Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen/Kakor, Tårtor och Bakelser

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

[ 178 ]

Kakor, Tårtor och Bakelser.

N:o 375. Ost-Kaka.

Aftonen innan man skall göra ostkaka, lägges ett wanligt ostlöpe i ett halft qwarter watten. Dagen derpå, eller då kakan skall göras, slås 3 stop nysilad mjölk i en kastrull och sättes på elden att ljummas; [ 179 ]emedlertid wispas 5 ägg-gulor och 3 hwitor samt 3 skedblad godt hwetemjöl tillsammans med löpewattnet, hwilket nedröres i den ljumma mjölken uti kastrullen, som då bör wara lyftad af elden; lock pålägges, hwarefter mjölken får stå och ysta. När osten släpper kanterna, aföses ungefär hälften af wasslan, hwarefter kastrullen med osten och den öfriga wasslan insättes i en wäl het ugn att koka en timma. Derefter uttages den, och osten lägges, fri från wassla, skiftals i den form kakan skall gräddas; sedan nedstickes deri 5 lod socker, hugget i bitar, och kakan öfweröses med ett halft qwarter tjock söt grädda, hwarefter den insättes i lagom warm ugn, hwarest den tål att stå i 2 timmar, men uttages hwar halftimma och öfweröses med ett halft qwarter söt grädda hwarje gång, så att ett halft stop grädda åtgår under gräddningen. När kakan anrättas, sättes servet omkring formen, och kan serveras antingen som mellan- eller efterrätt. Sås dertill finnes beskrifwen bland Såser (N:o 364).

N:o 376. Kalf-Ost.

Gräddan skummas af 2 à 3 kannor råmjölk, och dertill slås så mycket af råmjölken, att det utgör ett stop; deri lägges ett fjerdedels skålpund stött socker, ett theskedblad stött canel, 3 à 4 stötta kardemummor, samt spädes med ett stop söt mjölk, mer eller mindre, allt som råmjölken är stark till, hwilket bäst ses, om man försöker med litet i en panna, som sättes på swag eld, att [ 180 ]stadna: om den då är för hård, ihälles mera mjölk, men om den är för lös, så wispas ett par ägg och slås deri. Sedan hälles blandningen i en form, som sättes i swag ugnswärme, eller ock uti kokande watten att koka, tills den är wäl stadnad, samt anrättas då med servet omkring formen, och ätes med Ostkake-sås (N:o 364).

N:o 377. Söt Gräddkaka.

Ett halft stop tjock söt grädda wispas till hårdt skumm, hwari lägges rifna skalet af en citron samt 3 à 4 skedblad florsigtadt socker; 6 ägg-gulor, sammanwispade med ett halft qwarter godt hwetemjöl, röres deri; sedan wispas ägghwitorna till hårdt skumm och nedröres sist i smeten, hwilken slås på ett djupt fat, öfwerströs med florsigtadt socker, och insättes uti ugnen, att i swag wärme höja sig och blifwa ljusgul; hwarefter den anrättas warm på sitt fat.

N:o 378. Sur Gräddkaka.

Ett halft stop tjock sur grädda wispas tillsammans med ett par skedblad fint stött socker till hårdt skumm, hwari röras 6 ägg-gulor, rifna skalet af en citron, en jungfru stött socker och ett halft qwarter godt hwetemjöl. Sedan wispas ägghwitorna till hårdt skumm, och iröras, hwarefter smeten genast hälles på ett tenn-, koppar- eller sämre postlinsfat att i swag ugnswärme gräddas, och anrättas sedan warm med servet omkring fatet.

[ 181 ]

N:o 379. Glaserade pannkakor.

Pannkakssmet sammanwispas af 6 ägg-gulor och 3 hwitor, ett qwarter mjölk, lika mycket grädda, en halft qwarter skirt smör, och litet hwetemjöl, hwaraf gräddas tunna pannkakor. Emedlertid göres en sås af smör och mjöl, som sammanfräses, hwarpå söt mjölk eller grädda hälles, att såsen blifwer lagom simmig; då ilägges socker efter smak, och ett theskedblad stött canel, hwarefter såsen afredes med 2 à 3 ägg-gulor. Så fort pannkakorna blifwa gräddade, lägges den ena efter den andra på anrättningsfatet, med ett par skedblad af denna sås, utbredd emellan hwarje, tills alla pannkakorna äro upplagda, hwarefter de tjockt öfwerströs med florsigtadt socker. Nu har man tillreds en eld- eller couleur-skyffel, som är wäl glödhet, hwilken föres öfwer pannkakorna, tills sockret af hettan smälter och blifwer som caramell; hwarefter de serveras, och resten af såsen gifwes i såsskål dertill.

N:o 380. Pannkaks-Kaka.

Man gör lös pannkakssmet af ett qwarter grädda, (om den är litet sur, skadar det icke), ett qwarter mjölk, 3 hela ägg, 3 gulor, en full näfwa hwetemjöl och ett halft qwarter skirt smör. Deraf gräddas pannkakor på en sida, och på den andra lägges hwad sylt man behagar, hwarefter de hoprullas och läggas i ett djupt fat, kors och twärs öfwer hwarandra: dermed fortfares tills smeten är slut. Då wispas ett [ 182 ]qwarter söt grädda, 4 ägg-gulor och ett par skedblad stött socker tillsammans och slås öfwer pannkakorna i fatet, hwarefter det insättes i swag ugnswärme, att kakan stadnar och litet höjer sig. Den anrättas sedan warm.

N:o 381. Pankäng med Sylt.

Smeten wispas som till de föregående pannkakorna, men dessa gräddas på båda sidor: då den första är stjelpt på fatet, bredes sylt derpå, och således fortfares med pannkakor och sylt tills smeten är slut. Sista hwarfwet bör wara pannkaka, hwarpå strös tjockt med florsigtadt socker, som glaseras med en glödgad så kallad couleurskyffel, att det blir som caramell, hwarefter pankängen serveras warm.

N:o 382. Risgryns-Kaka.

Ett och ett halft qwarter wäl twättade risgryn förwällas uti mjölk tills de blifwa wäl kokta; då ilägges ett stycke färskt smör, ett par näfwar twättade korinter, litet rifwet citronskal, samt socker efter smak. När grynen äro kalla, wispas 8 ägg och slås deruti. Nu smörjes en form med smör och beströs med rifwet bröd, smeten hälles deruti, och föres i lagom warm ugn att gräddas, hwarefter den utstjelpes, öfwerströs med fint socker och gifwes så på bordet.

