Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Orgwerks upfinnande, bruk och inrättning i allmänhet

Från Wikisource, det fria biblioteket.

←  Första Samlingen
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers

Andra Samlingen om Kyrko-Musik
Orgwerks inrättning och bruk i Swerige  →


[ 154 ]

III. Afdelningen, om Orgwerks upfinnande, bruk och inrättning i allmenhet.

§. 1.

Orgwerk eller Orgewerk, hwilket de, som gärna bryta Swenskan efter Tyskan kalla Orgelwerk, består af flere sammansatte Pipor; har sitt namn af Grekiska ordet Óργανον hwaraf det Latinska Organum är tagit, och betyder i gemen det samma, som instrumentum, eller werktyg. Heter annars instrumentum och Organum pneumaticum, af πνευμα, anda, wäder, emedan det gifwer ljud genom wäder, som af blåsbälgarne tillsläppes. Organum kallas det Και Ἐξοχὴν, eller per præcellentiam aldenstund det är det största och förnämsta ibland alla Musikaliska werktyg, och derföre må nämnas Rex omnium instrumentorum Musicorum. [ 155 ]

§. 2. Om första inrättningen äro flere meningar. Någre påstå, at Orgwerk warit redan bekante i första nya Testamentets tid, ehuru både til namn, byggnads sätt och klang wida skilde ifrån wåre. Åtskillige af äldre Kyrko-Lärare, samt andre Grekiske och Latinske Auctorer, omtala et Instrument som de kalla Organum Hydraulicum och Machina Hydraulica, hwilket berömes för sitt angenäma ljud, säges bestått af pipor som genom wattn gifwit läte, men warit så dyrbart, at det fodrat Konglige bekostnader. Kejsar Nero skal i synnerhet förlustat sig med et sådant Watn-Orgwerk, hwars upfinning, tilskrifwes Etesibius ifrån Alexandria, 250 år för Christi tid, eller då Ptolomäus Ewergetes Regerade i Egypten, ehuru andre gifwa samma heder åt den namnkunnige Mathematicus Archimedes från Syracusa 40 eller 50 år sednare, fast troligt är, at den sednare förbätrade och til mer fullkomlighet bringat den förras uptägt. [1] [ 156 ]Hieronymus hwilken lefde i 4 Sæculo, påstår, at i Jerusalems Tempel funnits et Instrument, som genom blåsbälgar, gorde af twå Elefants hudar, gifwit ifrån sig et så starkt ljud, at det hörts som åsk-dunder ut til Oljoberget. [2] Basilius och Hilarius wid samma tid tala ock om något dylikt. [3] Sådant nämnes äfwen af [ 157 ]andre Auctorer både förr och sednare; [4] men wi kunne dock icke med säkerhet tilägna Judiska Kyrkan eller de förste Christne Församlingar andre Instrumenter, än redan blifwit dem tillagde. [5] Fast mera tyckes wara sannolikt, at de nu wid Gudstjensten brukelige Orgwerk äro alraförst upfunne i Grekeland, om icke i Keisar Juliani tid i 4 Sæculo, som någre påstå, [6] dock innom någondera af de [ 158 ]förste hundra åra talen, och det förmodeligen efter tagen anledning, af andre äldre tiders Blås-Instrument eller oss nu obekante Pipwerk. [7]

§. 3. Orgwerk woro länge brukelige i Österländske Keisares Hof, innan de i Kyrkorne antogos. Grekerna sägas warit ensame om konsten, förrän den hos andra folkslag blef bekant; men samma wetenskap har sedan ifrån Grekeland först kommit at utspridas i Italien, ehuru nog owist på hwad tid. Någre föregifwa, at Philosophen Boethius, under sin fångenskap i Rom, år 515 der uptäkt konsten. Andre påstå ar Påfwen Witalianus omkring år 660 låtit bygga det första Kyrko-Orgwerk i Rom. [8] Man finner eljest, huru [ 159 ]Orientaliske Kejsare, ännu i 8 Sæculo begåfwat Westerländske Regenter med Orgor, såsom någon rar skänk, och kan deraf slutas, at inrätningen der warit i början i stort werde. Et sådant werk skickade Keisar Constantinus V (Copronymus) til de Frankers Konung Pipinus (Kejsar Carol. M. Fader) år 757, likaså skal Kejsar Constantinus VI något sednare förärat Carol. M. et dylikt. Efter samma tid tyckes kunna tagas för säkert, at Orgwerks konsten blifwit allmänt bekant i Europa. [9]

