Beskrivning av Zeitz 1706
|
| På Wikipedia finns en artikel om Zeitz. På Wikipedia finns en artikel om Naumburg. |
om Staden Zeitz
ZEitz, en Förstelig Residentz-Stad i Saxen och Margrefskapet Meissen, är belägen wid Floden Elster 3 mijl ifrån Leipzig och 2 ifrån Staden Gera. Hwars Namn och äldste härkomst somlige synas willja deducera ifrån Gudinnan Ciza: eller med Johanne Gasto Bononiensi, ifrån en man benämd Zitto, hwilken Zitto, effter som Abraham Sauer det in Theatro Urbium uträknar, skal hafwa honom upbygdt ongefähr åhr efter Christi börd 1085. Men då wij något närmare de tiderne och des beskaffenhet igenomlöpa och öfwerwäga, befinna wij at efter de mäste Autores enhällige consens, redan Keyser Otto I. i det X Seculo åhr 968. insticktat där ett Biskopzdöme; i anledning af den särdeles hug och försorg, som den fromme Keysaren hafft, at willia regalera och föresee de Andelige med ståtelige godz och inkomster, samt fortplanta rike Kyrckior, Klöster och Biskopzdömen.
Och uti sådant stånd har detta Biskopz-sätet alt sedan förblifwit en rum tijd, in til thes at det, uti det XI Seculo, då de Sorber, Wänder och flere Barbariske folck denne Staden öfwerrumplade och illa medfohro, där han ganska swagt förswar hade, blef transporterad til Naumburg wid Sala 3 mijl där ifrån, utaf Landtgrefwen Ekhard den II. i Thuringen 1027. uti Keyser Conradz den II. tijd. Och det därföre at denne Staden Naumburg låg bättre til, och sig bättre wärja kunde emot alla påkommande fientelige infall, hoot och anstöter. Den första Biskopen i Zeitz heet Hugo. Den fierde i ordningen war Hildeward eller Hildobert, hwilken som rätt nu sades flytte tillika med Biskopz-Stolen öfwer til Naumburg. Den trettionde tridie war Johannes von Schleinitz, hwilken låtit befästa Slottet i Zeitz. Den sidsta eller fyrtionde första war Julius Phlueg, hwilken blef utwald 1542. och den där giordt sig särdeles bekandt utaf den widlyfftige disput han hade med Nicolao Amsdorff, som detta Biskopz-Sätet äfwen efterstod, men som doch strax blef fördrefwen af Keyser Carl den 5:te; hwilken Phlueg och warit en af dem, som hulpit til at sammansmida den bekandte och så kallade Boken Interim.
Effter dennes död föll hela detta Biskopz-Stifftet, wid de då infallande förändringar, in på det Chur-Saxiske Huset, och den då regerande Churförsten August den I. Hwarefter det sedan successivè kommit til Johan Georg den I. hwars yngste Son Mauritz bekom det å sin Arf-lott och blef postulerad administrator öfwer Stifftet Zeitz och Naumburg 1653. och efter honom åter hans Son, den nu för tiden regerande Hertigen af Zeitz Mauritius Wilhelm. Hwilken Hertig är född 1664. Och bekom til Gemål 1689. Printzessan Maria Amalia, Churförsten Frederich Wilhelms af Brandenburgs Dotter, och Arf-Printzens af Meckleburg-Gustrou Carls efterlåtne Gemål. Hans andra broder Christian August, har, sedan han antagit den Rom- och Catholiska Läran, blifwit Biskop i Raab och Cardinal samt Keyserlig Geheim-Råd; Men den tredie Frederich Henrich residerar nu för tiden i Pegau, hwars Gemål wardt 1699. Sophia Angelica Hertig Christian Ulrichs-Dotter af Schlesien-Bernstatt. Således giöra nu desse bägge Städerna Zeitz och Naumburg ett seculerat Stifft tilsammans, hwilket det Zeitz-Naumburgiske Stifftet blifwer kallat, och hwars postulerade administratorer altid nu för tiden äro Hertigarne af Saxen-Zeitz.
Staden Zeitz i sig sielf, är wacker, och rätt lustigt belägen. Har ett prächtigt, stort och regulairt Slott, där uti Hertigarne sielfwe residera. Förutan detta Slottet är här och at see, en kostelig Slottz Kyrckia, ett Junfru-Klöster wid S:t Michael. Stadz Kyrckian, Probsterijet och den härlige Förstelige Skolan.
Til bemälte Hertigar af Zeitz hörer och, som rätt nu sades, denne förromtalte Staden Naumburg, hwilken är en tämlig widlyfftig ort, och särdeles berömd för des handel, som at där alle åhr effter Petri och Pauli dag, hålles en stor Messa eller Marcknad. Hwilken Stad och säijes af Carolo Magno wara upbygd til en Fästning emot de Sorber, Wender och Slawer, och är blefwen kallad i förstone Niemburg, Neueburg eller Novum burgum. Sedermera har och Landtgrefwen Ludwig den Järnhårda i Thuringen, åhr 1131. låtit där anläggia och befästiga ett mycket starckt Slott, hwaraf doch nu i desse tider ganska litet skal synas öfrigt. Om hwilket, innan det wardt befäst, man wil berätta en särdeles Historia, nemligen: at då samma åhr Keyser Frederich den I. kommit til bemälte Landgrefwe, och ibland annat låtit märcka sig öfwermotton wäl behaga detta nya bygda Slottet, säijandes sig där wid ingen ting meer desiderera, än at det allenast och wore befäst, har Landtgrefwen swarat honom, at däräst intet annat fattades, skulle han innan 3. dagar en Fästning där om låta giöra. Men som detta föll Keysaren aldeles otroligt före, har Landtgrefwe i största hastighet låtit tilsammankalla alle sine Grefwar, Friherrar, Adel och andra Undersåtare, hwilka han stälte omkring Slottet i Slachtordning, formerandes af dem lika som en Wall eller förmur, och allestädes hwar som något Thorn eller Bolwärck skulle stå, där satte han en Grefwe eller förnähm Herre, och så ända bort åt, hwarpå han sedan bad Keysaren at see uth genom Fönstret och besichtiga sine nye Murar och Wallar som han förfärdigat; hwilken giärning och den gången så wäl behagat Keysaren, at han icke nogsamt wetat honom därföre at berömma. Elliest är och denne Staden i desse senare tider trenne gånger blifwit intagen, först af de Keyserlige 1632. och sedan i Octobris Månad samma åhr af de Swänske, hwilka alla de där innewarande Keyserlige nedergiorde och til fånga togo, hafwandes Konung Gustaf Adolf sielf där hafft sitt Läger, den tiden han tågade emot de Keyserlige wid Lützen. Men tredie gången blef det åter igen intagit utaf de Swänska 1636. under Generalen Baner. Ett litet stycke här utom Staden ligger och en Ort benämd Schul-Pforta, hwaräst fordom ett rijkt Cistercenser-Ordens Klöster warit, åhr 1132 utaf Gref Bruno af Pleissnerland funderat; men nu i dag är där den berömmelige Förstelige Scholan af Chur-Försten Mauritz först anlagd och instichtad.
en stoor deel andra Städer, Orter
och Ämpter etc.