija, eller proponera; men som til bemälte Disputation ingen Luther infann, och hans Themata icke destomindre blefwo af alla med en stoor Applausu, frögd och åtnöije igenom läsne och uptagne, ty gaf han en mächta lång och widlyftig Explication eller uttydning öfwer dem, hwilken han tillijka med ofwanbemälte Themata, öfwerantwardade den Brandeburgiske Biskopen Hieronymo, och den då warande Augustiniske ordens Vicario, Joh. Stupicio, at öfwersändas til Påfwen Leonem den Tijonde i Rom.
Åhr 1518. wardt Philippus Melancton kallad til Professor Græc. ling. wid Academien i Wittenberg, hwilken Åhret näst där efter reste tillika med Luthero til Leipzig, at biwista Disputationen som där höltz emellan bemälte Doct. Luther och Joh. Eccius.
Åhr 1520. den 10 Decemb. förbrände Doct. Luther därsammastädes den Påfwiske lagen, samt det beslutet som Påfwen nyligen om honom publicerad hade, uppenbarligen och för hwar mans ögon.
Åhr 1547. in Majo. Sedan Keyser Carl den Femte uti en lyckelig Fältslacht wid Muhleberg, hade bekommit den Saxiske Chur-Fursten Hertig Johan Frederich til fånga, och war nu i begrep at fullföllia sin widare Seger och Lycka, ryckte han med Armeen för Staden Wittenberg, hwilken ort den tiden war mycket fast, och med Krigzfolck och Ammuniton wäl försedd, i mening den samma at belägra och intaga. Men som Förenings-puncterne emedlertid emellan bemälte Keyser Carl och Chur-Fursten blifwit antagne och afhandlade, uti hwilka jämwäl ibland annat war at Chur-Fursten skulle til Keysaren lefwerera Fästningarne Wittenberg och Gotha; ty gick Wittenberg friwilligen öfwer, sedan Guarnisonen 3000 Man stark, efter at Chur-Fursten dem deras Trohetz-Eed upgifwit, på Chur-Furstens befallning utmarcherat, och Keysaren det åter med annat Tyskt Folck under Öfwersten von Madruz besatt.
Åhr 1637. in Martij. woro de Swänske, under Generalen Baner där i negden, och med stormande hand intogo den wid Wittenbergz Brygga anlagde starcka Skantzen, hwilken ort de doch sedan, efter någon tidz starcka Belägring utaf de Keyserlige och Chur-Saxiske, samma Åhr quitterade.
Åhr 1654. hände sig at alt ifrån Martini tijd til Martij och Aprilij Månad, Elben så starckt tilfrusit, at stora ladne Wagnar kunnat fara däröfwer, hwilken Iis då han begynt smälta, steg Watnet wid Wittenberg så högt, at man kunnat farit med Båtar ifrån Wittenberg til den lilla Staden Kemberg, en god Mijl där ifrån, hwilket öfwerflödande den gången tilfogat Wittenberg en öfwermåtton stor skada.