Han på korset, han allena

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Han på korset, han allena
av Johan Ludvig Runeberg
En passionspsalm publicerade i flera olika kristna psalmböcker. Diktad av Runeberg 1857. På Wikipedia finns en artikel om Han på korset, han allena..


1. Han på korset, han allena
    Är min fröjd och salighet.
    Ingen kan så väl mig mena,
    Ingen så mitt bästa vet,
    Ingen är som han mig god,
    Ingen har så tålamod.
    Sökte jag kring jorden rike,
    Aldrig funne jag hans like.

2. Jordisk vän kan lindra nöden
    För en vän, som hjälp begär;
    Jordisk kärlek går i döden,
    När med kärlek lönt den är.
    Men var se vi här en man,
    Som så tåligt älska kan,
    Att han allt för dem vill bära,
    Som blott hat mot honom nära?

3. Han på korset, han allena,
    Annan är ej funnen än,
    Han, Guds Lamm, det fromma, rena,
    Dör för ovän som för vän.
    Han, den ende, gör ej val,
    Räknar ej de sinas tal.
    "Kommen alla", så han talar,
    Kämpar, blöder och hugsvalar.

4. Solen, som från fästet lyser
    Över ond som över god,
    Blott en ringa droppe hyser
    Av hans djupa kärleksflod.
    Månen, som från himlens hus
    Ger själva natten ljus,
    Månd en skugga endast vara
    Av hans kärlekseld, den klara.

5. Honom vill jag glad tillhöra,
    Vad mig än blir förelagt.
    Kristus kan mig saliggöra,
    Ingen världens gunst och makt.
    Vanskligt är ju annat allt,
    Som ett töcken tomt och kallt,
    Men den jag vill efterfråga,
    Evig är hans kärleks låga.

6. Han på korset, han allena
    Allt mitt hopp och goda är.
    Ingen må mig det förmena,
    Att jag haver honom kär.
    Var har jag en vän här sport,
    Som mig gjort vad han har gjort?
    Han kan mig med Gud förena,
    Han på korset, han allena.