Hoppa till innehållet

Hemmen i den nya verlden

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hemmen i den nya verlden, Första delen
av Fredrika Bremer
 Första delen Andra delen Tredje delen


[ titel ]

HEMMEN

I

𝔻𝔼ℕ ℕ𝕐𝔸 𝕍𝔼ℝ𝕃𝔻𝔼ℕ.


EN DAGBOK I BREF, SKRIFNA UNDER TVENNE ÅRS
RESOR I NORRA AMERIKA OCH PÅ CUBA.


AF

FREDRIKA BREMER.


 ”Sjunger Herranom en ny viso.”
 Ps. 149.


FÖRSTA DELEN.


STOCKHOLM, 1853.

P. A. NORSTEDT & SÖNER,

Kongl. Boktryckare.

[ Innehåll ]

INNEHÅLL

AF FÖRSTA DELEN.

Till Läsaren sid. iii.
Till mina Amerikanska vänner sid.» vii.
På hafvet. The Canada. Gudstjenst om bord. Ätande och drickande. Sällskap; bekantskaper. Stormiga nätter. Sånger. Ankomst till Halifax. Resa derifrån till New-York. Hafvets skönhet; ljusexplosioner. Fågeljagt. sid. 1—12.
Ankomst till New-York. Astorhouse; mottagning. M:r Downing. Greenwood-Cemetary. Afton hos Miss Lynch. Resa uppför Hudson. M:r Downings villa. Karaktär af hans hem. Hemlif. sid. 13—26.
Morgon-bröllop. Umgängeslif vid Hudson. Måltider. Naturens skönhet; löfskogens prakt. Sköna stunder. Läsning af Amerikas skalder: Bryant, Lowell, Emerson. Karaktär af deras skaldskap. Miss C. Sedgewick. Flera utfärder. Indiansk sommar. Besök till Blithewood. Catskill-bergen. Vackra unga flickor. Möte med Bergfalk. Lowells Prometheus, Emersons »Give all to love.» Bekantskap med Springs. Downings sällskap och samtal. Morgon-scene vid Hudson. Hemmen. Lif på floden. Robert Fultons första försök. Floden. sid. 27—59.
Ankomst till Brooklyn. Rose-cottage. Intryck af lifvet i och med den nya verlden. Återblick till dagarne vid Hudson. Små resor med Downings. Tyst talande. Besök till familjen Hamilton. Washington Irwing. Sköna aftnar. Sista aftonen med Downings. [ Innehåll ]|Romantiska scener och intryck. Färd till M:r Putnams villa. Staten Island. Den gyllne skogen. Sträfsamma dagar i New-York. M:rs Skyler. Besök i skolor och instituter. Wards Island, Emigrants-Asylet. M:r Colden. Hemmet för fallna qvinnor. Hoboken; de Elyseiska fälten. Åter i Rose-cottage. Marcus och Rebecca; deras barn och hem. Ungdomligt lif i Amerika. Klimatets ombytlighet. H. W. Channing. Planer för resor med mina nya vänner. sid. 60—85.
Färd till North-American-Phalauxtery. Första intryck af anstalten. Grupperna. Frukosten. Vandringar och samtal. Phalanxtere-Associationens idé, vilkor, tillstånd. Behagliga fruntimmer. Vacker ungdom. Betänkligheter mot anstalten, dess svagheter, dess goda sidor, dess ädla syften. Åter i Rose-cottage. Hemlif. H. W. Channing och hans vänner. Besök hos den unga skaldinnan Anne L. i New-York. Channings extemporerade föreläsning. Rutger Institut. Unga författarinnor. För tidig offentlighet. Sällskapslif; frågor. Bloomingdale. M:rs L. Lifvande lif; dödande lif. Aftonsällskap hos Miss Lynch. Skön gudstjenst. New-Yorks middagar. Anne L. Aftonsällskaper. Operan. H. James tal öfver christlig socialism. Channings opposition. sid. 86—119.
Sista dagarne i New-York. H. W. Channings andra extemporerade tal. Ett aftonsällskap. Afresa till Connecticut och Massachusett. Ankomst till Hartford. M:rs Sigourney. Afton i Worcester. Elihu Burrit. Kriget och freden. Små landtliga hem. Oxbridge. Kall natt. Skön nordisk morgon. Tacksägelsefesten. Utflygt till Hope dale. Patriarken Adin Balou. Hope dale samhällets föremål. Boston. Predikanten M:r Parker. Resa till Concord. Besök hos W. Emerson. Elisabeth H. Morgonvandring. Nya Englands små hem. Socialist-möte om afton i Boston. P. S. Återblick på Emerson. sid. 120—140.
Bekantskaper i Boston. Alcott, M:r Barnard, H. Longfellow, J. R. Lowell, Garrison m. fl. Ellen och William Kraft, flygtade slafvar. Charles Sumner och Wendel Phillips. Theater. Miss Ch. Cushman som aktris och person. Dagar af muntert lif. Sorgligt afbrott. Goda nyheter. Concert. Beethovens fjerde symfoni. M:r Parkers predikan, samtal. Resa till Cambridge. Skalden Lowell, hans maka och hem. Mordet af Professor Parkman. Cambridge bibliothek, den Svenska afdelningen. Sällskapslif. [ Innehåll ]|H. Longfellows hem. Ett bi. Ensliga vandringar. Julafton. Prydnader inom hemmen i Ny Englands stater. Skalden Whittier. Karaktär af Cambridge. sid. 141—162.
Flyttning till Boston. Svenska Consuln Benzon. Hans hus. Fruntimmersdoktorn Miss H. Hennes hem, karaktär; föreläsningar. Emanciperade fruntimmer. Alcotts »conversations», transcendentalism. sid. 163—171.
Sjuklighet. Läkare. Alleopathi och Homöopathi. Besök hos Emersons i Concord. W. Emersons individualitet. Hans skrifter. Utdrag ur dessa: om sjelfförlitande. Om vänskap. Ny Englands transcendentalister. Miss M. Fuller. Möte med M. Spring i Boston. Samtal med Alcott. Hans skola, hans syften. M:rs Br. och fashionabelt sällskap. Ett annat »fashionabelt party», penningedryghet, folk »above fashion»; den nya aristokratien. Philantropen D:r How. Laura Bridgeman. sid. 172—210.
