Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Instrumenterna i Gamla Testamentet särdeles hos GUDs Folk

Från Wikisource, det fria biblioteket.

←  Om Musikens beskaffenhet i Gamla Testamentet
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers

Första Samlingen om Musik och Instrumenter
Musiken i Gamla Testamentet hos andra folkslag  →


[ 18 ]

III. Afdelningen, om Instrumenterna i Gamla Testamentet, särdeles hos GUDs Folk.

§. 1.

At de warit af flere slag, är redan nämdt; men at deröfwer lemna fullständig beskrifning, blifwer omöjeligt, ty ehuru åtskillige Auctorer derom bemödat sig, hafwa dock deras berättelser funnits wara nog osäkre, hwilket Aben Esra, Kimchi med flere af de lärda Rabbiner måste tilstå, som icke sedt sig kunna sådant utreda. Kircherus i sin Musurgia, och andre, som gifwit wakra beskrifningar öfwer flera Ju- [ 19 ]diska Instrumenter, hafwa låtit förleda sig af en Rabbi Abraham, som war Medicus i Mantua, och i sin bok Schilte Haggeborim behagat med diktade tilläggningar upfylla den brist, som han märkte i kännedom af Hebreiska Musiken. [1] Med säkerhet kunna wi dock fördela samma tids inrättningar i 3:ne slag, nemligen Sträng- Slag- och Blås-Instrumenter, hwarwid följande må nämnas.

§. 2. Besträngade Instrumenter kallades i allmänhet Neghinoth, Stränga-spel, (Ps. 4:1. 54:1.) af stamm-ordet Naghan, tetigit, pulsavit, hwadan ock de, som derpå spelade, nämdes Noghenim (Ps. 68:26.) [2] Dessa hafwa warit af flere slag. I:o Kinnor, som med Harpa i wår Bibel-version öfwersättes, hafwa de 70 uttolkare stundom anfört med det Hebreiska namnet, som de wrida til κινύρα, och på andra ställen med κιϑάρα, Cithra. Hieronymus i sin Epistel (ad Dardanum Tom 4. p. 151.) säger, at det warit et Instrument af trä med 24 strängar och liknat et Grekiskt Δ. Josephus [ 20 ]beskrifwer det såsom bestående af 10 strängar, som blifwit spelade med stråka. [3] Jubal skal dertil warit första upfinnare. (Genes. 4:21.) Dess bruk har sedan spridt sig til flere Nationer. Grekerna brukade sin Kinnor i sorg men Hebreerne wid glada tillfällen, hwarigenom Ps. 137:2. winner något ljus. I Salomos tid, gjordes detta Instrumentet af det nämde kostbara träd (Almyggim) (1 Kon. 10:12,) [4] II:o Næbhæl öfwersätta de 70 uttolkare mäst med Psaltare (Psal. 71:22.) Ψαλτήριον: skapnaden tyckes kunna tagas af sjelfwa ordet, ty det betyder egenteligen i grundtexten en lägel eller Flaska, hwaraf påstås, at detta Instrument haft en sådan skapnad. Athenæus menar, at Phoenicerne warit upfinnare dertil, emedan det icke omtalas förr än i Dawids tid. Josephus säger, at det haft 12 toner eller ljud, och blifwit knäpt med fingren, hwaraf torde kunna slutas, at det bestådt af 12 strängar. Någre gifwa detta Instrument namn af Dawids Harpa. Med säkerhet wågar man ej under denna Class anföra flere, ehuru dock antalet af stränga-spel tyckes hafwa warit större. [5]

[ 21 ]§. 3. Slag-Instrumenter, woro åtskillige: I:o. Toph, Tympanum, Trumma, är efter grundtexten et Instrument, som ger dån ifrån sig, när därpå slås; efter de gamla Grekers Τύμπανον warit i begge ändar öfwerdraget med skinn, och de 70 uttolkare allestädes öfwersätta det med Τύμπανον, är troligt at detta warit af samma beskaffenhet. Sådant Instrument är brukadt wid de gladaste tilfällen. (Exod. 15:20. [ 22 ]1. Sam. 10:5. 18:6. Jobs 21:12. m. m.) har warit af wärde, och derföre äfwen brukligt ibland Judiske qwinnorne. (Exod. 15:20. Ps. 68:26.) Om dess skapnad kan man icke wist säga, Edw. Leigh beskrifwer det iholigt med Pergaments öfwerdrag. [6] II:o Zilzel öfwersättes genom Κύμβαλον, (Ps. 150:5.) Cymbal, men wida skildt ifràn de i wår tid kallade Cymbaler. Detta Instrument bestod ſordom af en klingande Koppar, som war drifwen i Concave form, hwadan ock namnet är tagit af ordet Κύμβος, det är Cavité. Josephus berättar, at de Hebreiska Cymbaler eller Zilzelim, äfwen gordes af Metall, ganska store och wida; alt synes wisa, at de warit nära i slägt med wåre klockor, som bestyrkes derigenom at de gifwit et starkt, skärt och ganska igenomträngande ljud; kallas derföre (Ps. 150:5.) Cymbaler med det starkaste och skäraste ljud. [7] Mezilloth, Meziltaim, (1 Chrön. 13:8. 15:19.) öfwersättes ock med Cymbaler, men dock owist, om de warit enahanda med föregående, eller et särskilt [ 23 ]Instrument. [8] I öfrigit lemnas större kännare at undersöka, huru många under denne Class anmärkte tilläggningar med säkerhet kunna antagas. [9]