§. 4. Orgwerks bygnader i Kyrkor förmodas således först med 800 talet begynt anläggas. I Keisar Caroli M. tid funnos [ 160 ]Orgor i Werona och förmodeligen hafwa flere Församlingar i Italien straxt derefter widtagit samma inrättnig. Abboten Georgius i Salerno skal låtit bygga et sådant i sit Closter, och Kejsar Ludwig (Pius), har år 828 föranstaltat om Orgors bygnad i Achen, genom en Präst wid namn Georgius, hwilken ort äfwen ännu i Tyskland hålles före haft det äldsta werk. [10] Konsten har sedan alt mera utspridt sig i fläste Europeiske Länder, ehuru Orgwerks byggnader, i anseende til dryge bekostnader och andre hinder, icke så allment kunnat fortsättas, hwadan ock, på wissa ställen sådane länge måst umbäras. [11] Om Orgwerk warit brukelige i Orientaliske Kyrkor, eger man ej wisshet. Någre neka, och taga til skäl, at efter inga nu finnas i Grekiska Kyrkor, som dock träffas af hög ålder, skal aldrig sådan inrättning der warit. Andre påstå, at Grekiska Församlingen i den delen ej welat likna de Påfwiska, som först byggt Orgor i Kyrkorna, utan i stället, allenast under Gudstjensten, brukat annor Instrumental-Musik med en [ 161 ]mycket konstig Sång. Eljest menas ock, at Grekerna en tid haft slika byggnader i sina Kyrkor, men man wet ej när dermed uphört. [12] Här tjenar äfwen den p. 54 redan gjorde anmärkning om Orienten, och det fordom för konster och wetenskaper högt ansedde Grekeland. Man lemnar för öfrigit til de Lärda, at bättre utreda och förklara denna sak.

§. 5. Orgwerks konsten i allmenhet har, såsom andre inrättningar, ägt sina wissa skiften, at uptäckas, utspridas och förbättras. Ehuru enfaldigt byggnads sättet warit i början, nämnes det dock mycket kostsamt, särdeles som dylika werk ymsom blifwit gjorde af Gull, Silfwer, Koppar, Alabaster och Glas; [13] deremot de nu mäst förfärdigas dels af en särdeles orgel-Metall, eller blandning af Tenn och Bly, dels ock med träd-pipor, utom någre, som tillfälligt wis fått mera sällsynt inrättning. [14] Huru de förste werk warit beskaffade, [ 162 ]kan ej så noga sägas, men troligt är, at de i början bestått af et ringa antal pipor, med flere smärre blås-bälger, än nu brukas, hälst man då icke haft mycken insigt i Mathematiske wetenskapen, som dock sedan riktat denne konst med nya påfund, til dess förkofran och utwidgande. [15] Man tager dock för säkert af hwad redan är nämdt, at första hedren tilkommer Italien för Orgbygeriets upöfwande, samt derefter Frankrike och någre Tyska orter, som på lika sätt för sådant blifwit bekante. Wi kunne äfwen räkna Orgwerks inrättningar i några Kyrkor der sammastädes för 900 år sedan såsom begynte, ehuru de i början warit sällsynte och särdeles at anse. [16] [ 163 ]

§. 6. At beskrifwa Orgbyggeriets förbättringar til närwarande tid, fordrar större insigt, än af mig kan wäntas: sådant tillkommer derföre någon konstens idkare at meddela; [17] det må dock nämnas, at i allmenhet egdes mindre kundskap om rätta byggnads sättet och de större pipwerks inrättning in til dess, at en Bernhardus på 1470 talet, först upfann i Wenedig Pedal byggnad. [18] Således har på de sedan förflutne 300 år, Orgbyggeriet i Europa blifwit bättre upöfwat, så at det ju längre ju mera stigit til sin högd; hwartil [ 164 ]åtskillige förfarne och berömlige män bidragit, både i Tyskland och annorstädes. [19]

