Diskussion:Lejonbruden
Nytt ämneUtseende
Senaste kommentaren: för 15 år sedan av IP7869
Originaltext:
Då författaren avled 1838 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt. |
Översättning av Johan Gabriel Carlén:
Då författaren avled 1875 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt. |
Författaren till informationen om Leijonbruden skriver att Wilhelmina Ståhlberg översatt dikten i samlingen lyriska toner men den finns redan 1838 i Stycken på vers av J.G. Carlén. Av användare: 81.231.246.77 kl. 11.51
- Så du menar att Wilhelmina Ståhlbergs översättning inte är hennes? Johan Gabriel Carléns verk finns ju med i hans bibliografi på wikipedia. Jag kan inget om honom, men ingår alltså samma översättning av Adalbert von Chamisso i Carléns verk? Uppgav Carlén att det var en översättning? Eller är det hans egenhändiga? För i så fall bör ju informationen ändras här. Du kan se på artikelhistoriken hur kommentaren utvecklats. --IP7869 20 mars 2009 kl. 15.54 (CET)
- Uppenbarligen finns dikten i Carléns "Stycken på vers" [1]. Uppgiften om att Wilhelmina Stålberg översatt texten 1843 är dock Wikisource inte ensam om utan den verkar vara rätt spridd, men det betyder ju inte att den är korrekt. Jag kompletterar kommentaren med den nya informationen.--Thurs 20 mars 2009 kl. 22.14 (CET)
- Om inte annat så har väl Ståhlberg bearbetat Carléns förlaga ganska rejält. När jag jämförde texterna slog det mig att två verser (nr 5 och 6) helt saknas i Ståhlbergs version. Ordalydelsen i de övriga verserna är också förändrad, i en hel del fall rätt väsentligt, det är en viss skillnad på att blicka ömt och grymt t.ex.
- Vad jag kan förstå så är det dock Ståhlbergs variant som överlevt. Jag har hört och sett ett antal versioner av "Lejonbruden" och de har aldrig innehållit Carléns "borttappade" verser. Hetaira 7 juni 2009 kl. 12.14 (CEST)
- För en del bearbetade texter bland psalmerna finns ju flera av versionerna inlagda för att läsarna ska kunna jämföra. När det är, som du säger, väsentliga förändringar så tycker jag det är viktigt att ta med hela bägge versionerna. Gäller det översättningar så kan man ju fråga sig om det är en önskan att förändra = förbättra efter egna ideal eller om det fanns brister i språkkompetens. Spännande, tycker jag som sett flera sådana förändringar, en bit bort från det ursprungliga originalet.--IP7869 8 juni 2009 kl. 13.46 (CEST)
- Problemet är att detta inte är Ståhlbergs dikt utan ett skillingtryck av dikten/visan och det gäller förmodligen de flesta nutida versioner. Att ord ersatts och verser tagits bort är knappast ovanligt i sådana fall, i synnerhet som den kan ha varit i muntlig tradition dessförinnan då det första kända skillingtrycket av visan är från 1890-talet. Man måste nog få tag i Wilhelmina Ståhlbergs originaldikt (publicerad i Lyriska Toner från 1843 , enligt Skillingtryck, Dag och Urban Dahlberg, Fabel 1986. Deras vistext är dock hämtad från det första skillingtrycket från 1890) för att kunna avgöra i vilken mån denna skiljer sig från Carléns. I nuläget är jag inte ens säker på att den överhuvud taget existerar.--Thurs 11 juni 2009 kl. 17.42 (CEST)
- Vad vi kan göra är att invänta att 1843:an dyker upp. Nu finns i alla fall information om att det finns flera versioner av översättningarna. Jag är inte kapabel att kontrollera kvaliteten i de olika översättningarna. Ståhlberg var ju som Carlén påverkad av sin tids föreställningar om ideal och krav. Men om Ståhlberg "bearbetat" Carléns text så är det väl mest intessanta för wikisource vem vi ska sätta upp som huvudförfattare.. Kanske är dte inte så att dt är Ståhlbergs text som "överlevt" utan den enda som publicerats i sådan mängd, att den närmast kvävt en kanske bättre översättning?--IP7869 11 juni 2009 kl. 22.12 (CEST)
- Problemet är att detta inte är Ståhlbergs dikt utan ett skillingtryck av dikten/visan och det gäller förmodligen de flesta nutida versioner. Att ord ersatts och verser tagits bort är knappast ovanligt i sådana fall, i synnerhet som den kan ha varit i muntlig tradition dessförinnan då det första kända skillingtrycket av visan är från 1890-talet. Man måste nog få tag i Wilhelmina Ståhlbergs originaldikt (publicerad i Lyriska Toner från 1843 , enligt Skillingtryck, Dag och Urban Dahlberg, Fabel 1986. Deras vistext är dock hämtad från det första skillingtrycket från 1890) för att kunna avgöra i vilken mån denna skiljer sig från Carléns. I nuläget är jag inte ens säker på att den överhuvud taget existerar.--Thurs 11 juni 2009 kl. 17.42 (CEST)