N:o 383. Dansk Kaka.

Åtta à tio ägg wägas, och dertill tages florsigtadt socker af samma wigt, lika mycket [ 183 ]hwetemjöl, och lika mycket smör, hwilket skires. Emedlertid läggas alla ägg-gulorna i ett stort fat, tillika med det sigtade sockret, och arbetas wäl åt en led, att massan blir smidig; det skirda smöret hälles deri, sedan mesta hettan är afgången, och derefter iröres mjölet. Ägghwitorna wispas till hårdt skumm samt röres sist deruti. En låg form smörjes med skiradt smör och beströs med hwetemjöl: blandningen hälles deruti och gräddas uti swag ugnswärme, hwarefter kakan utstjelpes och glaseras med ägghwita och socker, som är arbetadt till dess det blifwit tjockt; sist öfwerströs den med couleurt strösocker, samt sättes åter i ugnen att glasyren får torka, men ej blifwa brun; hwarefter kakan är färdig.

N:o 384. Honings-Kaka.

Ett qwarter honing eller, i brist deraf, sockersirap, uppkokas och kallnar; sedan wispas 10 ägg-gulor och 5 ägghwitor wäl tillsammans och hälles tillika med 5 lod socker till honingen, hwarefter med wispningen fortfares en half timma; derefter ilägges ett rågadt theskedblad stött canel, en nypa ingefära samt 6 droppar cedro-essens. Emedlertid smörjes en form (helst af koppar) med smör och beströs med hwetemjöl. När ugnen är lagom warm till kakans insättning (det will säga, att, då en nypa mjöl inkastas, det ej tager eld utan blir endast brunt), då röres 24 lod godt hwetemjöl i blandningen, och sist de 5 öfwerblefne ägghwitorne, wispade till hårdt skumm, hwarefter den genast hälles i formen [ 184 ]och insättes i ugnen, der den bör stå en hel timma; derefter uttages den, och när mesta hettan är afgången, uppstjelpes den på fat och öfwerströs med sigtadt socker.

N:o 385. Äppel-Kaka.

Äpplena skalas och skäras midt i tu, kärnhusen urtagas, och äpplena läggas hwarftals med tillräckligt socker och litet franskt win uti en kastrull, som sättes på sagta eld att koka lyckt, med swag eld öfwer, att de ej må brännas. Emedlertid stötas hwete- eller krydd-skorpor och brynas gulbruna i smör. Sedan äpplena, äfwensom det brynta brödet, fått kallna, arbetas något af det sednare tillsammans med godt smör (hwarutur allt salt är wäl twättadt), att deraf blir en smidig deg, hwarmed en form eller kastrull tjockt smörjes, och deri lägges ett hwarf af de kokta äpplena, ett hwarf äppelmarmelad eller annan sylt, och ett hwarf af det brynta brödet; på detta sätt fortfares tills slut. Ofwanpå i formen strös litet af brödet, och några små smörbitar läggas här och der, hwarefter den sättes i något warm ugn, att gräddas. Då kakan är färdig att anrättas, stjelpes den på anrättningsfatet; men formen bör ej straxt aflyftas, utan ligga litet till dess kakan fått sätta sig: då aftages formen, och allt klart smör öses bort; hwarefter kakan är färdig att serveras.

N:o 386. Äppel-Kaka med Smördeg.

Äpplena till denna kaka tillredas på [ 185 ]samma sätt som till den föregående, men i stället för brynt bröd, inknådadt med smör, tages smördeg (N:o 5) och slås i formen, hwaruti den i förra kakan nämnda blandning ilägges, och degen wikes wäl öfwer, samt föres i lagom warm ugn att gräddas; derefter stjelpes den på anrättningsfatet.

N:o 387. Äppel-Kaka med Ägghwitor.

Tjugu à tjugofem stora äpplen stekas i ugnen och rifwas då de äro wäl kalla; sedan wispas 30 ägghwitor tillika med en bit vanille till hårdt skumm; derefter borttages vanillen, och till ägghwitorna lägges ett skålpund florsigtadt socker, äfwensom de rifna äpplena, hwilket alltsammans röres och hälles i form eller på fat, att i ugnen gräddas i swag wärme.

N:o 388. Äppel-Echalott.

En form eller kastrull smörjes med skirdt smör; sedan skäres hwetebröd i tunna skifwor, hwilka doppas i skirdt smör, och dermed betäckes botten och bräddar på formen, och sättes att kallna. Emedlertid skalas goda äpplen och kokas med några skedblad franskt win, tillräckligt socker och litet watten, på swag eld med täppt lock, att när de äro mjuka, all såsen är inkokt. När äpplena äro kalla, nedläggas de med sylt hwarftals i den med bröd klädda formen; men sista hwarfwet bör wara äpplen, som betäckas med brödskifwor, hwarefter formen insättes i ej för het ugn att gräddas. När Echalotten är gulbrun, uttages den och får stå ½ timma att stadna sig, stjelpes [ 186 ]sedan på sitt tillärnade fat; formen blifwer liggande en stund deröfwer; derefter borttages den, och Echalotten öfwersigtas med socker. Nu har man tillreds en wäl glödgad skyffel, hwilken föres deröfwer, att Echalotten blifwer glaserad öfwer allt; hwarefter den är färdig.

N:o 389. Stekta glaserade Äpplen.

Härtill tages helst lökäpplen, eller ock en sort, kallad Pipping, emedan desse under kokningen ej gå så lätt sönder som andra äpplen. Blommorne borttagas, men stjelkarne blifwa qwarsittande, hwarefter äpplena piggas och nedläggas i en kastrull med socker och litet watten att smått koka tills de blifwa mjuka; då uppläggas de på hårsigt, att såsen fär wäl afrinna. Emedlertid kokas ett stycke socker, tills det håller caramellsprof (se Carameller, N:o 473), hwari det ena äpplet efter det andra doppas och lägges på en med matolja smord och sedan aftorkad stenskifwa, tills caramells-sockret stelnar; hwarefter de genast anrättas, emedan de ej länge tåla ligga förrän caramells-sockret smälter.

N:o 390. Bryneller.

Dessa kokas med litet watten och socker tills såsen blir simmig; anrättas sedan kalla, garnerade med till skumm wispad grädda. Detta är en fin, men dyr aftonrätt.