Friska känslor; glada tankar. Pilgrimerna, majblomman. Första Puritanska kolonien i Norra Amerika. Dess historia, hjeltemod, kamp och seger, utbredning, inflytande på Nord-Amerikanska Staternas befolkning och statsskick. Ny-Englands mannen och hans lefnadsmål. Samhälls-idealer. Amerikanaren. Amerikanskan. Amerikanska hemmet. Qvinnans ställning. Samhällets växt. Anty Slavery möte. Neger-vältalighet. Qvinlig talare. M:r Quincy, M:r W. Philipps. Besök i Bostons stadshus. Amerikanska talare. Boston Common. Slädåkande. Jetteslädor. Amerikas luft olik Europas. Dess verkan på kropp och själ. M:rs Kembles läsning af Shakespeare. Olika klasser bekanta. Egenhet i röster och tonfall. Nathanael Hawthorne. Det stora stenanletet. Skriftställarinnor och skaldinnor i Norra Staterna. Enskilta sorger. Besök i Lowellska fabriken. Sjömanspredikanten. Hufvudsekter i Norra Amerika, trinitarier och unitarier. D:r Ellery Channing, karaktär, lefnad och död. Sköna dagar. Samtal med W. Emerson. Stoicismen och christendomen. Min doktor. M:rs Kemble. sid. 211—268.
New-York. Hälsotillstånd i Norra Staterna. Orsaker till sjuklighet. Återblick till Boston. Flera »Conversations». Större [ Innehåll ]|interesse. W. Emerson. Fanny Kemble och Laura Bridgeman. Afsked till Pilgrimsstaten. Åter i Rose-cottage. Predikanten M:r Beecher. Kyrkor, ritual, sånger, böner i N. Amerika, i Sverige. Jean Pauls förslag. Resplaner. Den stora vestern. M:rs Kirkland. Hvad en Yankee är. Yankee-ynglingen och kejsar Nicolaus. Statsmannen Henry Clay. Små motgångar. Hemtrefnad. Besök i Female Ackademy i Brooklyn. Skolans inflytande på qvinno-karaktären. Dess mål. Blick på allmänna ärender och på dagens stora strid inom Förenta Staterna. Rykte om Jenny Linds ankomst. Köld. Längtan till söder. Afresa söderut. sid. 269—305.
Charleston, södra Carolina. Ännu kallt men öfverallt blommor och grönskande träd. Luftförändringar under resan på hafvet emellan New-York och Charleston. Första intryck af staden (Charleston), slafvarne och slafveriet. Föresatser med afseende på slafverifrågan. M:rs Howland. sid. 306—314.
Södra Carolina. Skönhet af luft, blommor och skogar. Lif-eken, Magnolian. Amerikas näktergal, Colibri. Tjusande intryck. Njutning af lifvet. Angenäma bekantskaper. M:rs H….k. En dag på Belmont. Pick-nick på Sullivans ö. M:r och M:rs Gilman. Brudvigsel i kyrka. Samtal öfver slafveriet. Hus-slafvar. Oväntad moralisk blindhet. Slafveri-institutionens verkan på de hvita. M:rs Howlands hem och familjelif. Starka frukostar; sköna aftnar. Seminoli-Indianhöfdingen Osceola. Casa Bianca vid floden Pee-Dée. Ex-ministern Poinsett och hans fru. Skön trädgård. Rikedom af träd och växter i Amerika. Aftonsamtal. Ensliga vandringar på plantagerna. Samtal med negerslafvar. Negerpredikan. Slafbyarue. Slafvarnes lif och tillstånd på risplantagerna. Eldflugor. Stilla dagar. Fridsbud af den inre rösten. Färd på Vaccamaw-floden. Åter i Charleston. Carolina-Senatorn Calhouns begrafning. sid. 315—358.
Camp-meeting. Nattligt uppträde, åska, eldsaltaren, hymner, predikningar, häftiga omvändelser. Negrernas läger, exalterade lif. Morgon-predikanter. Populär vältalighet. Negrernas fattlighet af kristendomens Evangelium, glädje deri. Verkan på negrerna af dessa Camp-meetings. Afresa till Savannah, derifrån till Macon; ödsliga nejder, munter ungdom. Skön morgonandring. Rosehill Cemetary. M:r Sherbe. Resa till Montpellier. Biskop [ Innehåll ]|Elliott. Unga flickor, aftonlekar. Morgonbön. »En kristen gentleman». sid. 359—387.
Vineville nära Macon i Georgia. Amerikanska hem, vackra seder. Amerikanska husmödrar. Indian-stammar i södra Staterna. sid. 388—395.
Savannah. »Den största autograph-samlare i verlden». Olika intryck. Antislavery-personer i södern och deras verksamhet. Georgias framtid. Georgias första kolonisering. James Oglethorpe. Negrerna i Savannah. Negerpredikanter. Negerbarnens anlag. Bonaventure. Orphan Asylum. sid. 396—416.
Columbia. Resa uppföre Savannah-floden. Urskogen. Bomullsdyrkare. Sjelfsvåldig ungdom. Ankomst till Augusta. Slafbefriare. En slafvinna. Besök på plantager. Jordätarne. Herr Grön och hans familj. En fest. Negersånger. En slafmarknad. Goda slafägare. Tankar i Georgia öfver slafveriet. Amerikas pligt mot Afrika. Gigantiska forn-djur. Negerbröllop. »Corues» i södra staterna. Ensamma vandringar. Åter i Charleston. Goda vänner. J. W. Miles bok. Södra Carolinas aristokratiska lynne; kolonisering, asylegenskap. Slafstaternas tillstånd i förhållande till fristaterna. Södra staternas egna belägenhet. Hvad de borde göra. Negerfolkets lynne. Uppträde ur deras lif i Charleston. Aristokratiskt lynne hos negrerna. Svårigheter vid negerslafvarnes emancipation. Den hvita befolkningens uppgift. Qvinnorna i slafstaterna. Tre klasser slafägare. Sällskapslif. Familjelif. Gudstjenst af negrer. Charlestons mysterier. Farväl till södern. sid. 417—463.



