Gotlands konsthistoria/Gerum
| ← Levide |
|
Fardhem → |
| På Wikipedia finns en artikel om Gerums kyrka. |
Gerum.
I ostnordost ½ mil ifrån Levide ligger dithörande annex Gerum i nyssberörda trakt. Emellan dessa kyrkor är vägen till de två sista tredjedelarna mycket krokig smal och dålig, ehuruväl den går genom en bördig slättmark. Gerum utgöres af ett aflångfyrkantigt skepp ett nära fyrkantigt kor och ett halfrundt utsprång i öster samt en fyrkantig tornafdelning i vester. Kyrkan är uppförd af huggen och tuktad kalksten.
I skeppet, som håller i inre bredd 29.4 och i längd 38.9 samt i murtjocklek 4.0, står en midtkolonn, hvarpå fyra korshvalf hvila. Skeppets socklar äro skråkantiga. Midtkolonnen har grundsten och derpå bas. Grundstenen är fyrkantig och hög. Basen är ganska ovanlig. Ifrån en nedre hålkäl framskjuta stora skyddsblad, af hvilka ett ej hunnit att fullbordas. Sedan följer en platt och deröfver en hög mycket grund hålkäl och slutligen en ring. Skaftet, som håller 6.4 i omkrets, utgöres af sexton hela rundstycken. Kapitälet, hvilket är bukigt och slätt med hålkälad krans, motsvaras å sido- och gafvelmurarna af enkla kragstenar med hålkälade kransar. Midtkolonnen och kragstenarne uppbära 1.0 breda skarpkantiga och spetsiga skiljebågar. Kapporna äro äfven spetsiga. Skeppet har ansenlig höjd.
Å midten af vestra hvalfafdelningen åt söder är en stor ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida tre smärta kolonner mellan murhörn. Innerst stå breda poster på hög tröskel, ytterst framspringa pilastrar. Grundstenarne äro brant skråkantiga och baserne attiska med afrundade plinter. Två skaft å hvarje sida saknas. Kapitälerne likna uppnedvända attiska baser med afrundade och löfprydda plinter. Kransarne bestå af en rundstaf och derpå en platt. På posterna hvilar ett fyrbladigt dörrfält med två femflikiga och i midten en sjuflikig knopp, som alla prydas med fasettband. Från de innersta murhörnen, hvilka äro helt tunna, uppstår en sexbladig båge, som utbreder sig öfver dörrfältet och på hvarje sida nederst har en femflikig, deröfver en åttabladig och rosig samt öfverst en femflikig knopp. Dessa knoppar siras äfven med fasettband. De öfriga murhörnen motsvaras af skarpkantiga, men kolonnerne af rundstafviga spetsbågar. Från pilastrarna uppgår en skarpkantig spetsbåge, hvilken uppbär ett röste med hålkälade vattenlister, och på spetsen deraf höjer sig en rund knopp. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
På midten af östra hvalfafdelningen åt söder finnes ett spetsbågigt fönster, hvari en midtpost med motsvarande karm uppbär två trebladiga bågar och deröfver en trebladig ros med en tresidig öppning deruti. Posten är ersatt med ett trästycke, men karmen bågarne och rosen äro i behåll och till det yttre och inre snedsmygiga samt utåt stafprydda. De nedra facken ha hvita, men de öfra målade glasrutor. Å skeppets norra sida märkes intet spår efter ingång eller fönster. Skeppet har en ovanligt bred triumfbåge med hålkälade dynstenar och spetsbågig betäckning. Å
Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 16.1 men i motsatt riktning blott 11.8 och håller i murtjocklek 4.7, betäckes med ett korshvalf. Socklarne äro skråkantiga men lägre än skeppets. Koret har emot vanligheten en egen triumfbåge, hvilken är lågspetsig med likadana dynstenar som de nyssberörda. Denne sednare triumfbåge är lika bred som koret.
På midten af södra sidomuren finnes en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida ett mycket stort murhörn på korets socklar och derinnanför breda poster på hög tröskel. Mellan murhörnen och posterna har å hvarje sida stått en kolonn. Baserne och skaften saknas, men kapitälerne äro i behåll. Murhörnen kapitälerne och posterne uppbära rundbågar. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öfver ingången något åt öster ses ett litet rundbågigt fönster, som har ut- och invändigt sneda smygar. Der märkes en vacker glasmålning, hvilken föreställer ett helgon med omgifvande rosor.