§. 4. Blås-Instrumenter kallades fordom, efter någras mening, i allmänhet Nechiloth, ehuru samma Ord i wår Sw. Bibel på flere sätt besynnerligen blifwit öfwersatt, särdeles i Psalm. 5:1. för arfwet, som dock der tyckes minst wara lempeligit. [10] Til dessa föres [ 24 ]I:o. Chhazozeroth Trummeter, som i Numer. 10:2. beskrifwes både til sit bruk och materia. Josephus (Lib. 3. Cap. 11.) berättar, at mynningen derpå, hwarigenom man blåste, war mycket trång, sielfwa röret smalt, föga långt, men yttersta ändan wäl utwidgad. Man kan således gjöra sig någorlunda begrep härom, at detta Instrument warit i sig sielft mycket simpelt, och til skapnad som en lur. [11] II:o. Schophar kallas i Swenska öfwersättningen Basun. (Ex. 19:16. och flerestädes.) har fått sitt namn af ljudets behaglighet som stamm-ordet Schaphar, elegans, gratus fuit, tyckes utwisa. Af Josua Boks 6:5. ses, at det warit samma Instrument, som ofta kallas horn, och förmenes derföre haft sådan skapnad, tör ock hända i början warit förfärdigadt deraf. Wid Nymånader, Nyår, Jubel-år och flere högtidligheter blåstes derpå. De 70 uttolkare öfwersätta det stundom genom Kæræn. [12] Uti Hesek. 7: 14. förekommer et dylikt Instrument Takoa, som i wår Bibel är verterat med Basun, fast owist om det warit enahanda [ 25 ]med Schophar. Någre hålla före, at detta Instrument blifwit brukat at sammankalla Krigsfolk. [13] III:o. Chhalil (1. Sam. 10:5.) fistula, pipa, anföres på flere ställen, så kallad af stamm-ordet Chhalal, perforavit, emedan pipor bestå af genomborade Rör; förmenes haft likhet med wåra Fleuter. [14] IV:o. Nekabhim öfwersättes i Hesek. 28:13, med pipor, men om de warit enahanda med Chhalilim, eller af annat slag, må man lemna i owisshet. [15] Ugabh har wäl hos Hebreerna i allmänhet warit Instrumenters namn, men Schytterus giör det til et särdeles slag af flere pipor sammansatt, anföres ock i Genes. 4:21. Efter grundtexten betyder det kärlek och glädje, som af en wäl stämd Musik kan förorsakas. [16] Flere wågar man ej anföra, önskeligt wore, at [ 26 ]någon i Musiken insigt egande, som tillika är Philolog, wille med alfware tänka härpå, och närmare undersöka den Musik, som ännu finnes i Orienten, ty utan twifwel skulle mycket ljus deraf upkomma, och månge ställen i Bibelen då utredas, som af bristande kundskap nu synas mörke och otydelige. [17] Men wi fortsätte wåre anmärkningar för äldre tider uti



