Gotlands konsthistoria/Hablingbo
| ← Hafdhem |
|
Silte → |
| På Wikipedia finns en artikel om Hablingbo kyrka. |
Hablingbo.
Föga öfver ½ mil i nordvest från Hafdhem har Hablingbo ett temligen högt läge i en bördig men skoglös trakt. Sistnämnda kyrka utgöres af ett aflångfyrkantigt skepp, ett likadant men mindre kor och ett fyrkantigt torn i vester. Skeppet består af huggen, men koret och tornet af huggen och tuktad sandsten. Några partier äro utförda af huggen och slipad kalksten.
Skeppet, som invändigt håller i bredd 41.8 och i längd 53.9 samt i murtjocklek 6.7, har höga och stora socklar, hvilka äro skråkantiga och rundstafviga. Två kolonner, som stå i skeppet, uppbära sex korshvalf med sju skiljebågar. Kolonnerne ha höga och skråkantiga grundstenar och derpå attiska baser med fyrkantiga framsprång öfver plinternas hörn för tillärnade skyddsblad. Skaften, hvilka utgöras af hela rundstycken och hålla 8.6 i omkrets, äro ovanligt tjocka i jemförelse med sin höjd. Vestra kapitälet har fyra halfrunda konsoler, nemligen en åt söder, en åt norr, en åt vester samt en åt öster, och deremellan framskjuta fyra små hörnsprång. De förra siras med stora rosor emellan mindre blad, men de sednare med blott blad. Kransen, som består af halfva rundstycken mellan rätvinkliga hörnsprång, prydes med en hålkäl och en rundstaf. Östra kapitälet har ett stort groteskt hufvud åt söder liksom ett åt norr samt ett åt vester och ett åt öster. Dessa fyra hufvuden äro alldeles lika hvarandra, och deremellan framstå små platta flikar öfver bågformiga stycken, hvilka uppåt utgå från samma hufvuden. Kransen bildar halfva rundstycken öfver hufvudena, men rätvinkliga hörn öfver de små sammanbindande flikarna, och den prydes med en stor hålkäl och en liten rundstaf. Kapitälerne motsvaras å sido- och gafvelmurarna af kragstenar. Å sidomurarna äro kragstenarne långa och smärta, och vardera siras med två stora bladknoppar. Kragstenen å vestra gafvelmuren bildas af en framåtlutande man, som stående på en rund knopp med axlar hufvud och händer uppbär ett halft rundstycke. Kragstenen å östra gafvelmuren är rund och prydes nederst med en knopp och högre upp med två rosor samt deröfver med stora blad. Derpå följer ett halft rundstycke, hvilket siras nedomkring med ett tandsnitt. Å sidomurarna äro kransarne rätvinkliga, men å gafvelmurarna halfrunda, och alla hålkälade och rundstafviga. Skiljebågarne äro spetsiga och tvåsprångiga, och de hålla ungefär 1.0 i bredd och nära lika i tjocklek. Korshvalfven äro spetsiga med nära rakt uppåtgående kappor. Kolonnerne bestå af slipad, men kragstenarne och skiljebågarne af finhuggen kalksten.
En ingang å södra och en å norra sidomuren nära vestra ändan inleda i skeppet. Den södra är dragen så åt vester, alt den icke rätt intager midten af vestra hvalfafdelningen, men den norra har regelrät ställning.