§. 7. I de fläste Europejska orter finnas ock derföre nu många wakra Orgwerk. I Tyska Prowincerne, så och i Nederland, särdeles Flandern, säges Orgbyggeriet wara mäst i flor, hwadan ock i allmenhet der skola [ 165 ]träffas de största och bästa Werk; [20] likasom Orgwärks spelningen i Tyskland, igenom flere i konsten öfwade, [21] länge haft sitt wärde, i synnerhet innom Lutherske och Reformerte [ 166 ]Församlingar, der den blifwit fortsatt, til mycken upbyggelse och nytta. I Holland, [22] Ungern, Österrike, Polen [23] och Preussen [24] finnas flere stora wärk, lika så i Danmark. [25] Ängland har ock sina, fast därpå icke brukas någre zirater eller prydnader. [26] [ 167 ]I Portugal och Spanien saknas de ingalunda. [27] Frankrike har ej så mycket store, som fast mera kostsame werk, ofta byggde högt op wid hwalfwet, ibland 2:ne i en Kyrka, hwilket ock är brukligt i flere Catholske Länder, derest sådane wid särdeles tillfällen nyttjas. [28] Italien har icke mindre kostbare werk, fast merendels smärre än i Tyskland, dock sällan med Pedal byggde, [29] förmodeligen, efter sådan inrättning icke anses så nödig der, som annorstädes hwarest Orgwerk i synnerhet brukas at bibehålla Församlingen wid en jämn [ 168 ]och andägtig sång under Gudstjensten. Catholska Kyrkan nytjar sina Orgor förnämligast til figural sång och Musiks utöfning, hwadan ej så grofwa pipor och starka stämmor behöfwas. At i Ryska Kyrkor icke brukas Orgwerk, är bekant, (jemför p. 140) dock finnes i Tyska Kyrkan i Pettersburg et sådant byggt 1736 af Hiseman, lika som dylike träffas annorstädes i Lutherske Församlingar innom samma Rike. [30] I Grekiska Kyrkan och hos Turkarne saknas slik inrättning.

§. 8. Orgwerk utom Europa finnes äfwen nu för tiden inom wissa Christna Församlingar, i synnerhet i America, hwilka i början blifwit ditförde, [31] men nu [ 169 ] förfärdigas i orten af egen Orgbyggare. [32] I Asien skall på et eller annat ställe träffas dylike wid någre Europers Kyrkor. Som mig är sagt, ega de Portugisiska et sådant i Caloucta i Bengala. [33] At Orgwerk i öfrigit icke kunna sökas ibland Hedningar, behöfwer ej bewisas. Nu återstår


  1. Jemför Plinius Lib. VII. C. 37. Virtruvius i Architect. Lib. X:E. 13. beskrifwer denna inrättning men nog mörkt. Casper Schottus i sin Magia Naturæ & artis Tom. II. Lib. 6: C. 3. har sökt giöra det tydeligare, men lika ofulkomligt, så at ingen derefter kan frambringa et slikt Instrument. Swetonius i dess Num. Contom. lemnar oss afritning på et forntidens Orgwärk, som nog liknar wårt. I öfrigt finner man huru Plinius, Athenäus, Tertullianus och flere mycket bemödat sig at wisa beskaffenheten af de gamlas Machina Hydraulica. I sednare tid hafwa ock många förgäfwes sökt at träffa inrättningen deraf, men sådant oagtadt, måste wi dock nu räkna det samma ibland Artes deperditas eller förlorade konster. I någre Orgwerk finnes wäl en så kallad Fogel-stämma, som drifwes med wattn, men är ej at likna mot de förra. I Petterhofs Kejserlige Trägård, såg jag 1760 et särdeles Pipwerk som drefs af wattn, hwilket förmodeligen warit giort at likna de gamlas Hydraulica.
  2. Se Hieronymi Epist. 28. Tom. 9. men då man efter Bälters Christi Hist. 5. Bok. p. 95. räknar oljebergets läge en fierd. mil från Jerusalem, och tillika ihogkommer Templets tjocka murar, hwarinom spelningen skedt, förefaller oss sådant orimligt, om wi icke få taga för säkert, at Hieronymus ment de p. 22 nämde Zilzelim som haft likhet med wåre Klockor.
  3. Basilius öfwer Dawids 19 Psalm säger: at ψαλμὸς är et Musikaliskt stycke som med konst spelas på orgor, κρόυετα πρὸς τὸ ὄργανον, likaså Hilarius, i sit företal til Psaltaren: Psalmus est, cum cessante voce, pulsus tantum Organi concinentis auditur. Se widare Bisk. Rhyzelii Orgwerks Pred. p. 20.
  4. Justinus Martyr i 2 Sæculo, talar ock om GUDs ord, som med slag på Instrumenter blifwer speladt. Något dylikt har Petr. Martin. Morentinus omnämnt uti förtalet til Misop. Juliani.
  5. Jemför p. 22. och 25, hwaraf tycks kunna slutas, at något slags blås Instrument med blåsbälgor warit bekant hos Judarane, såsom Nekabhim, Ugabh o. s. w. Om Nechiloth och Machhalach är nämdt p. 23. Judarna hafwa ock derföre i sednare tider welat tilskrifwa sig Orgors upfinnande, och påstått, at Konung Salomo skal låtit bygga et sådant i Jerusalems Tempel, men wi finne slikt ogrundat, och hafwe största skäl at tillägna Grekerna den hedern.
  6. Joh. Mich. Heineccius i sin Abbildnung der alten und Neuen Griechischen Kirche 3. Th. p. 105. anför någre Grekiske werser såsom Keisar Juliani egne, til bewis af Orgwerks upfinnande i dess tid; på Tyska öfwersatte lyda de sålunda:

