En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi China/Dagbok 1748
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec
| ← Anno 1747 |
|
Anno 1749 → |
Anno 1748
Januarij Månad
Är likaledes intet Passerat.
Februarij Månad
Sidst uthi denna månaden sedan Chineserne hafwa sådt sitt rijs fara de omkring uthi långSchampaner med Singsang, öfr alla rijsåkrar, ty rijsåkrarne ligga helt lågt, och på denna tijden samt först uthi nestkommande månad stiger watnet när Floden kommer högre än andra tijder om åhret, detta giöra de uthi den tanka at Jos skall wälsigna Åhrswexten; denna Schampan är så smal at intet mera en 2ne Personer kunna sittia uthi bredden men så lång, at 30 elr 40, kunna sittia uthi lengden, han brukas intet åftare än när denna wälsignelsen skall giöras, de fara dermed både netter och dagar, om nätterne sättes lius uthi den blysan som står mitt uthi Singsangen hålles med grofwa och fina pipor utan Melodie, och slås undertiden långsamt et slag i sänder på pukorne.
Martii Månad
Alla åhr uthi denna månaden infaller en stoor helg, som hålles i åtta dagar; ty då skall Jos ut och förlusta sig, som då bäres ikring gatorne uthi följande process, det giöres utaf Papper allehanda Machiner, såsom Cronor stora huus, krantzar med flöglar uthi, skåp och Slott med mere som festes på långa stenger och bäres fremst af 8 Chineser som går 2 uthi bredden, efter dem kom wäl 20. elr 30. som spelte på allehanda SinSang, derefter wardt burit ett stort bord fult med mat uppå och en stekter grijs mitt på bordet, sedan kom- 4 karar som buro Jos uthi et skåp som stod på 2ne stycken stenger Förgylt och wäl utarbetat derefter kom 40. a 50. som buro deras krijgsgewähr, som bestod af pikar bågar, pilar, Cuterbilor yxor med långa skaft och ännu flere Inwentioner, derefter wardt åter pappers maginer burne, sedan singsang derefter kom 12 st: Jos tienare, som wore lefwandes menniskior kledde uthi harnesk med stora messings ansikten somlige förgylte, somlige röda somlige swarta och somlige hwita målade, de wordo burne på et litet skåp som han stod uppå af 4 karar, den ena efter den andra, sedan wardt åter åtskillige gånger, math, Confect, Singsang, och pappers machiner burne så at denna Processen war ganska lång, och bars åtskillige sådane hwart man gik uthi staden, men de som buro wore icke wäl klädde utan nakne och barfotade då som eljest, de andre Chineser solde så wäl denna tijden som andra tijder.
det hade nu förut på lång tijd intet regnat i Canton, och hedningarne hade hela tiden budit Jos om regn, nu hände at wid denna tijden kom regn hwilket de trodde at Jos gaf dem för den tiensten de honom härmed giorde
At se Comedier är intet rart ty de ageras på öpna gator utan penningar.
Den 16 Martii war iag i följe med några andra och såg på 2ne stycken Elephanter, som wore dit komne ifrån konungariket Siam, och skulle skiänkas till keijsaren öfr China, som bor uthi hufwudstaden Peking, 30 mihl ifrån Canton, desse diuren wore helt tamde och öfwade at lyda dem som förde dem, till at efter deras befalning falla på knä hwilket är swårt för denna stora ofantelige kroppen, helst emedan han icke har mera än en led på frambenen och lika så på bakbenen, för hwilken ordsak han aldrig kan lägga sig utan måste altid stå ty om han faller kull kan han icke stiga up igen; när de kastade en kiäpp för honom tog han den up med sin långa snabel och flydde dem tilbakars, till flere konster wore de icke öfwade, sin snabel kan han böija och lede huru han will at klå sig med bak på ryggen när han dricker suger han watnet igenom den samma ock när han äter tagar han gräset med snabelen och stoppar det i munnen som sitter deruder.
Aprill och Maij Månader.
desse månader är intet något merkwärdigt Passerat.
Junij Månad.
den 5te Junij kom et engelskt skiepp, som hade legat öfr 7 månader uthi Batawia för motwindz Passaten, och icke kommit lengre det förledne åhret.
Julij Månad
Den 26 Julij kom 2ne stycken danska skiepp, Fyn och Christianborg Slott
Aug: Månad
den 9 Augustij ankom ett hållänskt skiepp här tilankars
den 18 aug började wij intaga lasten uthi wårt skiepp då kn 1. Eftermiddagen kom 4 Schampaner som innehade Tuttanego Tackor Perlemo korgar, och Postelin, hwilket lades nederst i skieppit uthi kiöhlswinet.
den 21. aug: kom 2ne swenska skiepp, det ena Freden och Commenderades af Hr Capitain Leman det andra war skieppet Hoppet och Commenderares af Hr Capitain Fredrich Petterson.
den 23 Aug ankom 3ne stycken hollänska skiepp.
det war nu tilsammans 10 skiepp, och hwar man inbillade sig emedan det dröde något på tiden uth, at inga flera skiepp skulle komma detta åhret, och således blifwa bettre kiöp på Thé, men Chineserne höllo det wid sitt wanliga prijs, som förr, och när men frågade dem ordsaken dertill emedan det icke är mera än hälften så många skiepp som förledit åhr swarade de, Jos har sagt dem at detta åhret skall ännu komma 4 skiepp så at det inalles blifr 14. stycken detta åhret.
Septemb: Månad.
Den 12te September dödde en Matros at rödsoten wid namn Andreas Lillia och blef i land. begrafwen.
Den 20 September ankom ett Engelskt skiepp.
Den 21. Dito ankom 2ne Engelske skiepp som hade warit på grund och stött så hårt at de måste Pompa natt och dag och kiölhala innan de kunde gå derifrån.
den 24 September kom åter et Engelskt skiepp, som hade warit på grund, och icke kunnat komma derifrån för än de måste kasta alla sina stycken i siön och en dehl af barlasten, sedan kom icke flere skiepp, nu war här 14. skiepp, så at Jos hade denna gången spått sant, men om han sielf talat, elr hwad Mojeng de bukat at få weta hans mening wet tag intet
October Månad
Den 3die October dödde wår Cajute kock gustaf Sundberg uthi Factoriet.
Nowember Månad.
Denna månaden är intet märkwärdigt Passerat.
Decemb: Månad
Den 17 December hade wij wår fulla last inne, och wore klara at begifwa oss på hemresan, när wij legat på detta stället 14 månaders tijd, winden blåste god af N:Ost Passate wij lyfte ankar och gik i herrans namn till segels, anropandes till gud om en lyckosam resa Coursen styrdes S:Wt Directe åt Straet Von Sunda, hwilket wij måste Passera igenom.
Den 28 December passerade wij 3ne stycken Öar sim kallades Pulo Timon, Pulo Pisang och Pulo Auro
Den 29 December passerade 3die gången linien på denna resan
Den 31. December Passerade wij en Öö som kallades Pulo Taija, och samma dag kom wij in uthi Straet Banka.