Gotlands konsthistoria/Eke
| ← Rone |
|
Grötlingbo → |
| På Wikipedia finns en artikel om Eke kyrka. |
Eke.
I sydvest ⅜ mil från Rone ligger dess annex Eke i en slättbygd, hvilken är bördig och har någon skog. Sistberörda kyrka består af aflångfyrkantigt skepp och fyrkantigt kor samt fyrkantigt torn i vester. Kyrkan är uppförd af huggen och tuktad kalk- och sandsten. Skeppet, som håller i inre bredd 23.6 och i längd 31.8 samt i murtjocklek 4.7, betäckes med två korshvalf. Å skeppet saknas socklar. En halfrund skiljebåge, hvilken utgör 3.5 i bredd, uppstår från hålkälade dynstenar på midten af södra och norra sidomurarna. Kapporna äro lågspetsiga raka och föga uppåtgående.
Å södra sidomuren i vestra hvalfafdelningen något åt öster finnes en stor ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida haft en kolonn emellan mycket stora murhörn. Derinnanför stå breda poster på hög tröskel. Kolonnernas skaft saknas, men rätvinkliga grundstenar och skråkantiga baser samt veckprydda kapitäler äro deraf öfriga. Kapitälerne och murhörnen ha låga kransar, och de uppbära skarpkantiga rundbågar. På posterna hvilar ett rakt alldeles slätt dörrfält. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Posterne bågarne och dörrfältet äro slipade. Midt emot denne ingång har å norra sidomuren funnits en sådan, som är igenmurad. Sistberörde ingång har utvändigt varit rundbågig och invändigt snedsmygig och lågrakspetsig och troligtvis liknat den nyssbeskrifne.
I midten af skeppets östra hvalfafdelning är å hvarje sida ett stort fönster nyligen uppbrutet. Begge fönstren ha lång- och tvärposter af trä samt vanliga giasrutor. Triumfbågen är lågspetsig med hålkälade dynstenar. En spetsig bågöppning å skeppets vestra gafvelmur har hålkälade dynstenar och uppbär dithörande röste.
Koret, hvars sträckning i söder och norr utgör 19.2 samt i vester och öster 20.8, betäckes med ett korshvalf, som har rundbågiga nära raka och föga uppåtgående kappor. Liksom skeppet saknar koret socklar. På södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Yttre omfattningen är något mindre än men lika med skeppets. Grundstenarne äro för murhörnen och kolonnerna skråkantiga med rätvinkliga hörn, kapitälerne bukiga alldeles slätta och dörrfältet trebladigt. Kolonnernas baser och skaft saknas. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Altarväggen har trenne rundbågiga fönster, hvilka äro ut- och invändigt snedsmygiga. Af dessa fönster, som alla ha samma bredd, är det mellersta något högre än de omgifvande. Tornet har fyra afdelningar öfver hvarandra. Socklarne bestå af en mycket hög skråkant med en rundstaf derpå. Första afdelningen, hvilken invändigt håller i söder och norr 19.1 samt i motsatt riktning 16.2 och i murtjocklek 5.2, betäckes med ett spetsigt korshvalf. På midten af vestra sidomuren är en ingång, som till yttre omfattningen har å hvarje sida ett ganska stort murhörn på tornets socklar. Derinnanför stå breda poster på hög tröskel. Murhörnen, hvilka ha hålkälade kransar, uppbära en spetsbåge. På posterna hvilar ett trebladigt dörrfält. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Södra sidomuren har å midten haft ett spetsbågigt fönster, som nyligen utvidgats. Tornbågen, hvilken är lika bred med sjelfva afdelningen, har hålkälade och stafprydda dynstenar och spetsig betäckning.
I första afdelningens norra sidomur närmare östra ändan inleder en trebladig ingång till en trappa, som sträcker sig från öster åt vester och sedan uppgår i spiralform till andra afdelningen, hvilken å midten af den vestra sidomuren har en stor rundbågig glugg och midt deremot å den östra en temligen stor ingång till vinden.
Sedan fortgår från öster åt vester en trappa till tredje afdelningen, hvars golf och betäckning bestå af bjelklag. Denna trappa har på vestra sidomuren en liten ljusöppning, som utgöres af fyra runda hål uti en häll. I tredje afdelningen ses en liten fyrkantig ljusöppning på midten af den nyssberörda sidomuren.
Fjerde afdelningen har å hvarje sida två breda och höga gluggar, i hvilka midtkolonner uppburit små trebladiga spetsbågar. I hvardera af de södra bågarnas svicklor märkes en fembladig lilja, i hvardera af de vestra ett Andreaskors, i den norra af de östra en trebladig och i den södra af desamma en fyrbladig ros, men de norra bågarnas svicklor äro alldeles släta. De yttre omfattningarne ha hålkälade vederlagskransar och de äro utvändigt rätvinkliga och spetsbågiga, men invändigt rätvinkliga och lågrakspetsiga. Tornet har å södra och norra sidan öfver andra afdelningen en liten skråkantig indragning och å alla fyra sidorna under gluggarna en sådan. Tornet uppbär en spira, som öfvergår från fyrkant till åttkant.
Om denna kyrkas byggnadstid saknas uppgift från medeltiden. Skeppet och koret, hvilka äro utförda i enkel rundbågsstil, ha troligtvis uppstått före 1200; tornet deremot, som röjer ren spetsbågsstil, är tvifvelsutan ett århundrade yngre.
Altarbordet är murad och har hålkälad skifva af slipad kalksten. Altarprydnaden utgöres af ett litet svart kors inom en stickbåge med förgylld träsol deröfver. Detta arbete är lika klent till uppfinning som utförande.
I kyrkan finnes en dopfunt, hvilken är till foten och skålen rund och består af sandsten. Foten prydes med yfviga löfverk. Skålens botten är skråkantig och alldeles slät. Å skålens sidor, som äro raka, föreställas utan omfattningar Marias bebådelse och besökelse, hennes barnsäng samt de tre vise männens ankomst och bortridande. Dopfunten står på en fyrkantig grundsten. Fotens och skålens gemensamma höjd utgör 2.2, skålens yttre tvärmått 2.2.
En sakristia med platt trätak har i sednare tid blifvit uppförd vid korets norra sidomur. Denna lilla byggnad är i alla afscenden eländig. Ett magasin, hvilket ligger vid tornets norra sidomur är ännu vanprydligare.