Utsprånget, som håller i inre tvärmått 12.0, har äfven skråkantiga och lika höga socklar som koret och betäckes med ett halft kupolhvalf. Ett rundbågigt fönster har i sednare tid blifvit uppbrutet å utsprånget. Der finnes i södra sidan ett fyrkantigt och i norra ett rakspetsigt väggskåp.
Tornet har såsom flerstädes icke fått sin fullbordan. Första afdelningen, hvilken invändigt utgör i söder och norr 18.0 samt i vester och öster 17.3 och i murtjocklek 5.4, uppbär ett spetsigt korshvalf med raka och föga uppåtgående kappor. Socklarne äro skråkantiga i likhet med skeppets. På midten af vestra sidomuren är en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida två kolonner emellan inre poster och yttre murhörn. Kolonnerne, som å ena sidan förlorat sina skaft och fått sådana af trä, äro ovanligt smärta och murhörnen små. Posterne, hvilka är mycket breda men tunna, stå på hög tröskel. Baserne, som likna bägarformiga och uppnedvända kapitäler, hvila på tornets socklar. Kapitälerne, hvilka äro bukiga men ej utåtlutande, ha bladprydnader. Murhörnen uppbära skarpkantiga och kolonnerne rundstafviga spetsbågar. På posterna uppstår en trebladig spetsbåge, och derpå ses ett trebladigt framsprång. På midten af södra sidomuren märkes ett spetsbågigt fönster, som är enkelt samt till det yttre och inre snedsmygigt. Tornbågen har lika bredd som afdelningen och å södra sidan en hålkälad men å norra en hålkälad och rundstafvig dynsten samt spetsbågig betäckning.
I den norra sidomuren nära östra ändan finnes en ingång till en trappa, hvilken uppleder genom densamma och i den vestra inför på första afdelningens takhvalf. Af andra afdelningen äro blott få fot uppförda. Tornet har en spira, som öfvergår från fyrkant till åttkant.
Om kyrkans ålder saknas underrättelse från medeltiden. Det visar sig vid första anblicken af denna helgedom, att skeppet och tornafdelningen äro samtidiga och hållna i sen spetsbågsstil, men att deremot koret och utsprånget blifvit samtidigt uppförda i äldre rundbågsstil. Der har tvifvelsutan funnits ett äldre vida mindre skepp med eller utan torn, efter hvilkas bortbrytande nuvarande skepp och tornafdelning uppstått. Vid denna ombyggnad har med bibehållande af den ursprungliga triumfbagen den nya å vestra sidan tillkommit för uppbärande af skeppets östra gafvelröste. Koret och utsprånget ha troligtvis blifvit uppförda omkring midten af tolfte seklet, då deremot skeppet och tornafdelningen tyckas vara tvåhundra år yngre.
Ett muradt altarbord med hålkälad och oslipad skifva af kalksten står i utsprånget. På detta bord finnes en altartafla, som är arbetad i dåligt rococomaner och föreställer nattvarden.
Uti kyrkan står en rund dopfunt af sandsten. På ett grundstycke, hvilket har hålkäl, följer ett mellanstycke, som är inåtsvängd och afslutas med en flätad ring. Från midten af detta mellanstycke framskjuta på lika afstand från hvarandra fyra vilddjurshufvuden, hvilka gapa öfver slingrande ormar. Skålen har skråkantig och slät botten. Sidorna, som äro raka, innehålla sex rundbågiga fält. Svicklorna fyllas med blad. I fälten albildas nedannämnda föreställningar. 1. Bebådelsen. 2. Besökelsen. 3. Frälsarens födelse. 4. Herdarne. 5. De tre vise männen med kronor. 6. Maria med barnet. Dopfuntens hela höjd utgör 5.2, skålens yttre tvärmått 2.5.
En sakristia, hvilken ligger vid korets norra sidomur, är en ny tillbyggnad med raksluten ingång och platt trätak. Å korets södra och norra hörn äro grofva murstöd i en sednare tid uppdragna. Dessa murstöd ha starka framsprång och branta sluttningar.