Hemmen i den nya verlden, Andra delen
av Fredrika Bremer


[ Innehåll ]

INNEHÅLL

AF ANDRA DELEN.

Afresa från Charleston. Sjöresan. Spaniorer ombord. Ankomst till Philadelphia. Sällskapslif; samhällslif. Välgörande stiftelser: Lunatic Asylum; Girard College; Philadelphia penitentiary m. fl. Philadelphia fattighus. Qväkarne. Qväkare-qvinnor. Lucretia Mött. Svenska kyrkan i Philadelphia. Den gamla svenska kolonien vid Delaware; dess öden; nu lefvande afkomlingar. Benjamin Franklin. Qväkare-sektens uppkomst. Georg Fox; hans lif och lära. Qväkare-principen. William Penn. Pensylvaniens kolonisering. Qväkare-statens syftemål. Qväkarne och Puritanerna. Kritik af qväkare-läran. Qväkare-lärans närvarande inflytande. Verldsliga qväkare. Schismer i qväkare-församlingen. En gudstjenst hos de orthodoxa qväkarne; en annan hos de unitariska. Lucretia Mött som predikerska. Förenta Staternas »Declaration of Independance». Infall af Franklin. Mitt hem i Philadelphia. Professor Hart. Angenäma bekanta. Ett qväkare-hem. Mary Townsend. Om fruntimmernas ställning i läroståndet. Medicinskt Collegium för fruntimmer. Philadelphia och dess omgifningar. Afresa till Washington. Washington. Kapitolium. Senaten. Representanternas hus. En afton vid White house. President Taylor. Vice President Filimore. Samtal med H. Clay. Dorothea Dix. Henry Clay och Daniel Webster som talare. Morgonbesök hos presidenten. Sällskapslif på hotellet. Miss Lynch. sid. 1—58.
Mitt nya hem i Washington. Vigtiga tilldragelser. President Taylors död. Filimores inträdande i hans ställe som Förenta Staternas president. Yttre stiltje, inre kamp i det politiska lifvet. Den fjerde Juli. Resa till Mount Vernon. Senatorn M:r Corvin. Washington och Gustaf Wasa. Washingtons testamente. Washington och hans mor. Striden på kapitolium under närvarande kongress. Karakter af senaten; af representanternas hus. Det stora tvist-äplet. Partiernas ställning till detta. H. Clays [ Innehåll ]|Compromiss-bill. Senatorerna: H. Clay, M:r Hall, general Houston, Corwin och Chase, M:r Seward, Judge Berrian, Daniel Webster, general Shield, Judge Douglas, Colonel Benton, Creolen M:r Soulé, M:r Dickenson, M:r Foote. Utsände från Mormonerna. Om denna sekt och dess stiftare. Mitt familjelif i Washington. President Taylors begrafning. Fejdens förnyande på kapitolium. Den nya presidenten. Bekantskaper af intresse: professor Henry; M:r Carey; Horrace Mann. Proslavery-röster på kapitolium. Guds lag och konstitutionen. Tal af Daniel Webster. Compromiss-billns öde. H. Clay i sin kamp för den. Drabbningar på kapitolium. M:r Schoolkraft; Indianska kuriosa. Lifvets cirkulation i Förenta Staterna. Männers och qvinnors bildning. Gudstjenst af fria negrer. Slaf-»pen» i Washington. Dopscen i en Baptist-kyrka. Kongress-herrarnes trötthet vid kongressen. H. Clays sista stora tal; undransvärda kraft och talare-gåtvor. Återblick på kongressen och dess män. Afresa till Mary land. General Stewarts villa vid Baltimore. Aftonsamtal med Miss D. Dix. Marylands kolonisering. Lord Calvert Baltimore. Klostret »of the visitation». Katholisismen i Förenta Staterna. Baltimore. Hanna Hawkins. Nykterhets-rörelse. Den frigifne slafvens sista ord. Besök hos fria negrer. Intryck af dessa. Sara Douglass. Mary Townsend. sid. 58—133.
Vid hafvet. Landställe vid Philadelphia. Maisets blomning. Hvad »high life» borde vara. Resa till Cap May. Minnen af de svenska nybyggarne längs Delaware-floden. Lif vid Cap May. Republiken i vågorna. Festliga friska dagar och känslor. Örsteds sednaste skrift. Dagens krönika; morgonen; badet; middagen; aftonen; himmelskt fyrverkeri. Uppträden i böljorna; bad-dansar och dansare; olyckor. Margret Fullers (Markisinnan Ossolis) skeppsbrott. Bekantskaper; nöjen och farligheter. En poetissa. Afresa. sid. 134—156.

Bref till Konferens-Rådet Örsted i Köpenhamn.

Anledning till brefvet: Örsteds sednaste skrift. Stjernhimmelen. Verldskloten. Likhet i lagar, ljus och skuggor, förnuft produkter, fröjd och smärta, lifsutveckling för Aanden och materien i hela verlds-altet. Menniskan. Central-begrepp i Universum. Klangfiguren; Ljusglädje. Skandinaviska vetenskapsmäns inflytande i den nya verlden. Snabbhet i tillämpning af natur-vetenskapliga [ Innehåll ]|upptäckter. Elektriska telegrafen. Maschiner för fortskyndande af rörelse. Patent Office. Instituter för naturvetenskapernas befordran. De nordliga staternas skaplynne; de södra staternas d:o. Norra Amerika experimentets land. Amerikanska experimenter. Framtid för dessa. John Bull och broder Jonathan. N. Amerika ett gästfritt land för idéer lika väl som för menniskor sid. 157—173.


