Gensträfvig

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gensträfvig
av Carl David af Wirsén
Dikten ingår i sviten Visor, romanser och ballader

Gensträfvig.


Jag kan, om jag vill, men jag vill inte alls
Så sjunga som modet, för dagen,
Mig likar ej sinnenas stormande vals,
Men mera en vallsång i hagen.
Nu hyllar man konstrikt hvart osundt begär
Och täckelset drar från alkovers mystèr
Jag håller för örat, ty nu jag hört nog,
Jag vandrar min väg in i susande skog

Bland skymmande granar en gångstig jag tar,
Hvars fägring jag fyllest kan prisa.
Den för till ett torp vid en källa så klar,
En flicka där bor, kallad Visa.
Den sång, som hon sjunger, är ren och är sann,
Af hennejag lärde det bästa jag kan.
Jag sjunger ej så, som för dagen befalls,
Jag kan, om jag vill, men jag vill inte alls.