Södra portalen har å varje sida två kolonner mellan murhörn. Ytterst framspringer å hvarje sida en fyrkantig pilaster. Innerst stå poster på hög tröskel. Grundstenarne äro brant skråkantiga, baserne attiska med afrundade plinter för kolonnerna. Murhörnen prydas med skarpryggiga rundstafvar. Alla skaften saknas. Kapitälerne äro raka och föga framåtlutande, kransarne hålkälade och rundstafviga. Grundstenarne baserne kapitälerne och kransarne äro gemensamma för kolonnerna murhörnen och pilastrarna. Kapitälerne prydas med tolf välhuggna och nära fullrunda figurer, som äro ungefär 1.5 höga. Å vestra sidan sitter Christus med korsgloria hållande en bok på venstra knäet och upplyftande högra handen till välsignelse. Alla lärjungarne med vanliga attributer men barhufvade och utan glorior stå raka jemte hvarandra å vestra och östra sidan. Hvarje pilaster har å framsidan två prydliga baldakiner öfver hvarandra. Röstena derpå siras å sidorna med blad och å spetsarna med stora knoppar. Omgifvande fialer framte nicher och knoppar å spirorna. Hvarje pilasters kapitäl består af ett mycket stort menniskohufvud, hvilket grinar och visar tänderna. Det vestra bär hufvudkläde, det östra bart hår. I vestra pilasterns nedra baldakin står en biskop i full skrud med bok i venstra och kräkla i högra handen, i dess öfra sitter en person, hvars hufvud är förvittradt. Denna person, som håller en uppslagen bok, är förmodligen Christus. I östra pilasterns nedra baldakin står en biskop lik den nyssbeskrifne med bok och kräkla, i dess öfra sitter en påfve, hvilken framhåller ett dubbelkors med den venstra handen och upplyfter den högra till välsignelse. Posterne, som äro mycket breda och höga, uppbära ett sirligt dörrfält. Hvardera af desamma prydes med fem tjocka rundbågar, hvilka förenas med rosiga knoppar och vända sig emot dörröppningen. Den vestra postens svicklor fyllas med stora blad, men den östras med större och mindre rosor. Dörrfältet är sexflikigt och deröfver utbreda sig lika manga rundbågar. Posternas och dörrfältets bågar bestå af hela hällar och motsvara hvarandra. I svicklorna märkas sex genom vittring oigenkänliga helgon. Kolonnerne uppbära rundstafviga, murhörnen och pilastrarne i kanterna skarpryggiga spetsbågar. På pilastrarna uppstår ett högspetsigt röste med hålkälade vattenlister. Portalen, som hvilar på hel bottenhäll, består af slipad rödaktig kalksten. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Norra portalen har å varje sida två rätvinkliga murhörn med skråkantiga grundstenar. Smala och tjocka poster på hög tröskel ha skråkantiga kransar och uppbära ett rakt dörrfält. I midten af dörrfältet sitter Christus med korsgloria och håller en bok med den venstra handen och stöder densamma på venstra knäet och upplyfter den högra till välsignelse. Till venster står en hotande man, hvilken med begge händer framsträcker ett tillhygge. Bakom denne djerfves fötter märkas två fåglar i strid. Deröfver och bakom densammes rygg ses djefvulen med tuppfötter horn vingar yfvig svans smala ben stor mage och uträckt tunga hålla en hacka på högra skuldran. Till höger framräcker en vanställd man med begge händer ett svin åt Christus. Bakom denne begabbare har en missdådare med yxa dödat en neddignande man. Murhörnen uppbära på märkvärdiga dynstenar två skarpkantiga rundbågar. Den yttre dynstenen åt vester framter elt stort lejon, som ligger med öppet gap och håller ett lam i framtassarna. Den inre åt vester visar ett menniskohufvud, hvilket nyligen blifvit till större delen afslaget, men der märkas lemningar efter armar. Den yttre dynstenen åt öster är ett stort liggande och gapande lejon, som håller en orm i framtassarna. Den inre åt öster framter ett mindre lejonhufvud, hvilket gapar öfver en menniska. Den yttre rundbågen prydes framtill med en bladslinga, den inre har i kanten en fin rundstaf och utåt en flätad bladslinga. Alla bildverken beteckna hedendomens tilltag mot christendomen. Hela portalen, som består af fin sandsten, har tvifvelsutan tillhört en äldre kyrka. Inre omfattningen är rätvinklig och rundbågig och röjer en mycket gammal anordning.