Bref hemifrån. Rose-cottage. Mina vänners sorg öfver den nya lagen mot flyktade slafvar. Gäsning i Boston. Compromiss-billns slutliga öde i Washington. Södra Carolinas protest mot Compromissen. Mördaren Websters slutliga bekännelse och död. Cony Island. Lif med mina vänner vid hafskusten. H. Beechers predikan och protest mot tanke och yttringstvång för presten. Prestens ställning i församlingen. Beredelse till resan vesterut sid. 174—183.
Albany. Resa med Springs uppföre Hudson till NewLibanon. Utsigt af shäkerbyn om afton. Shäker-gudstjensten, kyrkan, drägten, dansen, sängen, predikan. Elder Evans. Samtal med shäkers om eftermiddagen. Nöje af Elder Evans. Shäkersamfundets afsigt och betydelse; olikhet med alla andra ascetiska samfund. Unga Lowells ankomst under konferensen med shäkers. Aftonmåltid hos shäkers. Qvinnorna. Oväntad vänlighet och glädtighet. Shäker-sektens uppkomst och historia. »Moder Anne Lee». Shäker-sektens närvarande tillstånd i Förenta Staterna. Afsked med mina vänner. Staten NewYorks första kolonisation. Resa med unga Lowells vesterut till Albany. Från Albany till Niagara. Skön dag. Mohawks-dalen; festlig färd. Solen solblommorna; ankomst till Utika. Catos genfärd i den nya republiken. Förnöjsamt lif i Utika. Resa till Trenton vattenfall. Skaplynne af vattenfallet; en berserknatur. Afresa. Äplestölden. Rochester: mjölqvarnar; vattenfall; vackra anläggningar; växande lif; vänliga menniskor. »Rochester knockings». Frederik Douglas. Hans autobiografi, personlighet, familj. Resa öfver Ontario insjö; ankomst till Niagara. Intryck af fallet; dess storhet, egendomlighet; jemf. med Trollhättan. Vattnets färg. Regnbågarnes spel. Niagaras ursprungsord. Lif omkring Niagara. P. S. om Jenny Linds ankomst till New York sid. 184—227.
Chicago (Illinois). Afsked med Lowells i Buffalo. Resa öfver lake Erie. En gammal pioneer. Lake Eries karakter, belägenhet, [ Innehåll ]|betydelse för handeln. Resa öfver halfön Michigan. Landets utseende, odling, blommor. Detroit. Ledsamma och angenäma menniskor. Anne Arbour. Michigans tillväxt, lagstift ning; utsigter. Farmers i vestern. Solprakt. Ankomst till Chicago. Känsla af enslighet; af fullhet. Älskvärda nya vänner. Prairies: en ljusfest. Intryck af de omätliga, sollysta fälten. Mitt hem i Chicago. Berättelser om Indianerna. Indianhöfdingen och »den hvita liljan». Miss Fyrabents frieri. Chicagos ruskiga utseende, hyggliga menniskor. Hetta; solprakt. Svenskar i Chicago och Illinois. De första utvandrarnes lidanden. Samhällstillstånd i den unga staten sid. 228—248.
Watertown (Wisconsin). Morgonvandring. Lifvet i den stora vestern. Resan från Chicago öfver Lake Michigan till Millwaukie. Stadens utseende och lif. Tyskarne i staden. Fara af att bygga hus i Millwaukie. En dag bland svenskarne vid Pine Lake. Svenska utvandrares utsigter i Norra Amerika. Det nya Sverige. Resa i diligence till Watertown. Otroliga vägar. Madison, hufvudstaden i Wisconsin. Skönt läge. Godt hem. Resa till ett norrskt »settlament» i Koskonong. Ankomst mot natten. Den unga norrska fru och hennes bror. Morgonvandring. Norrmännens svar på frågor om deras befinnande. Norrmännen berga sig bättre i vesterlandet än svenskarne; hvarföre. Chancellor Lathrop. Hans tal vid sin invigning till det nya Universitetets kansler. Skaplynne af talen i den stora vestern. Wisconsins framtid. Ett solens tempel. Blue Mound. Enslighet och Prairie-lif. Tidiga måltider i vestern. Resa till Galena. Njutning af de omätliga fälten och utsigterna, allt som man nalkas Missisippi. Liten motgång i Waterville. Nattlig färd och ankomst till Galena. Om sqvatters. sid. 249—291.
På Missisippi. Solnedgång. Missisipi ungdomslynne. Missisippi-upptäckt. Franske Jesuiter de första odlare af vestcrlandet. Fader Marquette. Hans upptäckter, sköna lif och död. Resan uppför Missisippi. Vinrank-krönta öar. Vildmark; nybyggares spår. Nybygget på Jowa strand. Skön morgon. Storartade naturscener. Märkliga klippbildningar. Indianernas första spår. Indianska Tepees, eldar, männer, qvinnor, barn, på stränderna. Minnesota territorium. Indianer i kanoer. Indianer ombord. Deras anletsdrag, blick, väsen. Sioux-Indianer. Vår ångbåt: Menomonie. Jätte-flickor ombord. sid. 292—315.

