Gotlands konsthistoria/Hogren
| ← Vall |
|
Atlingbo → |
| På Wikipedia finns en artikel om Hogräns kyrka . |
Hogren.
I sydvest ⅜ mil ifrån Vall ligger dess annex Hogren i en bördig och skoglös trakt. Sistnämnda kyrka utgöres af ett skepp, ett mindre kor med sakristia vid norra sidomuren samt ett torn i vester. Skeppet koret och sakristian äro aflångfyrkantiga, men tornet är fyrkantigt och ofullbordadt. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten.
Skeppet, som håller i inre bredd 33.5 och i längd 44.1, betäckes med två korshvalf. Från skeppets socklar, hvilka utgöras af en stor skråkant och derpå en öfverfalsad rundstaf, uppgår på midten af hvarje sidomur en rätvinklig pilaster, som är 1.8 bred och 0.7 tjock. Dessa pilastrar, hvilka intaga tvåtredjedelar af skeppets murhöjd, ha hålkälade socklar och afslutas med skråkanter. Inre pilastrar, som motsvara de nyssberörda, äro tresidiga och hålla 2.0 i tvärmätt och 13.2 i höjd. Sistberörda pilastrar ha vinkelräta grundstenar, skråkantiga socklar, temligen höga och grundt hålkälade kapitäler och vida lägre och djupare hålkälade kransar. På samma pilastrar, hvilka i skeppets hvarje hörn motsvaras af en rund spetsig och bladprydd kragsten, hvilar en spetsig skiljebåge, som är tresprångig med afskurna hörn. Korshvalfven äro spetsiga med raka och föga uppåtgående kappor.
En stor ingång finnes å södra sidomuren i vestra hvalfafdelningen med någon dragning åt öster. Portalen har å hvarje sida tre smärta kolonner och deremellan små murhörn. Innerst står ett större murhörn och ytterst framspringer en grof skarpryggig halfkolonn. Grundstenarne, hvilka ligga på tvenne brustna bottenhällar, äro låga och lodräta. Derpå följa sammantryckta attiska baser, som sakna öfre randlister. Vestra baserne prydas å nedra torerna med små rundbågiga gesimser, hvilka saknande kragstenar ha små omgifvande borrhål. Östra baserne äro alldeles släta. Kapitälerne äro skråkantiga och löfprydda samt ha hålkälade kransar. På kolonnerna vila rundstafviga och på murhörnen skarpkantiga spetsbågar. De framspringande halfkolonnerne uppbära en likadan spetsbåge, och derpå höjer sig ett spetsigt röste med hålkälade vattenlister. Starka poster på hög tröskel ha uppåt inåtlutning och uppbära en båge, som siras med sex blad och har å hvarje sida en mindre och två större rullika knoppar samt i midten en stor femlikig knopp. Derpå utbreder sig en sexbladig båge, hvilken motsvarar de innersta murhörnen. Denna båge har fem runda likstora knoppar. Bladen äro mycket platta. Svicklorna äro fördjupade, och två fasettband äro dragna öfver de mellersta bladen och en dubbel ros intager den öfversta svicklan. Grundstenarne baserne skaften murhörnen kapitälerne och kransarne bestå hvar för sig af hela block och likaså posterne; men några få stycken ha blifvit insatta i murhörnen. Skaften murhörnen och posterne äro slipade. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
På midten af östra hvalfafdelningen åt söder finnes ett stort spetsbågigt fönster, som till det yttre och inre är snedsmygigt och har temligen hög bröstning. En midtpost uppbär två trebladiga spetsbågar och deröfver märkes en stor ring, hvilken innehåller tre små sådana. Triumfbågen är lika bred som koret och framter en spetsig betäckning med hålkalade dynstenar. Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 23.6 och i motsatt riktning 31.0 och håller i murtjocklek 5.0, betäckes med ett korshvalf, hvilket har skråkantiga kragstenar i öster men inga i vester och är liksom skeppets spetsigt med raka och föga uppåtgående kappor. Korets socklar äro likadana som skeppets.
Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Portalen, som hvilar på en söndersprucken bottenhäll, har å hvarje sida tva kolonner, hvilka inåt sluta sig till en tjockare post på hög tröskel samt åtskiljas af ett större murhörn och utåt stöta till ett sådant, hvarutanför en skarpryggig halfkolonn bildar en pilaster. Grundstenarne äro skråkantiga, baserne attiska, kapitälerne bukiga med skarpkantiga ringar och kransarne hålkälade. Kapitälerne prydas med bladslingor. På posterna uppstår en fyrbladig båge med tre rullika knoppar, och deröfver är en likadan båge med knoppar lindrigt inhuggen. Kolonnerne motsvaras af rundstafviga, murhörnen af skarpkantiga och halfkolonnerne af en halfstafvig spetsbåge. På denna sednare höjer sig ett spetsigt röste med hålkälade vattenlister. Grundstenarne baserne skaften murhörnen halfkolonnerne kapitälerne kransarne och posterne bestå af hela block. Kolonnerne halfkolonnerne och posterne äro slipade. Å vestra posten åt genomgången mot midten är en fyrbladig ros inhuggen och en sådan å yttre sidan af östra posten något lägre. Hvardera af dessa rosor står öfver hörn och är 0.2.5 bred, 0.3 hög. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Södra sidomuren närmare östra ändan framter ett stort fönster, som haft midtpost med trebladiga bågar derpå. Deraf märkas få lemmingar. Man har nemligen der insatt träkarm och träbagar. Å altarväggen finnas tre enkla höga och spetsbågiga fönster, hvilka alla äro lika smala, men det mellersta något högre än de öfriga. Såväl det södra som de östra fönstren äro ut- och invändigt snedsmygiga. I den södra sidomuren ses ett fyrkantigt väggskåp. I den norra märkes ett större väggskåp med rakspetsig betäckning. Detta sednares dörrar, som bestå af ek, härröra fran den sista medeltiden, och gångjernen prydas med enkla blad. Dörrarnas omfattning har ett bladprydt röste och vid hvarje sida derom uppstår en genombruten och bladprydd fial samt en större sådan å spetsen.
Å korets norra sidomur närmare vestra ändan finnes en ingång till sakristian. Den yttre omfattningen är rätvinklig och rundbågig, men den inre snedsmygig och lågrakspetsig. Poster på hög tröskel uppbära en rak betäckning. Dörren prydes med gångjern, hvilka ha fina vidt utgrenade bladverk, och den är tvifvelsutan lika gammal som koret. Sakristian, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 12.3 samt i vester och öster 15.3, betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i söder och norr. Socklarne, hvilka bildas af en föga framspringande skråkant med en liten qvartstaf derpå, äro lägre än skeppets och korets. Åt öster ses ett större fönster, som till det yttre varit spetsbågigt men till det inre stickbågigt och nyligen fått träkarm med jerngaller. I vestra liksom i norra muren nära nordvestra hörnet märkes ett rakspetsigt väggskåp, af hvilka det förra är vida mindre än det sednare.
Tornet, som endast fått den första afdelningen och hälften af den andra och höjer sina mursidor vidpass 6.0 öfver skeppets takfot, uppbär en hög spira, hvilken öfvergår från fyrkant till åttkant. Socklarne äro skråkantiga. Första afdelningen, som invändigt håller i söder och norr 21.2 i vester och öster 19.8 samt i murtjocklek 5.2, har nära vestra ändan af norra sidomuren en ingång. Portalen prydes med en kolonn å hvarje sida emellan stora murhörn och breda men tunna poster. Grundstenarne äro såsom socklarne skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad, kapitälerne tärningformiga utan kransar. Posterne stà på hög tröskel. Kolonnerne murhörnen och posterne uppbära enkla rundbågar. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. En motsvarande och likadan ingång har funnits midt deremot å södra sidomuren. Tornbågen, som håller 16.4 i bredd, men är jemförelsevis ej synnerligen hög, saknar vederlagskransar och har rundbågig betäckning. Å vestra sidomurens norra ända märkes en raksluten ingång, hvarifrån en trappa uppför till dess södra och inleder der på ett bjelklag. I den halfva afdelningen finnes å södra vestra och norra sidomuren en glugg med förtryckt betäckning. Dessa gluggar ha påtagligen i sednare tid blifvit upptagna.