N:o 391. Glaserad Bisquit-Kaka.

Dertill tagas 12 ägg, hwaraf hwitorna wispas till så hårdt skumm, att det kan skäras med knif; då iröras gulorna, men blott [ 187 ]2 och 2 i sender, sedan 12 lod florsigtadt socker, och sist 12 lod godt hwetemiö!, hwarefter smeten hälles i en smord form och sättes i ugnen att wid swag wärme gräddas När nu kakan har höjt sig, och sedan något lagt ned sig, tages den ur ugnen, uppstjelpes och sättes att kallna; derefter öfwerstrykes den först med något slags sylt som ej är såsig, och sedan med hwit glasur, som göres af 3 ägghwitor, wispade till hårdt skumm: deri lägges så mycket fint sigtadt socker, att det blifwer tjockt som gröt, samt arbetas med en trädsked tills det blifwer smidigt. När denna glasur är påstruken, kan derpå garneras med skuren suckat, pomeransskal, syltade körsbär m. m, eller ock öfwerströs med couleurt strösocker; sedan insättes kakan i ugnen i ganska swag wärme, att glasyren får torka.

N:o 392 Spansk eller Smördegs-Tårta.

Smördeg göres lika som till smörbakelse (se No 5): deraf skäres 6 à 7 kakor, efter bottnens storlek på fatet, hwarpå tårtan skall ligga. Dessa kakor piggas med en knifsudd och läggas på plåtar, samt gräddas i någorlunda warm ugn; derefter lägges en af dessa kakor på anrättningsfatet, hwarpå bredes god med socker kokt äpplemos; derpå lägges en smördegskaka, hwarpå syltade hallon bredas; så åter en kaka, hwarpå syltade körsbär bredas; på detta sätt fortfares tills alla kakorna äro upplagda. Då öfwerstrykes tårtan med hwit glasur, gjord af sammanarbetad ägghwita och florsigtadt socker, samt beströs med [ 188 ]couleurt strösocker, hwarefter den insättes i swag ugn att torka. Den kan äfwen, i stället för glasur, öfwerstrykas med hårdt gräddskumm, och garneras med syltade hallon eller körsbär, samt öfwerströs med couleurt strösocker.

N:o 393. Mandel-Tårta.

Ett skålpund sötmandel, hwaribland några få bittermandlar böra wara, skollas och rifwas fina i mortel. Sedan arbetas 16 ägg-gulor, 2 hwitor och 1 skålpund florsigtadt socker, med en trädspade åt en led till dess det börjar höja sig; då tillägges den rifna mandeln, och när den är nedrörd, ilägges 8 lod hwetemjöl att under jemn röring inarbetas: emedlertid böra de öfriga ägghwitorna wara wispade till hårdt skumm, hwilket sist iröres. Derefter öses hela den tillagade massan i en med twättadt smör smord form, samt insättes genast i ugnen, att i ganska swag warme gräddas; ett smordt papper lägges öfwer tårtan, som tål att stå en timma i ugnen, eller tills den har höjt sig: då tages den ut och stjelpes ur formen. Om tårtan skall wara grann, glaseras den på följande sätt: 3 à 4 ägghwitor wispas till hårdt skumm, deri arbetas 8 à 10 lod florsigtadt socker, och dermed öfwerstrykes hela tårtan, och beströs sedan med couleurt strösocker; den kan äfwen garneras i hwad fasoner man behagar, med syltade skurna pomeransskal, körsbär och mera dylikt. Sedan insättes den en stund i ugnen, att glasuren får torka; hwarefter tårtan warsamt lägges på sitt tillärnade fat.

[ 189 ]

N:o 394. Bröd-Tårta.

Sexton ägg-gulor och twå hwitor, tillika med ett skålpund socker, röres åt en led tills det börjar höja sig: då tillägges ett skålpund skollad och stött mandel, 12 lod torkad, fint stött och sigtad limpa eller annat skrädt rågbröd, samt litet stött canel och ganska litet stötta nejlikor; sist iröras ägghwitorna, wispade till hårdt skum, hwarefter massan hälles i en smord form och sättes i swag ugnswärme att gräddas.

N:o 395. Mareng-Tårta.

Af ½ mark twättadt smör, ½ mark rifwet socker och ½ mark skollad och med några droppar watten rifwen mandel, hwaribland några bittermandlar och 34 mark fint hwetemjöl, göres en deg, som utkaflas, och deraf skäres en rund eller aflång botten, på hwilkens kant lägges utaf samma deg en fingers tjock rulle, som bestrykes med ägg-gula, hwarefter den insättes på en plåt i swag ugnswärme, att gräddas; när den är gräddad och kallnad, sättes den på ett bräde och fylles med syltade hallon eller annat sylt som ej har tunn sås, och deruppå lägges tätt med små bollar, tagna med en sked af marengmassa (se Marenger, N:o 439); nu insättes tårtan å nyo i något starkare ugnswärme, att marengerna må hastigt blifwa gula, hwarefter tårtan är färdig att anrättas.

N:o 396. Portugiser-Tårta.

Tjugu stycken ägg-gulor och 1 skålpund stött och sigtadt socker röres åt en led en god halftimma; emedlertid skires ½ skålpund godt [ 190 ]smör, som hälles till den rörda äggmassan. När det är wäl blandadt, iröres ett skålpund fint hwetemjöl och litet rifwet citronskal, och sist iröres ägghwitorna, som med stålwisp böra wara wispade till hårdt skumm; sedan hälles massan i en smord form, och gräddas i swag ugnswärme med smordt papper öfwer.

N:o 397. Krans-Tårta.

Utaf oblat skäres en krans efter fatbottens storlek; sedan skäras 8, 10 à 12 kransar, den ena något mindre än den andra, så att den sista blott blifwer såsom en thekopp i omkrets: nu wispas 8 ägghwitor med stålwisp till hårdt skumm, hwari röres 34 skålpund florsigtadt socker, ½ skålpund skollad och fint skuren sötmandel, litet hackade syltade pomerans- och citron-skal, samt litet stött canel: när detta är wäl inblandadt i massan, läggas oblatkransarna på rent papper, och på oblaten lägges till ett fingers tjocklek af nämde mareng-massa, och öfwersigtas med socker, hwarefter de insättas i någorlunda warm ugn att hastigt blifwa gula, hwarefter de uttagas och uppläggas på sitt fat, den största underst och de öfriga allt som de äro stora till, så att den minsta kommer öfwerst, och det hela formerar en pyramidformig tårta.