[ Innehåll ]
S:t Paul, (Minnesota). Rökande, utstyrda Indianer. Guvernör Ramsay och hans fru. Minnesota territoriums läge och tillgångar. Indianska qvinnor. S:t Anthony vattenfall, Missisippi källor; ungdomshistoria. Ande-ön. Historien om Ampato Sapa. Sjelfmord bland Indianska qvinnor, en vanlig sak. En ö i Missisippi. Oländiga vägar. Vandringar kring S:t Paul. Canadensiska farmers. Minnesota mark, Indianska befolkning. Fart till fort Snelling. Besök i Indianska Tepees. Oväntad lyx. Indianska qvinnornas lif. Fjäder-molns-qvinnan. Den gamla höfdingen. Den unga krigaren. Porträtter. Tonfall hos Indianerna. Indianers namn. När och huru de antagas. Indianernas sägner om lifvet efter döden. Nord-amerikanska Indianernas Gudalära, natur-lära, lynne, seder, fester, »medecine-men». Qvinnornas lott och lynne. Indian-stammar som antagit kristendom och civilisation. En Cherokee-tidning. Minnesota-Indianernas fester. Indian-sägen om de tre folkraserna. Minnesota ett land för ett nytt Skandinavien. Ett godt land för ungt tjenstfolk. Utsigter för Nord-Amerikas Indianers odling. Missions-verkets arbete och stigande framgång. Eldsken af brinnande prairier. sid. 316—358.
Resa utföre Missisippi. Ankomst åter till Galena. Frisinnad predikan. Utsigt från en höjd vid floden. Stående artiklar i vesterns tidningar. Vid Rock Island. Den Erik Jansonska kolonien. Erik Jansons karakter och död. Hans banemans historia. Den svenska koloniens tro, seder, ekonomiska ställning. Fortsatt resa utföre Missisippi. Tillstånd ombord. Staterna längs Missisippi. Utsigt af ruinen af den förra mormonkyrkan. Om folken som bygga längs med den stora flodens stränder. Det fridsamma nybygget; berättelse af M:rs Child. Personer ombord. Den behagliga unga flickan och jätte-qvinnan. S:t Louis (Missouri). Bridal party. Missisippi-Missouri. Afton i Keokuk. Morgonbesök hos bruden. Besök i kloster och katholska asyler. S:t Louis växt, stora proportioner, utsigter, läge, framtid. Ensliga vandringar, oglada syner och tankar. Chrystal Springs. Senator Allén. Jernväg till Stilla hafvet. »Stump orators». Utfarter i nejden. Uppväxande lif. Det kristna indianska territoriet. Samtal med en slafvinna. Senator Benton i S:t Louis. sid. 359—395.
Cincinnati (Ohio). Resa från S:t Louis till Cincinnati. Barnungar ombord. Klippor på Missouri strand Floden Ohio. Sceneri [ Innehåll ]|på stränderna från Ohio utlopp i Missisippi och till Cincinnati. Mitt Cincinnati-hem. Cincinnati karakter denna tid. Stora svinhjordar. Intressanta personer och tankeämnen. Centralt lif. State-konvention. Bridal party, vackra brudar och fruntimmer. Skönhet som saknas. Fel hos fruntimmerna; fel hos männerna. Giftermål för penningar. Skilsmässor. Företräden af lifvet i vestern. Klimat i Cincinnati. D:r Buchanan. C. M. Clay, hans kamp, dödsfara, lecture som antislavery man, som theolog. Ohio och Kentucky. Berättelser om flygtande slafvar. »Nordstjernans väg». Novell som borde skrifvas här. Ohio natur; jordmån. Sällskap och samtal inomhus. Den stora vestern; det nya utgård, jättarnes hem. M:r Silsbee. Miss Harriet. Miss V. Svenskar i Cincinnati. Amerikanska hem i Cincinnati. Den unga flickan och hennes mor. Dödsberedelse. Lifvande tankar. Sällskapskretsar och umgänge i Amerika. Några unga flickor. Julkusen till NewOrleans. P. S. Sqvaller i den stora vestern sid. 396—422.

Till Kyrkoherden P. J. Böklin.

Cincinnati. Afsigt med brefvet. Hvad jag sökte i Amerika. Den nya menniskan och hennes verld. De norra staterna och deras lif. Skolväsendet. Lärare och lärarinnor. Intelligent fullkomning och framtid. Horrace Manns inbjudning till uppfostringens vänner. Hans ståndpunkt. Folkmedvetande i Ny-Englands stater. De södra staterna Carolina och Georgia. Naturlifvets egenhet och skönhet. Sedligt fenomen med afseende på slafvarnas behandling. Philadelphia och qväkarne. Washington. Kongressen. Striden om slafveriet. Statsmän och tal i Washington. Representations-sättet. Dess egendomliga, nationella lif. Möjliga tillämpning på Sverige. Sveriges äldsta författning ej olik denna. President Taylors död och Filimores inträdande i hans ställe. Olikhet i ceremonier emellan detta uppträde och vara kröningar. Skönhet af de sednare. Resa vesterut. Vesterns lösen: »growth, progress». Hvaruti de månde bestå. Resan uppföre Missisippi. Prairierne. Missisippi-dalen. Senator Alléns skrift om den. Colonel Benton om Missisippi-dalens framtid. Om karakteren af den stora vesterns växt. Den materiella. Den moraliska icke jemnlik. Hvad som kommer att ägas. Hvad som framför allt fordras. Lärares och statsmäns svar: skolan och konstitutionen. Dessas otillräcklighet. Hemmet i den nya verlden. Qvinnorna. Deras ställning, uppfostran, uppgift. Om amerikanska folket; yttre likadanhet; inre viisentlig olikhet. Kontraster och nuancer. Egendomlig karakler hos Förenta Staternas folk. Medborgarsinnet. [ Innehåll ]|Orsak till det egendomliga i folk-karakteren. Karakteren hos de första kolonierna. Om den nya verldens bästa män och qvinnor. Skön mensklighet. Missisippi-dalens framtid. Skådeplatsen för det nya verldsdramat. Dess natur-karakter, befolkning; statsgrupper. Amerikanska republikens betydelse i menniskans historia. Den stora rörligheten i styrelsen. Farorna deraf. Medel att motverka dem. Politiska spel. Agitation vid valen; mera rök än eld. Skapande lif i Förenta Staterna: associations-rörelsen. Farorna i landet. Dramatiska bildningar och uppträden. Indianernas behandling. Negerslafvarnas emancipation. Negrernas uppfostring i de fria staterna. Misstag i sättet. Brist på national-anda hos negerfolket. Den nya slaf-billns verkan på negrerna. En neger-gudstjenst. Hymnerna; predikan; hänförelse. Kolonisation af kristna negrer pa Afrikas kust. Om Liberia. Comodore Perrys berättelse. Tacksägelsefesten. Den svenska messan. Centralt lif i Ohio; fenomener deraf. Eclektiskt medicinskt Collegium. Oberlin College. Högre syften i skoluppfostran. Tyskarne i Cincinnati. Skolor i Cincinnati. Observatorium. Konsterna, Målare, Bildhuggare. Hiram Powers. Bysten Galathea, typ af Amerikanskan. Vin-odlingen. Resplaner till Cuba och sedan hem, sid. 423—480.
Noachs Ark. Afresa frän Cincinnati. Jagt på vattnet. Ångfartyget Belle Key och dess befolkning. Improviserad negersång. Bomulls-regionen. Vassrören. Ferdinand de Sotos upptäckt af Missisippi, lif och död i dessa trakter. Utseende af Missisippi, af stränderna. M:r L. Harrison. Djuren ombord. De unga systrarne. Den milde slaf-egaren, Wicksburg. Socker-regionen och Louisiana. Sjette resdagen pä Missisippi. Sommarluft och lif. Gladt skådespel. Scenförändring och mörka taflor. Slafegarens bekännelser om slafveriet. Mulatt-flickan och bibeln. NewOrleans. Hotell S:t Charles. Flyttning till La Fayette torg. Bekanta på hotellet. Damerna. M:r och M:rs Geddes. Julen i NewOrleans; ingen jul. M:rs D. Fult väder i NewOrleans; inre vår. Klart väder och mycket att sköta. sid. 481—512.



