Dikter (af Wirsén)/1794
| ← Från sol och stjernor |
|
Ännu! → |
1794.
O, trefaldt sälla de, som blödt för svärden,
Af trasor höljda midt i ärans famn,
Och gått med Hoche i eld mot halfva verlden
Och prydt med friska lagrar sina namn!
Det sjuder ungdomslust vid dessa gränser,
I tricoloren brusar segervind,
På bajonetten ärans stråle glänser
Och hoppet färgar unge hjeltens kind.
Hur annorlunda inom stadens tullar!
Blott bilors fall och pöbelmassors hån
Och slagtarkärran, som beständigt rullar
Till guillotinen vid Barrière du Thrône!
Systemet fordrar offer. I en hjerna
Det herrskar skoningslöst och kräfver mer.
Den unga dagens segerrika stjerna
Ur blodig morgonrodnads strimmor ler.
Den milde Robespierre skall allt förklara,
Rousseauiskt dygdig, allt han lyckliggör;
Men följ hans lösen strängt! Tag dig till vara!
Den, som på egen hand är lycklig, — dör.