Sång nr 398 i Hemlandssånger, 1891, under rubriken "Fosterlandet".
1.
Hjelp oss, o Herre, hwar för sig att blifwa wid ditt ord,
Och låt dinkraft, din salighet, din fridbland oss bli spord!
Må andens enhet, fridens band allt mer förena dem,
Som undfått lika dyrbar tro och söka samma hem!
2.
Se till wårt dyra fosterland, må evangelii not
Allt flera själar samla in in och lägga för din din fot!
Sänd trogna tjenare allt jämt uti din myckna säd,
Och med ett ymnigt nådens regn ännu ditt Sion gläd!
3.
Tänk ock i nåd, o Herre kär, på hednawerlden all!
Du har ju lofwar i ditt ord, att öknen blomstra skall.
O. låt den blomstra dig till pris och witna om din nåd,
Din sanning och din trofasthet, ditt underfulla råd!
4.
Wälsigna dina sändebud på dessa mörka fält,
War deras hjelp på hwarje plats, der, Herre, du dem stält!
War deras kraft och stora lön, och håll dem hårdt wid dig,
Ty blott ett arbete i tron har fröjd och frid med sig.
5.
Wi lemna allt uti din hand, o, sköt oss, som du will,
Gif glädje eller nöd, blott gif, att dig wi höra till
Och sist af nåd få samlas in uti den rolighet,
Som du, o Jesus, åt ditt folk beredt af ewighet!
