Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Den Musik som närwarande tid träffas utom Europa

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Nya Testamentets Politiska Musik
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers
Första Samlingen om Musik och Instrumenter
 Instrumenterna för närwarande tid  →


[ 71 ]

VII. Afdelningen, om den Musik, som närwarande tid träffas utom Europa.

§. 1.

I Asien brukas mäst lika slags Musik, bestående af flere Instrumenter, men merendels simple och entonige, så at sammanstötande af flere är det, som utgör deras Symphonie, och förmenes, at, utom de små Violer, icke der finnes något Instrument, hwarpå ensamt kan utföras et Musikaliskt stycke. Noter skola ej heller wara bruklige. Chineserne sägas likwäl ifrån äldste tider förstått sig på Musik och skrifwit böcker derom , de tro sig äfwen deraf wara upfinnare, lika som af mycket annat. Wid bröllop, Comœdier och flere fäster, höres et strålande ljud af instrumenter: de hafwa ock sina Castagnetter eller träd-pinnar, som slås til sammans emellan fingren, för at utmärka tacten. [1] Uti hela Mogols land och den [ 72 ]öfrige Södra delen af Asien brukas en Martialisk Musik, såsom det berättas i Kyrkoh. Torens Resa til Suratte p. 335, så at inga Italienska stycken der höras, utan endast skramlande af messings-bäcken och trummor, samt wrålande blås-Instrumenter. [2] De hafwa eljest [ 73 ]danserskor, som äro et wist band, hwilka Accompagnera sin sång med Skallmejor och trummor. När deras Nabab och andre stora Herrar fara ut, blåsa de i en lur eller krökt horn likt et S, som låter illa, och äfwen höres wid Solens up- och nedgång. Cithra och Giga nyttjas mäst af de tiggare, som der med sång söka Allmosor: Om Musiken i Turkiska gebietet i Asien berättas åtskilligt af Doct. Hasselqwist i dess Resa. Han såg i Smirna mycket efter Europeiskt bruk, men säger, at Musiken war, efter landets plägsed, den eländigaste någon kan höra, så at den ädla konsten, som i de fordna Grekers tid warit der til så stor högd bragt, nu blifwit landförwist. Det endaste han derwid fant, såsom lemning af ålderdomen, war Grekiska Dansen, hwilken ock anstältes af Fruentimmer. [3] Violer, Lutor, Säckpipor, Trummor, Koppar-pukor och Hackbräden, nämnas der ibland Instrumenter, hwilka i öfrigit hwarken äro konstige eller behaglige. Ox-Hinnor, Peritonæum, upspitade på en circel af träd, utgöra ock något dylikt.

§. 2. Africanska Musiken för närwarande tid i allmenhet, är både wild och nog obekant, ehuru de orter likwäl gifwas, hwarest [ 74 ]någon mera ordning derwid träffas, än i det egentligen så kallade Barbariet. [4] Egypten, som fordom blef hedradt för konster och wetenskaper, har wäl, tillika med Grekeland, förlorat sina gamla Musikaliska inrättningar, men så finnes der ännu något, som witnar om deras fordna anseende. Musiken efter landets sed och smak består i Pukor, Trummor med en bottn, Skallmejor, en särdeles art Violer, Bjällror o. s. w. Psalterium med 20 tarmsträngar, som förmenes warit et af Dawids Stränga-spel, är ännu der i bruk, hwarom Doct. Hasselqwist berättar. [5] Danserskor bibehålla de äfwen, såsom något uråldrigt. Wid begrafningar nyttjas både Gråterskor och Sångerskor, de förra efter Ebreernas bruk, enligt 2 Chrön, 35:25. och Jerem. 9:17. men de sednare, efter deras Förfäders stadga, wissa tider. De tycka sig altid hafwa största orsak [ 75 ]til frögd, wid en rättfärdig Mans jordafärd, öfwer den fördel, som honom efter döden tillfallit. Både sorg och glädje får således i Egypten köpas för pengar. Man kan i öfrigt lätt gjöra sig begrep, at Musiken i Africanska Länder måtte wara i slät belägenhet. [6]

§. 3. Om America i allmenhet tjenar allenast följande anmärkningar. [7] Indianerne i Norra America äro et wildt och ohyfsadt folk, som särdeles warit begifne på jagt och härfärder, men icke brytt sig med konster. Musik och Instrumenter weta de icke af, som sine egne. Deras Krigs-konst består i busk-fäktningar; öfwer erhållen seger betyga de sin frögd genom härskri. Efter sång anställa de sin dans, men ton och mening derwid lär ingen ännu kunnat upgifwa. När de äro i fälttog med Europeer, kunna de wäl lysna til deras Krigs-Musik, men bry sig ej widare dermed. I de orter, hwarest Europeiska Inbyggare träffas, finner man derimot någon Musik, men lämpad efter Nationernes smak. Intil sednare år, har [ 76 ]Pensylwanien ej förklarat tycke för denna wetenskapen. Swenska och Holländska folket, sammanblandadt, och endast begifwit på jordabruk, hade ej heller i början tillfälle at upöfwa konsten; och när Qwäkarena wid slutet af sista hundrade tal, intogo fördelarne af landet, blef äfwen Religions principen deremot stridande, hwilken sedan af Presbyterierne och Anabaptister m. fl. widare blifwit bestyrkt. Wid pass för 20 år tilbaka, har dock med Musiken i Philadelphia hunnit så wida, at wintertiden Concerter och Baletter begynt hållas. Sång-konsten har sedermera blifwit upöfwad, så at, wid Magister Promotioner och andra tillfällen, åtskillige prof deraf wisas. [8] Ifrån Skottland och i synnerhet Irland, hafwa i sednare år Bier-fidlare ditkommit, som höras på krogar och marknader, hwilka äfwen följa med de Handlande från ena platsen til den andra, spelande på Viol och Säckpipor. Bröllop hållas mäst i tysthet, utom hos mindre folk, hwarest dylika Musikanter ibland påkallas. Enligt med Pensylwanien, förhålla sig de öfrige Prowincier i Norra America, i synnerhet nya Ängland, Rhode Island och Conneckticut, hwars inwånare mäst härstamma ifrån de gamla Cromwellianer som med [ 77 ]Presbyterianer, Dissenters och Qwäkare blifwit förblandade, hwilka allesammans lika hårdt döma om spel i gemen, samt mera söka förmögenhet än vällust. Uti de öfrige, wet man föga mer af Musik, än den, som roar några små sällskaper, oagtadt deras inbyggare äro nog wällustige. [9] Deremot äro de Romerske Catholske Colonier något upöfwade i konsten, och hafwa en så oinskränkt Musik, som är wanlig i deras Fädernesland. Wid den så kallade Hernhutiska Församlingen, särdeles Clostret Bethlehem i Pensylwanien, är Musik och sång i nog wärde, hwarföre der ock träffas åtskillige nyare Instrumenter både af Waldthorn, Fleut-Traversier, Violer m. fl. som widare berättas i Prost. Acrelii beskrifning öfwer America p. 507. Et Klockspel ankom 1757 til Philadelphia, och upsattes der på Högkyrkan, bestående allenast af 4 klockor, ibland hwilka den störste skal wäga omkring 20 skeppund. Men wi lemne desse widsträckte anmärkningar, och skynde til


