En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi China/Dagbok 1749
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun
| ← Anno 1748 |
|
Berättelse om skieppet Onslos ankomst till Borneo → |
Anno 1749:
Januarij Månad
Den 2dre Januarij Passerade Straet banka, Do Öön licipara.
den 6 Dito passerade 2ne små Öar som kallas 2 bröder, samt Öen Nordwakter och kom till Straet von Sunda.
den 9de Dito passerade Straet von Sunda, och kom till ankars uthi Nybay, hwarest folk straxt sändes i land at hugga wed och hemta wetn till resans förnödenhet, watnet som der fås är det besta watn som kan gifwas det kommer af et stort fall utföre et högt berg, med hårt brusande mitt uthi detta fallet står en hög trästubbe, som är Petrificerat och aldeles steenhårt
under den tijden wij der låg war alla dagar folk i land med Jollen och drogo noth, då en gång hende at de uthi noten fik en stoor fisk som kallades siöko, hwilken war så stor at besätningen hade math deraf uthi 2ne dagar, kiöttet war som Oxekiött, men groft och magert, kroppen war skapad som en fisk men hufwudet som en oxe huden war 2 finger tiok, men inga hår uppå, iag borde wäl wisa afritning på den samma men när hon kom ombord war iag i land och hemtade watn så at iag icke fik se den samma för än hon war slaktad.
den 13 Januarij wore de i land med Jollen at hemta wed ombord, då blefwo de warse et diur bak om en buske, som de gamla ostindiefahrare kallade lewan men tyckes icke wara olijk en Krokodill, det war et giftigt diur, till fergen grön och hwit-spräklot, han hade inga håår utan skin som en orm, och stoor som en stoor hund med långa been och såg ut som afritningen utwisar, de slogo honom straxt ihiäl och förde honom ombord at låta officerarne see den samma, sedan kastades han i siön samma dagen gik wij derifrån. till segels.
den 20 Januarij Passerade en Öö som kallades Kokers Ejland, hwilken war öfwerwext med täät skoog som mest bestod af Kokers trän.
Februarij Månad
Den 9 Februarij passerade wij Tropicus Capricorni, syd Tropik och intet widare passerat denna månad
Martij Månad
Den 1a Martii om natten miste en matros wid namn Carl Kamberg, hwilken war siuk och lärer utan twifwell fallit öfr bord, medan han intet mera fants i skieppet, samma dag kom på Caps bank.
Den 4 Martii passerade Caps bank och sedan ändrade Coursen till N: West.
sedan då wij kom på 23 graders Syd lato fik wij S:Ost Pasaten som war fördewind
Den 24 Martii som war longfredagen, kom wij till ankars wid Öen Assension det är en Öö ungefärlig 4. mihl stor i omkretz obebod, utan skog eller slät plan men öfr alt full med berg der fångade wij Schilpaddor till förfriskning af besätningen.
Den 26 martii som war påskadagen, wore wij klara at gå derifrån, då Eschaloupen först sändes i land at hemta ombord de sidsta Schilpaddorne, och utaf en hård dynning som mest altid går under detta landet, blef med 11. man omkulkastad, en dehl folk som förut och öfwer natten warit i land och stodo och såg på detta, ty det war helt nära utmed landet, gåfwo sig ut somlige med simmande och somlige med wadande at hielpa dem och släpade på landet så många de fik uthi, men 3 man wordo eij mera sedde, som utan twifwel lärer kommit under Eschaloupen och blifwit förqwäfde, och den 4de war emot klipporne så sönderslagen at så snart han kom i land blef han död och blef på samma Öö begrafwen, de andre 7 kommo wähl ombord men så eländige at de en long tijd måste hålla sig uthi koijan.
sedan alt folket war ombord lyfte wij ankar och gik till segels då wij hade fångat 36 Schilpaddor, men kunde icke få mera än 26 ombord, de andre 10. blefwo på landet liggandes, fåglarne till spis.
Schillpaddorneää fångas således om nätterne när det är swalt krypa de up på landet och lägga sig wid stranden der som är sand och då måste man helt tyst passa up 3 a 4 man til hwar Schilpaddan och med hast kantra henne på ryggen, sedan är hon intet i stånd at kantra sig tilbakars eller komma i watnet, desse Schilpaddorne wore så stora at en om dagen spisade hela besätningen.
Aprill Månad
Den 3die Aprill kl: 2 om natten mötte wij ett skiep, som skiöt et skott, wij swarade det samma med 2ne Dito, och sedan seglade hwarandra förbij.
den 4de dito passerade fierde gången linien på denna resan och kom åter uthi nodra delen af werlden.
Den 23 Aprill dödde en matros wid namn Petter Hafström hwilken war en utaf dem som wore i Eschaloupen när han kantrede wid Assension och sedan aldrig kom utur koijen.
Den 24 Do kastades han öfr bord då ett skott med skarpt wid samma tilfelle blef skutit; samma dagen såg wij et skiepp uthi lofwart som hölt directe emot oss, och emedan wij icke wiste om det war frijd eller ofred i swerje, giorde wij oss osäkra för fientlige kapare tillagade wåra stycken och handt gewähr, och giorde oss klare till motwärn om så behöfwas skulle under det samma skiöt wij några Salwor till Exercitie med handt gewähren, när seglaren kom oss så när at wij kunde see det war en Engelsman hölt han af och gik akter om oss.
Maij Månad
Den 16. Maij om natten hade wij et hårt wäder at wij knapt kunde föra underseglen.
Den 30. maij Praijade wij en Engelsk Snau, som berettade oss at alt war fredligt öfwer hela Europa; samma dag dödde en matros wid namn Michael Lundgren och blef öfwer bord kastad, och war den sidsta man som wij miste på denna resan så at under hela resan wore utaf 130 mans besätning, 10 döda och en rymd, således wore wij 11 man mindre när wij kom hemb än när wi gick bort.
Junij Månad
Den 1a Junij kom wij in uthi Canalen det är emellan Frankrike och Engeland, här syntes land alla dagar, och så många skiep at de icke kunde räknas.
Den 5te Junij kom wij utur Canalen och passerade Douwer Det är en liten stad på Engelska sidan. Der låg wij en halfwer dag upbrassade, och hemtade från staden färskt kiött, hwitkåhl, och dricka, till 8 dagar för besätningen
Natten emellan den 17. och 18. Junij, kom et så hastigt och hårt wäder, at innan wij hinde berga seglen, flög förstång stag seglet aldeles bort, et longt stycke akter om skieppet, klyfware bommen gick twers utaf, och begge mersseglen uthi många stycken.
Den 19 Junij om natten fik wij sikte af Fyren på Schagen
Den 20 Junij kom wij till götheborg, och gudskielof lyckel. ändade wår resa som nu påstådt 32 månader och 2ne dagar
datum som föreskrifwit står