Hemmen i den nya verlden, Tredje delen
av Fredrika Bremer


[ Innehåll ]

INNEHÅLL

AF TREDJE DELEN.


Bushkitou; Indiansk renings- och försoningshögtid. Nyårsdagens firande i Förenta Staterna. Slafmarknaden i NewOrleans. Gumbo. Julia C. En slafauktion. Besök i fängelserna. Negerflickorna. Operan. Skådespel i theatersalongen. NewOrleans skönheter. Söndagsmorgonen i »French Märket.» Aftonbesök i de fransyska begrafningsplatserna. Mobile. Sommarväder. Mrs Le V. Magnolia-skogen. Theater i Mobile. Ung skådespelerska. Sköna dagar i Mobile. Besök till ett läger af Choctas- Indianer. Sällskap i Mobile. Octavie och Betsy. Resplaner till Cuba. Alabama stat. Åter i NewOrleans. Äfventyr på resan dit. St. Charles Hotell. Hotell-lif. Flyttning till ett enskilt hem. Brand af St. Charles. Stilla lif. Miss W. Läsning om aftnarne. Sheridans Prometheus. Skolor i NewOrleans. En examen. Tornado i en afrikansk kyrka. Neger-gudstjensten. NewOrleans förr och nu. Slafveriet. M:me Lallorue. En slafegare och befriare. Väg till emancipation. Väntan på Jenny Lind. Längtan till Cuba sid. 1—61.
Cuba, Havanna. Palmerna, luften. Afresan från NewOrleans. Resa utför Missisippi; plantager, sumpmark, svajande grässträn; hafvet, mexikanska viken. Lif på hafvet. Passagerare om bord. Fadern och dottern. Tredje anblick af Cuba. Stormig men skön natt. Havannas hamn, lugn, solsken, nytt skådespel. Röfvaranföraren om bord. Tropisk frukost. Landstigning. »Havannahouse.» Möte med Jenny Lind. Samlif med henne. Afsked och minne af henne. Min dag på hotellet. La Plaza de Armas; Cortina de Valdez. Azoteon, Morroljuset, qvittrande ödlor. Utseende af Havanna. Luftens skärhet. Ingen rök. Urnprydda tak. Cubanska ekipager. Volanten och Calasheron. Fruntimmers klädsel. Creolskorna. Befolkning på gatorna. [ Innehåll ]|Familjen Tolmé. Aftonen hos S—s. Domkyrkan, prester, taflor, musik. Columbi graf. Prestparad i kyrkan. Tillstånd på ön. Serro. Landtligt hem. Tredje natten. Morgonen i Biskopsparken. Söndagen. Afrikansk dans. Cubanska träd. Bananaträdets blomning. Fruarnas hushållning inom hus. Granna trädgårdar. Minnen af sista orkanen. Åter i Havanna hos familjen Tolmé. Färd till Guanavacoa. Fiskmarknaden. Goda vänner. Stark hetta. sid. 62—105.
Matanzas. Ditresa från Havanna. Herrlig morgon; land och natur. Parasiter. Ankomst till Matanzas. Mr Balcys hem. En morgon i Yumori-dalen. Musik i Matanzas. Cubanska kontradansar. Luftens egna lif och ljuflighet. Sköna dagar. En dag i Yumori-dalen. Mängden af krypdjur. Spanjorers och Kreolers artighet. Negerbal. Slaflagar på Cuba. Slafhandel. Mutor. Palmsöndagen i Matanzas. Parad i kyrkan. Ariadne sockerplantage. Slaflifvet; arbetet; Bohean. Olika negerstammar och deras karakterer. Negern Domingos historia. Morgonvandring i Limonar. Den fria negerns hydda och lif på Cuba. Slafvens utsigt här och i Förenta Staterna. Lif på plantagen, blodshundar, träd, sockerqvarnen, sockerröret, sockerberedningen. Negerdans. Grottor på Cuba. Ensliga vandringar. Parasiter. St. Amelia Inhegno. Slafvarna; hårdt arbetslif. Sjelfmord. En söndag på plantagen. Fortfarande arbete. Slafvarnas utseende. Negerbarnen. Lif i Bohean. Det naturliga äktenskapet. Sockerqvarnen. Slafvarnas medel att förvärfva penningar. Växter, colibris, hetta, hemtankar. sid. 106—166.
Cardinas. Unga flickor. En kaffe-plantage i blomning. Behandling af djur. Fria negrer. St. Amelia. Dans inom Boheau. Congo-dansen. Carlo Congo. Höjderna af Camerioca. Flygtade negrer i bergen. Fruntimmrens lif på plantagen. Kungliga Guadarajahs. Brist af gräsvall, af lunder och trefnad. Slafskepp från Afrika. Månsken. Nattliga färder i Volante. Caffetal la Industria. Mrs Ph. Små negerbarn. Mrs Ph. om slafvarna. Södra korset. Cucullos. Teckningsfeber. Palmerna. Morgon i Bananaslundarne. Spanska språket i bildade qvinnors mun, i obildades. Plåga af cucullos. Cuba ett skönhetens hem. Eudoxie B. Fruktan för ett nytt anfall på Cuba; rustningar af spanska styrelsen. Matanzas, skönhet, musik. Combre. Herrlig utsigt. Hemmen på Cuba. Dagligt lif; promenader; handel i bodarne. Hus i Matanzas. Visiter. Solfjädrar. Fart på [ Innehåll ]|Canima-floden. Tropiskt still-lif, palmer, bambuträd, krabbor, colibris. Våra roddare. Åskskur. Sista aftonen och sista musiknöje i Matanzas. sid. 167—201.
Havanna. Påskhögtiden i Havanna, kyrkorna, processioner. Post-morgonen. Cabildos de Negroes. Negrernas församlingssalar, dansar, drottningar. Båtfärd i hamnen. Mrs T. om negerkarakteren. sid. 202—218.
San Antotio de los banos. Ensamhet i en cubansk possada. Ensamma vandringar. Negerstaden. Det lyckliga negerparet. Pittoreskt skådespel; tropiskt still-lif. »La Miranda.» Resa till Caffetal la Concordia. Färd till södra kusten. M:me Carreras familj. Bostad i riskojor. Samtal om aftonen. Storm, öfversvämning, uppbrott. Återresa till la Concordia. Spanska Seguidillas. M:me Carrera och hennes negrer. Caffetalernas prakttid, nu förbi. Skönhet af träd och blommor. Flamingoparet. Regnlängtan, hemlängtan. Olika behandling af negerslafvar; dess verkan. Sista aftonen på la Concordia. Cubas hem. Samlif med. M:me Carrera. »Fou Fou.» Negerdansen under mandelträdet. Den hvita frun och de svarta barnen. Negersången. Minne ur Mungoparks resa i Afrika. Havanna. Sjukhuset »de St. Lazare.» La Casa de Beneficencia. Campo Santo. Tillstånd i Havanna förr och nu. Negerfolket i staden. Spansk befolkning i staden. Negrerna på Jamaica. Negrernas böjelse för småhandel; brist af associations-anda. Columbi monument vid la Plaza de Armas. Sista utsigt öfver Cuba. Kreolsk-spansk artighet sid. 219—255.

