Från Aftonbladet till Röda Rummet

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Från Aftonbladet till Röda Rummet (Strömningar i Svensk Litteratur, 1830–1879)
av Johan Martin Mortensen (1864–1940)


[ titelsida ]

FRÅN AFTONBLADET TILL RÖDA RUMMET

STRÖMNINGAR I SVENSK LITTERATUR

1830—1879


AF


JOHAN MORTENSEN



STOCKHOLM

ALBERT BONNIERS FÖRLAG

[ tryckeri ]

STOCKHOLM

ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1905


[ Innehåll ]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

[ Innehåll ]
Förord III
Inledning: Liberalismens uppkomst.
Omslag i de politiska och litterära idealen omkring 1830. — Den nya rörelsen visar sig först på det politiska området. — Franska revolutionens återverkan på Sverige. — Svensk politik under sjuttonhundratalet. — Reaktionen. — Fosforismens politiska åsikter. — Karl Johan och hans politik. — Oppositionens ursprung. — Oppositionen på riksdagen. — Pressen. — Olika oppositionsorgan. — Argus-Johansson. — Riksdagen 1823 3
Rabulisterna.
I.
Lars Johan Hierta och Aftonbladet. Reaktionens berättigande. — Revolutionens sociala betydelse framträder först efter Napoleons-krigen. — Julirevolutionen. — Dess betydelse för Sverige. — Lars Johan Hierta. — Hans betydelse. — Uppfostran och studenttid. — Vaknande politiska intressen. — Den politiska situationen och pressen 1880. — Aftonbladet förberedes. — Orsakerna till Aftonbladets framgång. — Yttre historia. — Program. — Aftonbladets kamp mot allenastyrandet. — Mot indragningsmakten. — Omslaget i allmänna tänkesättet 1838. — 1840 års riksdag. — Oskar den förstes politik
23
II.
Magnus Jakob Crusenstolpe. Jämförelse mellan Hierta och Crusenstolpe. — Farfaderns inflytande på Crusenstolpe. — Hans första stilistiska öfningar. — Studentlif i Lund. — Svärmerier och utseende. — Temperament. — Lektyr. — Examen. — Första steg på ämbetsmannabanan. — Han föreställes för Karl Johan. — Han närmar sig oppositionen. — Brahes inflytande på honom. — Redaktör för Fäderneslandet. — Kraschen. — Tillhör åter oppositionen 1834. — Regeringen söker återvinna honom
52
III.
Magnus Jakob Crusenstolpe. Fortsättning: Samtidens uppfattning af honom. — Hans äregirighet. — Hans romantiska uppfattningssätt
60
IV.
Magnus Jakob Crusenstolpe. Fortsättning: Hans skriftställeri: Indelning. Olika perioder. — Öfversikt af hans viktigaste politiska skrifter. — Deras inflytande på samtiden och eftervärlden. — Hans framställningssätt
63 [ Innehåll ]

V.
H. B. Palmær. Utgår från fosforismen. — Onkel Adams omdöme om honom. — Känslomänniska och logiker. — Hans cynism och oppositionslusta. — Hans lättja. — Lefnadsförhållanden. — Arten af hans kvickhet. — Yttersta domen i Kråkvinkel. — Bref till Svenska Minerva. — Bibliografi
73
Från romantik till realism.
I.
Utländska strömningar. Perioden 1830—1879 endast ett särskildt skede i en större rörelse. — Borgerlig litteratur under sjuttonhundratalet. — Pseudoklassisiteten under revolutionen. — Nyromantiken. — Romantiken. — Realismen. — Den uppstår i England. — Byron. — Heine—Hoffman. — Hegel. — Walter Scott. — Litteraturen i Europa omkring 1830
83
II.
Reaktionen mot fosforismen. Pseudoklassisitet, Rousseauism och nyromantik i Sverige. — Tegnérismen. — Geijer om den litterära situationen 1826. — Runebergs polemiska artiklar. — Hagbergs angrepp på Almqvist. — Aftonbladets kritik af Atterbom. — Genombrottet. — Fosforisternas tidskrifter upphöra. — Liberalismen i Uppsala. — Malmströms Eosartiklar. — Hegelianismen. — Fryxells uppfattning af nyromantiken. — C. F. Bergstedt. — Bibliografi
96
C. J. L. Almqvist.
I.
Rousseauisten. Svårigheter vid tecknandet af Almqvists utveckling. — Fadern och modern. — Almqvists »tvenne själar». — Barndomsintryck. — Gjörwells inflytande på honom. — Stad och land. — Hans hat mot det konventionella. — Thorild och Almqvist. — Hvad är kärlek? — Parjumouf. — Första spår af nyromantik i hans skrifter
123
II.
Nyromantikern. Amorina. — Dess förhållande till ödestragiken. — Analys. — Idéinnehållet. — Hvarför den icke utkom 1822. — Bondelif i Värmland. — Almqvist åter i Stockholm. - Hans nyromantiska världsåskådning. — Törnrosens bok. — Jaktslottet. — Hinden. — Hermitaget. — Ramido Marinesco och Signora Luna. — Tintomara. — Revolutionära strömningar
129
III.
Realisten. Karaktäristik af hans romantiska framställningssätt. — Liberalismens och socialismens inflytande på honom. — Realistiskt skildringssätt. — Columbine och Araminta May. — Dålig ekonomi och misslyckande på ämbetsmannabanan. — Genombrottet. — Det går an. — Almqvists äktenskapsteori. — Hans förhållande till föregångarna och den verkliga innebörden af denna teori. — »Det går an» som konstverk. — Samtidens uppfattning af densamma. — Är Almqvists teori omoralisk ? — Almqvists angrepp på statskyrkan och ortodoxien. — Ormus och Ariman. — Almqvist och hans samtid. — Slutet. — Karaktär. — Palmærs omdöme. — Moralen i Almqvists skrifter. — Bibliografi
142 [ Innehåll ]