N:o 398. Puder-Tårta.

Tjugu ägg-gulor röras åt en led en timma, tillsammans med 3 lod skalade och fint stötta bittermandlar; hwarefter ett halft skålpund rifwet och sigtadt socker, 6 lod puder, [ 191 ]som förut något fått torka, och sist 10 ägghwitor, wispade till hårdt skumm, sagta iröres. Nu har man tillreds en med skirdt smör smord och med mjöl beströdd form: deri slås den tillblandade smeten och insättes i swag ugnswärme att gräddas.

N:o 399. Gateau de Magdalene.

Till en kaka för 15 personer tagas 12 ägg: dessa wägas, och dertill tages lika mycket florsigtadt socker som äggen wäga, lika mycket hwetemjöl, och lika mycket godt smör, hwilket skires; emedlertid sönderslås äggen, gulorna läggas till sockret och arbetas tills det tjocknar; då röres mjölet deruti, sedan det skirda smöret, och sist ägghwitorna, hwilka då böra wara med en stålwisp wispade till hårdt skumm. Haf nu tillreds en smord form, beströdd med hwetemjöl: blandningen hälles deruti och sättes i lagom warm ugn att gräddas; ugnen proberas med en nypa hwetemjöl, som inkastas deri: om mjölet, då det legat ett par minuter i ugnen, endast är gulbrunt, så är ugnen lagom warm. När kakan har wäl höjt sig, uttages den, uppstjelpes och får kallna. Sedan glaseras den med hwit glasur (N:o 393), öfwerströs med couleurt strösocker och sättes i helt swag ugnswärme, att glasuren får torka; hwarefter den kan anrättas. Denna blandning kan äfwen hällas i små formar, då deraf blifwer bakelse, som glaseras på samma sätt.

N:o 400. Fransk Tårta med Sylt.

Härtill tagas 12 ägg-gulor, 4 hela ägg [ 192 ]och 16 lod florsigtadt socker, som arbetas tills det synes blifwa hwitagtigt; då hälles en jungfru skirdt smör och 8 droppar cedro-essens deruti; sedan inarbetas så mycket godt hwetemjöl, att det låter kafla sig så tjockt som en dubbel slant, och deraf skäras 9 à 10 kakor, runda eller aflånga, alltsom man will hafwa tårtan. Dessa sättas på plåtar, smorda med smör, och piggas med en nål, att de ej blifwa blåsiga, samt gräddas sedan i lagom warm ugn, att de blifwa gulagtiga; hwarefter de uttagas och läggas på sitt tillärnade fat med olika sylt mellan hwarje kaka. Därefter öfwerspinnes tårtan med socker, hwilket sker på följande sätt: Man doppar socker i watten och kokar det tills det börjar tråda sig; då doppas fingret eller en sticka i kallt watten, sedan i det kokande sockret, åter genast i kallt watten igen: fäster sockret sig då ikring fingret och blir såsom glas, så är det färdigt att lyftas från elden; men i annat fall, låter man det koka tills det håller detta prof; men med mycken försigtighet, ty det brännes ganska lätt. När det är lyftadt af elden, doppas en styf wisp deruti, hwarmed man slänger och sweper öfwer samt omkring tårtan så långa trådar man kan; hwarefter den är färdig. — Af resten socker, som ej låter spinna sig, kan göras carameller, och om sedan skulle wara något qwar, så brynes det till soja.

N:o 401. Glaserade Wäder-Munkar.

Ett halft stop mjölk, 3 jungfrur skirdt smör, 4 lod socker och en bit citronskal, [ 193 ]sättes på elden. När det kokar, iwispas så mycket godt hwetemjöl, att deraf blifwer en hård gröt, hwilken arbetas öfwer elden med en slef tills den lossnar från botten och bräddar; då lyftes den af elden och får kallna. Derefter inarbetas 9 ägg-gulor, men blott en i sender; sedan mjölas en ren plåt, och af smeten formeras som små äpplen, hwilka läggas i god ordning på plåten. Nu smörjas de med wispade ägg och beströs med hackad mandel, hwarefter de genast insättas i lagom warm ugn att gräddas; när de äro gräddade, tagas de nätt af plåten med en knif. Då har man tillreds socker, kokadt tills det håller caramellsprof, (N:o 473): munkarne sättas på smala trädpinnar och doppas deruti; när glasuren derpå är kall, borttagas pinnarne, och wädermunkarna uppläggas på sitt tillärnade fat.

N:o 402. Wäder-Munkar, kokta i Smör.

Af ett halft stop söt mjölk, jemte 4 lod socker och en bit citronskal, kokas en stadig gröt. När den är kall, uppblandas den, såsom den föregående, men med 6 hela ägg; sedan läggas klimpar deraf, af walnötters storlek, i kokande skirdt smör, hwari de wändas, att de blifwa gulbruna öfwerallt; upptagas sedan och läggas på grått papper. När alla äro gräddade, uppläggas de på anrättnings-fatet.

N:o 403. Grädd-Munkar utan Ägg.

Ett halft stop tjock sur grädda wispas till hårdt skumm; i ett annat kärl wispas så mycket hwetemjöl i tre jungfrur watten, att [ 194 ]det blifwer som en gröt, hwilken nedröres i gräddskummet, och deraf gräddas munkar i en wanlig munkpanna, då den förut är wäl upphettad och smord med skirdt smör. Observeras att munkarna ej få läggas på hwarandra, när de tagas utur pannan, utan läggas utbredda på flera fat, tills de skola anrättas; då uppläggas de högt på anrättningsfatet och öfwersigtas med socker.

N:o 404. Äppel-Munkar.

Till ett qwarter söt mjölk tagas 4 ägg, hwaruti wispas så mycket mjöl, att det blifwer som en wälling: haf då tillreds skalade äpplen, skurna i skifwor, och kärnhusen borttagna med ett litet horn eller pipa. Dessa skifwor läggas i smeten och upptagas, en i sender, med en sked, att något smet medföljer, och lägges i starkt kokande skiradt smör, så många som få godt rum. När de äro ljusbruna på understa sidan, wändas de att gräddas på den andra; upptagas sedan och läggas på grått papper. Då alla äro färdiga, anrättas de på fat, samt öfwersigtas med socker.

N:o 405. Äppel-Baigné.

