En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi China/Dagbok 1746

En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi China

av Carl Fredrik von Schantz

[ 2r ]Beskrifning öfwer en resa åt ostIndien som förrettades af Carl Fredrich Von Schantz, och slutades den 20 Junij Åhr 1749.

Aug Månad

Anno 1746 d: 24. Aug afseglade iag ifrån Carlscrona på gallesthen Postryttaren, till Stockh:

Sept: Månad

den 12^te September ankom iag lykkeligen till Stockholm.

den 16 D^o blef iag antagen utaf ostindiska Capitainen Bengt Askbom at arbeta på Ostindiska skieppet götha Leijon, och bekom 5. mark k^rmt om dagen.

Octob:^r Månad

den 9^de October förhyrde iag mig på samma skiepp för 24 d:^r k^rmt [ 2v ]månaden och bekom 2^ne månadz Penningar på hand, jemte 5 dagars frijhet at wara i land.

den 18 October afseglade wij ifrån Stockholm, ärnade oss till Sundet och Götheborg.

Nowemb: Månad

den 2^dre Nowember kom wij till Sundet hwarest winden war oss Contrair.

den 10 D^o fik wij god wind; hwarpå wij lyfte ankar och gik till segels.

den 12^te Dito kom wij uthi warjehola tillankars, ungefärlig en mihl från götheborg. wij tordes eij gå lengre in af ordsak at blifwa med skieppet infrusne.

Sedan arbetades med skieppetz utrustning, såsom watnetz och Prowiantens emottagande och nedstufwande [ 3r ]till spisning för besätningen, samt weed Tåågwärke och annor nödwändighet till skieppetz klargiöring

Här bekom besätningen åter en månadz penning och 5 dagars frihet at wara i land.

December Månad

den 27. December sedan wij först anropat till gud om en lyckelig resa, lyfte wij i herrans namn ankar och kom kl: 10 förmiddagen till segels tillika med en annan ostindie-fahrare som kallas Prince Gustaf.

Coursen styrdes N:W: wäderleken war behagelig, så at hwar och en förnögd började en så lång resa önskandes at wid des lyckel. fulbordan hwar och en måtte träffa sina anhörig med glädie uthi fred och rolighet.

[ 3v ]Wij kommo då straxt uthi Nordsiön och passerade den samma med wakkert och behageligit wäder på 5 dyng hwarest inga widare märkwärdigheter war at beskrifwa, än allenast en dehl stora fiskar, som kallas Nord kapare, hwilka draga till sig watnet och sedan sprutar det från sig högt uthi wädret, samt en dehl mindre fiskar kallas Tumlare, el. rettare marswin, hwilka löpa uthi stora Flåckar fram och tilbakars up i watnet.