Johan Ludvig Runeberg.
I.
Det nya i Runebergs diktning. — Fadern. — Sinne för naturen. — Tidig realism
169
II.
Periodindelning. — Yttre data i hans ungdomslif. — Förhållande till pseudoklassisiteten. — Till fosforisterna. — Till antiken. — Den tyska klassisiteten och Walter Scott. — Den nationella rörelsen i Finland. — Det nationella i Runebergs diktning
172
III.
Diktsamlingen af 1830: Första afdelningen. — Svartsjukans nätter. — Idyll och epigmm. — Bonden Paavo. — Andra diktsamlingen. — Genremålningar. — Inflytande från Goethe
179
IV.
Grafven i Perrho. — Elgskyttarne. — Ett nytt stilideal. — Prosaberättelser. — Hanna. — Förhållande till Hermann och Dorothea. — Julkvällen
183
V.
Runeberg i Borgå. — Olika romantiska inflytanden. — Nadeschda. — Diktens uppkomst. — Dess skönhet. — Versbehandlingen. — Kung Fjalar. — Fatalismen. — Förhållande till Frithiofs saga. — Gudarne i Kung Fjalar. — Kungarne på Salamis. — Antika drag. — Shakespeare. — Hamlet. — Fänrik Ståls sägner. — Uppkomst. — Deras folkliga natur. — Runeberg och de nationella rörelserna i hans hemland. — Hans humanism. — Tekniken i Fänrikarne. — Likhet med Goethe. — Ställning i svensk litteratur
190
Lyriken.
I.
Inledning. Den nya generationen. — Tegnérismen. — Böttiger. — Runeberg och tysk lyrik. — Ryssland i tidens lyrik. — Skandinavismen
207
II.
Studentpoesi. Studenten i tidens vitterhet. — Johan Nybom. — Gluntarne
212
III.
Bernhard Elis Malmström. Motsatsen mellan hans program och hans diktning. — Barndom. — Klassiska studier. — Hans skaldeverksamhet. — Hvi suckar det så tungt uti skogen. — Fiskarflickan på Tynnelsö. — Angelika. — Thorvaldsen. — Motsättning mellan Uppsala och Stockholm
216
IV.
Wilhelm von Braun. Hans ämneskrets — Hans sångsätt. — Lefnadsöden. — Lifsuppfattning. — Sjukdom och sorger. — Nytt manér i hans diktning. — Mitt konterfej
220
V.
Carl Vilhelm August Strandberg. Olika perioder i hans skaldskap. — Tidigaste diktning. — Sånger i pansar och Vilda rosor. — Hans manér. — Hans diktning efter 1848. — Hans betydelse
228
VI.
Oskar Patrik Sturzen-Becker. Rabulist. — Studentlif i Uppsala. — Ungdomsdiktning. — Anställning i Aftonbladet. — Första [ Innehåll ]samlingen af kåserier. — Min fattiga sångmö. — Verksam i Köpenhamn och Helsingborg för Skandinavismen. — Han drager sig från politiken. — Hans kosmopolitiska idéer. — Kåsören. — Hans förebilder. — Kritikern. — Skalden. — Hans romanser. — Landskapsmålningar och genrestycken. — Han förebådar den följande generationen
234
VII.
Gustaf Lorents Sommelius. Romantiken i tidens diktning. — Denna romantik är en återspegling af själfva samhällslifvet — Byron inkarnationen af tidens idealer. — Det feberartade i denna romantik. — Sommelius representerar en sida af detta tidens väsende. — Hans ärftliga påbrå. — Lynne. — Hans erotik. — Bristande teknik. — Hans fantasi. — Hans beskrifningar. — Lifsleda. — Vällust och död. — Jämförelse med Baudelaire. — Slutbetraktelse af lyriken. — Bibliografi
245
Romanen.
I.
Inledning. Tillbakablick på romanens historia. — Romanen i Sverige före 1830. — Första ansatsen till en ny romanskola. — Utländska förebilder. — Tendensromanen
259
II.
Fredrika Bremer. Hennes betydelse. — Förebilder. — Kvinnorörelsen
264
III.
Fredrika Bremer. Fortsättning: Familj. — Barndomslif och uppfostran. — Temperament. — Hennes utseende. — Asketism. — Debut
267
IV.
Fredrika Bremer. Fortsättning: Hennes ställning i tiden. — Teckningar ur hvardagslifvet. — Frances Lewin. — Per Johan Böklin. — Presidentens döttrar och Nina. — Karaktäristik af hennes romaner. — Grannarne
278
V.
Fredrika Bremer. Fortsättning: Resa till Amerika. — Filantropisk verksamhet. — Hertha. — Ny utrikesresa. — Reseskildringar. — Slutkaraktäristik och jämförelse med Almqvist
294
VI.
Sofia von Knorring. Jämförelse med Fredrika Bremer. — Lefnadsförhållanden. — Författareskap. — Ämneskrets. — Arten af hennes realism. — Idéer. — Förebilder. — Cousinerna. — Axel. — Ståndsparalleler. — Illusionerna. — Hennes karaktärsskildring: kvinnorna, männen. — Förhållande till Almqvist. — Torparen och hans omgifning. — Kärleken i densamma. — Folklifsskildring. — Orsaken till hennes impopularitet
303
VII.
Emilie Flygare-Carlén. En afton hos Fredrika Bremer. — Härkomst och föräldrar. — Barndomsdrömmen. — Verklighetsstudier. — Uppfostran. — Första äktenskap. — Förhållande till Dalin. — Nytt äktenskap
320 [ Innehåll ]