Äpplena skalas samt skäras midt i tu, och kärnhusen borttagas nätt; sedan läggas äpplena i en kruka och fugtas wäl med franskt win, hwarmed de få stå en timma; derefter upptagas de och läggas på en ren handduk. Då göres en smet af ett qwarter swagdricka, ett matskedblad matolja, som ej är härsken, och så mycket hwetemjöl, att smeten blifwer som [ 195 ]en tjock wälling: sist nedröres deri en ägghwita, wispad till hårdt skumm. I denna smet läggas nu äpplena, omskakas wäl och upptagas med en gaffel samt släppas i kokande skirdt smör, att koka tills de blifwa gulbruna. Då upptagas de och läggas på ett grått papper, samt sedan på ett lock eller plåt, öfwerströs med fint stött socker, och glaseras med en glödgad eller couleur-skyffel; samt äro sedan färdiga att anrätta.

N:o 406. Äppel-Plättar.

Fyra ägg sammanwispas wäl, hwartill slås ett qwarter tjock grädda, ett qwarter söt mjölk och ett rågadt skedblad hwetemjöl: i denna smet iröres ett halft qwarter skirdt smör. Nu har man skalade äpplen, hwilka skäras twärs öfwer i en fjerdedels tums tjocka skifwor. När plättpannan är wäl upphettad och smord, läggas några äppelskifwor i smeten, hwaraf en i sender lägges i hwarje rum i plättpannan, tillika med så mycket smet att rummen fyllas; gräddas sålunda gulbruna på båda sidor. Då de skola anrättas böra de wara wäl warma, samt öfwerströdda med socker.

N:o 407. Grädd-Plättar.

Ett qwarter tjock sur grädda wispas tillsammans med en näfwa hwetemjöl, en jungfru wäl twättade korinter och 4 ägg, hwaraf twänne hwitor borttagas. Af denna smet hälles ett skedblad i hwart rum af en plättpanna, men, i brist deraf, kunna de gräddas i [ 196 ]pannkakspanna. När alla äro gräddade, uppläggas de på fat, öfwersigtas med socker, och serveras warma.

N:o 408. Grädd-Wofflor.

Ett qwarter tjock sur grädda wispas tillsammans med ett halft stop watten, 2 jungfrur smält smör, 2 à 3 ägg, allt som de äro stora till, och så mycket hwetemjöl, att smeten ringlar sig efter wispen då den upplyftes. När woffeljernet är wäl warmt, smörjes det med wax till första wofflan, men till de öfriga behöfwes det ej. När alla äro gräddade, uppläggas de ordentligt på anrättningsfatet, samt öfwerströs med sigtadt socker, och gifwas warma till bordet.

N:o 409. Strufwor.

Till ett ordinärt fat af denna bakelse tagas 8 ägghwitor och en gula, hwilka wispas wäl tillsammans; sedan iwispas 13 lod rifwet socker och 15 lod hwetemjöl. En liten kopparpanna sättes nu på elden med skirdt smör: när detta kokar, hälles ett skedblad af den ofwan beskrifna blandningen uti en liten tratt, hwilken föres fram och tillbaka samt i rundlar så högt öfwer det kokande smöret, att smeten, då den nedkommer deri, är smal som ett halmstrå. När strufwan är på detta sätt gjord, efterses noga om den börjar blifwa gulbrun på undra sidan: då wändes den med twänne små trädspadar; när strufwan äfwen börjar blifwa brun på andra sidan, upptages den och lägges öfwer en smal kafwel, klädd [ 197 ]med grått papper, der den blifwer liggande tills den är wäl kall; så fortfares så länge någon smet är qwar, hwarefter strufworna ställas på kant öfwer hwarandra på anrättningsfatet, samt öfwersigtas med socker.

N:o 410. Ägg-kransar.

Till ett fat för 10 personer tagas 6 ägg-gulor och 6 rågade matskedblad stött socker, hwilket arbetas tillsammans åt en led, tills det tjocknar; derefter inarbetas så mycket hwetemjöl att deraf blifwer en stadig deg, hwilken upplägges på bakbordet, och utkaflas till en slants tjocklek, hwaraf skäres i fason af kransar, eller hwad annan fason man behagar, blott kanterna derpå blifwa här och der iskorrade. Emedlertid skires godt smör, wäl fritt från salt, och, då det kokar, iläggas några bakelser i sender, hwilka, då de på ena sidan fått wacker färg, wändas, och, då de synas färdiga, upptagas och läggas på grått papper; på detta sätt förfares med alla bakelserna, hwarefter de anrättas på fat, öfwersigtade med socker.

N:o 411. Smör-Bakelser.

Sedan smördegen (N:o 5) är utkaflad för 4:de eller 5:te gången till en fjerdedels tums tjocklek, utskäras deraf med en stor thekopp eller annan passande form runda kakor; dessa urtagas midtuti med ett litet horn, så att kakorna komma att se ut som kransar, hwilka sättas på plåtar, smörjas med sammanwispad ägg-gula och watten, samt öfwerströs med [ 198 ]groft stött socker, och insättas sedan i någorlunda warm ugn att gräddas. Smörbakelse kan äfwen skäras med bakelsesporren som spiror, fyrkanter eller i hwad annan fason man behagar.

N:o 412. Smörstänger.

Wanlig smördeg (N:o 5) utkaflas till en fjerdedels tums tjocklek; deraf skäras qwarters långa och fingers breda rimsor, hwilka wridas 2 à 3 hwarf, och fasttryckas i båda ändarne wid plåten, samt öfwersigtas med stött socker; hwarefter de insättas i någorlunda warm ugn. Serveras sedan helst warma.

N:o 413. Canapeer.

Då smördeg (se N:o 5) 6:te gången utkaflas, bör den hafwa en tums tjocklek, och deraf skäras halft qwarters breda rimsor, som uppläggas på kafweln längs utåt densamma, och afskäras på twären, medelst en fin ståltråd, uti tunna skifwor af en slants tjocklek, hwilka sedan läggas ett stycke från hwarandra på rena plåtar, och gräddas i swag ugnswärme; hwarefter de uppläggas på grått papper. När Canapeerna skola anrättas, läggas twå och twå bitar tillsammans, med något slags bärgelé emellan, på sitt tillärnade fat, samt öfwerströs med florsigtadt socker.

N:o 414. Krokan-Bakelse.