I skeppets östra gafvelmur strax ofvanom sockeln märkes nära ingången till koret ett rakspetsigt väggskåp, som håller 1.8 i bredd och 2.6 i böjd samt 1.5 i djup. Uti skeppets vestra gafvelmur föga öfver sockeln finnes nära ingången till tornet ett likadant men vida större väggskåp.
Flere rundbågar äro utvändigt insatta i skeppets södra sidomur. Dessa rundbågar, hvilka framtill prydas med stafvar och bladverk, äro så stora, att de troligtvis tjenat till fönsterbetäckningar, helst de äro utåt snedsmygiga.
Uti en förteckning från medeltiden uppgifves, att kyrkan blifvit 1200 uppförd[1]. Tornet, som troligtvis aldrig fått sin tillärnade höjd, röjer enkel rundbågsstil och har förmodligen uppstått på nyssuppgifna tid; men skeppet koret och sakristian. hvilka förete sen spetsbågsstil, äro vidpass tvåhundra år yngre. Der ha tvifvelsutan legat ett äldre skepp och kor, som blifvit nedrifna för uppförande af de nuvarande, då nyssberörda rundbågar, hvilka visa sig tillhöra ren rundbågsstil, blifvit på ofvannämnda sätt begagnade.
Altarbordet är muradt af tuktad kalksten med huggna hörnstycken. Skifvan, som har hålkälade kanter, består af huggen kalksten. På midten af bordets framsida ses ett litet fyrkantigt hål, hvilket är tomt. Å altartaflan, som är arbetad af fin sandsten, föreställes nattvarden. Till höger står Moses, till venster Christus. Uppsatsen innehåller två vapen, och på hvarje sida derom ligger en engel. Öfverst märkes en krönt sköld och derå C med innesluten 4, Christian IV:s namnchiffer. Taflan är utförd uti idel barockstil, och enligt den tidens sätt ingalunda dålig. Derå läses: Anno 1634 lod h: Hans Strelow provest offver medeltreding dette altere bygge. Nämnde prost utgaf 1633 Den Guthilandiske Cronica och blef 1647 befordrad till superintendent på Gotland med bibehållande af Vall och Hogren och med tillträdande af Wisby pastorat såsom prebenden.
I kyrkan står en dopfunt af kalksten. Foten är rund med en större och en mindre afsats samt öfverst en ring. Skålen är åttkantig med skråkantig botten och lodräta sidor. Hvardera af de sju sidorna prydes med ett vanligt fält, men den åttonde är alldeles slät. Fälten åtskiljas af mycket låga kolonner och betäckas med rundbågar. Svicklorna fyllas med spelsiga stafvar emellan treflikiga blad. I dessa fält märkas följande föreställningar. 1. Jemte ett träd sitter en man, hvilken håller högra handen på näsan och upplyfter venstra benet. 2. En engel, som har gloria, står med utslagna vingar. 3. En engel med gloria och utslagna vingar nalkas en man, hvilken jemväl har en gloria. 4. Af tvenne män med glorior för den ene en korsstaf och den andre en sköld. 5. En man med gloria och sköld sitter till häst. 6. En man rider ett lejon. 7. En man rider en drake. Dopfunten står på ett stort uppnedvändt kapital, som har rika bladprydnader och som troligtvis tillhört en midtkolonn i ett äldre skepp. Dopfuntens hela höjd utgör 2.6.5 och skålens yttre tvärmått 2.3.5.
På korets norra sidomur hänger ett triumfkors i naturlig storlek. Korsets ändar prydas med fyrkantiga stycken, af hvilka hvardera har en målad sinnebild af evangelisterna. Christus, som är ganska illa skuren i fullrund figur, har törnekrona och åtskiljda fötter. Då Christi fötter äro fästade jemte ej öfver hvarandra, härrör detta bildverk från den äldre medeltiden.
Enär skiljebågen mellan skeppets korshvalf håller 33.5 i spännvidd, så ha, såsom vi ofvanföre onmämnt, dess vederlag blifvit förstärkta med yttre och inre pilastrar. Sidomurarne ha likväl i anseende till denna ovanliga spännvidd utåtsjunkit, så att skeppets begge korshvalf fått remmor.
På kyrkogården til venster om ingången till skeppet ligger en skadad grafsten, å hvars undra sida fyra halfrunda ränder förmärkas. Denne sten har troligtvis varit uti en aflägsen forntid begagnad till slipning af stenredskap.
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.