Till Enkedrottningen af Danmark.

Minne af besöket på Sorgen fri. Möte med Syd-Amerikas natur på Cuba. Österlandets och Vesterlandets lif under vändkretsen. Naturen och menniskan. Nord-Amerikanska staterna, deras syfte. De norra, de södra. Samhällets rörelse i de förra. Folkskolorna, lärarinnorna, Ny-Englands unga döttrar. Qvinnan i de nordliga staterna. Associations-andan, kommunikationerna, folklitteraturen. Anglo-Amerikanarens bildningskraft, mission. Den stora Vestern. Odlingens första steg, växt. Den nya menniskan; den gamla. Mississippi-dalen. Norra Amerikas kornbod. De södra Staterna. Bristande samhällsutveckling, naturskönhet, [ Innehåll ]|pittoreskt lif. Slafveriet. Slafvarnas tillstand i dess bästa skick; i dess värsta. Små egendomliga samhällen. Negerfester. Cuba. Södra Amerikas natur och folklif. Lifvets nattsida och dagsida på Cuba. Negrernas tillstånd, slafvarnas, de frias. Spaniens lagar för slafvarne; företräde framför Amerikas. Hvad Cuba kunde och borde vara. Fortsättning af brefvet i Charleston (S. C). Slafvarne på Cuba och i Förenta Staterna. Christendomens verk. Amerikas mission med afseende på negreraa. Möjlig frigörelse. Medlet i qvinnornas händer. Barnskolan. Afrikansk sång. Slafveriets införande i Amerika, Englands fel. Koloniernas protest. Orsaken till slafveriets qvarblifvande. Europas förhoppning på Amerika. »Majblomman.» Amerikas hem. Hemmet i den nya verlden. Qvinnans välde i hemmet. Sköna qvinnoväsen. Afarter och oarter. Brist af högre medvetande. Barnens uppfostran. Amerikanska qvinno-ideal. Hvad qvinnan der är mera än i Europa. Hvad Skandinavien äger mer än Amerika. Hopp att återse drottningen. sid. 256—298.
Sista syn af Cuba. Mörka aningar. Önskan för Cuba. Ankomst till Charleston. Solskenets dunkelhet. Afresa till Florida. »The Magnolia.» Ångbåten på grön äng. Sällskap och munterhet ombord, oro, godt humör. Förlossning. Lake Munroe i Florida. Alligatorer; den stilla sjön. Om resan. En filantropisk dam. En styrande dam. Tre par mennisko-turturdufvor. Paret N:o 3. Sandbacks Polly. Resan uppföre floden Welaka, urskogar på stränderna, feeri-skådespel. Pans rike. Pulatki. Den döende ynglingen. Morgonvandring. Oro på ångbåten. Flodfärden, rikedom af blomster och djur, vattenfoglar, pappegojor, vilda kalkoner, alligatorer, fiskar. Landning om aftonen. Aftonen och natten på den stilla sjön. Duett emellan alligatorn och »Whip-poor Will.» Morgonfiske. Ortega plantage. En vild orangelund. Skörd af oranger och käppar. Färdens besvärligheter. Den kloke negern. Floridas natur och historia. Familjen på Ortega. Skallerormen. Den gamla svarta amman. St. Simons ö. Mr Cooper och hans plantage. Mr Coopers tankar om negrerna, om slafveriet. Den svarta barnskocken. Om reformatörer i södern. Nytt besök i Savannah. Sjömanshemmet. Charleston. Konvention och dess förklaring. Löje deröfver. Mr Poinsetts bref. Samtalsämnen för dagen. Fel hos amerikanska tidningspressen. Hetta. Vegetationens prakt. Besök i ett par negerskolor. »Magnolia Cemetary» vid Charleston. Tvenne grafvar. Färd till Sullivans ö. Yankee-gossen. Skön natt. Afresa. sid. 299—351.