Tag dertill 7 ägg-gulor, 2 hwitor, en struken thekopp florsigtadt socker, och 3 [ 199 ]matskedblad skirdt smör; hwaruti lägges så mycket godt hwetemjöl, att deraf blifwer en lös deg, som utkaflas på bordet till en fjerdedels tums tjocklek. Nu smörjas små krusiga bakelseformar med skirdt smör, och af den utkaflade degen skäras bitar som slås deri (se N:o 10, sid. 7): pigga dem sedan med en nål, och sätt dem i ugnen att gräddas tills de blifwa gulaktiga, hwarefter de stjelpas ur sina formar. När de skola anrättas, lägges citron-crème deri, hwarefter de äro färdiga.

N:o 415. Goråns-Bakelse.

De göras på samma sätt som de föregående, men till dessa kan tagas något mindre socker. När de skola anrättas, wispas ett halft qwarter tjock grädda tillsammans med ett matskedblad stött socker till hårdt skumm: i bakelserna lägges först litet sylt, och sedan fyllas de med gräddskumm; hwarefter de genast anrättas.

N:o 416. Grädd-Bakelse.

Ett halft stop tjock, söt eller sur grädda wispas tillsammans med ett skedblad socker till hårdt skumm: deri lägges rifna skalet af en citron, och åter ett par skedblad stött socker samt 6 ägg-gulor, ett halft qwarter godt hwetemjöl, och sist 6 ägghwitor, wispade till hårdt skumm. När allt detta är wäl omblandadt, öses det i små formar, som äro smorda med skirdt smör och beströdda med hwetemjöl, samt gräddas i ej för het ugn; stjelpes sedan utur sina formar, och anrättas genast.

[ 200 ]

N:o 417. Drottning-Stänger.

Till ett halft stop watten tages 9 lod twättadt smör, 5 lod socker samt gula skalet af en half citron: detta sättes på frisk eld att uppkoka; då arbetas så mycket hwetemjöl deri, att det blifwer en stadig deg. När den lossnar från bottnen på kastrullen, lyftes den af elden och får kallna. När degen är wäl kall, inarbetas 7 stycken ägg; men blott ett i sender. Sedan tagas klimpar af degen med en sked, hwilka läggas på ett wäl mjöladt bakbord och rullas till fingers tjocklek och ett godt halft qwarters längd, samt läggas i wackra fasoner på en mjölad plåt. Sedan smörjas de med sammanwispadt ett skedblad watten till hwarje ägg-gula, och beströs med hackad rostad sötmandel, hwarefter de gräddas i ej för het ugn. När de skola anrättas, ställas de efter hwarandra på fatet, något högt; då de serveras, gifwes sylt dertill. Om man will nyttja dessa bakelser på grannare bord, så glaseras de med caramell-socker, (N:o 473), såsom de nästföljande.

N:o 418. Grefwinnans Bakelse.

Degen tillredes och kokas, likasom den föregående, samt blandas, sedan den är kall, med 5 à 6 ägg; hwarefter den lägges i spritsen och fasoneras derigenom på en mjölad plåt i ringar, hwilka genast insättas i ugnen att i swag wärme långsamt gräddas; sedan tagas de nätt af plåten med en tunn knif. Nu bör man hafwa tillreds smala trädpinnar, ungefär ett qwarter långa, som stickas igenom hwarje bakelse; derefter smörjes en ren tälgsten med [ 201 ]matolja, men aftorkas straxt. Nu kokas ett stycke socker till caramell (se N:o 473). Då det håller caramellsprofwet, lyftes det af elden, och öfra sidan på bakelserna doppas deri, den ena efter den andra, samt sättas på tälgstenen att kallna. När alla äro på detta sätt glaserade, borttagas pinnarne, och ena kanten af bakelsen doppas uti caramells-sockret, och så uppsättas de kant i kant, såsom krokan; men allt detta måste göras hastigt, ty annars kallnar caramells-sockret; derföre är bäst att hafwa ett par små eldkol under caramells-skopan, medan man glaserar.

N:o 419. Petits Choux au four.

Dertill göres en sådan deg som till Drottning-stänger (N:o 417), hwaraf bakelser i fason af hönsägg formeras och läggas på en mjölad plåt, smörjas med wispad ägg-gula och watten, samt öfwerströs med hackad och rostad mandel. Sedan gräddas de i ugnen att de endast blifwa gulaktiga; derefter öppnas de nätt, och litet sylt lägges i hwarje bakelse; hwarefter de kunna anrättas.

N:o 420. Sprits i Ugn.

Sådan deg som till Drottning-stänger lägges i spritsen och uttryckes i wackra fasoner på en litet mjölad plåt, samt öfwerströs med hackad och rostad sötmandel; hwarefter bakelsen insättes i lagom ugnswärme att gräddas.

N:o 421. En annan sort Sprits.

Saltet twättas wäl ur 20 lod smör, hwarefter det arbetas med en trädsked i ett djupt [ 202 ]stenfat, tills det blifwer smidigt och löst. Då blandas dertill 2 lod skollade och fint stötta bittermandlar, ett knappt skålpund hwetemjöl, och socker efter smak. Allt detta arbetas wäl tillsammans och tryckes genom spritsen på papper, i hwad fason man behagar, samt gräddas i ej för het ugn.

N:o 422. Socker-Spån med Smör.

Till 8 ägg-gulor tagas 3 jungfrur florsigtadt socker, 3 jungfrur skirdt smör, ett halft qwarter hwetemjöl, 4 à 5 droppar cedro-essence: detta blandas wäl tillsammans, och utbredes en god qwart tum tjockt på en ren plåt, och insättes i swag ugnswärme att gräddas. Derefter uttages den, och bakelsen skäres i hwad fason man behagar, samt krökes öfwer en kafwel; men detta bör göras fermt, ty om de blifwa kalla, så låta de ej kröka sig.

N:o 423. Socker-Spån utan Smör.

Elfwa ägg wispas wäl tillsammans med ett skålpund florsigtadt socker; om äggen äro stora tagas blott tio. När det börjar hwitna, röres en mark hwetemjöl deruti; sedan utbredes af denna smet på plåtar i hwad fason och så stora man will hafwa bakelserna; hwarefter de gräddas i swag ugnswärme, och krökas omkring en rund pinne, så snart de äro tagna utur ugnen.

N:o 424. Socker-Spån på annat sätt.

