Hoppa till innehållet

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/626

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  625
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné
626
 627  →
Utgiven 1910 (Sidindex)


[ 4 ]
626.


Högädle och Widtberömde Herr Professor.

Efter min ankomst til London hafwer jag hafft den äran at skrifwa Hr Professorn et bref til, d. 16 Aug. sistl.[1] Jag wet eij om det är framkommit. Til et prof af min tacksamhet för Herr Professorns mångfalldiga gunst emot mig, skrifwer jag så ofta til Herr Professorn som til min mor. Jag hoppas at Herr Professorn far fort til at gynna mig, och jag utbeder mig at få hädanefter, så wäl som härtils, hugna mig af förtroende och förswar emot mina owänner.

Snart i twå månader hafwer jag wistats i England. En wicka war jag i Oxfort. Dr Dillenius[2] fägnade sig deröfwer, at Herr Professorn bekommit så beqwäm station til at upodla sina stora Pund med lika flit och accuratess för Botaniquen. Önskade at han hade Herr Professorn til hielp i sina arbeten. Ser eij frisk ut och lät höra sig trött och ledsen wid Oxfort. Sedan har jag uppehållit mig i Chelsea en månad, både til at öfwa mig mer i ritande hos Mr Ehret[3], en gammal Herr Professorns tjenare, såsom ock at hafwa bättre tilfälle til Hortum Chelseanum och Sir Hanses[4] Musæum. Mr Miller[5] har warit rätt artig emot mig, gifwit mig frihet at taga hwad specimina jag welat. Han har fått Herr Professorns bref och lofwat sända frön. Om the blifwa färdiga, medan jag är i London, så skal jag draga försorg therom, at de richtigt komma til Hrr Clason och Spaldin[6], som alltid hafwa tilfalle at sända dem öfwer. Collinson[7] har giordt mig mycken tjenst; Catesby[8] har jag hafft nöije af och nu logerar jag i samma hus med Doctor Lawson[9]. För öfrigit, uti hwad stånd Historia Naturalis är i England, wet Herr Professorn bäst. Ingen går öfwer dem, at leta up af alla winklar och wrår i Virginia och Carolina örter, samt planta dem här, cætera nihil. Om Herr Professorn wore i England et helt åhr öfwer, hwad mycket wackra Planter skulle orbis Botanicus få kundskap och characteres af. Jag har hällsat på Dr Martyn[10], Herr Professorns goda

[ 5 ]wänn. Han talar med mycken heder om Herr Professorn i sin Virgilii Georgicis, och citerar en hel passage af Flora Lapponica. Nästa sommar will han continuera sina Decades. Thet säijes at Dillenius har en samling af rara plantor, som kan blifwa så stor som Hortus Elthamensis[11], then han ärnar utgifwa, när han får subscriptioner. Thet war roligt at höra Dillenius säija efter många præambler och æqvivocationer, thet Herr Professorns method war den bästa til at betjena sig af, at finna namn til specimina sicca. Han swarade intet, när jag sade, thet sådan method måste wara jemwel den bästa til at kiänna crescentes plantas. Jag har examinerat många Americanas plantas, som jag här funnit i bloma, och med högsta satisfaction confererat Herr Professorns Genera, en bok som jag intet wille mista för alla andra Auctores i Botaniquen. Herr Professorns nomina specifica, huru wel äro de icke inrättade? Jag önskar, at Herr Professorns Philosophia Botanica wore utgifwen, eller at imedlertid någon explicatio terminorum, som i fundamentis Botanicis äro upräknade, wore at tilgå för Begynnare i Herr Professorns method.

Jag hade lycka at komma öfwer en frisk bloma af en Buska, som Catesby fått nyligen ifrån Clayton[12], och under wägen begynt blomstras. Thet är utan twifwel Hamamelis Gronov. Linn. Gen. Gronovius[13] lärer allenast hafft specimen siccum. Jag fant således: — — —[14]

I Gronovii specimine lära de warit förlorade foliola perianthii. Thet jag kallar Involucrum, har han tagit för Perianthium. När jag får se, huru blomstren fortfara, så kan jag determinera, hwilken af oss har rätt.

Hura har jag sedt i bloma. Then har utom det petalum infundibuliforme, hwilket Herr Professorn sedt, understundom en strobilum coniformem, å hwilken såsom i sqvamulis sittja apices staminum; förmodeligen är nämnda petalum pistillum eller något likt pistillo. Thet är wist, at det affaller, utan at något kommer up, som kan kallas stamen. Jag hoppas at bättre observera detta.

Ingenting särdeles nytt kom denna gången ifrån Virginia, utom specimen af en ört, then Clayton kallar Magnoliæ affinis. Jag har eij fått den om hand, så att jag kunnat examinera den. — — —[14]

Herr Professorn är så gunstig och anmäler min ödmiuka respect til Doctor och Professor Celsius, Hr Professor Beronius samt flera gynnare och wänner. Jag lefwer med nöije

HögEdle och widtberömde Herr Professorns
ödmiuke tjenare
Abraham Bæck.

London d. 30 Sept. 1742.

Jag beder ödmiukeligen at innelychta recommenderas utan dröijsmåhl.

[ 6 ]Linn. Soc. Vol. II: 241— 42.

  1. ↑ ​ Detta bref är bortkommet.
  2. ↑ ​ Johan Jacob Dillenius, se bref. 507 not. 3.
  3. ↑ ​ Georg Dionysius Ehret, se bref. 367 not. 3.
  4. ↑ ​ Sir Hans Sloane, född 1660, lifmedicus hos Georg II, död 1753. Hans storartade naturalie-samlingar inköptes af engelska staten och bilda grundvalen till British Museum.
  5. ↑ ​ Philip Miller, se bref. 422 not. 4.
  6. ↑ ​ Clason & Spalding, svensk handelsfirma i London.
  7. ↑ ​ Peter Collinson, se bref. 571 not. 6.
  8. ↑ ​ Marcus Catesby, se bref. 265 not. 4.
  9. ↑ ​ Isaac Lawson, se bref. 238 not. 8.
  10. ↑ ​ John Martyn, född 1699, botanices professor i Cambridge, död 1768. Hans här omtalade arbeten äro Virgilii Maronis Georgica (London 1741) och Historia plantarum rariorum. Centuriæ primœ decades I—V(London 1723: mera häraf utkom ej).
  11. ↑ ​ Hortus Elthamensis (London 1732; 2 volum. fol. med 324 planscher).
  12. ↑ ​ John Clayton, se bref. 563 not. 2.
  13. ↑ ​ Johan Fredrik Gronovius, född 1690, medicine doktor, död 1762. Linnés nitiske och frikostige gynnare under hans vistelse i Holland.
  14. ↑ 14,0 14,1 ​ Beskrifningarne på Hamamelis och »Magnoliæ affinis» hafva här utelemnats.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Bref_och_skrifvelser_af_och_till_Carl_von_Linné/626&oldid=114346”