  1. Flere gissningar om Musikens och Instrumenters upfinnare, anföra Polydorus Vergilius de Inventione Rerum Lib. I. Cap. XIV & XV, samt Plinius i sin Historia Mundi Lib. VII. Cap. 56.
  2. Neghinoth uttydes eljest af någre orätt som en wiss Melodie eller ton; andre påstå at det utmärkt, när Vocal- och Instrumental-Musiken skulle hwar för sig eller särskilt höras.
  3. Kinnor har ock fått åtskilliga andra beskrifningar, Schytterus m. fl. efter den nämde Haggeborims berättelse, anföra det med 32 strängar. o. s. w. Jemför Josephus Lib. 7. Cap. 16.
  4. Se Michaëlis fragen an einer Gesellschaft gelährter männer p 253.
  5. Rabbi Dawid Kimchi säger, at Nablium, Cithror, Cymbaler, Horn och Trummeter warit sådane Instrumenter, på hwilka GUD lofwades i Templet. Hieronymus, Schytterus med flere upräkna ibland Judiska Instrumenter, de wid Dawids Psaltare II Afdelningcn §. 3. anmärkte förändringar af strängaspel, Asor, Scheminith och Schoschannim, såsom Cithror af 10, 8 och 6 strängar, likaledes Gittith Ps. 8. och Minnim Ps. 150:4. Symphonia med 3 til 4 strängar, säges liknat en Spansk Cithra. Naim Ps. 81:3. Cithra, i Swenska Bibeln Harpa. Med åtskillige ord förekomma ganska olika uttydningar i versionerne, e. g. wid Alamoth, (Ps. 46:1.) som i wår Bibel står om ungdomen, efter slägt-ordet Alma betyder en Jungfru; men andre giöra det til et Instrument eller en wiss ton at spela. Om Schalischim (1. Sam. 18:6. 2. Kon. 7:2.) äro flere meningar; någre taga det för Instrument, andre mena at derunder förstås Öfwerstar, förnäme män. Michtam, Ps. 16:1. Et gyllende Clenod. Al Muth Labben, Ps. 9:1. i wår öfwersättning den sköna ungdomen. Machhol Ps. 149:3. 150:4. en Chor, som dansar af glädje, med flera, blifwa ock räknade ibland Instrumeter, fast owist, huru wida sådant kan bewisas.
  6. Andra gifwa Toph likhet af en båts skapnad med skinn öfwerdragen, såsom wåre Pukor, warpå slogs med jern-klappar.
  7. Schyterus och flere påstå, at Zilzelim bestått af flere sammansatte bjällror, hwarpå äfwen slogs med jern-klappar. Talmudisterne, som skära wäl i wäxten, säga, at Templets Cymbal kunde höras ifrån Jerusalem til Jericho.
  8. Mezilloth beskrifwer Schytterus såsom sammansatt af flera klockor i likhet af Indianske Pukor. Migrepha skall ock warit et särdeles Klingspel hos Judarna, men dess beskrifning är obekant.
  9. Någre påstå, at Azeberoschim (2. Sam. 6:5.) warit et slag-Instrument i Dawids och Salomos tid, som haft skapnad af en Mortare, hwilket hölts i händerna och slogs derpå med klappar. Tages dock efter orden för hafwa warit gjordt af Gran-träd. Rabbi Abraham anför äfwen Machhol och Mnaanim, såsom särdeles art af Slag-Instrumenter: Jemför Miri Bibl. Ant. Lexicon, och Musikal Lexicon.
  10. Nechiloth hänleda någre af Chhalal, perforavit, excavavit, igenombora, urholka, och taga det för et Blås-Instrument. Andre mena at Nachil, biswärm, dertil gifwit anledning, och at det skal haft et dermed öfwerensstämmande ljud. o. s. w. Nachhala betyder eljest arf, och kommer af samma stam-ord Nachhal, hwadan öfwersättningen blifwit så föränderlig, såsom för arfwet, om Guldkalfwen, om GUD sielf, som warit sitt folks arf och del, om floder. m. m. Junius och Tremellius hafwa eljest öfwersatt både Nechiloth, och Machhalath med Instr. Pneumatica.
  11. Någre hafwa gjort flere Insrumenter af detta, under nanm af Chhalofrah och Asosra, som påstås warit Trummeter, men kännare af språket wisa deri misstag.
  12. På samma sätt hafwa någre tagit Kæræn för et särskilt Instrument af horn, krokigt, eller likt en Zinka. Det säges tillika hafwa hållits för stor konst at kunna spela derpå, och tagits för lykligt tekn, om det låtit wäl.
  13. Uti Psal. 150.3. förekommer Theka Schophar som är öfwersatt med Basuna ljud.
  14. Chhalil säges haft et starkt ljud, och blifwit brukad, när Halleluja sjöngs på stora högtider och wid Kröningar.
  15. Maschrokitha och Sumponeja, som förekomma i Dan. 3:5. föregifwas också warit blås-Instrumenter, det förra af flere pípor, men det sednare af 2:ne icke olíkt wår tids säckpipor.
  16. Kircherus anförer Abhubh, som et krökt blås-Instrument, brukligt wid offren. Efter Schytteri mening skulle Ugabh warit en särdeles inrättning af pipor, såsom et torn med twå Blås-bälgar, och wilja någre af dess beskrifning påstå, at det gifwít anledning til de sedan upfunne stora Pip-werk och orgor.
  17. Uti Gamla Testamentets Canoniska Böcker i Swenska öfwersättningen, nämnes Musik och Instrumenter på 337 ställen. Nemligen: Basuner 28 gångor. Blåsa i Basuner 39 g. Cymbaler 16 g. Gigor 5 g. Harpor 47 g. Pipor och pipande 12 g. Lutor 3 g. Psaltare och Psaltare-spel 30 g. Spel-Spela-Spelmän 39 g. Stränga-spel 28. g. Spel på strängar 10 g. Trummeter 27 g. Blåsa i Trummeter 36 g. Trumma 15 g. Slå på Trumma 2 g. (Psalm. 68:26. Jerem. 31:4.) Uti de Apochryphiska bökren förekommer äfwen Basuner på 2 ställen, Cymbaler 2 st. Harpor 3 st. Pipor 6 ställen, Psaltare och Psaltarespel 2 st. Stränga-spel Spelmän och Spelhus 18 ställen, Trummeter och Trummetande 11 st. Trummor på 3 ställen hwilka rum widare kunna upsökas efter Halenii Concordantz.