VIII.
Emilie Flygare-Carlén. Fortsättning: Ojämnheter i hennes skriftställareskap. — Första förebilder. — Debut och salongsromaner. — Hennes uppfattning af de högre klasserna. — Humoristiskt behandlingssätt. — Folket och medelklassen. — Männens roll i hennes lif. — Rosen på Tistelön. — Berättelsen. — Karaktäristiken. — Hennes själsanalys. — Förhållande till Almqvist. — Paul Värning. — Enslingen på Johannisskäret. — En natt vid Bullarsjön. — Hennes synpunkt på läseriet. — Afbrott i hennes författareskap. — Ett köpmanshus i skärgården. — Hon förebådar naturalismen. — Norska drag i hennes kynne
325
IX.
C. A. Wetterbergh. Signaturen Onkel Adam. — Fadern. — Ungdomsläsning. — Studentår. — Första författareskap. — Hans verkliga debut. — Hans förnämsta arbeten. — Hans filantropiska karaktär. — Själfporträtt i Guvernanten. — Hans nykterhet. — Satiriker och predikant. — Genremålningarna. — Romanerna. — Bristen i hans karaktärsskildring. — Ingen sammanhållande handling. — Tendensromanen. — Sociala reformer. — Uppfattning af kärleken, äktenskapet och vänskapen. — Personerna i hans romaner. — Hans egen synpunkt på sitt författareskap
337
X.
August Blanche. Växande hat mot adeln. — Inflytande från franska följetongsromanen. — Blanches familjeförhållanden. — Hans folkliga syn på tingen. — Hans radikalism. — Publicistisk verksamhet. — Teaterförfattaren. — Romaner. — Hans realism och berättelsesätt. — Smärre berättelser. — Blanche såsom tidstyp
350
Efterromantik.
I.
Efterromantik. Tidskiften efter 1848. — Politiska förhållanden i Sverige under Oskar den förste och Karl den femtonde. — Litterär afmattning under femtiotalet. — Litteraturen i Europa. — Inflytande från den dansk-norska litteraturen. — Signaturerna och Dietrichsons uppträdande. — Angrepp på Tegnér. — Realismen. — Förhållande till äldre Uppsalaskolan. — Runeberg och Malmström mönster. — Folkvisetonen. — Snoilsky. — Hans versbehandling. — Viktor Rydberg. — Mystiker och rationalist. — Liberal. — Förhållande till Goethe. — Hans mångsidighet. — Hans lyrik. — Hans prosa. — Bibelns lära om Kristus. — Liberalismens förhållande till de religiösa frågorna. — Betydelsen af Bibelns lära om Kristus
361
II.
Naturalismen. Naturvetenskaperna. — Darwin och Spencer. — Naturvetenskapligt betraktelsesätt i kritiken och litteraturen. — Naturalismens innehåll och betydelse. — Tysk franska kriget. — Dansk tyska kriget. — Henrik Ibsen. — Georg Brandes. — Den äldre generationens förhållande till naturalismen i Sverige och i Danmark-Norge. — August Strindberg. – Tillbakablick. — Sverige och Ryssland. — Sverige och de europeiska kulturströmningarna
378