    Diese Pfeifen, so ich sehe, sin von gants besondre macht,
    Traun es hat dieselben neulich eine andre Welt erdacht.
    Denn bevor noch jemand blässt, hört man sie schon lieblich klingen.

    Weil die bälge luft und wind in die glatten Röhren bringen.
    Wen nun jemand die Clawiere mit geschickten händen rührt,
    Kan man alle stimmen hören, die die schönste eintracht ziert.

    Eljest har ock Porphyrius med Latinska werser beskrifwit de gamlas Orgwerks inrättning.

  7. Jemför pag. 47.
  8. Härom kan läsas Platina in vita Viteliani, Horn. Hist. Eccl. och Walchs Philos. Lexic. äfwen Ihrmans Fahlu Christina Kyrkas minne tr. 1754 p. 22. At Witalianus först infört Orgwerk i Kyrkan, kan wara troligt, men ingen twifwel är, at ju sådane förut warit bekante i Rom, til lustbarhet och nöje. Den (not. 1) nämde Casper Schottus förmäler sig sedt Orgwerk i Påfwens Trägård, som gått med wattn, men warit wida skilt ifrån de fordna Hydraulica. Påfwen Sylwester II, som warit stor Mathematicus, skal efter Genebrardi berättelse år 997, låtit förfärdiga et dylikt med någon särdeles förbättring emot de förr bekante.
  9. Dompr. Bälter i Kyrk. Cer. p. 193 anmärker ock, at Orgwerk i allmenhet saknats i Europeiske Kyrkorne til början af 9 Sæculo, ehuru de redan på 800 talet blifwit bekante i Westerlanden, samt förut funnits i Österländske Keisares Hof. Eljest äro Auctorerne derom skilgaktige: Wolaterranus, Polydorus Wergilius och Crantsius föra samma inrättning til 7de, Awentinus til 8de, och Almonius til 9de Sæculum, men Nawarrus de Orat. & horis canon. säger: at sådant ej skedt förr än på 13 hundrade talet, hwarom widare kan läsas Prætorii Syntagma Musicum T. I.
  10. Heineccius bestyrker sådant i sin Abbildung (se not. 6.) med flere Auctorers witnesbörd. I Zedlers Universal Lexicon nämnes åtskilligt om Orgwerk, och de som derom skrifwit, likaså Du Cange in Diction: v. organum, samt Hospinius de Templis L. II. c. 23.
  11. Jemför pag. 139. 148.
  12. Codinus som lefde först i 15 Sæculo, talar om et Grekiskt Kyrko-Orgwerk, men utan wisshet, til hwad ändamål det warit bygt.
  13. Se härom Baron Holbergs 33. Epist. och den redan nämde Schottus. Han berättar, at en Neapolitansk konstnär gjort et Orgwerk af Alabaster och förärat Hertig Fredric af Mantua.
  14. Sådane torde träffas på flere ställen. Mig är sagt, at i Paris skall finnas et Positiw af Porcelain, och på konst-kammaren i Wien et dylikt af hårdt papper, utan twifwel papier Mache, som nyttjas i de nu brukelige Snus-dosor. I Königsberg skall Trumpet 16 Fot i Kniphoffs-Orgwerket wara gjord af förtente järnbläck. Af Messing förfärdigas ock ibland någre stora pipor. Här i Riket, eger Sala Stads Orgwerk 3 pipor af Silfwer, hwarom nämnes på sitt ställe. En Krukmakare Pet. Broberg, har 1765 i Skeninge försökt at giöra et ljudande pipwerk af ler med 7 stämmor och Pedal, hwarom berättas i Inrik. Tidning. N:o 78. samma år.
  15. Hübner påstår i sitt Natur-Kunst-Lexicon pag. 907, at de äldsta werk endast haft 15 pipor med 12 små blåsbälgar, såsom smeds-pustar, enligt Awentini berättelse.
  16. Utom hwad redan är anfört om Achen, påstår Hübner, at Nürnberg längst warit bekant af Orgwerks inrättning. I Musik-Lexicon säges, at en Burchard år 1474 byggt et präktigt werk i S. Sebalds Kyrka i Nürnberg, som ländt honom til särdeles heder, och gifwit anledning til flere dylika byggnader på andra ställen. Han dog år 1500.