Å södra sidomuren finnes i midten af mellersta liksom af östra hvalfafdelningen ett stort spetsbågigt fönster, hvilket till det yttre och inre är snedsmygigt och utvändigt har en hålkälad vattenlist. I det vestra fönstret ha två poster med motsvarande karm uppburit två mindre och i midten en större och vida högre trebladig spetsbåge. Östra fönstret har haft en midtpost och karm samt derpå två trebladiga spetsbågar och deröfver en trebladig ros. Posterne karmarne bågarne och rosen äro ut- och invändigt snedsmygiga, och de ha derjemte yttre rundstafvar. I begge fönstren äro posterne bortbrutna, men bågarne och rosen i behåll. Karmar poster och bågar af trä ha i sednare tid blifvit der insatta. Triumfbågen, som är ganska bred hög och spetsig, har skråkantiga grundstenar samt hålkälade och rundstafviga dynstenar. En motsvarande båge å vestra gafvelmuren är lika bred och hög samt till betäckning och dynstenar lika beskaffad som den nyssberörde. På denna båge hvilar vestra gafvelmurens röste.
Koret, hvars inre bredd utgör 26.3 och längd 33.3 samt murtjocklek 4.8, har likadana men lägre socklar än skeppet. Ett spetsigt korshvalf med raka uppåtgående kappor bildar korets betäckning.
Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en temligen stor ingång. Yttre omfattningen prydes å hvarje sida med tre kolonner mellan vanliga murhörn. Två skaft saknas. En fyrkantig pilaster, som framspringer å hvarje sida, har framtill en halfkolonn. Innerst stå poster på hög tröskel. Grundstenarne äro brant skråkantiga, baserne attiska med afrundade plinter för kolonnerna, kapitälerne nära raka och föga framåtlutande. Kapitälerne, hvilka äro gemensamma för kolonnerna murhörnen och pilastrarna, prydas med bildverk. Till följd deraf ha djupt hålkälade och 0.8 höga kransar blifvit å kapitälerna anbragta. Å östra kapitälerna ses Marias bebådelse och besökelse samt hennes barnsäng. Barnet med korsgloria ligger i krubban och oxen och åsnan stå derjemte. Vid sängens fotända hänger Marias klädning och derbakom sitter Josef med mössa på hufvudet och staf i högra handen, och derbakom knäfaller en qvinna. Vestra kapitälerne ha följande föreställningar. Maria sitter med barnet på den venstra armen och framräcker den högra mot de tre vise männen, som ha kronor på hufvudena och skänker i händerna. Den främste af de vise mänmen faller på knä, men de efterföljande stå. Josef sitter bakom Maria. En del af vestra pilasterns och likaså af innersta kolonnens krans siras med bladverk. Alla figurerne äro nära helupphöjda och ungefär 1.0 höga. Posterne uppbära ett sexflikigt dörrfält, och derå uppstå sex rundbågar med rullika knoppar. Svicklorna fyllas med rosor, och bågarne prydas med sådana å midten. Kolonnerne uppbära rundstafviga, murhörnen och pilastrarne skarpkantiga och högspetsiga bågar. På pilastrarna hvilar ett högspetsigt röste med hålkälade vattenlister. Portalen, hvilken har hel bottenhäll, består af slipad rödaktig kalksten. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig samt ovanligt hög.
Öster om ingången är ett stort spetsbågigt fönster, som haft en midtpost och motsvarande karm. Två trebladiga bågar och en trebladig ros deröfver äro i behåll. Der äro karm poster och bågar af trä insatta. Å altarväggen ses tre spetsbågiga fönster, af hvilka det mellersta är bredare och högre än de omgifvande. Der ha äfven karmar poster och bågar af trä blifvit på ett vandaliskt sätt anbragta. Man har icke ens bibehållit bågverken. Alla fönstrens omfattningar och lemningar af karmar och bågverk äro ut- och invändigt snedsmygiga. Det södra fönstret har en yttre vattenlist, som är djupt karnisad, och de tre östra en sådan, hvilken är gemensam. Vattenlisterne utgå från fönstrens branta platter. I den södra sidomuren nära östra ändan finnes ett stort rak spetsigt väggskåp och ett sådant midt emot i den norra. Dessutom märkas två mindre likadana väggskåp nära vestra ändan af den sistberörda sidomuren.