Uti 10 wäl wispade ägg inarbetas en half mark hwetemjöl, att det blifwer en deg; [ 203 ]dertill lägges ett skålpund florsigtadt socker och 6 droppar cedro-essence, hwarmed det arbetas tills det blifwer så tunnt att det, i fason af spån, låter utbreda sig på plåtar, hwilka böra wara waxade. Sedan gräddas de i swag ugnswärme och krökas som de föregående medan de äro warma.

N:o 425. Annan sort Socker-Spån.

Till ett fat för 20 personer tages ett qwarter skirdt smör, hwilket röres tills det börjar hwitna; då iröres åt samma led ett qwarter sigtadt socker, rifna skalet af en citron, ett qwarter hwetemjöl samt 4 ägg. När allt detta är wäl blandadt, utbredes det med en knif på skrifpapper, en knapp fjärdedels tum tjockt; sedan strös hackad mandel deröfwer, hwarefter det insättes i ugnen att i swag wärme något höja sig, men ej blifwa brunt: då framdrages papperet i ugnsmunnen, och af degen skäras så stora spånor man will hafwa, samt tagas med en tunn knif lösa från papperet och läggas straxt öfwer en rund kafwel, hwarest de blifwa liggande tills de blifwa wäl kalla och styfwa, hwarefter de uppläggas på sitt tillärnade fat.

N:o 426. Mandel-Spån.

Ett halft skålpund sötmandel, hwaribland 6 à 8 bittermandlar, skållas och stötas i mortel till en fin massa; dertill läggas 3:ne ägg-gulor, en hwita, ett matskedblad skirdt smör, 3 matskedar hwetemjöl och 8 lod florsigtadt socker, som blandas wäl tillsammans. Sedan utbredes denna smet jemt på oblat-bitar, skurna [ 204 ]som lagom stor mandelspån; emedlertid inlägges i en warm ugn käppar eller till hälften rundade trädstycken, liknande kaflar: när dessa äro wäl heta, lägges deruppå först papper och sedan bakelserna, samt sättas i någorlunda warm ugn att gräddas, hwarefter de genast öfwerstrykas med hwit glasur samt beströs med couleurt strösocker, eller ock med skuren sötmandel; derefter insättas de åter i ugnen tills glasuren fått litet torka; hwarefter de kunna anrättas.

N:o 427. På annat sätt.

Ett halft skålpund sötmandel, deribland 6 à 8 bittermandlar, skalas och hackas fint samt blandas med 4 wispade ägg, en jungfru franskt bränwin och ett halft skålpund florsigtadt socker. Derefter smörjes en plåt med god matolja, men aftorkas straxt; på denna plåt hälles blandningen, och utbredes med en tunn knif till en fjerdedels tums tjocklek, och sättes i swag ugnswärme att gräddas. När degen är halfgräddad, uttages den, och deri göres skorror, allt efter den storlek man will hafwa bakelserna; hwarefter de straxt insättas i ugnen att fullgräddas. Sedan tagas de nätt af plåten med en tunn knif och läggas öfwer en kafwel att kromas. När de äro wäl kalla, kunna de anrättas.

N:o 428. Mandel-Kransar.

Till ett fat för 20 personer tages ett skålpund sötmandel, hwaribland 8 à 10 bittermandlar böra wara: mandeln skalas och stötes mycket fint tillsammans med 2:ne ägghwitor; dertill läggas nu 16 lod florsigtadt [ 205 ]socker, hwilket arbetas wäl in i massan. Under arbetet blandas åter 3:ne ägghwitor deruti, men blott en i sender; sedan lägges massan uti en kastrull att på swag eld, under jemn omröring, litet afdunsta, hwarefter man låter den gå genom en sprits med stjerna, och formerar deraf små kransar på ett smordt papper, hwilket är lagt på en plåt. Nu insättas de i ugnen att gräddas; när de äro gulaktiga, uttagas de och skiljas från papperet medan de äro warma, ty eljest blifwa de swåra att få derifrån.

N:o 429. Krokan.

Mandelkransar (se N:o 428) öfwerströs med couleurt strösocker innan de insättas i ugnen att gräddas. Af samma sort deg utkaflas efter fatets storlek en tunn botten, hwaruppå uppwikes en twärfingers tjock kant. När denna botten äfwen är gräddad, lägges den på det tillärnade fatet, och då utbredes något slags klart sylt, såsom rödt eller hwitt winbärs-gelée, på bottnen; men aktas noga att intet sylt kommer på kanterna. Nu lägges ett stycke socker och litet watten i caramells-skopan, att koka tills det håller caramellsprof (se N:o 473); då lyftes det genast af elden, och deri doppas ena kanten af mandelkransarna, och sedan fasttryckes den ena efter den andra på kanten af syltbottnen; på detta sätt fortfares hwarf på hwarf, tills krokanen är så hög man will hafwa den. Öfwerst i krokanen sättes, om det finnes, en lefwande, men i annat fall en gjord blomma.

[ 206 ]

N:o 430. Cedro-Bakelse.

Ett skålpund florsigtadt socker och 8 ägg-gulor arbetas wäl tillsammans; sedan inarbetas ett rågadt qwarter hwetemjöl samt 9 à 10 droppar cedro-essence. Derefter utkaflas degen på bordet en fjerdedels tum tjock, hwaraf utskäras bakelser med hwad form som helst. Haf då tillreds en plåt, som är wäl upphettad och smord med wax, samt sedan litet swalnad: sätt bakelserna derpå och för dem in i ugnen att i swag wärme få höja sig: den som behagar, kan blanda litet barbarissaft med så mycket socker, att det blifwer tjockt, och dermed måla på bakelserna innan de insättas i ugnen. När de äro gräddade, tagas de af plåten medan de äro warma, och sättas i ett swalt rum, till dess de skola anrättas.

N:o 431. Snäck-Bakelse.

Till ett halft skålpund florsigtadt socker tagas 5 ägghwitor, hwilka wispas med stålwisp till hårdt skumm, hwaruti sockret wäl nedröres. Nu hälles denna blandning i en sprits med rund pipa, och tryckes derigenom, i fasoner af snäckor, på papper, utbredt på plåtar; bakelsen öfwerströs med sigtadt socker; men det som faller bredwid på papperet bortblåses wäl. Sedan föras de in i ugnen att i swag wärme stå en half timma. Observeras att bakelserna få icke blifwa bruna, utan böra wara helt hwita, äfwen då de uttagas.

N:o 432. Fras-Bakelse.