  17. Prätorius i sin Organographia tr. 1619, har lemnat underrättelse om någre gamla och särdeles werk i Tyskland, der han påstår, at orgbyggeriet då redan warit idkat i 700 år. Sådane ålderdoms minnen woro at se i Heidelberg, Erfurt, Brunschwig, Minden, Magdeburg och flerestädes. At konsten sedan märkeligen stigit, witna de stora Orgbyggnader, som äro anlagde i de fläste Europeiske Riken.
  18. Denne Bernhard berättas warit Tysk til nation, och skall tillika egt stor insigt i Musik: se derom Sabellicus Lib. 8. Han bör i synnerhet ihogkommas för den, som mäst bidragit til Orgbyggeriets förkofran.
  19. I äldre tider hafwa följande Orgbyggare warit bekante i Tyska orter: Conr. Rotenburger, Henr. Traxdorff och Burchard i Nürnburg; Mich. Hirschfeld och M. Stephan i Bresslau; Julius Antoni i Danzig; Mr. Dirich i Hamburg; Henr. Glowarts i Rostock; Esaias och Henr. Compenius i Magdeburg; Fred. Krebbs och Nicol. Mulner i Mildenberg; Henr. Crantsius i Brunschwig; Georg Klenz och Dawid Beck i Halberstad; Gotfrid Frithsche i Dresden, m. fl. mäst innom 15 och 16 hundra årtalen. Ibland sednare Orgbyggare, nämnes: Joh. F. Besser i Brunschwig; Ad. Casparini i Bresslau; Stumm i Sultsbach, som upfann den så kallade Angelik-Stämman; Fabian Pet. v. Schneck i Rostock; Silberman i Dressden, hwilken först bragte Vox Humana ifrån Italien til Tyskland, då samma stämma i början kostat 1000 Riksdaler. Man kunde ännu anföra flere, såsom Handelman i Hamburg; Arph. Schnittker, Gotsh. Burckhard i Nederland, o. s. hwilka icke allenast byggt många stora werk i Tyska Riket och annorstädes, utan ock, igenom flere Lärlingar förbätrat Orgbyggeriet i många orter; men sådant blefwe för widlöftigt. En hwar i sin ort, af nu namnkunige Orgbyggare, bör dock för konstens förkofran af efterkommande hedras.
  20. Orgwerk med 4 Clawer och Pedal träffas i många Tyska Orter. Som mig är berättat, skola sådana finnas i Hamburgs 5 hufwud Kyrkor, hwarest inrättning är så giord, at Orgnisten sitter wid Claweren lika som i en kammare, så at ingen oroar honom under spelandet; Werket i Nicolai Kyrka derstädes säges hafwa 66 stämmor. Eljest förmenas, at följande äro bland de större och bätre Orgwerk nu förtiden: nemligen uti Bremen af 50 stämmor, i Brunschwig om 35 stämmor, Breslau 33 stämmor; Buckenburg 48 stämmor; Costnits 70 stämmor; Cassel 33 stämmor; Dressden 33 stämmor; Halberstadt 39 stämmor; Hall 31 stämmor; Gruningen med 59 stämmor; i Lübeck Maria med 45 stämmor; i Leipzig Nicolai 29 stämmor; i Magdeburg om 42 stämmor; i Rostock med 39 stämmor; i Stralsund med 43 stämmor, flere at förtiga, hwilket de, som ega bätre kundskap, kunna nogare upgifwa.
  21. Af sådane Organister, nämnas i Hamburg Heincke, Pfeiffer, Wincent Lübeck, Telonius, Alsen, Utmuller, Hackmeister &c. &c. I Lübeck, twenne Kuntsen Fader och Son efter hwarandra, i Leipzig är Joh. Seb. Bach mycket hedrad. o. s. w. En Frescobaldus, Froberger, Krieger, Meinong, Richter, Schild, Walther, Ziegler och flere, hafwa hwar på sitt sätt befordrat Orgwerks spelningen i Tyska orter. Se förut p. 64, 68 och 138. Många flere närwarande tids käcka Organister icke betagit det beröm dem tilkommer.