[ Innehåll ]
Richmond (Virginia). Kapitolium. Norra Amerikas floder. Natten på sjön. Norra Carolina. En predikan. En tobaksfabrik. Slafvarnas sång. Grymma slafägare. Mammonsdyrkan. Konventionen i Richmond. Washingtons staty. Charlotte-ville. Monticello, president Jeffersons sommarnöje. Jefferson. Vilda vinrankors vällukt. Aftonsällskap. Kyrkan och dess ledning vid akademien. Afresa till »Weihers Cave» i Virginia-dalen. Vandring öfver bergen i soluppgången. Utsigt af Virginia-dalen. Grottan. Underjordisk drömverld. Återkommande bildningar. Skön afton. Om sekten »Dunkers.» Rådslående församling af Dunkers. Besök i en liten farm. Återresa. Mitt hem i Charlotte-ville. En episod ur Virginias äldsta kända historia. Indianskan Pokahuntas och John Smith. Stilla dagar. Två studenters afskedstal. Vanlighet af det förra; öfverraskning af det sednare. En ädel yngling. Församlingen vid promotionshögtiden. Tanklösa frågare. Besök i Negro-Jails. Den stympade negern. Den oskyldige, fängslade slafven. Det hvita slafbarnet. »Fancy Girls.» Afstraffning. Angenäma bekanta. Korrektionshuset i Richmond. Stämning emellan de fria och slafstaterna. Konventionen i Richmond. En ny Nimrod. Tragiska tilldragelser. Slaf-frågan ännu en gång och den sista. Washingtons uppträdande på jordens skådeplats. Hans sista stora handling. Våra slafvar. Afsked. sid. 352—396.
Resa utför St. James-floden. Den fria negrinnan. Vilda unga flickor. Resa till Harpers ferry. Shenandoah och Potomak. Ensliga vandringar. Lika lotter, olika lycka. Irländaren. Återresa till Philadelphia. Bristande humanitet. Mary Townsend. Rit-akademien för flickor. Medicinskt kollegium för fruntimmer. Qvinnans läkarekall. En qväkare-begrafning. En ung flicka. Åter i Rose-cottage. Förändringar deromkring. sid. 397—416.
Nahant. Resa till Boston; till Concord. Sista möte med W. Emerson. Ett glas vatten. Seminariet för lärarinnor i Vest-Newton. Ritskola i Boston. En clairvoyante. Samtal med amerikanskor och Amerikas fruntimmer. »Womens rights conventions.» Tankar uttalade vid dessa. Den nya verldens cottage. [ Innehåll ]|Historiesakrifvaren Prescott. Afresa till Salem. Aftonsällskap. Historisk procession. Folkfester. Afresa till »White Mountains.» Besök i Shäker-samhället vid Canterbury. De milda systrarna. Skön barnlek. Total-intryck af Shäker-sekten. Afresa, öfver insjön Winnepassiogee. Utsigt af de hvita bergen. Mamoth-party. Morgonhelsning. Dagsresa in i bergsnejden. Jättarnas makt. Morgonvandring. Ansigten i bergen. Tragiska händelser. Olika sätt att njuta naturen. Lake Champlain. Skön utsigt. »Pheasure party.» Intryck af personer. En episod. »Le lion couchant.» Lönnsocker. Aftonsällskap. God samhällsanda. Saratoga. Aftonen i brunnssalongen. Kostymer. Den stora balen. Dess förnämsta »belle.» Vackra toiletter. De små gamla flickorna. Olika samtalare och frågare. En Engelsmans ord om Amerikanarne. NewYork. Resa från Sarratoga till Lennox. Romantisk nejd. Sällskapslif. Miss Sedgewick. Fruntimmer i östra Staterna. Gamla klagomal i den nya verlden. N. Hawthornes hem. Unga flickor. Besök till Shäker-samhället i NewLibanon. Sista jernvägsresan. Amerikanska jernvägar. Skiljsmässa med Osgoods. Vandringar i New York. »Five Points.» »The Tombs.» Fångvaktare. Fångar. Oordning i fängelset. Miss Foster. De fem dygns fångna. Gossen. »The black Maria.» Besök på Randalls ö. Barnhusen. Bristande moderlig vård. Afresa till Phalanxteren. Festligt mottagande. »Den stora glädjen.» Middagsmåltiden. Uppassare-gruppen. Frukter. Sammankomst för besinnande af qvinnans ställning. Minne af E. G. Geijer. Channings tal. Om »Womens rights conventions.» Deras goda sida; deras fara. Tankar om qvinnans utveckling. Nöjen vid Phalanxteren. Balen. Channings föredrag. Utsigt från sockertoppskullen. Betraktelser om Phalanxter-samhället. Associationens princip i Förenta Staterna. Ett medium. Clairvoyance-fenomenet. Åter i NewYork. Militär-parader. Vest-points officerare. En afton hos qväkaren Isac Hopper. Dagar vid Hudson. Sorgliga tankar. Möte med Downing. Hans utveckling. Artikeln öfver NewYorks park. Downing och Springs. Hetta, nedslagenhet. Månan. Ord af min vän D. Miss Coopers bok. Rose-cottage. Sista ord och gåfvor af Downing. Afsked. Längtan efter bref. Förhoppningar. På hafvet. Sista morgonen i Amerika. Sista afsked om bord på »The Atlantic.» Sista syn af Amerika. sid. 417—503.

Tillägg år 1853.

Återkomst till hemmet. En graf. Brefvet till professor Martensen. Återblick på Förenta Staternas samhällslif. sid. 503—504.

[ Innehåll ]

Till Professor H. Martensen.

Minnen af förra lyckliga stunder. Afsigt med resan till Nya verlden. Den nya menniskan. Majblomman och dess pilgrimskoloni. Hvad den vill. Första förbundet; dokumentet. Den nya menniskans medvetande. Dess tveckling i statslifvet. Religionen och moralen. Den nya verldsbildningens tyngdpunkt. Den stora menniskan. Det kyrkliga lifvet. Amerikas sekter. Mormonerna. Sektstiftare. Deras kallelse, inre nödvändighet. Högsta menskliga ståndpunkt. Utveckling af det religiösa medvetandet. Frihetsprincip. Menniskans fara och styrka. Samvetets sanning. Enda goda källa. Hvad sekterna verka. Mängd af kyrkor; kyrklig disciplin. Prostens ställning och anseende. Religiöst tänkande. Swedenborgs ord. Sekternas samband. Brist af djupare insigt och kritik inom kyrkan. »Revivals.» »American Tract society.» Arbetet att upphäfva nattsidan af samhällslifvet. Skuggsida i Förenta Staterna. Den gamla ormen. Stegradt lif. Metamorphos. »Alla tings fulländning.» Millenium. Domedagen. Varningsrop till Amerikas folk. Stigande lif, vilkor för dess fullbordan — framtidssyn. Min trosbekännelse om den nya verldens lif. sid. 505—521.
Afsigt att införa några berättelser om slafveri-uppträden. Deras indragande. »Uncle Töms Cabin.» Enahanda åsigter med Mrs Stowe öfver slafveri-institutionen. Afvikande öfver emancipationens medel och gång. De södra Staternas visa begynnelse; möjliga fortfarande. Sakens bedömande tillhör Söderns folk. Förhoppningar på dessa. Den ädlare Södern. Dess framtida verk och ära. sid. 522—524.