  1. ↑ Assessor Christ. H. Braad, som giort flere resor til Ostindien, har täkts underrätta mig om åtskillige Chinesiske Instrumenter: De bestå i synnerhet af Skallmejor, långa Basuner, små Fleuter och et slags hand-orgor af 12 til 15 små pipor, som låta på en gång, när man blåser i den längsta, och gjör en sorts symphonie. Der skal ock brukas en liten fyrkantig ställning, som kan bäras i handen, med 10 små runda metal-plåtar, hwarpå slås med en träd-pinna, twå metal-talrikar, som wid wissa tacter slås tilsammans, och gifwa et särdeles ljud, samt små violer med 3 silkes-strängar, hwartil brukas stråka. Gungung, hwarpå klockslagen slås, liknar et Mässings bäcken och beskrifs i Herr Osbeks Resa p. 118, samt Herr Brelins Resa p. 18. 0m denna Musik berättas ock i en Anonyms Resa til Japan tr. 1764, p. 26. I Musik. Lexicon nämnas Strumstrum, likt en Cithra, och Rabannen, Trummor, såsom Indianske Instrumenter. Praetorius wisar ritning af deras Trummor och andre Instrumenter, hwaribland äro någre af frukter, som likna korgar, kurbits o. s. w.
  2. ↑ Assessor Braad nämner deras 3 slags Trummor. 1:o Discanten, hwarpå slås fort, 2:o medel sorten, som slås långsammare, och 3:o Basen, hwarpå då och då höres et enkelt slag; härunder blåses på Skallmejor och Trumpeter, hwilka sednare, Herr Toren beskrifwer af 4 til 5 alnars längd, de kallas i Musik. Lexicon Nafiri. Et annat slags trummor med en bottn, äro ock i bruk; derwid sitta twå metal-brickor, som skramla, när derpå slås.
  3. ↑ Härom läses Doct. Hasselqwists Iter Palæstinum p. 27. Huru Judarne, som nu äro et kringspridt folk i flere Riken, bruka Musik, kan ses i Löwes Speculum Religionis Judaicæ p. 33 och 67.
  4. ↑ Hurudan Musiken är i Barbariet, wisar oss Reftelii beskrifning om Algier 2 del p. 326 och 570; der säges, at Concerter upföras med instrumenter af bullrande ljud, såsom Trumpetet, Skalmejor, och kopparplåtar, trinde nästan som små fat hwilka slås tilsammans; deras trummor slås med en pinna på öwersta botnen, men med et tjokt spö på den understa; de hafwa ock Pipor eller Fleuter. Composition med Noter skall ej wara bruklig. Deras Musik har derföre altid lika läte, utom wid begrafningar, då, under klagerop, slås med en jernstång på träplankor.
  5. ↑ Se widare Hasselqwists resa p. 64, 67, 92. &c.
  6. ↑ Af åtskillige beskrifningar, kunde man hopsamla flere af de wildas Instrumenter, såsom Schallmejor med 6 hål, Skällor och dubla jernklockor, Trianglar, krokiga Horn med 20 til 30 hängande bjällror, och andra nästan i form af hästskramlor, men mycket torde deribland warda mindre säkert ansedt.
  7. ↑ Desse anmärkn. äro benäget meddelte af Prosten Magr. Israel Acrelius, som flere år warit i America.
  8. ↑ Prosten Acrelius täks nämna, at en Magister Bengtson, Son af Swenska Köpmannen Anders Bengtson, wid 1770 års Promotion, wisat sin insigt i denna wetenskapen.
  9. ↑ I Kalms Amer. Resa 3 Tom. p. 6. nämnes Chalumet de paix, en frids pipa, som brukas wid strids slut, gjord af sten, hwars wärde skall anses lika med Silfwer. I Holms beskrifning om Nya Swerige p. 148, berättas om Americanernas ringdansande under sång och frögdeskri, hwarjemte de slå på et bräde, iholig stock eller tort skinn. Der säges, at under sådan dans, stå twenne midt uti, som hålla ordning, sjunga, och i agt taga någon slags tact. o. s. w. Wid de dödas grafwar anställes klagogråt i tre månader.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter/Den_Musik_som_närwarande_tid_träffas_utom_Europa&oldid=412691”