  22. Joh. Kloos från Riga har bygt flere werk i i Holland. I byn Sardam wid Amsterdam skall finnas et af de bäste. På något ställe träffas den inrättning, att i öfwerwerken kunna spela både ur Cammar och Chor-ton.
  23. I Ungern, Österrike och Polen brukas nog ansenlige werk, likaså i Böhmen. I Prag säges wara det största Orgwerk i Europa, som skall ega 120 stämmor; i S:t Dominici Kyrka därstädes är et werk med 4 Clawer och 71 stämmor. Af Orgbyggare i Ungern, har Kurebinske ifrån Belgrad, och i Polen Gerazell i Wilna i sednare tider blifwit bekante.
  24. I Preusiska Länder träffas månge sköna werk. Räder har utom flere byggt et sådant i Berlins Slots-Kyrka. I Königsberg består Kniphoffs werket af 66 stämmor, Löbenichts af 48 stämmor och Slotswerket af 34 stämmor. I Danzig har Mariä Orgwerk 55 stämmor och berömes mycket. I Königsberg äro Johan Joss. Mosängel och des måg Georg Caspari, samt i Dantsig en Hilbrand hedrade af Orgbyggeriet.
  25. I Köpenhamn hafwa Nicol. Maas och Kasten warit bekante Orgbyggare. I Wår Frue, H. Andes, Christianhamns, och S:t Nicolai Kyrkor finnas stora werk, alt med 3 Clawer och wäl utzirade.
  26. Ängland eger merendels stora werk i sina nyare Kyrkor; Swenska Församlingen i London har nyligen fått et dylikt. 1726 antogs i London wid S:t Andre Kyrka, en blind Stanlej til Organist då han war 14 år; han säges egt en särdeles färdighet på Orgor och haft största tillopp af åhörare. I Heblejs i Ängland skall Musiken wara i mycket wärde. På wissa ställen har den deremot sine hatare. (Jemför p. 139) I de så kallade Mentinghouses, eller andre Secters Kyrkor, brukas ej Orgor.
  27. Orgwerken i Portugall och Spanien äro ej mycket store, men präktigt bygde.
  28. I Mets finnes 2 Orgwerk, hwarpå under Choral-sång ofta spelas til skiftes efter Catholska Kyrkans bruk: sådan Musik och sång säges wara mycket angenäm, kan ock icke utan särdeles rörelse afhöras.
  29. Af Italiens Orgbyggare skall en Luca Plasi i Perugia på 1500 talet, warit mycket hedrad. I sednare tider hafwa flere der gjort sig förtjente.
  30. I Lifland finnes flere stora werk, i synnerhet i Rewel och Riga. En Joh. Kloos är äfwen der bekant för mycken insigt i Orgbyggeriet. På Carelska sidan, träffas Orgwerk i Swenska Kyrkan i Wiborg, som är köpt ifrån Lübek för 700 Rubel och har 11 stämmor. I Fredrichshamn skal Orgbyggaren Carl Wåhlström ifrån Stockholm, nyligen upsatt et wackert werk, som hedrar wår nation, accord gordes herom med Gren och Stråle; men för deras mellankomne dödsfall, kunde det samma ej af dem fullbordas.
  31. Af Biskop Swedbergs America Illuminata p. 99, ser man, at Swenska Församlingen i Wiccacow wid Philadelphia redan 1714 sökte at få Orgwerk, men dermed har dock något på tiden kommit at dröja. För 30 år sedan skall omsider et sådant blifwit ditskänkt af målaren Gustaf Hesselius. Clostret Bethlehem har der et af de första Orgwerk. Lutherska Tyska Församlingen i Philadelphia säges köpt et dylikt 1747 från Tyskland. Begge Ängelske Episcop. Kyrkor hafwa ock sedan (se p. 142) fått slika prydnader. Som Herr Doctor Wrangel täks berätta, äro Orgwerk nu anlagde i flere städer, nämligen i Lancastre, Nya York, Readingtown, Yorktown, Germantown &c. äfwen på landet i nya Prowidence Tulpehachon, Bed-MynsterTown och nya German-Town &c.
  32. Denne Orgbyggare skall först satt sig neder wid Hernhutiske Clostret Bethlehem.
  33. Härom har Assess. Braad mig berättat, hwars resor nämnas p. 71.