En ingång å korets norra sidomur har yttre murhörn och derinnanför poster på hög tröskel. Murhörnen liksom posterne uppbära en skarpkantig rundbåge. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Denne ingång har tvifvelsutan inledt till en sakristia, som tillkommit vid korets uppförande. På portalen ses följande inskrift: Anno 1730 är sakrastin bygd. Dåvarande pastor Nicolaus Dahlman. Samma sakristia är en eländig byggnad med platt trätak. Den, der vid en sådan helgedom som denne ombesörjer ett fuskverk och till minne deraf på ett skrytsamt sätt inhugger sitt namn, ådagalägger en beklagansvärd brist på allt begrepp om kyrklig byggnadskonst.
På ett muradt altarbord ligger en hålkälad skifva af slipad kalksten. I midten af bordets framsida märkes ett fyrkantigt hål. Å skifvan står en stor altartafla af fin sandsten. Den nedre midtgruppen framter nattvarden och den öfre uppståndelsen. Taflan, hvilken 1645 tillkommit och är temligen väl arbetad i ren barockstil, skymmer fönstren i öster och visar sig i många afseenden vara opassande.
Tornet, som innehåller fem afdelningar öfver hvarandra, har helt låga skråkantiga socklar. Första afdelningen, hvars inre bredd i söder och norr utgör 15.2 samt i motsatt riktning 16.0, har ett lågt korshvalf med halfrunda och föga uppåtgående kappor. En ingång finnes på midten af vestra sidomuren. Yttre omfattningen har å hvarje sida två murhörn, hvilka uppgå från socklarna och uppbära skarpkantiga rundbågar. Poster, som innanför murhörnen stå på hög tröskel, uppbära jemväl en skarpkantig rundbåge. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Tornbågen, hvilken är lika bred som afdelningen men vida smalare och lägre än bågöppningen å vestra gafvelmuren, saknar vederlagskransar. I östra ändan af norra sidomuren inför en raksluten ingång till en trappa, som sträcker sig uppigenom densamma åt vester, der en likadan ingång inleder till andra afdelningen, hvilken har åt söder en stor glugg, som utvändigt är rundbågig men invändigt lågrakspetsig. Från andra afdelningen sträcker sig en trappa midt öfver den förstberörda. En raksluten ingång inför vid vestra ändan af den sednare trappan till tredje afdelningen, hvilken har en liten fyrkantig ljusöppning åt vester. Från tredje afdelningen uppgår en trappa på samma sätt ifrån öster till vester i norra sidomuren. Nära midten af den sistberörda trappan inleder en raksluten ingång till en låg afdelning, som betäckes med ett enkelt korshvalf. Derifrån fortgår trappan åt vester, hvarest man inkommer i femte afdelingen, hvilken å hvarje sida har en stor glugg. En midtkolonn med tärningformigt kapitäl står i hvarje glugg och uppbär två rundbågar. Kolonnerne och bågarne intaga mot vanligheten gluggarnas rätvinkliga ytterkanter. De inre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga. Under gluggen på södra liksom på norra yttersidan märkes en stark indragning. Tornet, som har ansenlig höjd, uppbär ett lågspetsigt tak med vattenfall åt alla sidor.
I skeppets södra sidomur är en mängd små grunda halfrunda dels en- dels tvåsprångiga gesimshagar insatta. Flere af dessa bågar äro alldeles släta, men hvardera af de öfriga innehåller ett djur eller ett blomster af ganska olika slag. Dessa stenar äro naturligtvis lemningar af en äldre kyrka, hvilken intagit den nuvarandes plats.
Vi beklaga, att från medeltiden ingen underrättelse om kyrkans ålder förefinnes. Dock visa sig stilförhållandena i denna helgedom vara så bestämda, att hvarje sakkunnig kan på det närmaste uppge, när den tillkommit. Tornet, som företer ren rundbågsstil har förmodligen uppstått omkring slutet af tolfte eller början af trettonde seklet. Skeppets norra portal och de gesimsbågar, hvilka äro insatta i detsammas södra sidomur, ha tvifvelsutan tillhört en kyrka, som blifvit samtidigt med tornet uppförd. Det nuvarande skeppet och koret, hvilka äro hållna i utbildad spetsbågsstil, ha troligtvis tillkommit omkring år 1300.