Goda ägghwitor wispas till hårdt skumm, [ 207 ]hwari lägges 2 lod florsigtadt socker, litet stött vanille, samt 2 à 3 skollade och fint hackade sötmandlar till hwar ägghwita. När allt detta är wäl sammanrördt, formeras deraf bollar af hönsäggs storlek och läggas på en ren plåt, smord med hwitt wax; hwarefter de öfwerströs med couleurt strösocker och insättas i helt swag ugnswärme att der stå en half timma. Derefter uttagas de och ställas på en warm kakelugn att widare torka.

N:o 433. Citron-Bakelse.

Man kramar saften ur 3:ne citroner och rifwer gula skalet af 2:ne med ett stycke socker, af omkring ett halft skålpunds wigt, något mer eller mindre, alltsom citronerna äro stora och saftiga till. Allt detta, tillika med ett halft qwarter watten samt 10 à 12 ägg-gulor, slås i en kastrull och sättes på frisk koleld att under jemn wispning uppkoka, hwarefter det aflyftes; men med wispningen fortfares tills mesta hettan är afgången: då borttages wispen, och crèmen får rigtigt kallna. Emedlertid wispas ägghwitorna till hårdt skumm, som nedröres deri, hwarefter crèmen hälles i små krusade papperslampor, som äro ställda uti små pastejformar. Sedan öfwerströs de med florsigtadt socker, samt insättas i ugnen, der de i swag wärme få långsamt höja sig, hwarefter de uttagas, och få kallna innan de anrättas.

N:o 434. Bisquit-Bakelse.

Man skiljer hwitorna från 12 ägg: dessa hwitor wispas till hårdt skumm, och deri [ 208 ]nedröras först ägg-gulorna, dernäst 12 lod florsigtadt socker, derefter 12 lod hwetemjöl; sedan utbredes smeten på papper ett finger tjockt och öfwerströs först med skollad och i tunna skifwor skuren sötmandel, och sedan med florsigtadt socker, hwarefter den genast insättes i swag ugnswärme att gräddas. Sedan skäras deraf bakelser af hwad fason man behagar, hwilka äro genast färdiga att anrätta.

N:o 435. Bisquit-Bakelse i Lådor.

Smeten dertill göres alldeles som den föregående; men i stället för att utbreda den på papper, öses smeten i små dertill gjorda papperslådor, och öfwersigtas sedan med fint socker; men om något socker fallit på plåten omkring lådorna, så bortblåses det wäl. Derefter insättas de i ugnen, att i swag wärme höja sig och blifwa ljusgula till färgen.

N:o 436. Lösa Mandel-Formar.

Ett halft skålpund sötmandel, hwaribland 5 à 6 bittermandlar, skollas och stötas fint i mortel; under stötningen påhälles några droppar watten. Nu skiras 8 stycken ägg, gulorna läggas i en kastrull, tillika med 14 lod florsigtadt socker, hwilket arbetas med en trädspade eller styf wisp tills det börjar höja sig: då ilägges mandeln, dernäst 3 lod fint hwetemjöl under jemnt rörande åt samma led, samt sist ägghwitorna, som då böra wara wispade till hårdt skumm. När detta är wäl nedrördt, hälles blandningen i formar, som äro smorda med skirdt smör och beströdda med hwetemjöl, [ 209 ]hwilka sättas på plåtar, samt införas i ugnen att i swag wärme gräddas. När de först hafwa höjt sig, och sedan något lagt ned sig, äro de färdiga.

N:o 437. Torra Mandel-Formar.

Allt saltet twättas wäl ur en half mark godt smör, hwilket sedan arbetas tills det blifwer smidigt: då inarbetas en mark hwetemjöl, 24 lod stött socker, 1 lod bitter- och 3 lod söt-mandel, skollad och fint stött, samt en ägg-gula. När allt detta är wäl blandadt, strykes det i små krusiga formar, som insättas, uppå en plåt, i swag ugnswärme att gräddas. När de blifwa gula till färgen och se torra ut, så äro de färdiga att taga ur ugnen, men stjelpas ej ur formarna förrän mesta hettan är afgången.

N:o 438. Låd-Bakelse.

Till ett halft skålpund florsigtadt socker tagas 12 ägg, hwaraf gulorna läggas till sockret, tillika med 3 à 4 skollade och stötta bittermandlar. Detta arbetas tillsammans åt en led, tills det börjar höja sig och blifwa tjockt: då rifwes skalet af en half citron deruti, hwarefter hwitorna, wispade till hårdt skumm, nedröras sagta. Sedan öses smeten i förut gjorda små papperslådor, men ej för fulla; derefter öfwerströs de först med florsigtadt socker och sedan med couleurt strösocker, samt insättas uti ugnen att i swag wärme gräddas. Då de äro något höjda och gulaktiga till färgen, äro de färdiga att anrätta.

[ 210 ]

N:o 439. Lösa Marenger.

Man skiljer 10 ägghwitor mycket wäl från gulorna, och hwitorna wispas, helst med stålwisp, till hårdt skumm; nu bör man hafwa tillreds fint florsigtadt socker, hwaraf tages 24 lod, som inröres uti det hårda skummet, tillika med 4 droppar cedro-essence. Af denna smet tagas med en silfwersked bollar af små hönsäggs storlek, hwilka sättas på papper, som är utbredt på ett bräde, hwarefter de öfwersigtas tjockt med fint socker; men det som fallit på papperet bortblåses. Derefter insättas de på sitt bräde i ugnen, att i swag wärme och under jemn uppsigt blifwa ljusgula; då uttagas de och läggas twå tillsammans med litet sylt midtuti. Sedan anrättas de något högt på sitt fat; och, om man will hafwa dem granna, öfwerspinnas de med socker. (Se Spunnen Sockerhufwa, N:o 475).

N:o 440. Torra Marenger.

Till 10 ägghwitor, wispade till hårdt skumm, tages ett skålpund florsigtadt socker, 5 droppar cedro-essence, samt 8 lod skollade och i strimlor skuren sötmandel, hwilket sakta nedröres i skummet: deraf tages med en silfwersked lagom stora Marenger, som läggas på smordt papper, utbredt på jernplåtar, samt öfwersigtas med fint socker; men det som derwid kommit på papperet, bortblåses wäl; sedan insättas de i ugnen, att i ganska swag wärme stå i 3:ne timmar att blott torka; hwarefter de kunna anrättas.